TEATERFÖRBUNDETS UNDERLAG FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE OCH SÄKERHETSKONTROLL UNDER FILMPRODUKTION

Transkript

1 TEATERFÖRBUNDETS UNDERLAG FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE OCH SÄKERHETSKONTROLL UNDER FILMPRODUKTION

2 Säkerhetsrisker under filminspelning En bra arbetsplanering och en medvetenhet om vilka produktionsresultat de faktiska resurserna räcker till är en bra grund för en god arbetsmiljö, och innebär att chansen ökar att olika risker kan elimineras i tid. Att arbeta med snäva tidsramar eller med otillräckliga resurser är i sig en allvarlig riskfaktor. Ibland inträffar dock oförutsedda händelser som sätter genomförd planering och tidsramar ur spel. Är grundplaneringen väl genomförd så ökar förstås chanserna att klara av dessa situationer utan att allvarlig skada uppstår. Att på ett korrekt sätt bedöma risker och tidsåtgång är inte helt lätt. På en filminspelning är det också en försvårande omständighet att arbetet måste planeras innan filmteamet är på plats och inspelningen kan ta sin början. Det ställs alltså stora krav på producenter och andra personer som ansvarar för denna planering. Enligt Arbetsmiljölagen och föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) skall arbetsgivare och anställda samverka i arbetsmiljöarbetet. Denna samverkan är inte möjlig i någon större utsträckning förrän teamet är på plats. Arbetsgivaren måste därför i sin planering själv säkerställa alla grundläggande delar i det Systematiska arbetsmiljöarbetet, så att det när inspelningen drar igång finns något att arbeta och samverka utifrån. Har arbetsgivaren inte varit noggrann i denna planering finns sällan tid att rätta till felen under inspelningsperioden. Det är alltså nödvändigt att lägga ner både resurser och omsorg i detta arbete. Bara riskbedömningen av varje enskild scen och varje enskild inspelningsplats kan ta mycket tid och resurser i anspråk, beroende på innehåll och yttre förhållanden. En korrekt planering utifrån arbetsmiljölagen och föreskrifter skall ha följande innehåll (se nästa sida). 2

3 Arbetsgivarens planering innan inspelningsstart enligt Arbetsmiljölagen, AFS 2001:1 (SAM) m.fl. förordningar Policys. Finns det utarbetad och dokumenterad arbetsmiljöpolicy? Finns det andra policys, t.ex. Diskrimineringspolicys, Alkohol- och drogpolicy? Är de dokumenterade? Rutiner. Finns det dokumenterade handlingsplaner (beredskap)för tillfällen när det går snett. Rutinerna skall tala om vem som ansvarar, och att rätt åtgärder sätts in när något händer som strider mot policy. T.ex. fylla på arbetsplatsen, mobbning eller andra allvarliga psykosociala problem, arbetsplatsolycka o.s.v. Uppgiftsfördelning. Finns det en klar och tydlig organisation för arbetsmiljö- och säkerhetsansvar inom teamet? Om det är minst 10 anställda skall uppgiftsfördelningen vara skriftlig. När uppgiften ges från VD/producent till underställd skall man alltid försäkra sig att den som får uppgiften har: Rätt kompetens för uppdraget. Rätt resurser (pengar, tid). Rätt befogenhet, d.v.s. beslutanderätten över sitt ansvarsområde. Riskbedömningar. Har projektet konsekvensbedömts ur arbetsmiljöaspekt? Har riskbedömning gjorts av varje enskild inspelningsplats? Riskbedömningar skall alltid vara dokumenterade. Finns det adekvata checklistor som förenklar detta arbete? Handlingsplaner. Finns handlingsplaner för åtgärder föranledda av genomförda riskbedömningar? Skall alltid dokumenteras (samma checklista som för riskbedömning bör kunna användas). Introduktion. Finns en plan för hur teamet introduceras? Skall arbetsmiljöarbetet fungera måste alla anställda ha en god kunskap om det som beskrivits ovan. Arbetstidsplanering. Finns en arbetstidsplan för inspelningen som följer kollektivavtal/arbetstidslag (arbetstidsmått, raster, nattvila, veckovila, övertidsbestämmelser o.s.v.)? Anteckningar om jourtid, övertid, mertid (AFS 1982:17). Finns rutiner för att hålla koll på arbetstagarnas arbetstider, utformade på ett sådant sätt, att t.ex. olaglig övertid kan undvikas? Finns rutiner för att göra nödvändiga förändringar i planeringen, i samband med att övertid har uppstått, på sådant sätt att lagens krav kan tillfredsställas? Observera att även de som genom avtal sålt bort sin övertidsersättning omfattas av denna skyldighet hos arbetsgivaren. Samverkan. Finns en plan för hur samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till under inspelningsperioden? Om skyddsombuden redan från början får tillgång till all dokumentation från de ovan beskrivna punkterna, finns också en god grund att starta samverkan från. Dispenser och tillstånd. Finns nödvändiga dispenser och tillstånd? T.ex. dispens från Arbetsmiljöverket för medverkan av minderårig. 3

4 Exempel på risker Stress Bristande arbetsplanering Oklar organisation Oklara ansvarsområden Oförutsedda händelser För hög ambitionsnivå i förhållande till resurser Samarbetsproblem Brand Pyroteknik Levande eld Trasig eller överbelastad elektrisk utrustning Värmefläktar, strålvärme, element Heta arbeten Textilier, dekor som ej är flamskyddade Bristfälliga utrymningsvägar Bristfälliga utrymningsrutiner El Överbelastning av elutrustning Slitna eller felaktiga elinstallationer Trasig kabel eller utrustning El i samband med vätskor och fukt Jordfelsbrytare Fall, snubbel- och halkrisk Fall från dekor, podier, stegar, trappor, höga inom- och utomhusmiljöer m.m. Tekniska arbeten eller agerande på riskabelt höga höjder Fall igenom hål eller öppningar i golv eller underlag. Snubbelrisk på lösa föremål, utrustning, sladdar, utskjutande eller uppstickande kanter m.m. Dålig belysning av arbetsstället eller tillträdesvägar till arbetsställe Våta eller oljiga golv, halkigt golvmaterial Is, snö, vatten i utomhusmiljö Inspelning i starkt lutande eller kuperade miljöer 4

5 Risker kring dekor och utrustning Fallande eller vältande dekor eller utrustning Dekor eller utrustning som förflyttas under inspelning, eller som har delar som är rörliga Bristande hållfasthet i golv, podier, upphängningar och konstruktioner Konstruktioner som är felaktigt monterade Tunga lyft Belastningsskador i samband med bygge Bristande ergonomi under konstruktionsarbete eller agerande Skärskador p.g.a. vassa kanter på dekor eller utrustning Klämskador på grund av utformning av dekor, utrustning eller rekvisita Allergiframkallande eller på annat sätt farliga material Buller, höga ljudnivåer Klimatförhållanden För varmt eller för kallt, risk för förfrysning, värmeslag etc. Damm eller partiklar i luften Mörker eller dålig sikt Hård vind utomhus Regn eller fuktiga miljöer Arbete i eller kring vatten Trafik och transporter Inspelning i trafikmiljö Transporter till och från inspelningsplats. ( Observera att arbetsgivaren har ansvar för att arbetet planeras inom gällande regelverk för arbetsmiljö och yrkestrafik. Chauffören, runnern, har dock alltid enligt Trafiklagarna ett personligt ansvar för att fordonet, och framförandet av fordonet, och kan följaktligen ställas till ansvar för brott mot gällande trafikregler) Bristfälliga tillfartsvägar Risk för viltolyckor Specialeffekter Stunts och i övrigt våldsamma eller fysiskt krävande scenerier Pyroteknik, eld, explosioner Ljuseffekter, laser, stroboskop m.m. Vapenhantering 5

6 Inspelningsplatsens beskaffenhet Hygienutrymmen, omklädningsrum, loger, vilrum etc. Värme och ventilation Utrymmen för lagring och verkstadsjobb Uppställningsplats för fordon Dagrum, mat och fika Utformning av arbetsplatser, skrivbord, arbetsbänkar, datorer m.m. Risker förknippade med inspelning i främmande miljöer Miljöer där andra personer än inspelningsteamet uppehåller sig eller rör sig Miljöer där andra aktiviteter än inspelningen pågår samtidigt, t.ex. arbetsplatser, idrottsevenemang, trafik etc. Inspelningar utomlands Kompetenser, behörighet och organisation Brister i kompetensen för genomförandet av planerade arbetsuppgifter eller delar av arbetsuppgifter Avsaknad av behörighet för specifika arbetsuppgifter som kräver detta, t.ex. heta arbeten, elinstallationer, bygge av ställningar och höga podier, mobila arbetsplattformar etc. Brister i uppgiftsfördelning och delegering av arbetsmiljö- och säkerhetsansvar inom produktionen Brister i kommunikation inom teamet gällande arbetsmiljö och säkerhet Brister i säkerhetsföreskrifter och instruktioner Brister i rutiner för hur teamet informeras i dessa frågor, samt brister i rutiner hur nyanställda introduceras Psykosociala arbetsmiljöproblem Diskriminering Kränkande särbehandling, t.ex. mobbning, trakasserier, nedvärderande av enskild person eller yrkesgrupp etc. Alkohol och droger på arbetsplatsen Oklarheter om mål och organisation av arbetet Oklarheter om den enskildes uppgifter och ansvar Samarbetssvårigheter och interna konflikter Brister i rutiner för hur psykosociala problem tas om hand, samt vem som ansvarar för detta. Tidsbrist och stress 6

7 Sammanfattningsvis Arbetsgivaren måste ha lagt hela grunden för säkerhets- och arbetsmiljöarbetet innan inspelningen sätter igång. Risker tenderar dock att uppstå i stunden och planeringen måste därför av nödvändighet innehålla en beredskap för att ta hand om dessa situationer. Man behöver alltså både fokusera på att ha en planering som i största allmänhet syftar till att ge en god grund för säkerhet och en bra arbetsmiljö, samtidigt som man säkerställer att organisationen klarar av att hantera akuta arbetsmiljörisker som dyker upp i ögonblicket ute på inspelningsplats. Arbetsgivaren ansvarar för planeringen och har det övergripande ansvaret, men säkerhetsarbetet måste också finnas som en del av hela produktionsorganisationen. Risker som från början inte bedömdes som allvarliga kan förändras redan vid mindre ändringar av förutsättningarna. Så kan t.ex. ett dekorplan som godkänts för att bära ett visst antal personer plötsligt kollapsa om man förändrar sceneriet från stillastående sceneri till att hoppa eller gunga på planet. En riggning som vid normalfallet utförs enkelt och säkert kan utvecklas till en allvarlig risk om den som skall utföra arbetsuppgiften är uttröttad eller under stark tidspress. 7