Ett realistiskt individ- och arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett realistiskt individ- och arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen"

Transkript

1 LO-TCO RÄTTSSKYDD AB Ett realistiskt individ- och arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen En rapport från LO-TCO Rättsskydd AB Claes Jansson, enhetschef Magnus Eriksson, förbundsjurist

2 2 Sammanfattning ett realistiskt individ och arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen Under senare år har en glidning skett i uppfattningarna om sjukförsäkringens grundidéer. Det gäller bl.a. att man ska vara försäkrad i s.k. befintligt skick och att arbetsförmågeprövningen sker mot faktiskt existerande arbeten på arbetsmarknaden. I en rad utredningar har man framhållit vikten av att det måste ske en individuell prövning av arbetsförmågan, även om bedömningen ska ske på medicinsk grund. Man skulle annars riskera förutom att det uppstår oförsvarliga konsekvenser för den enskilde - att såväl lagstiftning som administration skulle förlora allmänhetens förtroende. Arbetsförmågeutredningen (SOU 2009:89) menade att man måste ta hänsyn till den försäkrades befintliga skick och att det inte gick att utgå från att allt är lika, förutom sjukdomen och dess direkta konsekvenser. Om det befintliga skicket inte beaktades var man långt från en försäkring som kompenserar en sjuk eller skadad för förlorad eller minskad förmåga till egen försörjning. Man riskerade att betoningen på social i socialförsäkring helt skulle försvinna. När det gäller frågan mot vilka arbeten arbetsförmågan ska prövas gäller fr.o.m. den 1 juli 2012 att prövningen ska ske mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Försäkringskassan utreder ett nytt begrepp medicinska förutsättningar för arbete och ska ta fram ett bedömningsverktyg som beskriver de medicinska förutsättningarna för arbete som gäller i olika yrkesområden. Hittills har Försäkringskassan inte redovisat hur den individuella bedömningen ska göras. Man föreslår att ingen prövning av arbetsförmåga ska ske i förhållande till faktiska anställningar på en faktisk arbetsmarknad. Prövningen ska istället ske mot en teoretisk marknad ( en uppsättning teoretiska krav på förmågor av medicinsk karaktär ). Våra slutsatser är att begreppet särskilda skäl - i den betydelse det hade innan rehabkedjan infördes - arbetas in i lagstiftningen och i tillämpningen. Försäkringskassan bör få i uppdrag att anpassa sitt bedömningsverktyg så att den försäkrades befintliga skick kan beaktas och att bedömningen görs mot normalt förekommande arbete. Behandlande läkares bedömning bör stärkas och rimliga krav ställas på hur utförligt läkarutlåtandet/intyget ska vara för att läkarens bedömning ska godtas.

