PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av fastigheten Kaggeholm 5:1 på Helgö i Ekerö kommun, Stockholms län. Stadsarkitektkontoret

Transkript

1 Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för del av fastigheten Kaggeholm 5:1 på Helgö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN PLANBESKRIVNING Kartöversikt, planområdet är markerat med skraffering HANDLINGAR Till planen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Genomförandebeskrivning Ytterligare handlingar: - Behovsbedömning

2 2(20) INLEDNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra planläggning av tillkommande bostäder i anslutning till folkhögskolans område. Planläggningen omfattar även befintliga bostadshus. Bebyggelsen ska lämna stranden orörd och det är viktigt att man kan promenera genom området även i framtiden. BAKGRUND I början av sommaren 2007 träffades företrädare för kommunen och Kaggeholms folkhögskola. Efter detta möte har en skiss med tänkbar utformning av kompletterande bebyggelse tagits fram av Harry Edström Arkitektkontor Hb. Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet lämnade den 2 oktober 2007 in en ansökan om detaljplaneläggning av mark för ett tiotal villor. Ärendet har vilat i avvaktan på diskussion om VA-lösning för Helgö-området. PLANOMRÅDE Planområdet PLANDATA Planområdet är beläget i västra delen av Helgö och utgörs av del av fastigheten Kaggeholm 5:1. Fastigheten utgör tillsammans med del av fastigheten Kaggeholm 11:1 den västligaste udden på Helgö.

3 3(20) Ortofoto över planområdet. Fastigheten Kaggeholm 5:1 ägs av Stiftelsen Pingstförsamlingarnas Skol- & Kursverksamhet. Fastighetens hela landareal är c:a 28 ha. Det område som omfattas av detaljplanen har en areal om ungefär 7 ha. Marken i området lutar mot havet från ca + 15 m i västra delen av området till ca + 1 m över havet vid stranden. Även i östra delen av planområdet finns en backe vars höjd är ca + 12 m som högst. Topografi i planområdet.

4 4(20) ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET OCH OMGIVNINGEN Dagens bebyggelse på Helgö, förutom Kaggeholms slott, består av en äldre bebyggelse vid Bona, en hästgård, Nytorpet samt fem större sommarstugeområden. Sommarstugorna tillkom på talen varav flera har byggts om till permanentbostäder. Idag bor det ungefär drygt 100 bofasta på ön. I östra delen av fastigheten Kaggeholm 5:1 ligger Kaggeholms slott, skolbyggnader tillhörande Kaggeholm folkhögskola och bostäder. Västra delen av fastigheten består av skogsområde som används för rekreation. I södra delen finns också fina badmöjligheter. Planområdet omfattar en del av fastigheten Kaggeholm 5:1 som är beläget mellan Kaggeholms slott och Folkhögskola i öster och skogsområde i väster. Norr om planområdet finns åkermark som angränsar till Norrsundet. Inom planområdet finns tio enbostadshus och ett radhus. Söder om befintliga bostadshus finns en äng. Området vid stranden är bevuxet med mestadels lövträd och bland bebyggelse växer både löv- och barrträd. I skogsområdet i väster finns blandat löv- och barrträdskog. HISTORIK Under ca 25 år med början på 1950-talet har arkeologiska undersökningar genomförts inom Helgös östra del. Undersökningarna har omfattat gravar, boplatsområden, verkstadsplatser och ett område som tolkats som kultplats. De undersökta lämningarna spänner mellan åren e Kr. Efter det att de arkeologiska undersökningarna avslutats inom Helgöprojektet (1978) har inga omfattande undersökningar genomförts på ön. I samband med olika exploateringar, vägarbeten m m har dock ett fåtal mindre arkeologiska schaktövervakningar och undersökningar genomförts. I en nyligen (mars 2010) genomförd inventering har 25 nya lämningar registrerats på Helgö. Fornlämningar i närheten av planområdet.

