Försök med omorganisering av tjänster. för äldre- hemvård som ett kärnområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försök med omorganisering av tjänster. för äldre- hemvård som ett kärnområde"

Transkript

1 Försök med omorganisering av tjänster för äldre- hemvård som ett kärnområde Hälsovårdscentralerna: Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Malax-Korsnäs, Närpes-Kaskö Socialnämnderna: Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes OKTOBER 2008 Rapporten sammanställd av: Maria Hammar (Projektsekreterare, koordinator) 1

2 Innehållsförteckning Förord Inledning Projektets bakgrund Ledning och koordinering av projektet Rapportens upplägg Projektets publicitet och spridning Projektets syfte och målsättningar Genomförande av projektet Bakgrundsinformation om deltagande kommuner Vårdplanering och dokumentation i vårdjournal Utvecklande av gemensam vårdplanering och vårddokumentation Kartläggning av vård- och serviceplaner Elektronisk vårdplanering och vårddokumentation Struktur för gemensam vårdplanering Utskrift av vård- och serviceplan Ibruktagningar av elektronisk vårdjournal Skolning och handledning i programanvändning Uppföljningar och utvärderingar av gjorda ibruktagningar Fortbildningar och seminarier Vård- och omsorgsplanering samt dokumentation Läkemedel och äldre- vårdarens uppgifter och ansvar Genomförande Resultat av utvärdering Läkemedelsbehandlingar inom äldreomsorgen Deltagarrespons Kost och dieter för äldre Deltagarrespons Föreläsnings- och skolningsdagar Rehabiliterande arbetssätt inom äldreomsorgen Hemvård av äldre med hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes Projektseminarium Deltagare Slutord...35 Källor...38 Lagstiftning

3 Tabellförteckning Tabell 1.: Klienter inom hemservice och hemsjukvård enligt service och hemkommun 14 Tabell 2: Äldreservicens struktur och täckningsgrad. 14 Klienter som fyllt 75 år, procentuellt / invånare som fyllt 75 år Tabell 3. Antal deltagare i fortbildningsserier, ensklida föreläsningar och seminarier enligt fördelning mellan socialnämderna och hälsovårdscentralerna 34 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Uppföljning av ibruktagning- Abilita vårddokumentering och planering 40 3

4 Förord Förhoppningsarna är att projektet kunna gjuta en god grund för ett utökat och mera mångfacetterat samarbete för dem som på olika nivåer vårdar äldre personer, ett samarbete över och inom såväl organisations- som kommungränserna. Inom en nära framtid suddas allt mer dessa gränser ut för en stor del av enhterna inom äldreomsorgen och verksamheterna växer mer samman. Samarbete och gemensam planering inom verksamhet möjliggör besparingar av resurser, men tryggar framförallt en god och innehållsrik vård av äldre. Tack till alla som under projektets gång har medverkat till att genomföra de enskilda utvecklingarbeten och delprojekt som ingått i projketet. Tack till ledningsgruppens medlemmar, personal inom äldreomsorgen, samarbetspartners vid Abilita, Svenska Yrkesinstitutet (SYI) och Svenska Yrkeshögskolan (SYH) (Novia juli 2008). Speciellt tack till Camilla Kamila (Abilita), Sirkku Säätelä (Yrkeshögskolan Novia), Carina Nordman- Byskata (SYI), Anette Tast (SYH), Stefan Strang (bitr.överläkare vid Korsholms hvc) och Carola Sjödal (SYI) för ett nära och gott samarbete. Tack till de personer som deltagit iintervjuerna och som har öppnat dörren till sina hem och berättat sina upplevelser och erfarenhter samt till all personal som besvart enkäter, deltagit i skolningar. Det är ni alla som har gett projektet god förankring i det verkliga arbetet som görs ute på fältet. Övriga parter som varit aktiva samt de föreläsare som bidragit till värdefulla lärdomar som kommer de som vårdar och möter äldre till stor nytta i deras arbete tackas även för sin delaktighet och sitt engagemang. Tempora mutantor et nos in illis - Tiderna förändras och vi med dem Gunilla Jusslin Ledandeskötare,Oravais,Vörå-Maxmo hvc Projektledare Maria Hammar Projektsekretare/ Koordinator 4