3 3 Inledning Sjukförsäkringens grundidé är att ge en försäkring mot inkomstbortfall vid ohälsa. Denna idé anses vara en fundamental del av välfärdsamhället. För att frånvaron från arbetet ska bli så kort som möjligt är det viktigt att försäkringen är utformad så att den upprätthåller och stärker arbetslinjen. Detta kan ske genom förebyggande insatser, rehabilitering- och anpassningsåtgärder m.m. Försäkringsskyddet ska ges inom ramen för en allmän och sammanhållen försäkring och ersättningen ska baseras på rent medicinska kriterier.(jfr. SOU 1996:113, s. 71). Ovanstående torde det finnas en bred politisk enighet om. Det finns även fler grundidéer där enigheten dock börjar bli splittrad eller där man i vart fall kan se en glidning i uppfattningarna. En sådan idé är att ersättning ska ges på lika villkor oavsett orsak till den nedsatta arbetsförmågan. Tanken är att man får samma ersättning, under förutsättning att man uppfyller villkoren, oavsett vilken sjukdom som man drabbats av. Där ser man nu en utveckling där vissa sjukdomar ("allvarliga sjukdomar") ger rätt till förmånligare villkor än andra ("vanliga") sjukdomar. En annan grundidé är att de som omfattas av försäkringen är försäkrade i "befintligt skick". Man går in i försäkringen sådan som man är utan förbehåll för sjukdomar, anlag m.m. Där har de senaste åren präglats av en alltmer uttunnad tillämpning av individens förutsättningar för arbetsförmåga i olika avseenden. Ytterligare en grundidé där uppfattningarna är splittrade är, att arbetsförmågeprövningen görs mot en konkret och faktisk marknad av arbeten dvs. vanliga arbeten på arbetsmarknaden. Kan individen utföra ett arbete på ett sådant sätt att någon är beredd att betala för utförandet? Försäkrad i befintligt skick I mitten av 1990-talet genomfördes en "renodling" av sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen skulle vara en sjukförsäkring och inget annat. I proposition 1996/97:28, sid 9 angavs "Syftet med att bedöma arbetsförmågan mer renodlat utifrån medicinska kriterier är att utforma klarare regler som medverkar till att tydliggöra gränserna för vad som bör ersättas från socialförsäkringen. Detta innebär att mindre hänsyn bör tas till de tilläggskriterier såsom utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter som i dag tillåts påverka bedömningen. " Trots att man ansåg att mindre hänsyn borde tas till "tilläggskriterier" och mer av bedömningen borde vila på medicinsk grund, behöll man tilläggskriterierna under förutsättning att det fanns särskilda skäl. I den utredning (SOU 1995:49, delbetänkande av Sjuk- och arbetsskadekornmitten, s. 230 f.f.) som låg till grund får prop. 1996/97:28 var

4 4 kommitténs direktiv entydiga "... rätten till ersättning skall baseras på medicinska kriterier utan att särskilda arbetsmarknadsmässiga eller sociala förhållanden vägs in." Kommittén kom emellertid fram till att om detta bokstavligen följas skulle detta "... kunna leda till resultat som blir direkt stötande. Reglerna i den allmänna försäkringen får inte leda till en tillämpning som inte finner stöd hos den försäkrade allmänheten eller i det allmänna rättsmedvetandet. Om bedömningen av arbetsförmågan hos sjuka försäkrade skulle leda till en rad beslut som, såväl ur ett mänskligt som ekonomiskt perspektiv, framstår som oförsvarliga och oförklarliga riskerar såväl lagstiftning som administration att förlora allmänhetens förtroende ". Utredningen angav vidare att denna fråga hade stor principiell betydelse. "Om tillämparen vid sin bedömning nödgas inskränka sig till att bedöma enbart sjukdomens inverkan på arbetsförmågan, utan att rimliga hänsyn även tas till vissa individuella förutsättningar, riskerar betoningen på "social" i ordet socialförsäkring att helt försvinna ". Vidare angav utredningen "... det kan finnas situationer då det är nödvändigt att mildra sådana brister eller ofullkomligheter hos den försäkrade, i samhället eller på arbetsmarknaden som kan ge upphov till svårigheter för den försäkrade att försörja sig. " Att det behövdes någon form av rimlighetsbedömning upprepades även i den utredning som låg till grund för prop. 2007/08:136 (SOU 2006:86 Mera försäkring och mera arbete) jfr. s. 99: "Att ställa samma krav på yrkesbyte, omskolning och flytt på en 61-åring som på en 33-åring saknar förmodligen legitimitet hos de flesta och kan underminera själva iden om krav på omställning". Och detta trots att en av utredningens slutsatser var att sjukförsäkringen var för mjuk. I Arbetsförmågeutredningen, Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89, s ) angavs följande: "Man kan i den allmänna försäkringen sägas vara försäkrad "i befintligt skick", dvs. att bedömningen görs av den person man är och inte i förhållande till en "normal" person eller i än mindre grad till en särskilt socialt eller kompetensmässigt gynnad person. Att någon hänsyn tas till vem man faktiskt är och var i livet man befinner sig är en viktig del av försäkringens själva grundidé. Det är "skadan" som försäkras och skadan uppstår i relation till den man tidigare var. " Vidare uttalade Arbetsförmågeutredningen att politiken har instrumenten som kan skapa en rimlig balans mellan krav och förutsättningar. "Att inte ta hänsyn till befintligt skick är att utgå från att med undantag från sjukdomen och dess direkta konsekvenser är allt annat lika. I verkligheten är det att röra sig väldigt långt från en försäkring som kompenserar någon för förlorad eller minskad förmåga till egen försörjning. "