5 5(20) Av bebyggelselämningarna är flertalet torp som finns markerade på 1780 års karta över Kaggeholm idag bebyggda eller förstörda. En grund efter en väderkvarn finns söder om Kaggeholm. Övriga lämningar utgörs av slott/herresäte, fyndplats, gravfält restaurerat och undersökt, brygga och ordensmärke. Av dessa kan nämnas att en av fyndplatserna utgör ett fynd inom Kaggeholms ägor av en solidiskatt som gjordes på 1700-talet. Den andra fyndplatsen är ett område i åkermarken nordväst om Kaggeholm där recenta fynd påträffades av kritpipor, glas och keramik. Viktiga platser för ön har varit kommunikationerna via vattnet. Både Lurudden, Färgtorpet, Färjan, Bockålssundskrogen samt Kaggeholm har lämningar efter äldre bryggor. Platsen där Kaggeholms slott nu är beläget omnämns första gången i de historiska källorna 1370, då under namnet Helgö vilket bör beteckna godset. Troligen har platsen brukats som gård under större delen av medeltiden, eventuellt ännu tidigare med tanke på de tidiga bosättningarna på ön. Kaggeholm fick sitt namn efter riksmarsken och fältmarskalken Lars Kagg, som i mitten på sextonhundratalet stod som ägare till säteriet. Det dåvarande Kaggeholm var då fortfarande en relativt enkel träbyggnad. I mitten av 1720-talet uppfördes den nuvarande huvudbyggnaden och flyglarna. I mitten av artonhundratalet genomfördes en hel del större renoveringar, liksom i slutet av 1910-talet då trädgårdsanläggningen omgestaltades och fick sitt nuvarande utseende. Godset var privatägt fram till 1942 då det köptes av Lewi Pethrus och Filadelfiakyrkan för att bedriva folkhögskoleverksamhet vilken fortfarande bedrivs av stiftelsen Pingströrelsens Skol- och Kursverksamhet som står som huvudman. Skolverksamheten var inledningsvis inrymd i slottets lokaler, men allt eftersom lokalerna blev för trånga på grund av den växande verksamheten flyttade skolverksamheten till nya lokaler som började uppföras Slottet fungerade då som personalbostad innan det i början av 1990-talet renoverades för att användas som kursgård. Sommartid användes lokalerna också som semesterhem och för korta kurser. Kaggeholms slott

6 6(20) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planområdet, liksom hela Ekerö kommun, omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1-2 MB. Med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns omfattas Mälaren med öar och strandområden i sin helhet av riksintresse. Inom detta område ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Yrkesfisket i hela Mälaren är av riksintresse (3 kap 5 MB). Enligt miljöbalken ska vattenområden som är av riksintresse för yrkesfisket så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra näringens bedrivande. Det finns ännu ett fåtal yrkesfiskare i kommunen. Det är framför allt gös, siklöja och gädda som fångas. Fiskodling och motsvarande vattenbruk bedöms inte särskilt utvecklingsbart i östra Mälaren. Bockholmssundet söder om Helgö är av riksintresse för yrkessjöfart. Kraftledningen (2x400 kv) över Munsö, västra Ekerö och Helgö är av riksintresse enligt 3 kap 8 MB. Kraftledningen finns alldeles öster om Kaggeholm 5:1. Bostadsbebyggelse bör inte placeras närmare denna ledning än 100 meter. Östra delen av Helgö omfattas av Riksintresse för kulturmiljö med motivering att det är en tidig central handels- och hantverksplats vid viktig vattenled. Den s k Helgöboplatsen blomstrade under folkvandringstiden och är unik i sitt slag i Norden. Planområdet omfattas inte av detta riksintresse. Översiktsplanen I Ekerö kommuns översiktsplan, antagen den 13 december 2005, finns inget speciellt angivet för området vid Kaggeholms slott. För Helgö anges att omvandling av befintliga fritidshus inom bebyggelsestrukturen bedöms kunna fortsätta under förutsättning att sanering av VA-försörjningen sker. Av översiktsplanen framgår att området gränsar mot ett område i kommunens naturinventering och att strandskydd gäller för stor del av udden. I översiktsplan ges generella riktlinjer för ny bebyggelse. Enligt dem skall ny bebyggelse lokaliseras och anpassas till stads- och landskapsbilden, den lokala byggnadstraditionen och terrängen. All nybyggnad skall ske i enlighet med detaljplan eller föregås av detaljplaneläggning. Ny tomtplats för friliggande huvudbyggnad inom nytillkommande detaljplaner ska vara minst kvm. Bebyggelse bör ske i eller i anslutning till befintliga bygrupper. Ny bebyggelse skall inordnas i den struktur som finns i området. Bebyggelsens placering och utformning ska bidra till en sammanhållen karaktär. Detaljplaner och områdesbestämmelser För Kaggeholm 5:1 gäller inte någon detaljplan. En stor del av Helgö är planlagd med planer fastställda/antagna från Dessa detaljplaner är avsedda