5 1. Inledning Förändringsarbete är att återrövra det självklara Kriterier för en kvalitetsmässig god hemvård av äldre defineras enligt kvalitetsrekomendationer som förutseende, bygger på omfattande bedömning av funktionsförmåga och den reagerar snabbt på förändringar i personens hälsotillstånd. Vidare sägs:...en bra hemvård stöder rehabilitering och och svarar målinriktat på på de äldre klienternas fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktionsförmåga. För att vården ska kunna garanteras i det egna hemmet skulle det vara en nödvändig satsning att dygnet runt service kan erbjudas de äldre hemmaboende. Det bidrar till trygghet för såväl äldre själva som för deras anhöriga. 1 Kvalitetsindikatorer är ett redskap med vilkas hjälp man kan följa upp och förbättra verksamheten. Bl.a. i vårt grannland Sverige utarbetade kommunerna och landstingen i samarbete med Socialstyrelsen fram kvalitetsindikatorer för socialtjänsten. Med dessa kvalitetsindikatorer som stöd ska verksamhetens kvalitet inom olika områden lättare kunna följas upp. De fem kvalitetsindikatorerna på tjänster; vård och annan service inom socialvården är att de ska; 1) bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet, 2) utgå från en helhetssyn, vara samordnade och präglade av kontinuitet, 3) vara kunskapsbaserade och effektivt utförda, 4) vara tillgängliga och 5) vara trygga och säkra, präglade av rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Dessa kvalitetsindikatorer omfattar det som ger riktlinjer för kvalitetsmässighet från myndigheternas sida och som ska vara de huvudprinciper som ska prägla vårdens och omsorgens tjänster och service 2. Samarbete över och mellan organisationsgränserna och ett utökat samarbete inom egna enheterna och organisationerna är tidens melodi. Gränserna suddas allt mer ut för att allt mer för att så småningom försvinna. Det gamla välbeprövade uttrycket ensam är inte stark 1 Social- och hälsovårdsminsteriets publikationer 2008: 4, Kvalitetsrekomendation om tjänster för äldre. Helsingfors. 2 Tillgänglig, Online: 3B45DCAC4867/7474/ pdf (Hämtad 11/9 2008) 5

6 gäller i lika stor utsträckning idag som det gjort tidigare. Att kunna ge vård och omsorg till äldre personer i deras egna hem ges idag iform av socialvården hemservice och hälsovårdens hemsjukvård. Enligt Social och hälsovårdsministeriets program för socialoh hälsovårdens verksamhet under åren sägs att...samordningen hemservicen som hör till socialväsendets ansvarsområde och hälso- och sjukvårdens hemsjukvård bör utvecklas genom att stärka den hemservice som socialväsendet för närvarande erbjuder genom fortbildning... Vidare sägs kring hemvården att:...regionalt bör man sträva efter att finna bästa möjliga samarbetspraxis och organisationsmodell mellan hemservicen och hemsjukvården 3 Strävan bör vara att kunna införa gemensamma arbetsrutiner och främja ett samarbete mellan de som vårdar äldre, vilket förutom den offentliga sektorn kan omfattas av t.ex. anhöriga, övriga privata och frivilliga aktörer som på olika sätt deltar i vården. Ur en organisatorisk synvinkel kan en förbättrad och mer koordinerad verksamhet ge fördelar på olika nivåer, fördelar iform av ekonomiska inbesparingar, smidighet, ökad kommunikation och undvikande av onödigt dubbelarbete. Ur vård- och omsorgstagarens perspektiv bidrar detta ökade tvärsektoriella samarbete till trygghet och rutiner. Samordning av vård- och service lyfts specifikt fram i Social- och hälsovårdsministeriets mål- och verksamhetsprogram för åren Målsättningen är att socialvårdens hemservice och hälsovårdens hemsjukvård ska bilda en gemensam enhet, hemvårdsenhet. Som grund för de försöksprojektet som initierats är den lag; Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården ( /159) som har trätt i kraft. Enligt 1 syftar Lagen till att främja datasäker behandling av uppgifter inom socialoch hälsovård. Regeringen har som mål att genomföra kundcenterade tjänster och goda rutiner genom ett gott samarbete mellan socialvården, primärvården och specialsjukvården. Ibruktagandet av ny teknik effektiveras och servicesystemet görs mer genomskinligt samtidigt som styrningen förbättras Social- och hälsovårdsministeriet. Mål och verksamhetsprogram för social- och hälsovården Socialoch hälsovårdsministeriet. Publikationer 2003: 21. Helsingfors. 4 Regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhananens andra regering ( ) 6

7 I Finland byggs som bäst upp ett nationellt dataförvaltningssystem i vilket det ska ingå en elektronisk receptcentral, ett elektroniskt arkiv för patientinformation och elektronisk patientjournal. Målsättningen med reformen är förutom den att förbättra patient- och datasekretessen också den att få ett system som ger kostnadseffektiva fördelar och bidrar till kontinuitet. All patientinformation dokumenteras enligt en enhetlig modell och skickas undertecknat till ett nationellt arkiv som upprätthålls av Folkpensionsanstalten. Hälsovårdscentralerna är själva ansvariga för de egna registren. Socialvårdens klienthandlingar kommer i ett senare skede att omfattas i nationella arkiv, men eftersom dessa handlingar i detta skede ännu inte finns i elektroniskt formar i samma utsträckning som primär- och specialsjukvårdens. Ur det nationella arkivet ska det vara möjligt för den enskilda patienten att komma åt sina egna uppgifter, antingen att dessa sänds efter eller hämtas via Internet. De elektroniska system som finns för patientjournaler och de som används vid apotek ska under de närmaste årens lopp förnyas så att de motsvarar nationella krav. Elektroniska datasystem och tekniska lösningar används på de flesta enheter inom social- och hälsovården, vid nästan varje hälsovårdscental och sjukhus används patientjournaler i elektronisk form. Inom socialvården har utvecklingen och ibruktagningen av dessa system inte varit lika stor, men dessa elektroniska system blir allt vanligare även där 5. Med denna inledande sammanfattning av den utveckling som kan ses nationellt såväl som Inernationellt ges bakgrund till det förändrings- och utevecklingsarbete som projektets syfte varit att arbeta mot. 1.1 Projektets bakgrund Initiativet till projektet Försök med omorganisering av tjänster för äldre- hemvård som ett kärnområde togs av sammkommunen för folkhälsoarbetet i Oravais och Vörå-Maxmo. Länsstyrelsen i Västra Finlands län beviljade statsunderstöd för projektet som kunde inledas. Projektets deltagande parter har varit samkommunerna för folkhälsoarbetet Oravais och Vörå-Maxmo, Malax-Korsnäs och Närpes- Kaskö, Korsholms hälsovårdscentral, samt socialnämnderna i kommunerna Oravais, Vörå- Maxmo, 5 Källa: Verkställandet av social- och hälsovårdens nationella elektroniska dataförvalrning. Tillgänglig: (hämtad ) 7