5 5 Faktiskt existerande arbeten på arbetsmarknaden Den 1 juli 2012 återinförs för sjukpenning begreppet "sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ". Begreppet "normalt förkommande arbete" finns definierat i det vägledande rättsfallet från Högsta förvaltningsdomstolen, RÅ 2008 ref 15. Där angavs att med "normalt förekommande arbete" avses vanliga arbeten på arbetsmarknaden där en försäkrads arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast full omfattning. Ett sådant arbete innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos en arbetstagare. I rättsfallet hänvisades även till socialförsäkringsutskottets betänkande (l996/97:sfu6, s.10) där utskottet angav att det i första hand ska vara personer, som helt klart har en arbetsförmåga som kan utnyttjas på den öppna arbetsmarknaden som i fortsättningen inte kan få ersättning från försäkringen. Enligt Försäkringskassan innebär rättsfallet att arbeten som kräver mer än marginell anpassning efter den försäkrades sjukdom/funktionshinder inte kan anses vara normalt förekommande på arbetsmarknaden (Försäkringskassans vägledning 2004:9, version 14, avsnitt 6.4.2, s. 158). I samband med att regeringen, sommaren 2008, införde den s.k. rehabiliteringskedjan avskaffades begreppet "förvärvsarbete som är normalt förkommande på arbetsmarknaden" och ersattes av begreppet förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden ". Även möjligheten att ta hänsyn till "särskilda skäl" avskaffades. Före den 1 juli 2008 kunde den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständigheter beaktas. I tillämpningen och i förarbetena till denna lagstiftning angavs att åldersfaktorn (60 år) skulle väga tyngst. Samtliga stora fackliga centralorganisationer samt arbetsmarknadsmyndigheterna hade avstyrkt förslaget att avskaffa "särskilda skäl". För rehabkedjan skulle dock fortfarande gälla att arbetsförmågan skulle anses vara nedsatt till dess ett lämpligt arbete blir tillgängligt för den försäkrade om den försäkrade endast kan utföra arbeten som även utifrån en nationell arbetsmarknad är mycket udda och sällan förekommande. Detsamma skulle också fortfarande gälla för sådana subventionerade anställningar som endast är tillgängliga för människor med funktionshinder till exempel arbete med lönebidrag eller vid Samhall. Försäkringskassans förslag på nytt arbetsförmågebegrepp "medicinska förutsättningar för arbete" Försäkringskassan håller för närvarande på att utreda hur individens arbetsförmåga ska prövas och man ska presentera sitt förslag i början av Försäkringskassan ska föreslå ett nytt begrepp vid bedömning av arbetsförmåga, tillsammans med en klargörande innebörd, omfattning och användande av