7 7(20) huvudsakligen för enbostadshus. Detaljplanelagda områden, Kaggeholm 2:1 samt delar av 1:1 och Slottshagen 010, finns i direkt anslutning till Kaggeholm 5:1. Program för planområdet Enligt Plan- och bygglagen, PBL (1987:10) 5 kap 18, skall ett program som anger utgångspunkter och mål för planen tas fram om det inte anses onödigt. Ett program till detaljplan för Kaggeholm 5:1, upprättat i november 2010, har varit föremål för samråd under tiden 03 september 28 september Programmet redovisade översiktligt hur man skulle kunna bygga nya bostäder i den västra delen av fastigheten Kaggeholm 5:1 samt en områdesredovisning för utveckling av hela området kring herrgården. I planprogrammet redovisades ett tiotal nya enbostadshus på tomter om ca 1000 kvm väster/sydväster om befintlig bostadsbebyggelse. De sydligaste tomterna i förslaget inkräktade på strandskyddet. Det bedömdes att en alternativ utformning som inte inkräktar på strandskyddet skulle ge en sämre anpassning till naturintressen och befintliga byggnader. En rivningsfärdig radhuslänga föreslogs bli ersatt av nya radhus med bättre anpassning till den sluttande terrängen. Programförslag av Harry Edström Arkitektkontor Hb. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsens arbetsutskott gav den 23 mars stadsarkitektkontoret i uppdrag att pröva möjligheten till nya tomter genom detaljplan för del av Kaggeholm 5:1. Byggnadsnämnden fick samtidigt i uppdrag att hålla i den fortsatta planprocessen. Byggnadsnämnden beslöt den 08 december 2010 att godkänna planprogrammet efter justeringar och uppdrog åt stadsarkitektkontoret att upprätta samrådshandlingar. Vattenskyddsområde Planområdet ligger inom vattenskyddsområde för östra Mälaren, inom vilket särskilda föreskrifter har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm Vatten, Norrvatten och Ekerö kommun. Skyddsföreskrifterna finns att ta

8 8(20) del av hos de medverkande instanserna och ska beaktas vid exploatering av planområdet. Information om detta förs in på plankartan. Strandskyddsområde För området mellan bebyggelsen och stranden i söder gäller strandskydd om 100 meter. För obebyggda delar av udden är strandskyddet 300 meter brett. Strandskydd gäller också 100 meter ut i vattnet Strandskyddsområdet FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR, MARK OCH VEGETATION Förutsättningar Mark och vegetation Av den naturinventering som gjordes 2002 för kommunen framgår att västra delen av Kaggeholm 5:1 ingår i område 49 Kaggeholm: Betad strandäng vid Helgö kanal samt blockig skog nordväst om Kaggeholm.

9 9(20) Området ligger på Helgös nordvästra udde och består främst av en sluttande och blockig barrskog som domineras av tall. Utefter Helgö kanal finns också en betad strandäng. Skogen brukas och är ganska trivial. Nedre delen mot sjön är dock relativt orörd och har ett stort lövinslag och många grova gamla träd av blandade trädslag förekommer. Här finns t.ex. hägg, asp, rönn, björk, lönn, ask, al, sälg, knäckepil, några grova lärkträd, tall och gran. Norra sidan utgörs av sumpskog i strandzonen medan södra sidan har fast kant ända ut till vattnet och inbjuder till fina badmöjligheter. I östra kanten mot åkern står några grova ekar. Skogen i strandzonen är örtrik med bl.a. mycket skogsfibblor och i södra delen har även svinrot hittats. Detta tyder på att skogen varit öppnare och kanske till och med betats en gång i tiden. Bland fåglar som observerats i skogen kan nämnas större hackspett, rödhake, taltrast och kungsfågel. Strandängen är näringsrik av typ lågstarräng - högstarräng. Mot kanalen är ett brett bälte av vass och innanför den en hel del jättegröe. Ganska mycket gul svärdslilja syns också. Högre upp kommer tuvtåteln men också en del hävdgynnad flora som prästkrage finns. I vassen häckar t.ex. brun kärrhök, sävsparv och rörsångare och enkelbeckasin har observerats spelflygande över ängen. Strandområdet med äng och skog. Bedömning av värden Skogen i den centrala delen, på berget, brukas och är trivial. Den blockrika terrängen gör dock att området är värdefullt för småvilt som räv, grävling, mård, vessla m.fl. De högsta naturvärdena finns annars i strandzonen runt hela udden, t.ex. värdefull sumpskog på norra sidan, många gamla grova träd av exempelvis tall på södra sidan och de grova ekarna i skogskanten mot åkern. Detta ger bra förutsättningar för bl.a. fåglar, svamp och kryptogamflora. Området används för rekreation och runt hela udden går en väl upptrampad och utmarkerad stig. Främst södra delen har också fina badmöjligheter. Eftersom det är få strandängar som betas i kommunen höjs statusen på denna trots att floran är ganska trivial och en hel del ohävdsarter förekommer. Vassen utanför har ett högt naturvärde eftersom den är gammal och hyser många vasshäckande fåglar som t.ex. brun kärrhök. Området gränsar i söder mot den västra delen av Bockholmssundet. Genom sundet går en av farlederna in mot Stockholm.