8 Korsholm, Malax, Korsnäs och Närpes. Bakgrunden ligger i de ändringar i Socialvårdslagen (710/1982) och Folkhälsolagen (66/1972) som under perioden gör det möjligt för kommuner att organisera vissa uppgifter inom social- och hälsovården på annat sätt än vad som lagstiftningen egentligen säger. Enligt den tillfälliga lagändringen (Socialvårdslagen L 1428/2004 och Folkhälsolagen L 1429/2004) är det möjligt för kommunerna och samkommunerna att slå samman hemservice och hemsjukvård eller delar av dessa till en gemensam enhet, hemvårdsenhet. Syftet med lagändringen är att ge kommunerna och samkommunerna möjlighet att bilda servicehelheter som ska motsvara såväl äldre personers som andra klientgruppers behov. De kommuner som deltar i ordnandet av vissa tjänster på ett annat sätt än vad det i lagen föreskrivs är själva ansvariga att följa upp och utvärdera försöket 6. Social- och hälsovårdsminsiteriet har under denna period beviljat 31 primärkommuner och 12 samkommuner möjlighet att organisera om sin hemservice och hemsjukvård. Av dessa kommuner hör hemservicen under socialvården i 28 av kommunerna, 2 under hälsovården och i en av dem är hemservicen under gemensam social- och hälsovårdsnämnd. 7 Det bör förtydligas att föreliggande projekt inte kom med bland de projekt som med personalöverföringar och övriga strukturella förändringar kunde sammanslås till hemvårdsenheter, utan som ett projekt vars huvudsakliga målsättning var att öka samarbetet och samordningen av tjänster mellan de som vårdar äldre inom den öppna vården. 1.2 Ledning och koordinering av projektet Ledningsgruppen har representerats av följande medlemmar under projektets gång; ordförande Gunilla Jusslin (ledande skötare vid Oravais, Vörå-Maxmo hvc), Viveca Söderberg (socialchef, äldreomsorgsledare Oravais kommun) Lisbeth Nyman- Hermans (ekonomichef vid Oravais kommun), Lotta Rautell (hemserviceledare Oravais kommun) 6 2 a kap. Försök med ordnandet av vissa uppgifter, ingår i Lagen om temporär ändring av Folkhälsolagen ( /1429) 7 Källa: Heinola, R. (toim). Asiakaslähteinen kotihoito. Opas ikääntyneiden kotihoidon laatuun. Stakes: Helsinfors

9 vik. Från mars 2008 av Lena Falk, Kristina Bergvik- Kamis (ansvarig sjukskötare vid Tallmo vårdcenter i Vörå-Maxmo) och Susanne Nygård (socialnämnden i Maxmo) Annika Kvist- Östman (äldreomsorgsledare Vörå-Maxmo kommun), Gunilla Bertell (avdelningschef vid Korsholms kommun, äldreomsorgen), Yvonne Nybo (ledande skötare vid Korsholms hvc), Ros-Mari Ljungkvist senare Therese Sten- Nordström (hemserviceledare vid Malax kommun), Benita Vestergren (ledande skötare vid Malax- Korsnäs hvc, Carina Mattans (socialchef i Korsnäs kommun), Anna-Greta Olsio- Tuisku (ledande skötare vid Närpes- Kaskö hvc) och Margareta Sandström (hemserviceledare i Närpes stad). Inom projektet anställdes projektsekreterare enligt 80 % arbetstid för att koordinera samt administrera projektarebetet, Linda Staffans fungerade som projektsekreterare när projektet inleddes och Maria Hammar under perioden Ledningsgruppen har under projektets gång sammanlagt hållit 11 möten tillsammans. Ledningsgruppens möten har hållits i mån av möjlighet i tur och ordning i de deltagande kommunerna. Projektsekreteraren har deltagit i fortbildning som ordnats och som tangerat olika delar av omsorgen och vården av äldre, bl.a. seminarium gällande elektronisk behandling av patientuppgifter ( ), Mathilda Wrede seminarium i Vasa ( ) och Äldrekonferens i Norr, Umeå ( ). Tillsammans med utvecklingsenheten inom äldreomsorgen i Österbotten, Äldrecentrum Österbotten, har ett flertal sammankomster hållits och gemensamma diskussioner förts under projektets gång vilket är viktigt för att få en fortsatt förankring av det arbete som gjorts i kommunerna. 1.3 Rapportens upplägg I föreliggande rapport presenteras projektet i helhet; vilket dess innehåll har varit, hur målsättningar och dess syften kunnat förverkligas. I rapportens andra kapitel, 2. Projektets syfte och målsättningar ges en bakgrund till projektet samt vilka syften och huvudsakliga målsättningar som fanns vid dess inledande. I det andra kapitlet ges även en närmare beskrivning hur och med vilka deltagade parter som projektet har genomförts. I rapportens tredje kapitel, 3. Vårdplanering och dokumentation i vårdjournal, presenteras det 9