6 6 begreppet. Man utarbetar ett referensmaterial och ett bedömningsverktyg som beskriver de medicinska förutsättningarna för arbete som gäller i olika yrkesområden. Försäkringskassans ambition är att utöka antalet beskrivningar för yrkena så att det inte råder någon tvekan om att materialet täcker relevanta områden. Det ska bli ett nationellt referensmaterial som används av handläggare vid grundbeslut och omprövning. Försäkringskassan menar att detta skulle främja god rättssäkerhet då det skulle innebära en mer spårbar och transparent rättstillämpning. Vidare framhåller kassan att materialet inte ska användas för att göra fyrkantiga, förenklade matchningar mellan de försäkrades förmågeprofiler och enskilda yrken eller yrkesområden och att detta måste Försäkringskassan ta ansvar för att i alla sammanhang understryka och klargöra. Hittills har Försäkringskassan ansett att det begrepp man arbetar med (medicinska förutsättningar till arbete) inte är särskilt nytt utan egentligen bara ett förtydligande av begreppet "förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Man uttalar t.ex. att: "En fördel med att införa ett nytt arbetsmarknads begrepp vore dock att man med större klarhet skulle kunna framhålla att människors medicinska förutsättningar för arbete prövas i förhållande till generella krav på medicinskt relaterade förmågor som arbeten ställer och inte i förhållande till faktiska anställningar på en faktisk arbetsmarknad. "(Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning, Redovisning av regeringsuppdrag , s. 21). Försäkringskassan föreslår (s. 18) att man ska stryka ordet "marknad" ur lagtexten bl.a. för att det blir otydligt för människorna vad som avses. Man anger: "Talar man om en "riktig marknad" eller om en "teoretisk" marknad? " Försäkringskassan motiverar sin ståndpunkt för en teoretisk marknad enligt följande: "Ordet marknad antyder en faktisk marknad bestående av tillgängliga anställningar. Ett rimligt antagande är att det kan bidra till förvirring att Försäkringskassan använder ett begrepp, som har en så konkret och påtaglig innebörd, för att beskriva något som i grunden är en uppsättning teoretiska krav på förmågor av medicinsk karaktär. "(vår markering). Försäkringskassan anger även sin syn på skillnaden mellan de arbetsmarknadsbegrepp som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen idag använder (s.18): "Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan använder ordet "arbetsmarknaden" med två skilda betydelser. Där Försäkringskassan ser ett spektrum av krav på förmågor ser arbetsförmedlingen en konkret och faktisk marknad av arbetstillfällen. " Försäkringskassan klargör dock att arbetsmarknaden har mycket liten tolerans mot begränsningar avseende förmåga att kunna sköta grundläggande hygien, förmåga att kunna följa basala sociala koder, förmåga att kunna transportera sig till och från arbetet, samt förmåga att vara grundläggande kognitivt orienterad.

7 7 Om sådana tillstånd har orsakats av sjukdom eller skada och om samhällets eller arbetsgivarens ansvar för stöd och anpassning är uttömda, ska arbetsoförmåga anses föreligga. Undantagsregler i sjukpenningförsäkringen Efter hand har nya undantagsregler tillkommit till den s.k. rehabkedjan som infördes i juli Det är inte helt lätt att skilja på dessa och systemet är minst sagt svåröverskådligt. Enligt 2008 års lagstiftning ska fr.o.m. dag 181 arbetsförmågan prövas mot den reguljära arbetsmarknaden (fr.o.m. 1/ normalt förekommande arbete). Finns särskilda skäl kan en sådan prövning skjutas upp t.o.m. dag 364. Innebörden av dessa skäl är en annan än vad som gällde tidigare och är enligt förarbetena att den försäkrade med stor sannolikhet inom kort kan återgå i arbete hos arbetsgivaren. Med oskäligt (som infördes den 1 januari 2010) avses i huvudsak arbetsoförmåga p.g.a. allvarliga sjukdomar. Enligt Socialförsäkringsutskottets betänkande (Bet. 2009/10:SfU13, s. 8) kan det röra sig om sjukdomar som medför en successiv försämring, där en tillfällig förbättring kan uppstå, man genomgår medicinsk behandling, långvarig rehabilitering eller det är en progressiv sjukdom. Är kriterierna för allvarlig sjukdom (definieras av Socialstyrelsen) uppfyllda kan sjukpenning på normalnivån utges utan tidsgräns Sjukpenning i särskilda fall infördes den 1 januari Denna innebär att en försäkrad, som har haft tidsbegränsad sjukersätning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut och som inte har någon SGI att återfå eller en låg sådan, kan få sjukpenning med ett belopp om högst 160 kr/kalenderdag. Den 1 januari 2012 infördes ytterligare en betydelse av oskäligt nämligen för försäkrade som nått den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Tidigare fanns ett antal specifika undantag som kunde göra att den försäkrade skulle kunna få ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivån. Nu gjorde man ett tillägg till dessa med innebörden att det i annat fall på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning fler dagar. Avsikten var bl.a. att även andra sjukdomar än allvarliga sjukdomar skulle kunna omfattas. Våra slutsatser och förslag rörande införande av"särskilda skäl" Lika viktigt som att utgå från en individ i "befintligt skick" är att arbetsförmågeprövningen görs mot en konkret och faktisk marknad av arbeten, dvs. "vanliga arbeten på arbetsmarknaden". När begreppet "normalt förekommande arbete" var i kraft före den l juli 2008, kunde sålunda en rimlighetsbedömning göras och hänsyn tas till "särskilda skäl", dvs. den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare

8 8 verksamhet och andra liknande omständigheter. Begreppet "normalt förekommande arbete" finns nu i lagtexten fr.o.m. den 1 juli Vägledande för detta begrepp ska vara ovannämnda rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2008 ref 15). För att säkerställa den individuella prövningen bör "särskilda skäl" arbetas in i lagstiftningen och i Försäkringskassans tillämpning. Vägledande för detta begrepp bör vara vad som gällde för begreppet innan den s.k. rehabiliteringskedjan infördes samt vad som ovan angivits och citerats i uttalanden från olika betänkanden genom åren. Ett lagtekniskt problem är att begreppen "särskilda skäl" respektive "oskäligt" och "särskilda fall" redan finns i lagtexten, men med en delvis annan innebörd än det gamla särskilda skäl" hade. Vi har ändå stannat vid "särskilda skäl" som begrepp och att det ska innefatta den äldre betydelsen och även den betydelse som det har idag samt även vad som kan utgöra "oskäligt" m.m. Detta måste tydligt anges i förarbetena. Detta innebär att följande återinförs i aktuella bestämmelser rörande sjukpenning (bl.a. i 27 kap. 48 SFB): Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Försäkringskassan tycks ännu inte ha tagit ställning till hur den individuella bedömningen ska gå till i förhållande till det bedömningsverktyg som man håller på att ta fram. Materialet/verktyget utgår från en teoretisk arbetsmarknad och från teoretiska individer utan olika ålder, familjeband, bostadsort, sociala eller kompetensmässiga förutsättningar eller något annat i den sociala verkligheten. Vi anser att så länge det inte definieras vad som ska kunna beaktas i den försäkrades s.k. befintliga skick kan det inte bli någon individuell bedömning, utan endast en bedömning av vad en fiktiv person klarar av vid olika medicinska tillstånd. En sådan renodling av sjukförsäkringen torde innebära just det som man varnade för i mitten av 1990-talet att ordet "social" i socialförsäkring riskerar att helt försvinna. Försäkringskassan bör därför få i uppdrag att anpassa sitt bedömningsverktyg så att den försäkrades befintliga skick kan beaktas. Vidare bör verktyget anpassas så att det kan tillämpas mot faktiskt existerande arbeten (normalt förkommande arbeten). Överväganden måste göras hur skarpa kraven på omställning ska vara och vilka instrument som kan ges för en rimlig balans mellan samhällets krav på omställning och individens förutsättningar. Ofta är behandlande läkares medicinska underlag det enda som ligger till grund för Försäkringskassans bedömning. Behandlande läkares och den medicinska expertisens bedömning i ärendena bör därför stärkas. Rimliga krav måste ställas