10 Förutsättningar för bevarande och/eller utveckling av värden Strandängen behöver betas med ett hårt betestryck för att inte jättegröe och tuvtåtel ska breda ut sig. 10(20) Geotekniska förhållanden Enligt Geotekniska kartbladet Stockholm NV utgörs marken av morän, sandig moig, med svallat ytskikt och postglacial finlera. Ingen geoteknisk undersökning har utförts i området. Detaljerad geoteknisk utredning ska genomföras inför bygglovsprövningen och grundläggning av byggnader utformas med utgångspunkt från resultaten. Radon Enligt radonriskkarta är programområdet ett normalriskområde. Bebyggelse där personer vistas mer än tillfälligt skall utföras radonskyddande om inte nya detaljerade mätningar visar annat resultat. Fornlämningar och byggnadsminnen Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller kulturhistoriskt intressanta föremål. I anslutning till området området vid herrgården redovisas ett större område och även enstaka fornminnen. Över hela Helgö finns en stor mängd fornlämningar. I en nyligen (mars 2010) genomförd inventering har 25 nya lämningar registrerats på Helgö. Av inventeringen framgår att Kaggeholms slott med omnejd är ett område där fornlämningar sannolikt kan förekomma vid markingrepp. Enligt 1780 års karta har flera hus funnits mellan slottet och ladugårdsbacken. Det äldre Kaggeholm, Vettersjö, har legat vid ladugårdsbacken. Det nu aktuella planområdet gränsar till detta område. En stenhägnad som är uppbyggd av större stenar och block ligger norr om Kaggeholm, i alléns förlängning. Öns äldsta lämningar är från bronsålder. En ny grav från denna tid upptäcktes på berget väster om Kaggeholm. Bronsålderns lämningar, gravar och hägnadsvallar, finns spridda på ön. De nyfunna lämningarna från järnålder, bl a ett gravfält, koncentreras i anslutning till de redan kända fornlämningarna. Kaggeholms säteri bildades av två gårdar i Vettersjö by. Byn har enligt uppgift legat vid dagens ladugårdsbacke. Under talet fanns fler torp som hörde till Kaggeholm. Samtliga, förutom ett är helt försvunna idag. Strandskydd En stor del av planområdet ligger inom strandskyddsområde. De nya strandskyddsbestämmelserna som infördes den 1 juli 2009 ska tillämpas. Detta innebär att för bebyggelse inom strandskyddsområdet krävs särskilda skäl. Dessa skäl finns angivna i 7 kap 18c i miljöbalken. Förslag Planerad bebyggelse kommer att ligga dels på redan ianspråktagen mark i anslutning till befintlig bebyggelse, dels inom skogsområdet. Befintliga träd skall så mycket som möjligt bevaras i tomterna, speciellt i bakdelar av de västligaste tomter. Även tillgång till den befintliga stigen runt udden bevaras genom att lämna en obebyggd korridor mellan nya tomter.