10 utvecklingsarbete som varit gemensamt bland de deltagande projektparterna, att kvalitetsmässigt utveckla vård- och serviceplanen, dess innehåll och omfattning. Detta utvecklingsarbete har genomförts i etapper, från uppmärksammande av vårdplaneringens och vårddokumentationens betydelse för vården till ibrukatgning av elektronisk vårdplanering och dokumentation. I kapitlet presenteras hur ibruktagandet av den elektroniska vårdjournalen har lyckats ute på de olika verksamhetsenheterna som deltagit. I rapportens fjärde kapitel, 4. Fortbildning och skolningsserier beskrivs fortbildning och skolningsserier som ordnats inom projektet samt hur fördelningen av deltagare (per primärkommun, samkommun) har varit. Avslutande kommentarer sammanfattas i det avslutande kapitlet, kapitel 5. Slutord. Utväderingen har gjorts av och i samarbete med Svenska Yrkeshögskolan i Vasa (fr.o.m , Novia), enheten för fortbildning och utveckling. Projektets utvädering, dess resultat och reflektioner inför framtiden presenteras i separat rapport, Försök med omorganisering av tjänster för äldre- hemvård som ett kärnområde. Utvärderingsrapport 8. Baserad på den utvärdering och separata uppföljningar som har gjorts men även tankar och åsikter som framkommit under projektet kommer presentation förslag inför utveclande av fortsatt samarbete. Detta ska komma kommunerna till gagn för hur de kan gå vidare med utvecklingsarbete inom de egna organisationerna, utgående från det som redan påbörjats inom ramen för projektet. 1.4 Projektets publicitet och spridning Projektets sammanfattning resulterar i förliggande sammanfattande rapport och separat utvärderingsrapport kring projektets resultat och analys gjord i samarbete med Yrkeshögskolan Novia (tidigare Svenska Yrkeshögskolan), enheten för Fortbildning och utveckling. Under projektets gång har rapporten Kvalitativ utvärderingsrapport som bas för förslag till åtgärder. Kartläggning av vård- och serviceplaner i Oravais, Vörå-maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs Närpes gjorts samt utvärderingsrapporten utgående från fortbildningen Läkemedel och äldre; Läkemedel och äldre- arbetsuppgifter, arbetssätt och kunskap. Dessa finns 8 Yrkeshögskolan Novia. Enheten för forskning och utveckling. Social- och hälsovård, Vasa. (2008). Försök med omorganisering av tjänster för äldre- hemvård som ett kärnområde. Utvärderingsrapport. 10

11 till förfogande bland deltagande projektparter. Övriga projekthandlingar och rapporter publiceras och distribueras på kommunernas och samkommuneras eget initiativ. Om projektet och dess resultat kommer bl.a. att redogöras för under november 2008 åt studerande för specialyrkesexamen inom äldreomsorg vid Svenska Yrkesinstitutet. Projektets utfall kommer även att presenteras åt medlemmar inom utvecklingsenheten inom äldreomsorgen i Österbotten; Äldrecentrum Österbotten. Väsentligt är att det utvecklingsarbete som påbörjats får fortsatt prioritet även efter dess avslutande. 11