9 9 på hur utförligt läkarutlåtandet/intyget ska vara för att läkarens bedömning ska kunna godtas. Också detta borde lämna större utrymme för att väga in individuella bedömningar rörande exempelvis olika rehabiliteringsinsatser samt sjukskrivningens längd. EXEMPELÄRENDEN Nedan följer tre exempelärenden ur verkligheten. Det rör sig om riktiga fall som vi på LO-TCO Rättsskydd driver, där människor trots omfattande sjukdomsbesvär har nekats sjukpenning av Försäkringskassan. Utöver själva sjukdomsbesvären finns i fallen också omständigheter som hög ålder, bostadsförhållanden med små orter och dåliga kommunikationer, pågående behandlingar och komplexa besvärsbilder, omständigheter som hade kunnat beaktas vid bedömningen av hur sjukdomen påverkar en individ enligt bestämmelserna om särskilda skäl som fanns före Försäkringskassan har i fallen tillämpat nuvarande regler strikt och i flera fall även poängterat att ingen hänsyn får tas till särskilda skäl. Resultatet kan inte beskrivas som något annat än en sjukförsäkring där individperspektivet gått förlorat och konsekvenserna för den enskilde blir orimliga. Agneta, född 1947, f.d. kokerska Agneta har nyligen gått i pension. För perioden dessförinnan, från och med september 2011 och fram till att hon gick i pension i april 2012, beslutade Försäkringskassan att neka Agneta sjukpenning. Agneta lider av Seropositiv reumatoid artrit, en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan drabba också andra organ i kroppen som hjärtat, lungorna och perifera nerver. Typiska symtom är ledsmärtor och stelhet i händer och fötter, men även i större leder. Trötthet och sjukdomskänsla är vanligt. Sjukdomen går i skov och enligt Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd finns goda möjligheter att arbeta hel- eller deltid i fysiskt lätta arbeten med denna sjukdom men att sjukskrivning kan vara aktuell i början av sjukdomen, vid skov samt i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Agneta hade just ett sådant skov i slutet på 2010/början på 2011 och när hon blev sjukskriven under aktuell period samt perioden innan nu aktuell period förbättrades hennes besvär. Så snart hon ansträngde sig återkom de igen. Behandlande läkare anger i det medicinska underlaget hur Agnetas smärta ter sig samt att hon har mycket svårt att klara sig i arbete. Överläkare vid Reumatologen redogör i läkarutlåtande för Agnetas sjukdom under det senaste året. Bland annat anger hon att Agneta har utpräglat distalt engagemang med kronisk svullnad stora och små leder, händer och fötter som ger betydande funktionsnedsättning med värk, stelhet och svaga handgrepp. Svårt med olika ADL-moment som lyft,