11 11(20) Bebyggelse har placerats utanför strandskyddsområdet med undantag av radhus/kedjehus i östra delen av planområdet. På platsen där kedjehus är placerade finns för tillfället ett radhus som ändå ska rivas p.g.a. dess dåliga skick. För att platsen är redan exploaterad och ligger på en högre nivå än gångstråket som leder runt udden, anses marken kunna bebyggas även med nya byggnader. Även de sydligaste delarna av två tomter för enbostadshus ligger inom strandskyddsområdet och där föreslås strandskyddet upphävas med motivering att det bara handlar om 5-10 meter och att byggnaderna skall placeras utanför skyddsområdet. Ängen i mitten av planområdet har lämnats fri från bebyggelse för att bevara den för rekreation. Idag används ängen exempelvis för fester. Stranden och bryggan kommer att vara tillgängliga för alla. BEBYGGELSE Förutsättningar Bostäder Inom planområdet finns tio befintliga enfamiljshus och en radhuslänga. Öster om planområdet inom fastigheten Kaggeholm 5:1 finns ett antal olika typer av byggnader såsom Kaggeholms slott och Kaggeholms folkhögskola med tillhörande byggnader som t ex gymnastiksal och bostadshus för studerande. Befintliga bostadshus inom planområdet är från olika årtionden och av olika material. Det finns tre enplanshus av rött tegel med delar av mörkt trä och ljus puts från ca 1960-talet, en röd tegelvilla från ca 1980-talet och röda 1 ½-plans trähus av varierande ålder. Bostadsbebyggelse ligger längs en liten väg som går från Kaggeholms slott och slutar vid det sista bostadshuset med en vändningsplats. Offentlig service Kaggeholm är en folkhögskola med estetiska utbildningar profilerad mot media, dans, musik och är värdefull för såväl kommunen som regionen. I Nyckelby/Sundby, c:a 4,5 km från området, finns skola och förskola. Skolans kapacitet är begränsad. Annan offentlig service finns i Ekerö centrum ca. 11 km från planområdet. Kommersiell service Kaggeholms slott erbjuder konferenspaket med boende och helpension för företag och för privatpersoner övernattningar i mån av plats. Sommartid har slottet öppet för allmänheten med sommarcafé och Bed & Breakfast. I Nyckelby/Sundby, c:a 4,5 km från området, finns livsmedelsbutik och bensinförsäljning. Annan kommersiell service finns i Ekerö centrum ca. 11 km från planområdet. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Inom planområdet finns inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Befintlig bebyggelse är blandad och av olika stilar.

12 12(20) Befintlig bostadsbebyggelse inom planområdet. Förslag Bostäder Inom planområdet avses ett tiotal nya enbostadshus uppföras på tomter om c:a kvm. En av tomterna är placerad mellan befintliga bostadshus, resten placeras västerut längs en förlängning av den befintliga vägen. I västra delen av planområdet sluttar terrängen och ny bebyggelse ska anpassas till topografin. Den nya vägen följer i den västra delen höjdkurvan +10 m och på de flesta nya tomter är terrängen sluttande.

13 13(20) Höjdskillnaderna måste beaktas vid placering av byggnader så att byggnaderna anpassas till terrängen och sprängning och schaktning minimeras. En rivningsfärdig radhuslänga föreslås bli ersatt av nya radhus/kedjehus med bättre anpassning till den sluttande terrängen. Byggnaderna ska utformas med ett traditionellt formspråk med anknytning till den lokala byggnadstraditionen. Viktiga utgångspunkter är fasad- och takmaterial, takform och hushöjder. Befintliga markhöjder inom planområdet ska så långt möjligt bibehållas. Byggnaderna ska anpassas till terrängen och sprängning och schaktning minimeras. Enbostadshus (nybyggnad) På nya tomter för enbostadshus ska huvudbyggnad placeras minst 6,0 meter från gräns mot gata och minst 4,0 meter från annan gräns. Uthus och garage får dock placeras minst 1,0 meter från annan gräns än mot gata om placeringen bedöms lämplig vid bygglovsprövningen. Vid prövningen ska grannyttrande inhämtas. Garage kan vid starkt sluttande terräng få byggas närmare än 6,0 meter från gata om garageinfarten ej förläggs direkt mot gatan. Byggnadsarea på bostadsbyggnader får vara högst 150 kvm och på komplementbyggnader 50 kvm. Bostadsbyggnader får ha 1 plan med inredningsbar vind. Souterrängvåning ska utföras utöver angivet högsta antal våningar på de sluttande tomterna i väster. Högsta tillåtna byggnadshöjd är 3,5 m på de flesta tomterna. På de mest sluttande tomterna i väster har det istället definierats högsta nockhöjd över nollplanet. Högsta byggnadshöjd för uthus/garage är 3,0 meter. Utan hinder av bestämmelser om byggnadshöjd för huvudbyggnad får takkupor och frontespiser utföras inom totalt 1/3 av fasadlängden. Sådana byggnadsdelar får till ingen del sträcka sig högre än 0,1 meter under taknock och ej närmare gavel än 1,0 meter. Endast sadeltak är tillåtet för huvudbyggnad. Taklutningen varierar mellan 30 och 45 grader. Högsta tillåtna takutsprång är 0,5 m och takfotslådor tillåts inte. För komplementbyggnader ska taklutningen vara 7-30 grader. Inom tomt får en huvudbyggnad uppföras. Huvudbyggnad får inrymma en ordinär bostadslägenhet samt en mindre lägenhet för generationsboende. Om ett befintligt bostadshus rivs ska samma planbestämmelser gälla för det nya huset som byggs på platsen. Radhus/kedjehus Bostadsbyggnad ska placeras minst 3,0 meter från gräns mot gata. Fristående uthus får dock placeras minst 1,0 meter från gräns mot gata. Byggnadsarea på bostadsbyggnader får sammanlagt vara högst 500 kvm. Byggnadsarea på komplementbyggnader får sammanlagt vara högst 70 kvm.