12 2. Projektets syfte och målsättningar Syftet med projeket var att utgående från de tillfälliga ändringar som gjordes i socialvårdsoch folkhäloslagen att bygga upp en gemensam vård- och servicejournal inom det det som kommer att bli uppgiftsområdet hemvård (socialvårdens hemservice och hälsovårdens hemsjukvård). Grundläggande för att den gemensamma vårdjournalen har kunnats ta ibruk är att patienten informerats om detta samt gett sitt samtycke till att information kunnat överföras mellan de olika vårdgivarna. En förutsättning för en gemensam vårdjournal är att tekniska anslutningar mellan de olika registren kan öppnas. Program i grunden för den gemensamma elektroniska vårdjournalen, d.v.s. de program som var möjliga att integrera vårdjournalen med och som redan vid projektets inledande fanns ibruk vid enheterna var Abilita hemservice, Abilita hemsjukvård och Abilita serviceboende. Projektets syfte var inte att fusionerna några enheter inom den öppna vården, detta skulle ha lett till personalöverföringar som i det skede projektet inleddes tids- och resursmässigt inte var realistiskt att hinna med. Avsikten med försöket var därför att öka samarbetet och kommunikationen mellan de olika enhterna som finns inom social- och hälsovårdens äldreomsorg. De centrala målen var även att med de omstruktureringar man gjorde kunna göra inbesparingar i personalens arbetstid. Inbesparingar i arbetstid kan uppnås genom undvikande av dubbelarbete och paralell vårdplanering. Projektets syfte samt dess målsättningar kan sammanfattas under följande punkter: Syfte: - Att ge god vård och service till äldre - Att höja kompetensen hos personalen - Att testa olika modeller för organisering av tjänster för äldre - Att få en kostnadseffektiv verksamhet 12

13 Målsättningar: Att öka kunskapen om och förståelsen för varandras sätt att arbeta Att vårdplanen finns i elektronisk form och är tillgänglig för dem som vårdar patienterna Att följa upp och utveckla samarbetet Att utarbeta strategier för fortsatt samarbete 2.1 Genomförande av projektet Samkommunen för folkhälsoarbetet i Oravais och Vörå- Maxmo (Oravais, Vörå-Maxmo hvc skn) har stått som projektägare och har ansvarat för projektadministrationen. En ledningsgrupp med representanter från hälsovården och socialvården i projektets deltagande kommuner tillsattes att leda utvecklingsarbetet inom det egna området samt arbetsledningen av sin egen personal. Utvecklingsarbetet, koordineringen och verkställande av styrgruppens beslut av arbete inom projektet har sköts av deltaganade kommuner i nära samarbete med projektsekreteraren. Projektet har i stort sett följt den plan som uppgjordes för projektet. P.g.a. att det under tid av projektet inte projektsekretrare anställd har tidtabellen inte kunnat följas så som i ursprunglig plan. I rapporten samt i den separata utvärderingsrapporten kommer de skilda målsättningarna och delmålen att beskrivas samt hur det inom projektet kunnat verkställas. 2.2 Bakgrundsinformation om deltagande kommuner I slutet av år 2006 var andelen hemmaboende av de som fyllt 75 år 90,1 % i hela landet av vilka 11,5 % omfattades av regelbunden hemvård. Av dem som fyllt 75 år omfattades 3,7 % av stödet för närståendevård, 3,9 % av effektiverat serviceboende och 6,9 % av långvarig institutionsvård. Målsättningar som satts upp och som ska fungera som kvalitetsindikationer för kommunerna att kunna mäta hur servicemålen uppnåtts är att andelen hemmaboende av dem som fyllt 75 år ska vara %, får regelbunden hemvård, 5-6 % får stöd för närståendevård och bor i effektiverat serviceboende samt 3 % vårdas på ålderhomshem eller får långvarig vård på hälsovårdscentralernas 13

14 vårdavdelningar 9. Nedan visas en statistisk jämförelse med antal klienter inom hemservicen och hemsjukvården i kommunerna som deltagit i projektet. Jämförelsen görs med landskapet Österbotten och landet totalt. Statistiken hänför sig från de centrala statistiska data kring äldreomomsorgen och dess utveckling som samlats in av Stakes (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovård) 10 Totalt antal hemserviceklienter år / - procentuellt jämfört med år 2005 Andelen klienter över 65 år Per Andelen klienter över 75 år Andelen klienter över 85 år Oravais 46-52,10% 9,50% 35,70% 45,20% Vörå-Maxmo 78 14,70% 5,50% 42,50% 41,10% Korsholm ,2 8,30% 35,10% 48,20% Malax 91-17,30% 5,50% 27,50% 60,40% Korsnäs 34-22,70% 8,8% 29,40% 47,10% Närpes ,40% 9,90% 37,60% 46,00% Österbotten ,20% 10,20% 38,00% 37,60% Landet totalt ,60% 13,90% 41,60% 31,70% Tabell 1.: Klienter inom hemservice och hemsjukvård enligt service och hemkommun Stöd för närståendevård Regelbunden hemvård Serviceboende > Varav effektiverat serviceboende Ålderdoms hem Hälsocentral, långtidsvård Österbotten 3,30% 9,8 %% 7,20% 5,10% 4,00% 2,90% Landet totalt 3,70% 11,5 % % 5,70% 3,9 %% 4,10% 2,40% Tabell 2: Äldreservicens struktur och täckningsgrad. Klienter som fyllt 75 år, procentuellt / invånare som fyllt 75 år 9 Social- och hälsovårdsminsteriets publikationer 2008: 4, Kvalitetsrekomendation om tjänster för äldre 10 Källa: Stakes, Klientinventering inom hemvården * Statistiken ingår i publikationen Ikääntyneiden sosiaali- ja terveysoalvelut- Äldreomsorgen 2005, Care and services for older people Stakes:

