Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:
|
|
- Ludvig Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjöstadsskolan 1 Lokal kursplan Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska: Ha ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Ha en tilltro till sin egna fysiska, sociala och psykiska förmåga. Ha utvecklat en allsidig rörelseförmåga och ett intresse för fysiska aktiviteter inom- och utomhus. Ha kunskap om att fysisk aktivitet påverkar sitt välbefinnande. Fungera i grupp, oberoende av gruppens sammansättning. Ha lust till fysiska aktiviteter på sin fritid.
2 Sjöstadsskolan 2 Syftet med ämnet Idrott och hälsa Kursplanen i idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att: utveckla sin fysiska, psykiska och sociala förmåga, samt utveckla en tilltro till sin egen fysiska förmåga kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang. utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysisk aktivitet, samt öva på att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. planera, genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten
3 Sjöstadsskolan 3 av kunskapskvaliteter för Idrott och hälsa För elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa finns nationella kursplaner för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Betyg sätts i årskurs 6,7, 8 och 9. Nationella kunskapskrav finns för årskurs 6 och 9. Kursplanerna anger de mål pedagoger ska förhålla sig till när de planerar sin undervisning och när de bedömer elevernas kunskapskvaliteter. Lärare ska tillsammans med sina elever konkretisera vad detta innebär för eleverna i den årskurs de går i och synliggöra vilka kriterier för kunskaper och förmågor som kommer att bedömas. Detta görs i den lokala kursplanens delmoment och i lektionsupplägg. Det är av stor vikt att eleven redan tidigt är med och själv försöker bedöma hur väl han/hon uppfyller de undervisningsmål som sätts för lektioner och för årskursen. Eleven ska ha möjlighet att stämma av sin bedömning mot sin lärares bedömning. Eleven ska utifrån mognad och förutsättninga: visa den kunskapsnivå han/hon uppnått i idrott och hälsa visa förståelse för undervisningens innehåll. Eleven måste därför få möjligheter att utveckla sin förmåga att analysera undervisningsinnehållet och tillfällen att utveckla de förmågor och kunskapskvaliteter som krävs. Samt ha förståelse för att alla är olika med olika förutsättningar genom att uppvisa en positiv attityd. visa kunskapskvaliteter för att bearbeta undervisningens innehåll. Eleven ska visa förståelse för vad som är viktigt för ämnet idrott och hälsa genom att dra slutsatser, förklara, lösa problem, göra jämförelser, argumentera och motivera. visa att hon/han utifrån sin förutsättning och mognad utvecklar ett allt större ansvar för att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina resultat. Eleven ska träna sig på att ställa egen och andras bedömningar i relation till de egna prestationerna och förutsättningar. visa att hon/han tar ansvar för sitt lärande; för planering, för samarbete, för att arbeta utifrån instruktioner, för att slutföra sitt arbete, för att ta egna initiativ och för att arbeta självständigt och kreativt.
4 Sjöstadsskolan 4 Arbetsmetoder och arbetssätt Då kropp och knopp hör ihop är vårt motto här på idrotten att man alltid försöker sitt bästa och går in i aktiviteten med en positiv attityd och tankesättet att det här klarar jag. Genom fysisk aktivitet flera gånger i veckan mår man bättre samt har ofta både lättare att ta in kunskap och att koncentrera sig. För att ha goda förutsättningar att utveckla de förmågor som kursplanen anger försöker vi först och främst göra eleverna trygga med sig själva och varandra. Skapa en miljö där det är tillåtet att misslyckas genom att aktivt jobba med attityder, språk och beteenden. Vi börjar redan vid den första lektionen med de yngsta eleverna för att de tidigt skall lära sig de regler och rutiner som krävs vid idrottsundervisning och fortsätter påminna genom hela skoltiden. Vi arbetar brett och vill att eleverna ska ha testat på en mängd olika idrottsaktiviteter under sin skoltid. Vi försöker även göra det roligt och intressant att utveckla sina kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa. Vi betonar gärna leken som en ypperlig aktivitet till att lära sig bland annat motoriska färdigheter så som socialt samspel. Vår undervisning genomförs såväl inom- som utomhus. Vi börjar tidigt med att öva in grovmotoriska grundfärdigheter för att skapa en trygghet med den egna kroppen, ofta genom lek och redskapsbanor. När de behärskar grunderna stegras svårighetsgraden för att aktiviteten ska stimulerande och utmana eleven. Med ökad ålder blir den också inriktat mer mot idrottens/motionsformens specifika teknik. Eleverna ska utifrån deras förutsättningar och mognad delta i planering, genomförande och utvärdering av lektionsinnehållet. Vi vill också individanpassa undervisningen i möjligaste mån. I exempelvis lagspel delar vi ibland in eleverna i vana ovana lag, de erbjuds olika svårighetsgrader i redskaps- och orienteringsbanor m.m. Vi vill att alla elever ska känna att de har blivit sedda efter en lektion samt att eleven har fått möjlighet att utveckla sin förmåga att bedöma sina färdigheter. Elever ska också under sin skoltid få möjlighet att öva sig på att leda aktiviteter. Vi kommer att arbeta dels praktiskt men även till viss del teoretiskt med olika moment. Se gärna vår årscykel för varje årskurs. Om det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg i ämnet erbjuds möjligheter att få riktat stöd, t ex extra tillfälle att öva.