14 14(20) Bostadsbyggnader får ha 1 plan med inredningsbar vind och en byggnadshöjd på högst 3,5 meter mot gata. Souterrängvåning får inredas utöver angivet högsta antal våningar. Endast sadeltak är tillåtet för huvudbyggnad med en lutning på grader. Högsta tillåtna takutsprång är 0,5 m och takfotslådor tillåts inte. Utan hinder av bestämmelser om byggnadshöjd för huvudbyggnad får takkupor och frontespiser utföras inom totalt 1/3 av fasadlängden. Sådana byggnadsdelar får till ingen del sträcka sig högre än 0,1 meter under taknock och ej närmare gavel än 1,0 meter. Illustration för planförslaget.

15 15(20) Färg och material För bostadshus är avsikten att välja utformning och färg som knyter an till för mälarlandskapet traditionell trähusbebyggelse. Fasaderna på både bostadsbyggnad och komplementbyggnad ska vara av trä eller puts och målade i varma, mörkare färger. Takmaterialet ska vara tegel eller plåt och takfärgen svart eller röd. Tillgänglighet De flesta nya tomterna är kuperade, på den brantaste tomten sluttar marken upp till fem meter inom tomten. Genom rätt placering och utformning av byggnader ses förutsättningarna att tillgodose tillgänglighetskraven ändå som goda. På de mest sluttande tomterna ska souterrängvåning byggas så att entrén till byggnaden kan ordnas så tillgängligt som möjligt. FRIYTOR Förutsättningar Området ligger i anslutning till ett skogsområde och Mälarens strandområden. Därmed finns det rikligt med naturområden och goda möjligheter till utomhusrekreation och lek. Vid stranden och i vattnet finns bra möjligheter för badande, vattensport, fiske m.m. Ängen i mitten av planområdet bjuder bra möjligheter till lek och olika spel. Det finns inga lekplatser i eller i närheten av planområdet. En gymnastiksal finns i folkhögskolans byggnader. Förslag Friytor behålls så långt som möjligt. T. ex. ängen och strandområdet inklusive bryggan behålls fria och tillgängliga för alla. Planområdet består till stor del av större bostadsfastigheter vilket möjliggör rekreation på egen tomt. GATOR OCH TRAFIK Förutsättningar Gatunät, GCM-trafik Programområdet nås via väg 823 (Kaggeholmsvägen) som ansluter till väg 816 vid Nyckelby. Kaggeholmsvägen fram till slottet är statlig väg (Trafikverkets). Nyligen har en förbättring av vägsystemet inom fastigheten skett med nybyggnad av grusväg för biltrafik som separerats från gångvägsystemet.