15 3. Vårdplanering och dokumentation i vårdjournal Ord flyger bort, det skrivna ordet består Vård- och serviceplanen ska fungera som ett verktyg för att kunna garantera klienten inom socialvården och patienten inom hälso- och sjukvården god kvalitet på den vård och omsorg som ges. Vård-och serviceplanen kan liknas vid ett kvitto, ett kvitto på att kunden (klienten, patienten) får den service som han/ hon betalar för. Enligt Lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och i Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vård- och omsorgsgivaren enligt lagen skyldig att uppgöra en vård- och serviceplan. Inom socialvården ska en vård- och serviceplan uppgöras i de fall det inte uttryckligen handlar om tillfällig rådgivning eller annan åtgärd. För en patient inom hälso- och sjukvården som är i behov av vård ska en vårdplan uppgöras om bedömningen av vårdbehoven leder till vårdåtgärder. Ur planen ska det tydligt framgå vilken vård, service eller rehabilitering som bäst lämpar sig för att garantera en god vård som ger livskvalitet och som motsvarar de individuella behov eller önskemål som den enskilda individen har. Vårddokumentationen och de individbaserade patient/ klientuppgifterna ska vara tillgängliga för dem som vårdar klienten. Genom en strukturerad vårddokumentation, såväl innehållsmässigt som strukturellt, underlättar uppföljning av vården. Den fortsatta vårdplaneringen kan göras utgående från det som noterats och dokumenterats. Vårddokumentationen ska förutom det att den utgör ett juridiskt dokument även fungera som ett arbetsverktyg och stöd för personalen och övriga vård- och servicegivare. Den ska vara ett underlag som ger information åt den som inte kommit i kontakt med patienten eller klienten. Vårdjournalen är även ur en kvalitetssäkringsaspekt ett viktigt dokument, den säkrar en god uppföljning och utvärdering av den vård- och omsorg som getts samt är viktigt ur en rätts- och säkerhetsaspekt för både vårdtagarre och vårdgivare.en patient/ klient inom social- och hälsovården har rätt att själv ta del av de uppgifter som finns dokumenterade i journalhandlingar som gäller honom eller henne och vid behov rätta 15

16 dessa uppgifter. Endast i de fall att det skulle medföra en fara för dennes liv eller hälsa att ta del av sin vårdjournal kan rättigheterna begränsas. Personalen inom vården har inte rätt att utan klientens/ patientens skriftliga samtycke lämna ut uppgifter ur dennes journal till utomstående vårdenhet eftersom dessa uppgifter är sekretessbelagda. Anhöriga har heller inte rätt till dessa uppgifter som klienten inte gett sitt samtycke, utifall att patienten inte själv kan ta beslut kring detta Utvecklande av gemensam vårdplanering och vårddokumentation Ett av projektets målsättningar var att vårdplanen ska finnas i elektronisk form och vara tillgänglig för dem som vårdar patienterna. Till den elektroniska vårdplanen skulle även kopplas vårddokumentation. Arbetet med utvecklandet av en gemensam vård- och serviceplan inleddes våren 2007 med att 55 st. vård- och serviceplaner äldreomsorgen (hemservice, serviceboende och hemsjukvård) samlades in. För att kunna kartlägga och bättre få en bild av hur utgångsläget var gjordes en beställning på en granskning av befintliga planer. Granskningen resulterade i rapporten Kvalitativ utvärderingsrapport som bas för förslag till åtgärder. Kartläggning av vård- och serviceplaner i Oravais, Vörå-maxmo, Korsholm, Malax, Korsnäs och Närpes 12. Granskningen och rapporten gjordes och sammanställdes av Carina Nordman- Byskata (HVM, sjukskötare, barnmorska och projektledare vid Svenska Yrkesinstitutet i Vasa) Kartläggning av vård- och serviceplaner Kartläggningen som gjordes visade att det i projektets inledande skede fanns en del utvecklingsarbete att göra med de vård- och serviceplanerna i kommunerna. Majoriteten av de vård-och serviceplaner som samlades in var innehållsmässigt inte omfattande, främst innehöll de bakgrunduppgifter om klienten men den medicinska bakgrunden och vårdplaneringen var kortfattad. Kartläggningen resulterade i rent konkreta tips för kommunerna att gå vidare med i utvecklingsarbetet med vård- och serviceplaneringen och vårddokumentationen. Några av de faktorer som Byskata-Nordman föreslog som viktiga att beakta var bl.a: 11 Lagen om patientens ställning och rättigheter (1992/ 785) 12 Rapporten tillgänglig endast för deltagande projektparter 16