5 Sjöstadsskolan 5 Lokala kursplanens delmoment Innehåll, bedömning. Moment rörelse Utveckla grovmotoriska grundformer, t ex springa, hoppa och klättra, och deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, inomhus och utomhus och i vattnet. Lekar Att i lekens, dansens och rörelsernas form ha roligt och därigenom förbättra sin egen rums- och kroppsuppfattning och sina relationer till andra. ( Våga göra bort sig ) Detta sker genom olika uppmärksamhetslekar, tafattlekar, stafetter, bollekar, parlekar, samarbetslekar, kamratövningar/banor, terränglekar mm. - Samspel - Social förmåga - Teknik - Regelkunskap Bollspel Bollspel har vi för att med olika delar av kroppen och med olika redskap öva olika bolltekniska färdigheter och samarbete. Dessutom tränas med fördel fysik, hänsynstagande, ärlighet, taktik och ansvarstagande. Vi försöker även påvisa likheter och skillnader mellan de olika spelformerna lag- /nät-/träff- och slagspel. Ofta har vi bollspel i lekform eller spelformer i mindre lag, mer eller mindre lika färdiga idrotter. De äldre eleverna övar även speluppbyggnad och enklare taktiska övningar. - Samspel - Social förmåga - Teknik - Taktik - Regelkunskap Friidrott Ser vi främst som medel för att uppnå och bibehålla en motorisk, koordinativ och teknisk färdighet. Olika formers träning av grundövningarna: gå, springa, hoppa och kasta. Dessutom tränas hjälpsamhet, hänsyn och regelefterlevnad vid ex. mätning, passning och tävling. Eleverna får med stöd självständigt öva på egen vald nivå och ska efter egen ambition redovisa sina framsteg. - Teknik
6 Sjöstadsskolan 6 - Motorik - Styrka - Kondition - Koncentration Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning Här visar vi på hur och varför man tränar sin styrka, kondition, rörlighet ex genom lek/spel, kontinuerlig -/intervallträning m.m. Vi lär oss varför och hur hur man tränar styrka med sin egen kropp och vilka olika redskap som kan användas i salen, gymmet och hemma. Även ergonomi. Undervisningen kommer att bedrivas både inne och ute i olika former, ex. stationsform, rundbanor, lekar och stafetter m.m. och integreras med de teoretiska avsnitten. - Teknik - Redskap - Ergonomi och anatomi Dans och rytmik Här övas förmågan att känna igen och röra sig till olika takter samt åldersanpassade danser i olika kulturella och tidstypiska sammanhang. Vi arbetar med allt från enkla rytmer till färdiga sällskapsdanser. Våga dansa med kamrat av det motsatta könet. Vi övar också på olika former av motionsgymnastik, musikstilar, hur man bygger upp egna uppvärmningar samt redovisning av egna rörelseprogram inför grupp. - Samspel - Social förmåga - Teknik - Koordination Vattenvana och simning Vi tränar på lekar och rörelse i vattnet till olika simsätt i mag- och ryggläge. Även livräddning i vatten med dels den förlängda armen-principen och bogsering utan livboj eller dylikt. - Samspel - Social förmåga - Vattenvana - Simfärdigheter - Livräddningsmomentet
7 Sjöstadsskolan 7 Moment hälsa och livsstil Vid de teoretiska momenten hoppas vi att alla elever skall få en grundläggande insikt om träningslära och hur man tar hand om sin kropp. Vi arbetar som sagt både praktiskt och teoretiskt för att kunna uppfylla kursplanens kunskapskrav. I undervisningen ska ges möjlighet till samtal om deras upplevelser av fysiska aktiviteter och träningsformer kopplade till deras levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Undervisningen anpassas efter elevens förutsättningar och mognadsgrad. - Sätta upp mål för sina fysiska aktiviteter - Känna till vilka möjligheter till fysisk aktivitet som närmiljön erbjuder - Förebygga skador - Förstå samband mellan rörelse, kost och hälsa - Reflektera över kroppsideal inom idrott och samhälle lagar och regler när det gäller ex doping, om hur val av fysiska aktiviteter påverkas av genus. - Första hjälpen och hjärt- och lungräddning Friluftsliv och utevistelse Friluftsliv och utevistelse Detta