16 Längs Kaggeholmsvägen finns ingen separat gång- och cykelväg. Från Nyckelby till Helgö-Bona finns en ridstig längs väg 823. Denna används även av gående. Inom planområdet nås de befintliga och planerade bostäderna via en bilväg som går norr om befintliga bostadshus i norra delen av planområdet. För vägarna inom området står Kaggeholms slott som enskilt väghållare. 16(20) Inom planområdet finns ett nät av gång- och cykelvägar som anknyter till omgivande strövområden och det allmänna vägnätet. Utefter fastighetens södra strand går ett uppskattat gångstråk som leder runt Helgös västra udde. Kollektivtrafik En busslinje, linje 309, går mellan Ekerö centrum och Kaggeholms slott, som är slutstation. Turtätheten på dagtid under vardagar är c:a en avgång i timmen, i rusningstider 2 avgångar i timmen. På väg 816 finns tillgång till ytterligare busslinjer. Parkering, angöring, tillfart/utfart Parkering sker på tomten i anslutning till varje enbostadshus. Parkering till radhuset sker på en separat parkeringsplats i anslutning till bostadshuset. Det finns inga allmänna parkeringsplatser inom planområdet. Båttrafik Planområdet ligger i anslutning till stranden. I denna del av Mälaren finns en av de stora farlederna. Vid stranden finns en brygga, som ska nyttjas gemensamt. Denna får inte inskränka allmänhetens möjlighet att utnyttja strandstigen runt udden. Stranden och bottnens betydelse för växt- och djurliv bör undersökas. Störningar Det finns inga speciella störningar på området. Förslag Gatunät, GCM-trafik Största delen av de nya enbostadshusen placeras längs en förlängning av den befintliga vägen. Två av husen ligger vid den befintliga vägen som föreslås breddas till 5,5 m. Kedjehus/radhus som ersätter det befintliga radhuset nås från norr via en ny väg, en stickväg som ansluter till det befintliga vägnätet inom området. Gående till vandringstigarna på Långnäset ska kunna ta sig fram längs stranden och även mellan befintliga och nya bostäder. För att det är viktigt att gående längs gångvägen söder om gymnastikbyggnaden inte upplever att fortsatt promenad spärras av bostäder har ny bebyggelse placerats längre norrut från stranden så att siktlinjen västerut från stigen behålls fri. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken förändras inte i samband med den nya bebyggelsen, men den bidrar till kollektivtrafikens lönsamhet och kan i sin tur bidra till ökad turtäthet.

17 17(20) Parkering, angöring, tillfart/utfart För tillkommande enbostadshus ska parkering anordnas på respektive tomtmark. För kedjehus/radhus sker parkering antingen i anslutning till varje bostad eller samlad på en separat parkeringsplats. Störningar Inga störningar som överskrider gällande riktvärden förväntas uppkomma genom den nya detaljplanen. Tillgänglighet De nya vägarna i planen har placerats så att lutningen blir så liten som möjligt. Gatan längst till vänster följer höjdkurvan +10 m, men i kurvan lutar gatan ändå drygt 3 meter från den befintliga delen av vägen som ligger ungefär på höjden +6.5 m. Den nya vägen som leder till radhuset följer i den första delen höjdkurvan +7 m och sänker sen sakta till höjden ca. +5 m. Förutsättningarna att tillgodose tillgänglighetskraven på vägarna ses som goda. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp (VA) Frågan om kommunalt vatten och avlopp (VA) på Helgö har varit en aktuell fråga under många år. Ursprungligen var fastigheterna på Helgö fritidsfastigheter men i dag används cirka hälften av de totalt 340 fastigheterna för permanent boende. Det har ökat kravet på ändamålsenliga vatten- och avloppslösningar. Ekerö kommun håller på att dra fram kommunalt vatten och avlopp. Utbyggnad av kommunalt VA ska enligt beslut i VA-nämnden ha skett till planlagda områden på Helgö senast VA-utbyggnad på Helgö sker i tre etapper. Kaggeholm är etapp 3. Anslutningspunkt till planområdet planeras vid fastighetsgräns vid busshållplatsen. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) trädde i kraft den 1 januari Bestämmelserna i lagen syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Dagvatten Inga dagvattenledningar finns i området. Dagvatten skall omhändertas inom tomter och gemensamhetsanläggningar. Marken infiltrerar den mängd vatten marken är mottaglig för och det är inte troligt att det påverkar statusen för Mälaren. Värme Energisnåla lösningar för uppvärmning ska eftersträvas. Befintlig bebyggelse är idag försörjd via värmepumplösningar. Eventuella samordningsmöjligheter bör undersökas. El, tele Tillkommande bebyggelse ansluts till befintligt el- och telenät. Avfall Sophantering ska ske enligt de regler, som gäller för kommunens sophantering. Placering av sophus m. m. utförs enligt kommunens renhållningsförordning.