10 10 vridmoment, hålla statiskt, ta sig upp från stolen, dammsuga etc. Funktionsnedsättning irreversibel. Försäkringskassan anser att Agneta, som ska bedömas gentemot den reguljära arbetsmarknaden, trots sina kroniska besvär med inflammationer i leder bör klara ett fysiskt lätt arbete på den reguljära arbetsmarknaden där hon inte utsätts för så stor belastning på lederna som i arbetet som kokerska. Enligt nuvarande regler och Försäkringskassans bedömning är det alltså rimligt att Agneta, det knappa år som kvarstår innan hon går i pension, ska säga upp sig från sitt arbete och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande i hopp om att få ett nytt arbete där hon inte behöver stå, lyfta eller använda armarna i några kraftigare rörelser. Möjliga särskilda skäl Agneta bor en mil utanför Boden där hon också är uppväxt. Allmänna kommunikationer är obefintliga och hon har svårt att ta sig till staden. Hon har arbetat tjugofem år som sjukvårdsbiträde, ett arbete motsvarande undersköterska, och därefter femton år inom kommunen som kokerska. Hon har ingen annan utbildning. Hon har levt på sin man efter att sjukpenningen drogs in. För att över huvud taget klara sig har hon tvingats ta ut tjänstepension i förväg. Karl-Henrik, född 1954, anställd inom Räddningstjänsten Karl-Henrik har en godkänd arbetsskada, axelskada som skett i tjänsten, med livränta till fullo samordnad med halv sjukersättning. I samband med skadan blev han omplacerad till ett administrativt arbete. Han har dock från mars 2007 varit helt sjukskriven under diagnosen Hodgkins sjukdom. Han har genomgått en intensiv behandling med cytostatika och är numer färdigbehandlad avseende cancern i lymfsystemet men behandlingen har dock gett honom stora besvär med händer, armar och fotleder i form av Raynaudbesvär, nedsatt känsel och finmotorik, domningar samt ledstelhet. Han har varit sjukskriven och erhållit sjukpenning till följd av dessa besvär. De nu aktuella besvären gör dock att han inte heller klarar av ett lättare arbete då hans finmotorik och känsel är nedsatt i armar och händer. Han har således obrukbara händer och armar oavsett om arbetet kräver finmotorik eller enbart grov hand- och armkraft. Därtill kommer Karl-Henriks ledstelhet och domningar i fotleder. I läkarutlåtanden uppger behandlande överläkare att Karl-Henrik lider av ledstelhet i händer, fötter, fotleder och uttalade Raynaudliknande besvär i framförallt händer som är blåcyanotiskt missfärgade, nedsatt känsel i fingrarna och nedsatt finmotorik. Han tål ej kyla. Viss ledstelhet fotleder och lättare köldkänsla. Han klarar inte tidigare arbete inom räddningstjänst, data- eller telefonarbete eller elektrikerarbete. Han har uttalade problem från framförallt händer med kyla, köldkänslighet, stelhet, nedsatt känsel och nedsatt finmotorik. Förväntas inte klara på arbetsmarknaden förekommande arbeten i övrigt.

11 11 Försäkringskassan har avslagit Karl-Henriks ansökan om sjukpenning. När arbetsförmågan ska bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden vägrar kassan att göra en bedömning utifrån vad han klarar för arbeten utifrån den diagnos som anges i de medicinska underlagen tillsammans med den tidigare arbetsskadan. Kassan menar att de bara tar hänsyn till den diagnos han nu är sjukskriven för och vill inte ta hänsyn till hur de tidigare besvären påverkar den nu aktuella bedömningen av arbetsförmåga. Möjliga särskilda skäl Försäkringskassan tar vid ansökan om sjukpenning inte hänsyn till hela besvärsbilden vid en bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden. Tidigare beviljade ersättningar som här halv sjukersättning med godkänd arbetsskada måste rimligen kunna vägas in för att bedömningen inte ska bli helt fyrkantig, även om en försäkrads sammantagna besvär inte räknas upp i varje medicinskt underlag. Genom att kunna ta hänsyn särskilda skäl skulle det ligga inom ramen för sjukförsäkringen att ta hänsyn till sådana faktorer. Elisabet, född 1947, undersköterska inom äldrevården Elisabet opererades för bröstcancer med axillmetastaser i januari 2010 och har sedan dess varit sjukskriven från sitt ordinarie arbete som undersköterska. Försäkringskassan har avslagit ansökan om sjukpenning fr.o.m. maj 2011 och menar i sitt beslut att bröstcancer med axillmetastaser som är färdigbehandlad i sitt akuta skede, lymfödem, extremitetssmärta och osteopeni inte är någon allvarlig sjukdom. Försäkringskassan framhåller också att man ska bortse från andra faktorer än rent medicinska, dvs. att hänsyn inte får tas till några särskilda skäl. Försäkringskassan redovisar att Elisabet har en stark smärtupplevelse i underarmen och från nacken vid ansträngning och behöver då extra mycket smärtstillande, men bedömer att Elisabet skulle kunna klara ett lättare fysiskt arbete utan tyngre lyft med liten belastning av armar och nacke. I de initiala medicinska underlagen anges att Elisabet har stora besvär och svårigheter att klara av arbetsuppgifter såsom tunga lyft, förflyttningar av gamla, dusch, påklädning men också så enkla icke belastande uppgifter som matning. All sorts aktivitet ger Elisabet ökade ödem och smärtor. Försök till arbetsträning om sex timmar per vecka gjorde att hon försämrades. Överläkaren har i det medicinska underlaget anfört att efter ansträngning svullnar armen ännu mer, ger stickningar i fingertopparna och smärta i skelettet i underarm och smärta i nacken vilket kräver extra smärtstillande. Elisabet har anfört att hon har handikappande smärta och att hon inte ens klarar att promenera utan att ha armen instucken i jackan. Möjliga särskilda skäl De fysiska besvären från cancern är svåra, närmast att jämföra med ett kroniskt smärttillstånd, och kroniska smärtor påverkar en person mer än lokalt. Utöver