17 Utvecklande av samarbete mellan personal som bygger på en ömsesidig respekt för den andras arbete och information Eget ansvar för dokumentation, inte bara den i gruppen som skriver bra ska ansvara för vårddokumentationen Förmannen planerar in kvalitetsförbättring i verksamheten, dv.s. teknik och rutiner ses över Dokumentationen utgår från den individuella planen och det man för klientens vård och service prioriterat i vård- och serviceplanen skall även synas i dokumentationen. En väl gjord dokumentationen underlättar uppföljningen och den fortsatta vårdplaneringen Övergripande målsättningar bör finnas, men de konkreta delmålen är lika viktiga t.ex. vad som ska göras vid ett visst hembesök. Konkreta realistiska delmål stöder personalen i deras arbete och klienten själv är medveten om vårdens innehåll. Tidsbegränsning av när utvärdering av hur man kunnat uppnå målsättningarna ska även ingå. Har man inte kunnat uppnå målsättningar inom en viss tid ska det inte ses som ett misslyckande i vårdplaneringen utan som en orsak att uppdatera vårdplanen. Utvärderingen av vård- och serviceplanen ska ses som en av de viktigaste faserna, denna rättighet visar för klienten vad denne får för den vård och service han eller hon betalar för. Klienten själv och dennes anhöriga bör göras delaktiga i utvärderingen. Vårdplanering utan utvärdering riskerar att planen endast blir ett arbetsredskap för personalen när, hur och vad som ska göras. Ideologier, vårdflosofier och motto som gäller och som präglar vården i kommunen ska även synas i vård- och serviceplanerna. Hur syns det i det dagliga arbetet? Vad är kvalitet inom äldreomsorgen i vår kommun? 3.2 Elektronisk vårdplanering och vårddokumentation Vårdplaneringsarbetet som påbörjats inom projektet övergick hösten 2007 till ibruktagning av elektronisk vårdplanering och dokumentation. En samverkad vårddokumentation som är tillgänglig för dem vårdar patienten ger effektivitet i vårdkedjan. Tillgång till rätt information och vid rätt tidpunkt ger möjligheter till en effektivare vårdplanering, tid som besparas att söka information kan användas till att ge 17

18 vård åt den enskilda individen. Nyckelord som kan beskriva de fördelar man uppnår med en elektronisk vårddokumentation är kommunikation (mellan vårdgivare, tillgänglig information och uppgifter till klienten, anhöriga, samverkan (samarbete, gemensam planering) och verksamhetsuppföljning (att kunna beskriva vårdprocesser och verksamheter samt kunna se resultat av det som genomförts, t.ex. kunna registrera, mäta, jämföra, redovisa och sammanställa. De individbaserade resultat man kan få fram stöder en fortsatt vårdplanering, revidering av vårdplan och utvecklande av vården. Den elektroniska vård- och serviceplanen som inom projektet tagits ibruk har skapats och utvecklats av progamleverantören Abilita. Abilita är ett företag som främst utvecklar IT system för den offentliga sektorns olika organisationer och sektorer 13. Grunden till den gemensamma vård- och serviceplanen för de kommuner som deltar i projketet har utevecklats dels utgående från den struktur på de vård- och serviceplaner som kommunerna använde sig av vod projektets inledande och enligt nationella direktiv och rekomendationer. Personalen samt ansvariga inom äldreomsorgen har haft möjlighet att påverka utformningen av den gemensamma strukturen så att denna ska motsvara de behov och skilda önskemål som de har Struktur för gemensam vårdplanering Till ett informationstillfälle (17 oktober 2008, Korsholm) bjöds all intresserad personal från äldreomsorgen från deltagande kommuner in till diskussion. Målsättningen för informationstillfället var att komma överens om den gemensamma strukturen för den elektroniska vårdplaneringen och dokumentationen. Det som främst avsågs med gemensam struktur och som kunde påverkas från befintlig programvara var upplägg och val av sökord. Sökordens avsikt är att kunna göra en strukturerad planering och dokumentation enligt olika defineierade behovsområden. Gemensamma riktlinjer och gemensam struktur bidrar till en ökad förståelse av varandras sätt att arbeta och utgångspunkten blir en mer samordnad syn på vården. Av naturen är vårdkulturerna skilda inom social-,hälso-, och sjukvården så flexibiliteten har funnits att 13 Webbplats: 18