18 18(20) Sophantering ska lösas på respektive bostadsfastighet eller alternativt som gemensamhetsanläggning. Vändplan utförs så att sopbil kan vända. Störningar Alldeles öster om Kaggeholm 5:1 finns en 2x400 kv-ledning. Bostadsbebyggelse bör inte placeras närmare denna ledning än 100 meter. TeliaSonera har luftledningar och en jordförlagd ledning inom planområdet och vill att befintliga anläggningar ska kunna behållas så långt möjligt. Eventuell flyttning bör diskuteras med TeliaSonera och den part som initierat åtgärden får stå för kostnad om flyttning måste ske. Planförslaget förutsätter inte att teleanläggningar behöver flyttas. MILJÖPÅVERKAN Behovsbedömning Enligt PBL (1987:10) 5 kap 18 och MB 6 kap 11 ska en miljöbedömning upprättas om program eller planer kan medföra en betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning (separat handling) upprättas av Ekerö kommun och samråd genomförs med Länsstyrelsen. Detaljplanen bedöms inte innebära sådan betydande påverkan på miljön som fordrar en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen eller miljöbedömning enligt miljöbalken. De bedömningar av miljöpåverkan och andra störningar som ändå behöver göras, redovisas i planbeskrivningen. Buller Inga störningar som överskrider gällande riktvärden förväntas uppkomma genom den nya detaljplanen. Förorenad mark Någon förorenad mark har inte dokumenterats inom planområdet. Luftkvalitet Luftkvaliteten i Ekerö är normalt god. Vid planering ska kommuner och myndigheter säkerställa vissa miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kapitel. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NO), svaveldioxid (SO2), bly, partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid (CO) och bensen. Enligt plan- och bygglagen får en plan inte medföra att en miljökvalitetsnorm överskrids. Miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid och bly klaras generellt med stor marginal i Stockholms län. De partiklar som omfattas av miljökvalitetsnormerna här rör främst från vägtrafik. Området är glesbebyggt med relativt liten trafiktäthet och planen förväntas inte markant öka trafikrörelserna, varför denna norm med all sannolikhet ej kommer att överskridas. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken kommer således inte att överskridas vid genomförandet av föreslagen plan. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Planområdet är beläget i Norrströms (SE61000) huvudavrinningsområde och delavrinningsområde

19 SE Planområdet berör vattenförekomsten Mälaren-Björkfjärden (SE ). 19(20) Vattenförekomsten Mälaren-Björkfjärden har god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Miljökvalitetsnormerna är fastställda till god ekologisk status 2009 samt god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskraven är god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus Det finns ingen risk att ekologisk status inte uppnås 2015 men det finns en risk att kemisk status inte uppnås Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Planområdet berör fiskvattenområde som är skyddat enligt direktiv 2006/44/EG. Etablering av ny bostadsbebyggelse påverkar infiltration/avrinning. Genom att krav ställs på lokalt omhändertagande av dagvatten kan man begränsa påverkan. Planförslaget innebär att miljökvalitetsnormer följs. Risk för skred/översvämningar Planområdets kvartersmark ligger över den nivå som kommunen bedömer vara utsatt för översvämningsrisk, vilket är 1,6 meter över havet (RH 00). De lägst belägna nya husen är belägna cirka 4 meter över havet (RH 00). KLIMATPÅVERKAN Byggnaderna bör utföras med energieffektiv teknik men programområdets läge innebär en stor risk att transporter huvudsakligen sker med bil även om kollektivtrafik finns i anslutning till området. Området är inte försett med gång- och cykelväg till skola och butik i Nyckelby/Sundby.

20 20(20) ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från 1 oktober Se även genomförandebeskrivningen. Bygglovsplikt Bygglovsplikten behålls på den nivå plan- och bygglagen anger för områden inom detaljplan. Huvudmannaskap Planområdet utgör ett mindre område som är skilt från tätortsområden där kommunalt huvudmannaskap gäller. För vägarna inom planområdet står Kaggeholms slott som enskild väghållare. För naturområdena inom planområdet föreslås att antingen Stiftelsen Pingstförsamlingarnas Skol-och Kursverksamnet, som äger all mark kring planområdet, även fortsättningsvis ansvarar för och sköter dessa markområden eller att det bildas en gemensamhetsanläggning för skötsel av naturområdena. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planförslaget är utarbetat av Tengbom i samverkan med stadsarkitektkontorets planarkitekt Monika Stenberg. Kati Søndergaard har som medverkande upprättat planförslaget, Katinka Lovén varit handläggare och Erik Lönnerholm uppdragsansvarig. Övriga medverkande i planarbetet är Mats Falås, Cecilia Håkansson och Jonas Orring från Ekerö kommun. STADSARKITEKTKONTORET Johan Hagland Miljö- och stadsbyggnadschef Monika Stenberg Planarkitekt Erik Lönnerholm Tengbom, Landskapsarkitekt LAR/MSA Kati Søndergaard Tengbom, Arkitekt MSA