delmoment har främst betoning mot rekreation och allsidig träning utomhus. Här genomförs lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur och utemiljöer. Här får eleverna kännedom om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller enligt allemansrätten. Eleverna får lära sig vilken säkerhet och hänsynstagande som krävs vid aktiviteter utomhus, t ex badvett, säkerhet vid vatten vintertid och hur man hanterar nödsituationer. Friluftsdagar förekommer såväl på höst- som vårterminen. Ibland finns möjlighet för eleverna att välja bland olika aktiviteter. Äldre elever ska också ha möjlighet att få kunskap om hur friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. - Samspel - Social förmåga - Säkerhet - Allemansrätt
8 Sjöstadsskolan 8 Orientering Vid orientering övas förmågan att förstå och kunna använda en karta, kartecken och skala med och utan hjälp av en kompass. Eleverna får öva på nivåanpassade banor med vissa minimikrav som skall nås under lektionstid eller på fritiden. De får med stöd efter egen färdighet och ambition öva och redovisa sina framsteg och resultat. Orienteringsperioden avslutas med en orienteringsdag med åldersanpassade banor där de som vill även får delta i tävling. Eleverna ska få en god orienteringsförmåga, rumsuppfattning och känna sig trygga inför vistelse i okänd natur. - Rumsuppfattning - Kartkunskaper - Säkerhet - Allemansrätt Våren i årskurs nio gör eleven en uppsats där de väver samman alla dessa delar utifrån t ex en aktivitet som intresserar dem och som kommer att främja deras hälsa i framtiden.
9 Sjöstadsskolan 9 Rörelse Årskurs 1-3 Nationell kursplan Arbetssätt Krav Grundmotoriska grundformer, tex springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i Lekar som tränar den motoriska grundformerna, samarbete, rumsuppfattning, Samspel Social förmåga Regelkunskap redskapsövningar, lekar, danser och kroppsuppfattning Teknik rörelser till musik, såväl inomhus bollkänsla, rytmkänsla. Taktik som utomhus. Olika banor (redskap, motorik, Koordination fantasi, äventyr) Vattenvana Enkla idrottsaktiviteter Simfärdigheter Enkla lekar och danser och deras regler. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Dans- och sånglekar. Rim och ramsor Ord och begrepp Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i magoch ryggläge Friluftsliv och utevistelse Vattenvaneövningar Simträning Märkestagning Nationell kursplan Arbetssätt Krav Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. Klassrumsorientering, gymnastiksalsorientering, skolgårdsorientering, plocka fram Samspel Social förmåga Rumsuppfattning redskap efter skiss, promenader i Kartkunskaper närmiljö Säkerhet Allemansrätt Lekar och rörelse i natur- och Ord och begrepp utemiljö. Allemansrättens grunder Skogs- och terränglekar med naturinslag, följa snitslad bana, gå på stig I utemiljö prata om rättigheter och skyldigheter Åk 1 Eleven deltar i enkla lekar och rörelser, som innefattar motoriska grundformer och i rörelse till musik. Eleven deltar också i lekar och rörelse i vattnet. Åk 2 Eleven deltar i lekar som innefattar motoriska grundformer i olika miljöer. Eleven deltar i rörelse till musik. Eleven deltar också i lekar och rörelse i vattnet och tränar på att balanser, flyta och simma i mag- och ryggläge. Åk 3 Eleven deltar aktivt i lekar som innefattar motoriska grundformer i olika miljöer tränar på att varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten. I rörelse till musik och danser deltar eleven aktivt tränar på takt och rytm. Eleven kan balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Åk 1 Eleven lär sig att orientera sig i sitt klassrum. Eleven tränar sig att ta sig från sitt hem till sin skola. Eleven leker på skolgården Åk2 Eleven kan leka i natur och utemiljö tillsammans med sina klasskamrater. Eleven orienterar sig i gymnastiksalen. Åk3 Eleven kan ge några enkla regler gälland allemansrätten. Eleven kan i grupp gå efter enkel kartskiss.