12 detta tillkommer de psykiska besvären. Elizabeths elakartade cancersjukdom har tärt hårt på hennes psyke och allmäntillstånd. Hon har blivit mycket orolig och nedstämd. Dessutom pågår endokrin behandling som kan påverka både humör och mående förutom att osteopenin påverkas i form av mer smärta. En människas allmäntillstånd (där ingen psykisk sjukdom har konstaterats) kan i nuläget inte beaktas vid rätten till sjukpenning, men skulle kunna beaktas inom ramen för särskilda skäl. Därutöver tillkommer den omständigheten att Elisabet vid beslutstillfället var 64 år gammal. Också om behandlingen lyckas helt så kommer hon att hinna gå i pension innan hon blir frisk från cancern. Hon har arbetat inom äldreomsorgen i hela sitt liv och har ingen annan utbildning. Hon bor i ett litet samhälle i södra Sverige. Elisabet har tvingats anmäla sig på Arbetsförmedlingen och söka arbeten för att inte helt stå utan ersättning under tiden fram till pension. 12

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sundbyberg 2012-03-06 Dnr.nr: S2012/1822/SF Vår referens: Mikael Klein mikael.klein@hso.se Till: Socialdepartementet Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Handikappförbunden

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (80) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

ANALYS AV RÄTTSLÄGET AVSEENDE SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMERNA

ANALYS AV RÄTTSLÄGET AVSEENDE SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMERNA Dnr: 22460-2012 ANALYS AV RÄTTSLÄGET AVSEENDE SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMERNA Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring 1 Sammanfattning Uppdraget 2012 Försäkringskassan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning.

Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. 1 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Redovisning av ett regeringsuppdrag Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Försäkringskassan fick 2010

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 18 Kostnad för tandvård har ansetts nödvändig enligt arbetsskadeförsäkringen trots att den överstigit referenspriset i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter. Lagrum: 3 kap.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 Målnummer: 5221-96 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1998-01-20 Rubrik: Lagrum: Arbetsskadeförsäkrad har genomgått medicinsk behandling under tid han uppburit sjukbidrag

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Sammanfattning. usförordningen. n (1995:938) om

Sammanfattning. usförordningen. n (1995:938) om SOU 2009:89 usförordningen n (1995:938) om 298 299 Sammanfattning n (1996:1100) om 674) om 676) om statlig?81) om fördelning 1(1984:908) om ättningar för 300 299 300 300 300 alke n (1981:774) 301.gen (1999:1395)

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Rutiner för arbete med rehabilitering

Rutiner för arbete med rehabilitering PERSONALENHETEN 2010-02-04 Enköpings kommun Rutiner för arbete med rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF)

Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Dnr 2008-04-14 AdmD-68-2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Från sjukförsäkring till arbete (S2008/1245/SF) Sammanfattning Kammarrätten har anmodats att yttra

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2008:861 Utkom från trycket den 18 november 2008 utfärdad den 6 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna HSO 2009 Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna Som enskild individ har du små chanser att hävda din rätt till ersättning när du blir sjuk. Det nya regelverket

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 25 augusti 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Eva Roos Er jurist Umeå AB Pofyrvägen 11 907

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer