Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Transkript

1 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Följande provlektion är ett utdrag ur lärarboken Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3. I aktiviteten kartläggs hur eleverna kan anpassa sina rörelser till takt och rytm med sikte på kunskapskravet för betyget E i slutet av åk 6: I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm.. Lektionen består av: Introduktionssida för Rörelser till musik och i danser från lärarboken sidan 24 Aktiviteten Råttboet från lärarboken sidan 30 Kartläggningsmall från lärarboken sidan 32 Bedömningsstöd från lärarboken sidan 33 Framåtsyftande planering från lärarboken sidan 34 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 1

2 Så här kan du arbeta med provlektionen 1. Läs igenom introduktionssidan och instruktionen för aktiviteten. 2. Kopiera kartläggningsmallen, så många som du behöver till din elevgrupp. 3. Kartlägg elevernas förmågor och kunskaper under aktivitetens och den ordinarie lektionens gång. Ta ställning till hur eleverna rör sig, anpassar och ändrar sina rörelser till takt och rytm samt ger egna förslag till övningar och anpassningar. Notera i kartläggningsmallen. 4. Efter lektionen: använd dina noteringar i kartläggningsmallen tillsammans med bedömningsstödet för att bedöma elevernas kunskaper. 5. Planera kommande undervisning och kartläggningstillfällen utifrån tips och råd i avsnittet Framåtsyftande planering. Varför Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3? I och med att det inte finns några kunskapskrav i idrott och hälsa för åk 3 finns ett behov av att säkerställa att eleverna är på god väg att nå kunskapskraven i ämnet för årskurs 6. Här fyller Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 en stor funktion, då föreslagna aktiviteter och bedömningsstöd utgår från kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6 men tar fasta på att eleverna behöver delmål och avstämning för att nå dit. Varje avsnitt i boken fångar upp ett område i ämnet idrott och hälsa som eleverna med hjälp av det centrala innehållet ges möjlighet att utveckla utifrån var och ens olika förmågor. Vid kartläggning och bedömning redan i åk 3 öppnas därmed möjligheten att arbeta framåtsyftande med elevdelaktighet och formativ bedömning och möjligheterna att minst nå kunskapskravet för betyget E i slutet av åk 6 ökar. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 kan du använda tillsammans med elev och föräldrar för att samtala kring elevens individuella utvecklingsplan i formativ anda: Vad är målet? Var är eleven? Hur gör vi för att nå målet och slutligen kunskapskraven i slutet av åk 6? Elevhäfte Med hjälp av Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Elevhäfte kan du kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i de mer teoretiska delarna i ämnet idrott och hälsa. Elevhäftet bör användas parallellt med de praktiska kartläggningsaktiviteter, bedömningsstöd och framåtsyftande planering som finns i lärarboken. Läs mer om och beställ Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Elevhäfte, best.nr , på Dina elever behöver var sitt elevhäfte för att du ska kunna kartlägga och bedöma de mer teoretiska delarna i ämnet idrott och hälsa. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 2

3 KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2. RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER Rörelser till musik och i danser Kunskapskrav för betyget E i slutet av åk 6 I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser Förmågor att utveckla röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang Centralt innehåll i årskurs 1 3 Rörelse Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. Enkla lekar och danser och deras regler. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Kartläggning och bedömning utifrån kunskapskrav som prövas I detta avsnitt kartlägger och bedömer vi hur eleven kan delta i rörelser till musik och i danser och kan anpassa sina rörelser Vi har valt att dela upp kartläggningen i följande moment: 1. Delta i rörelser till musik och i danser 2. Aktiviteter under perioden Delta i rörelser till musik och i danser HT: Dansbanekull VT: Dansringarna HT: Råttboet VT: Olika danser 24 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 3

4 RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER ht Råttboet Det här är en lek som ställer krav på förmågan att anpassa sina rörelser Material 4 bänkar, trumma eller tamburin, eventuellt lagband i 4 olika färger Så här går det till 1. Lägg bänkarna på sidan i var sitt hörn av idrottssalen, så att de bildar fyra bon. 2. En elev ska vara Katt. Katten ska ligga och sova mitt i salen. 3. Övriga eleverna delas in i fyra ungefär lika stora grupper som får var sitt bo bakom en bänk. 4. Varje grupp får ett eget namn: Hoppråttor, Dansråttor, Smygråttor och Gåråttor. Eleverna ska röra sig enligt den grupp som de tillhör. 5. Läraren har en trumma eller tamburin som han/hon signalerar en viss takt med. Takten talar om vilka råttor som ska komma fram ur sina bon: trumma i galopptakt = Hoppråttor trumma taktfast = Gåråttor trumma glatt och varierat = Dansråttor drag med handflatan över trumman = Smygråttor 6. När läraren slår hårt i trumman vaknar Katten och ska springa och försöka ta någon råtta. 7. Råttorna ska försöka ta skydd genom att springa tillbaka till sitt bo. Råtta som blir tagen får sätta sig bredvid resten av den omgången. Regler Råttorna har endast frizon i sitt eget bo. Råttorna måste röra sig enligt den grupp de tillhör när Katten sover. Råttorna får springa först när Katten vaknar. Tips Den råtta som först blir tagen får bli Katt nästa gång, eller så väljer läraren byte. Det kan vara antalet tagna råttor som talar om hur framgångsrik Katten varit. Man kan ha en eller flera Katter. Variera vilken grupp som rör sig på olika sätt. FÖRSLAG PÅ FRÅGOR FÖR ELEVDELAKTIGHET Hur kan man röra sig smygande, hoppande, gående och dansande? Vad kan man tänka på när man ska röra sig i takt till rytmerna av trumman? Kan vi komma på andra takter, rytmer och rörelser? KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 4

5 RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER Kartläggning Kartläggningen ska visa hur eleven kan anpassa sina rörelser HT: Råttboet VT: Olika danser Ta ställning till om eleven hör och rör sig till olika takter och rytmer anpassar och ändrar sina rörelser till takt och rytm anpassar sina rörelser till takt och rytm i dansövning med kamrat ger egna förslag till övningar och anpassningar I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser Datum för kartläggningen: Elevens namn Otillräckliga kunskaper Godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper Kommentar KOPIERING TILLÅTEN. Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk Författaren och Liber AB 32 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 5

6 Bedömningsstöd I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser Otillräckliga kunskaper Godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper ELEVEXEMPEL 1 ELEVEXEMPEL 2 ELEVEXEMPEL 3 Eleven snubblar/ramlar då den ska ändra tempo och takt. Eleven snubblar/ramlar då den samarbetar med en kamrat. Eleven växlar inte tempo efter takt och rytm. Eleven kan inte utföra röreslerna som ingår i danserna. Eleven anpassar inte sina rörelser Eleven provar alla övningar och hittar de flesta tempon och takter. Eleven samspelar med kamraten i dansen och försöker anpassa sig till den andre. Eleven försöker anpassa sig till takt och rytm i dansövningar med kamrat. Eleven provar alla övningar och hittar obehindrat olika tempon och takter. Eleven rör sig koordinerat i förhållande till de olika lekarnas och dansernas relger, takt och rytm. Eleven anpasssar sina egna rörelser till takt och rytm i dansövning med kamrat. RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER KOMMENTAR KOMMENTAR KOMMENTAR Eleven visar på svårigheter i sin grundmotoriska förmåga. Eleven visar på svårigheter att koordinera och anpassa sina rörelser till övningen. Eleven visar på svårigheter att höra och röra sig i förhållande till olika takter och rytmer. Eleven visar på att den till viss del kan anpassa sina rörelser Eleven visar på att den till viss del kan anpassa sig till takt och rytm i samspel med kamrat i dansövning. Eleven visar på att den till viss del kan höra och röra sig till olika takter och rytmer. Eleven visar på god koordination och anpassningförmåga i förhållande Eleven visar på god förmåga anpassa sina egna rörelser till takt och rytm tillsammans med kamrat. UTVECKLINGSINRIKTNING UTVECKLINGSINRIKTNING UTVECKLINGSINRIKTNING Att utveckla sina grundmotriska färdigheter. Att utveckla sin koordination. Att utveckla sin förmåga att uppfatta olika takter och rytmer. Att utveckla sin förmåga att utföra olika rörelser till flera olika typer att takt, rytm och dansövningar. Att utveckla sin förmåga att anpassa sina rörelser till takt och rytm i dansövning med kamrat. KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN 2. Att lära sig och prova flera typer av danser/dansövningar med flera rörelsevariationer. Att konstruera och hitta på egna danser/dansövningar. 33 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 6

7 RÖRELSER TILL MUSIK OCH I DANSER Framåtsyftande planering Förslag på utvecklingsinriktning för elever med otillräckliga kunskaper i momentet att anpassa sina rörelser Tänk på I olika dansövningar och aktivieter kommer man ofta nära varandra och för dessa elever kan det innebära en stor utmaning. Förberedelse och information kan underlätta detta. Välj inte för avancerade övningar för dessa elever, utan så pass enkla att de får känna att de lyckas. Använd musik som eleverna gillar för att skapa motivation. Streetdance är t.ex. en dans som kan utföras mycket fritt. Förutom övningarna här går det mycket bra att fortsätta med de som finns under momentet Delta i rörelser till musik och i danser. Tips på övningar och aktiviteter Streetdance Titta på olika filmer från internet på t.ex. streetdance eller breakdance som inspiration för egna rörelser. Ta fram madrasser, mattor och andra mjuka underlag i idrottssalen. Låt elevena få hitta på och prova olika egna övningar eller rörelser. Låt dem tänka och fantisera fritt till musik och visa upp rörelser för varandra. Det behöver inte vara krav på att det ska vara en speciell dansserie eller speciella rörelser. Ramsor och danslekar Att upprepa/härma rörelser, ramsor och sånger tillsammas kan ge en god automatisering. Förslag på lekar och övningar: Bro bro breja Släpp en liten fjäril genom grinden Björnen sover Små grodorna Jag och min kropp Koordinativa övningar och övningar för träning av samspel mellan höger och vänster hjärnhalva hjälper eleverna att få en god kroppskontroll och att lättare anpassa sina rörelser Skidhopp, både vanligt och växelvis över ett streck, rep eller annan markering Twisthopp Indianhopp Hoppsasteg Lyfta knä och klappa med motsatt hand, göra rörelsen större och större Sprattelgubbe-hopp Sparka bak med en fot och försöka möta med motsatt hand bak KOPIERING FÖRBJUDEN, SE SIDAN Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 ( ) Författaren och Liber AB Får kopieras 7