10 Sjöstadsskolan 10 Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vi natur- och utevistelse. I samband med utevistelse samtala om de säkerhets- och hänsynstagande som motsvarar barnens mognad Eleven kan följa regler som är förknippade med de lekar och spel som utövas för årskursen. Dessutom har eleven kännedom var han/hon kan söka hjälp vid nödsituation. Hälsa och livsstil Nationell kursplan Arbetssätt Krav Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelse. Samtala om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelse. Ord och begrepp Samtal Åk 1 Delta i samtalen om upplevelser av lek, hälsa, naturoch utevistelse. Åk 2 Delta aktivt i samtalen om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelse Åk 3 Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och om hur eleven upplever att aktiviteterna påverka hans/hennes hälsa. Rörelse Årskurs 4-6 Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 6 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Hinderbanor, motorikbanor, äventyrsbanor Redskapsgymnastik Samspel Social förmåga Regelkunskap Teknik Olika lekar, spel och idrotter, Lekar, friidrott, boll- och racketspel, Taktik inomhus och utomhus, samt danser rörelse till musik, uppvärmning, Koordination och rörelser till musik. dans Vattenvana Takt och rytm i lekar och danser och Simfärdigheter rörelser till musik. Ord och begrepp Simning i mag- och ryggläge. Vattenlekar Simträning Märkestagning E Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelse till musik och danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm. Eleven kan även simma 200 m varav 50 m i ryggläge. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är. C Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser
11 Sjöstadsskolan 11 Friluftsliv och utevistelse Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 6 Att orientera i den närliggande natur- och utemiljö med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Enkla karttecken Träna kartläsning Väderstreck Rumsorientering Samspel Social förmåga Rumsuppfattning Kartkunskaper Kartpromenader Säkerhet Plocka fram redskap efter skiss Allemansrätt Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Ord och begrepp Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Genom praktik och teori ge eleverna kunskaper gällande allemansrätten. Genom praktik och teori säkra för att eleverna får kunskaper i hur hon/han agerar för att göra de fysiska aktiviteterna säkra och trevliga för alla deltagande. relativt väl till aktiviteten. I rörelse till musik och danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm. Eleven kan även simma 200 m varav 50 m i ryggläge. B Kunskapskraven för C och till övervägande del A är A Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelse till musik och danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm. Eleven kan även simma 200 m varav 50 m i ryggläge. E Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är C Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativ god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med relativ god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.
12 Sjöstadsskolan 12 Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Genom praktik och teori säkra för att eleverna får kunskaper i badvett och isvett.. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är A Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Hälsa och livsstil Nationell kursplan Arbetssätt Krav Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. I grupparbete arbeta med olika träningsformer kroppsliga och Social förmåga Rumsuppfattning mentala effekter. Kartkunskaper Säkerhet Kulturella och geografiska Undersöka vad närmiljön inbjuder Allemansrätt förhållanden i närmiljön som till för fysiska aktiviteter. Grupparbete påverkar och möjliggör val av Ord och begrepp fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Olika sätt att värma upp på. Fram och borttagning av idrottsredskap på ett ergonomiskt riktigt sätt. E Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är. C Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och för då välutvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan
13 Sjöstadsskolan 13 Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. B Kunskapskraven för C och till övervägande del A är A Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysisk aktivitet och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan Rörelse Årskurs 7-9 Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 9 Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Uppvärmning, lekar, hinderbanor, motorikbanor, redskapsgymnastik, bollspel, friidrott, vinteridrotter, boll Samspel Social förmåga Teknik och racketspel Regelkunskap Teknik Styrketräning och konditionsträning, Kondition, rörlighet ex genom Taktik rörlighetsträning och mental träning. lek/spel, kontinuerlig - Koordination Hur dessa aktiviteter påverkar /intervallträning m.m. Ergonomi och anatomi rörelseförmågan och hälsan. Träningslära Redskapskännedom Redskapsträning som kan användas i Vattenvana salen, gymmet och hemma. Stretching Simfärdigheter Ord och begrepp Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. Olika simsätt i mag- och ryggläge. Dans och rörelse till musik Simträning E Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelseoch träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 50 m i ryggläge. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är. C Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 50 m i ryggläge. B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är
14 Sjöstadsskolan 14 Friluftsliv och utevistelse Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 9 Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Arbeta med karta, karttecken, skal, vägval Kompassträning Samspel Social förmåga Rumsuppfattning Orienteringsövningar Kartkunskaper Kompasskunskaper Hur olika friluftsaktiviteter kan Elever i de sista årskurserna får Säkerhet planeras, organiseras och insikt i eller möjlighet att delta i Allemansrätt genomföras. panering, organisering och Ord och begrepp genomförande av fritidsaktiviteter Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. Genom praktik och teori ge eleverna goda kunskaper gällande allemansrätten. Friluftsdagar Genom praktik och teori säkra för att eleverna får goda kunskaper i badvett och isvett. A Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelseoch träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 50 m i ryggläge. E Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är C Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med relativ god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är A Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
15 Sjöstadsskolan 15 Hälsa och livsstil Nationell kursplan Arbetssätt Krav i slutet av årskurs 9 Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. I undervisningen ska ges möjlighet till samtal om deras upplevelser av fysiska aktiviteter och träningsformer kopplade till deras levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Sätts upp mål för sina fysiska Sätta upp mål för sina fysiska aktiviteter Känna till vilka möjligheter till fysisk aktivitet som närmiljön erbjuder Förebygga skador aktiviteter. Förstå samband mellan Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Doping och vilka lagar och regler som reglerar detta. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer till exempel kön. I samband med fysiska övningar samtala om arbetsställning och belastning. Samtala om sambandet mellan kost och hälsa, beroendeframkallande medel och ohälsa. Samtala om kroppsideal inom idrotten och samhället och om doping. Utbilda eleverna i första hjälpen och hjärt- lungräddning. Samtala om elevens val av idrotter. Våren i årskurs nio gör eleven en uppsats där de väver samman alla dessa delar utifrån t ex en aktivitet som intresserar dem och som kommer att främja deras hälsa i framtiden. rörelse, kost och hälsa Reflektera över kroppsideal inom idrott och samhälle lagar och regler när det gäller ex doping, om hur val av fysiska aktiviteter påverkas av genus. Första hjälpen och hjärtoch lungräddning Ord och begrepp E Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. D Kunskapskraven för E och till övervägande del C är C Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider B Kunskapskraven för c och till övervägande del A är A Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider
16 Sjöstadsskolan 16
3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merCENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6
Namn: Klass: CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6 en kan delta i en kan delta i en kan delta i lekar, spel och lekar, spel och lekar, spel och idrotter som idrotter som idrotter som innefattar innefattar innefattar
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merLokal pedagogisk planering i idrott och hälsa
Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa Moment: Rörelse årskurs 1-3 - röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang samt skapa ett bestående intresse - samarbeta och visa respekt för andra - Grovmotoriska
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merArbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.
Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD/HUR Gradering A-F Kommentar I rörelse till musik i danser anpassar eleven till viss del/relativt väl/väl sina rörelser till takt och rytm Åk 1-6Enkla lekar
Läs merIDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merKomplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,
Läs merIdrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.
Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser
1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merIdrott & Hälsa åk 6-9
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merIdrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering
Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i
Läs merIdrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap
Idrott & hälsa 6-9 9 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Åk 6 Åk 6 HLR Lockinghälsning/sittdans/bolldans Åk 7 HLR L-ABCDE Åk 7 Afro Åk 8 Ergonomi Åk 8 Bugg Åk 9 Skador/skadehantering
Läs merBetyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret
Idrott och hälsa Vaxmoraskolan Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret 2015-2016 Elevens namn: XX Idrott och Hälsa F E D C B A Terminsbetyg i slutet av ht 2015. Terminsbetyg i slutet av vt
Läs merSödra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Idrott och Hälsa Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus
1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv
1 Centralt innehåll tema 3: Rörelse Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv
1 Centralt innehåll tema 3: Rörelse Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merIdrott & Hälsa åk 4-6
8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 4-5 Danslekar/Sittdans Åk 6 Lockinghälsning/ /Bolldans/ Åk 6 - Loggbok TM 2 - Kropp & Genus - Redskap - Dans & Rytmik - irkelträning - Målspel/bollskolan - Rockringsutmaningen
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser
1 Centralt innehåll tema 1: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter,
Läs merSträvansmål för de olika arbetsområdena.
Idrott och hälsa Glanshammars skola Glanshammar Lokal kursplan i idrott och hälsa Glanshammars skola, Åk 6 9 Glanshammar Ämnet skall ge förutsättningar och möjligheter att eleven: - utveckla sina fysiska,
Läs merTerminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1
HT 2014 ÅK1 Samarbetslekar. Friluftsliv, orientering, slagbollspel, skogslek, frisbee Orientering: Titta på en massa olika kartor V. 38 Friidrott (stafett). * utomhus * V. 39 Friidrott (löpning). * utomhus
Läs merKG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.
Idrott och Hälsa Klass: 6A VT-14 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt dans och rörelse till musik Takt
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.
IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte
Läs merLokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan
Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Inledning Varje moment kommer igen i alla årskurser och utvecklas efter elevernas mognadsnivå. För att få en röd tråd i utvecklingen stegras alltså
Läs merBetygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan
Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.
Läs merBroskolans röda tråd i Idrott och hälsa
Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merBetygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa
Betygskriterier specificerade krav, år 6 Idrott hälsa Namn: Centralt innehåll Klass: Betyg E D Betyg C B Betyg A Kommentar Rörelse till viss del delta i övningar som omfattar sammansatta motoriska grundformer
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Idrtt ch hälsa Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: röra sig allsidigt i lika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genmföra ch värdera idrtt ch andra fysiska aktiviteter
Läs merIdrott och hälsa - Kunskapskrav
Idrott och hälsa Kunskapskrav Betyget E i slutet av årskurs 6 1. Deltagande: Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och
Läs merArbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning
Sida 1 av 5 Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning Allmän information Inom detta arbetsområde kommer du att få lära dig planera, genomföra och utvärdera fysisk
Läs merOm ämnet Idrott och hälsa
Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer
Läs merKG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.
Idrott och Hälsa Klass: 6A VT-14 Takt och rytm i lekar, och rörelse till musik Simning i mag och ryggläge Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Badvett och säkerhet vid vattnet
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser
1 Centralt innehåll tema 1: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap ) andra redskap. Olika lekar, spel idrotter, inomhus
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Observationsscheman Idrott och hälsa 1 2 3 A. Erfarenheter* har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa Fråga 2 Fråga 1 har erfarenheter av olika lekar, rörelseaktiviteter
Läs merSlutrapport Skapande Skola
Slutrapport Skapande Skola 2015-16 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2015-16 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur
Läs merKommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa
Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91
Läs merIngen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.
Idrott och Hälsa Klass: 4A HT-15 (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(7) Förskoleklass Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få inblick i de grovmotoriska grundformerna Åla, krypa, springa, slå kullerbytta, gå balansgång, klättra,
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merSkolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen
Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla
Läs merRÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS ÅK 1 ÅK 2 Eleven deltar och provar på rörelse till musik och jenka. Eleven deltar i skattjakt med enkel karta Eleven kan berätta något om allemansrätten
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel
Bollspel - År 3: Eleven klarar enklare bollövningar enskilt, behärskar bollen. Eleven klarar bollövningar parvis, med olika typer av bollar. Eleven klarar olika bollekar och bollspel tillsammans med andra.
Läs merRapport Skapande Skola
Rapport Skapande Skola 2014-15 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2014-15 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur gick
Läs merDans och rörelse till musik
Jag kan hitta "ettan" i taktfast musik. Jag kan oftast utföra enkla röresler i takt till musik som är långsam och taktfast. Takt & rytm Dans och rörelse till musik Jag kan ofta utföra mer komplexa röresler
Läs merMH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-12 Centralt innehåll & Naturvistelse Sammansatta grundformer i kombination med (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil:
Läs merSkolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018
Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merArbetshäfte År 7 Namn Klass
Idrott och Hälsa Arbetshäfte År 7 Namn Klass Kunskapsblock 1 Spel och lekar Mål som eleven skall ha nått i år 9 Eleven skall kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga
Läs merSkriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merFunäsdalens skola HT 2008 LOKAL ÄMNESPLAN IDROTT OCH HÄLSA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA
Funäsdalens skola HT 2008 LOKAL ÄMNESPLAN IDROTT OCH HÄLSA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalen oktober 2008 Syften och mål med undervisningen i Idrott och Hälsa Genom ämnet Idrott och Hälsa får eleverna
Läs merNaturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Snö Djurens jul djurkunskap, drama, historia, äventyrspedagogik Skidleken längdteknik på skidlekens område Skidtur friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, naturmiljöer, lokalhistoria Is skridskor,
Läs merSVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11
SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11 Detta dokument är tänkt att fungera som en hjälp till lärare i årskurs 1-9. Under hösten 2011 reviderades skolans läroplan och
Läs merLokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa
Lokal kursplan för Kvarnbergsskolan i ämnet idrott och hälsa Målen i ämnet är tolkade och konkretiserade utifrån den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa som finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se.
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merArbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Läs merPedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)
Varför ska vi arbeta med det här Att utveckla allsidiga rörelser är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merFör årskurs 1 50 poäng IDH
2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium
Läs merBedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt
Bedömning i Friluftsliv Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt Vad är friluftsliv och utevistelse? friluftsliv innebär vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser
Läs merFRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Läs merRedovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.
Rapport 2006-08-24 Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa. Uppdrag Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att göra ett förtydligande av målen för simundervisningen.
Läs merMH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-12 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kroppsliga och mentala effekter av några olika Kulturella
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merNy läroplan 2011. Föräldrainformation
Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Idrott och hälsa 1 2 3 Innehåll Begreppslista...3 A. Erfarenhet...4 B. Rörelse...6 C. Friluftsliv och utevistelse...8 D. Hälsa och livsstil...10 Skolverket
Läs merIdrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information
Idrottsval PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret 2016-2017 Information 2 Välkommen till Prolympias Idrottsval Vi är väldigt stolta över att kunna erbjuda dig som elev på Prolympiaskolan ett extra idrottstillfälle där
Läs merDANS RÖRELSE TILL MUSIK
DANS RÖRELSE TILL MUSIK Arbetsområde I detta arbetsområde ska vi jobba med olika former av dans och rörelse till musik. Vad är takt, rytm och sammanhang. Hur sätter man ihop en gruppdans? Vilka moment
Läs merLokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Djurgårdsskolan Andreas Filander, lärare i idrott och hälsa 016-7101985 Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor
Läs merKG F-4 (Un.) Mån 13.20
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-13 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kroppsliga och mentala effekter av några olika Kulturella
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKG 6-9 Mån V. 34
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-14 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön
Läs merKG 6-9 Mån V. 34
Idrott och Hälsa Klass: 6A HT-14 & Naturvistelse (gymnastikredskap och) andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och Hälsa & Livsstil: Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön
Läs merBild och form. Syfte. Innehåll:
Bild och form Fritidsverksamheten ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande
Läs merSträvansmålen för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för Förskoleklass
Strävansmålen för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för Förskoleklass Hälsa Själv kunna byta om inför och efter idrottslektionerna Duscha och torka dig själv därefter
Läs merSärskild Utbildning För Vuxna
Engelska 1, 100 p (ENSENG51) Genom undervisningen i kursen engelska ska eleven ges förutsättningar att utveckla följande: Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet. Förmåga
Läs merKursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merLGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav
LGR 11 Läroplanens kapitel 3 Kursplaner - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav Lgr 11 Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merIndividuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Läs merNoT och centralt innehåll i Lgr 11
Kroppen Kroppen Ljud Ljud Ljus Ljus Luft Luft Vatten Vatten NoT och centralt innehåll i Lgr 11 som delvis eller helt behandlas av NoT. KR KR LD LD LS LS LF LF VA VA Årskurser: F-3 4-6 F-3 4-6 F-3 4-6 F-3
Läs merArbetsplaner för förskoleklasserna
Arbetsplaner för förskoleklasserna Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och
Läs mer