19 göra de ändringar som bäst motsvarar enheternas egna sätt att arbeta enligt. Utgående från verksamhetspunkternas egna behov har detta under projketets gång kunnat göras ändringar i dock med beaktande av att en gemensam struktur har bibehållits. Grunden i tankesättet med en vårdprocess och tillämpningen av sökord bygger på den svenska VIPS-modellen (välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet). VIPS modellen bygger på grundpelare som definierar en god omvårdnadsprocess. Enligt ett strukturerat arbetssätt med olika nyckelord ges stöd i vårdplanering och dokumentation/ journalförning. VIPS- modellen har utvecklats i Sverige under 1990-talet av tre sjukskötare/ doktorer i medicinsk vetenskap; Margareta Ehrnfors, Anna Ehrenberg och Ingrid Thorell Ekstrand. Vårdprocessen som modellen bygger på är i stora drag den att omvårdnadsarbetet inleds med att data samlas in, omvårdnadsdiagnos/ mål görs upp, vården planeras och att slutligen en görs en utvärdering. Den andra delen av modellen utgör att anamnes, status och åtgärder uppgörs för klientens omvårdnad 14. Genom att använda en strukturerad modell vid dokumentation kan man med större säkerhet även upprätthålla en god omvårdnad. Att göra en omsorgsfull dokumentering i en vårdjournal kan förutom ur en säkerhets- och kvalitetsaspekt även bidra till ett synligare och mera nyanserat omvårdnadsarbete och en förbättrad kommunikation Utskrift av vård- och serviceplan Inom projektet var en av målsättningarna att kunna ta ibruk en gemensam vård- och serviceplan som ska vara klientens/ patientens dokument. Utformningen och konstruktionen av hur utskriften av den gemensamma vård- och serviceplanen ska se ut har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av personal inom social- och hälsovården i kommunerna som deltagit. Arbetsgruppen kom överens om vid en träff under hösten 2007 vad innehållet och strukturen ska vara, d.v.s. vilka av de uppgifter som matas in elektroniskt och som ska plokas med i en utskriftsversion. I den programversion av vårdjournalen som togs i bruk fanns det inte utvecklat klart en utskriftsvänlig version av vårdplanen. Den gemensamma modellen för vård- och serviceplanen var en målsättning 14 Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand. (1998) VIPS- boken. Om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. 19

20 inom projektet, en modell som skulle kunna omfattas av och tillgodose de behova man har både inom social- och hälsovården eftersom, till innehåll och omfattning motsvara de båda sektorernas behov. Denna vård- och serviceplan ska främst vara den som ska vara klientens egna dokument, d.v.s. den uppgjorda planen med därtillhörande nödvändiga bilagor. Programleverantören har tagit del av planer som gjorts av arbetsgruppen för hur planen innehållsmässigt ska se ut. Den ursprungliga tanken var att utskriften skulle implementeras under projektes, men p.g.a. den arbetsmängd och vad det kostnadsmässigt skulle innebära inte blev möjligt inom projektet. Vid ledningsgruppens avslutande möte den diskuterades hur detta praktiskt skulle genomföras, kan man utgående från befintligt system göra detta eller krävs det ny "programmering" som plockar uppgifter från de olika databaserna. Det faktum att uppgifterna finns tillgängliga i olika system, t.ex. att hemservicens klientuppgifter finns i kommunernas databaser och för hälsovårdssektorns finns patientuppgifter i hälsovårdens databaser. Detta försvårade rejält möjligheterna att kunna få uppgifterna plockade från de olika registren till en gemensam plan. Möjligt visade sig vara, enligt presentation av Johan Rönnqvist (Abilita) att tillämpa en modul som skulle vara programberoende, d.v.s. när en ändring blir gjord ska ingen ny programmering behöva göras. Ibruktagningen av denna har tidsmässigt inte kunnat göras inom projektet, kommunerna gavs möjlighet att själva ta ställning och besluta kring beställning och ibruktagning av denna. En annan möjlighet utreds nu vidare även efter projektets avslutande, att kunna plocka ihop de uppgifter som skulle krävas på ett enklarare sätt, d.v.s. från befintliga program vilket inte skulle vara lika omfattande eller svårt att genomföra som det första förslaget. Möjligheterna utreds alltså vidare och förhoppningarna är att hitta en gemensam lösning som motsvarar önskemålen och att denna gemensamt kan tillämpas Ibruktagningar av elektronisk vårdjournal Ibruktagningarna har genomförts som enskilda ibruktagningsprojekt i de enskilda kommunerna eller på hälsovårdscentralerna. Vid ett inledande startmöte har samtliga 20

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel)

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, 67101 KARLEBY 06-828 91 11 (växel) DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 Upprättad: 21.8.2012 1. Registrets namn Karleby äldreomsorgs datasystem Rai-LTC 2. Registeransvarig Karleby stad www.kokkola.fi 3. Registerärendenas

Läs mer

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen: 1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha

Läs mer

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version

Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version Kommunprodukter inom Äldreomsorgen Staden Jakobstad Social- och hälsovårdsverket 1.1.2013 - Kort version 8.1.2013 I:\Datastöd\\2013\Kommunprodukter\Äldreomsorg\Äldreomsorg kommunprodukter kort version

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: Klass: APL-plats: Period: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: PSYKIATRI 1 Orsak, symtom, skattningsinstrument,

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 och 24 Upprättad: 30.7.2012 1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita 2.Registeransvarig Karleby stad Social- och

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN

MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 Modell för registeransvariga inom den offentliga hälsovården (modellen

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM

Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM VÄLMÅENDE OCH FRISKA ÖSTERBOTTEN Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? 22.9.2011 Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM 1 / Author / Apr 4, 2011 VAD ÄR EN AKTIV KOMMUNINVÅNARE?

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran

Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran Plan för läkemedelsbehandling inom småbarnsfostran PLAN FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING INOM SMÅBARNSFOSTRAN Som grund och källor för planen är den av social- och hälsovårdsministeriet år 2007 utgivna handboken

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer