Kartläggning av det nationella forskningsläget inom området CBRN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av det nationella forskningsläget inom området CBRN"

Transkript

1 Kartläggning av det nationella forskningsläget inom området CBRN November

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod Avgränsningar Forskningsöversikt Tidigare arbeten på europeisk nivå EU CBRN Action Plan FP ESRAB ESRIF Forskning inom CBRN på nationell nivå Inriktningsdokument och CBRN-seminarier Forskning på universitet, högskolor och forskningsinstitut Myndigheters forskning Identifierade kunskapsluckor och rekommendationer Kunskapsluckor Kemiska ämnen (C) Biologiska ämnen (B) Radiologiska/Nukleära ämnen (R/N) Rekommendationer Rekommendationer kring framtida forskningsbehov Rekommendationer för utredningar och övningar Referenser Bilaga 1: Utvalda EU-projekt Bilaga 2: CBRNE-relevanta EU-projekt inom FP Bilaga 3: CBRN-forskning - SOFÄ-myndigheter Bilaga 4: CBRN-forskning - universitet och högskolor Bilaga 5: CBRN-relaterade forskningsprojekt - forskningsinstitut

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I MSB:s Forskningsstrategi för , Forskning för ett säkrare samhälle: ny kunskap för framtidens utmaningar, delas området samhällsskydd och beredskap in i fem forskningsområden varav Skydd mot brand, andra olyckor, och farliga ämnen är ett av dem. Fokus kommer att ligga på kunskapsutveckling som kan stärka skyddet inom området. Detta innefattar bland annat konsekvenser av oönskade händelser (avsiktliga och oavsiktliga) och vilka resurser och möjligheter som finns att stärka samhällets skydd. 1 Före implementeringen av strategin behöver det aktuella läget inom forskningsområdet CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen) beskrivas. Denna rapport är utförd av Europeiska CBRNE-centret på uppdrag av MSB med syfte att kartlägga det nationella forskningsläget inom området de senaste tio åren samt att identifiera kunskapsluckor och forskningsbehov. Kartläggningen innefattar en kortfattad analys och syntes av tidigare arbeten på EU- och internationell nivå. Den innehåller även en översikt av den nationella forskningen inom CBRN-området av myndigheter, universitet/högskolor och forskningsinstitut. Därefter följer ett avsnitt med identifierade kunskapsluckor och förslag på områden där vidare forskning rekommenderas. 1.2 Metod Kartläggningen inleddes i början av september 2014 med en skrivbordsundersökning av tidigare arbeten gjorda av myndigheter och lärosäten som rör CBRN, samt en genomgång av de fakulteter och institutioner som möjligtvis bedriver forskning inom relevanta områden. Förfrågningar via telefon och epost har även skickats ut till ett flertal fakulteter, i vissa fall direkt till identifierade forskare och i andra fall till informatörer med en önskan om hänvisning till rätt personer. Som en del av uppdraget anordnades även ett seminarium den 16 oktober med syfte att presentera kartläggningens initiala resultat och för att i diskussionsgrupper vidare definiera potentiella forskningsbehov. 1 MSB (2013), Forskning för ett säkrare samhälle: ny kunskap för framtidens utmaningar, MSB:s forskningsstrategi Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/forskning_sakrare_samhal le_msb610.pdf [24 november 2014] 3

4 1.3 Avgränsningar På grund av uppdragets tidsbegränsning är kartläggningen inte komplett, men kan ändå ses som ett underlag för framtida forskningsbehov. Kartläggningen innefattar hela CBRN-området men fokuserar främst på C, B och R medan N inte kommer att beröras lika djupgående. Explosiva ämnen (E) ingår inte i undersökningen. MSB har anhållit om förslag på långsiktiga forskningsbehov från medlemmar i Samverkansområdet Farliga Ämnen (SOFÄ) som var tänkta att inkluderas i denna översikt, men denna information går inte att tillgå ännu och kan därför inte inkluderas i denna rapport. Ett flertal ytterligare dokument som med fördel skulle inkluderas i kartläggningen är sekretessklassade, vilket är anledningen till vidare begränsning av information. Det bedrivs även relevant forskning som bedrivs inom industrin (fristående från myndigheter och universitet), men detta ingår inte i kartläggningens omfattning. Denna forskning kan dock vara av intresse att beskrivas i ett framtida projekt. Nyckelord: farliga ämnen, biologiska stridsmedel, kemiska stridsmedel, försvarsmiljö, hälsoriskbedömning, kärnvapen, radioaktiva ämnen, terrorism, kontamination 2. Forskningsöversikt Eftersom Sverige har begränsade resurser för forskning och utveckling (FoU) inom CBRN-området behöver de samordnas för att kunna brukas så produktivt som möjligt. FoU-aktiviteter och beredskapsuppgifter kombineras ofta på grund av denna resursbrist, vilket kräver gott samarbete och flexibilitet för att fungera väl. Myndigheter och organisationer som arbetar med nationell krisberedskap anlitar regelbundet forskare för deras specialistkompetens vilket gör att det går att vidareutveckla kunskap till ett lägre pris. Det finns dock risker med detta eftersom myndigheterna då inte alltid kan styra över forskningsresurserna. Detta är speciellt påtagligt när kostnaderna för forskningen delas med andra finansiärer. 2 En annat identifierad svårighet gällande forskning och kunskapsutveckling är att det saknas en tydlig process för samordning mellan myndigheter. Detta inkluderar såväl inriktning som finansiering av forskningsprojekt. Därtill måste den kunskap som genereras hela tiden uppdateras för att följa samhällets utveckling, vilket också ställer krav på samordnad utbildning och övning. 3 2 SOFÄ (2012), Forskning och Utveckling inom Samverkansområdet Farliga ämnen. Möteskompendium FoU workshop med temat avsiktlig spridning av farliga ämnen, Uppsala januari MSB (2009), Ökad nationell samordning och stärkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE. Tillgänglig: 4

5 I MBS:s Aktörsgemensamma CBRNE-strategi från 2013 fastslås det (inom mål 4) att: Forskning bör knytas närmare den övergripande processen för CBRNE där behovsinventering och delaktighet får mer central betydelse Myndigheter som bedriver, beställer eller på annat sätt inriktar forskning inom CBRNE ska genomföra behovsinventeringar inom sina respektive områden Vid genomförande av forskning inom området CBRNE ska deltagande från slutanvändare vara ett naturligt inslag Det ska finnas en systematik för att sprida forskningsresultat inom CBRNE till berörda aktörer och koppla det samman med andra kunskaps- och förmågehöjande aktiviteter såsom utveckling, utbildning och övning Det ska på sikt finnas en tydligare struktur för att forskningsresultat inom CBRNE ska övergå till utvecklingsinsatser. Målet bör vara en integrerad FoU-process för området CBRNE 4 Detta avsnitt sammanfattar tidigare och pågående forskning inom CBRNområdet, både på europeisk och på nationell nivå, men med tonvikt på den forskning som bedrivs i Sverige. När det gäller CBRN-aktiviteter internationellt kan det kort nämnas att USA har ett flertal program inom området, där framför allt skydd mot bioterrorism har prioriterats inrättades det även ett federalt departement för nationell säkerhet, planering och forskning för att hantera CBRN-hot. 5 Många amerikanska myndigheter har investerat i forskning och utveckling av nya teknologier och utrustning, som bland annat rör skydd av insatspersonal, detektion av CBRN-agens, saneringsåtgärder, och forensisk analys. Samverkan mellan olika amerikanska myndigheter har identifierats som ett mycket stort problem och nya standarder för detta ska också tas fram. 6 Enligt en omvärldsanalys utförd av FOI (2008) har Ryssland initierat ett program för att öka förmågan att hantera CBRN-terrorism. Detta gäller såväl forskning som stärkt säkerhet vid anläggningar som kan tänkas vara måltavlor för terrorister. Forskningen bedrivs både vid civila och militära institut. Japan och Kina är två ytterligare länder som satsar på bättre skydd https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/cbrn/underlag_enk%c3%a 4t/CBRNE%20Kartlaggning.pdf [20 november 2014] 4 MSB (2013) Aktörsgemensam CBRNE-strategi, Redovisning enligt återrapporteringskrav 21, regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende s Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/cbrne/akt%c3%b6rsgemens am%20cbrne-%20strategi_2014_03.pdf [15 oktober 2014] 5 National Science and Technology Council, Committee on Homeland and National Security (2011), A National Strategy for CBRNE Standards. Washington D.C. Tillgänglig: dards_final_24_aug_11.pdf [15 november 2014] 6 ibid. 5

6 mot CBRN-incidenter. Kina har exempelvis byggt ett antal laboratorier med högsta skyddsklass (BSL-4). 7 Baksidan med att verksamheten kring CBRN-skydd har ökat i många länder är att detta också innebär att fler personer har tillgång till känsliga ämnen och kunskap om hur de kan användas. Därmed ökar spridningsrisken och ny kunskap och teknologi kan missbrukas för att utveckla nya farliga ämnen. Det är också svårt att kontroller området på grund av dubbla användningsområden (dual-use). Det ställs stora krav på att personal som ges tillgång till exempelvis laboratorier granskas noggrant innan anställning Tidigare arbeten på europeisk nivå När det gäller beredskap och hantering av CBRN-hot finns det skillnader mellan individuella EU-länder. Vissa medlemsstater har mer resurser för att bygga upp större kapaciteter än andra, till exempel Frankrike och Tyskland. I tider av ekonomisk kris är det svårt för många framförallt mindre medlemmar att avsätta en stor budget för beredskap mot en händelse som eventuellt aldrig kommer att inträffa. Det har på EU-nivå genomförts ett stort antal aktiviteter och projekt relaterat till CBRN de senaste åren. Nedan följer ett urval av dessa arbeten EU CBRN Action Plan För att stärka säkerheten inom EU när det gäller CBRN-området tog Europeiska kommissionen fram handlingsplanen CBRN Action Plan år Syftet är att den ska komplementera nationella åtgärder inom området och hjälpa medlemsstaterna att lära sig av varandra. Handlingsplanen för CBRN fokuserar på tre huvudområden: förebyggande, detektion, samt beredskap och respons. Den innehåller 124 åtgärder, varav Europeiska rådet har valt ut 14 nyckelåtgärder som bör prioriteras. I Sverige har regeringen gett MSB uppdraget att samordna den nationella implementeringen av handlingsplanen i samverkan med andra berörda aktörer. 9 Implementeringen av handlingsplanen är en del av the EU Internal Security Strategy in Action och ska genomföras mellan Den nationella implementeringen i EU:s medlemsländer ska guidas av följande principer: 7 FOI (2008), Inriktningsdokument till MSBs forskningsplan CBR- Ämnen (FOI ). Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/kunskapsoversikt/cbr- %C3%A4mnen.pdf [25 oktober 2014] 8 FOI (2014a), Årsredovisning s 10. Tillgänglig: _2013.pdf [25 oktober 2014] 9 European Commission (2013), Securing dangerous material [Online]. Tillgänglig: [3 november 2014] 6

7 Det är först och främst de enskilda medlemsstaternas ansvar att skydda sina medborgare från CBRN-händelser, och initiativ på EUnivå bör vägledas av EU:s solidaritetsprincip; EU kan stödja projekt inom medlemsstaterna och underlätta ett konsekvent och sammanhållet förhållningssätt i enlighet med principerna om subsidiaritet och proportionalitet; För att undvika duplicering bör alla nya EU-åtgärder inom området vara konsekventa med, och baserade på, existerande nationella och internationella bestämmelser; Policies inom handlingsplanen för att hantera CBRN-risker ska utvecklas i nära konsultation med nationella myndigheter, och när ändamålsenligt, med privata sektorn, akademiska institutioner och andra relevanta aktörer; Åtgärder för att hantera CBRN-hot bör baseras på risk- och hotbildsanalyser och kostnadseffektbedömningar för att säkerställa att de är relevanta och effektiva; Sekretessen kring viss typ av information bör beaktas i implementeringsfasen av handlingsplanen; Åtgärder för att hantera CBRN-hot bör genomföras med full respekt för internationell lag, inklusive mänskliga rättigheter och rättssäkerhet; Implementeringen av åtgärderna i handlingsplanen stödjs finansiellt genom befintliga program och instrument, inklusive: "Prevention, Preparedness and Consequence Management of Terrorism and other Security related risks", Civil Protection Financial Instrument samt EU:s sjunde ramprogram för forskning och innovation. Det finns en tydlig skillnad mellan detektion i miljön och diagnosticering hos människan, och dessa aktiviteter kräver medverkan av specialister med passande profiler. 10 I en första utvärdering 2012 visades det att vissa steg har tagits för att implementera planen i medlemsländerna men att det fortfarande fanns stora brister, till exempel inom C, B och R/N-detektion. Det noterades även att den forskning och de framsteg som gjorts måste kommuniceras i högre utsträckning än tidigare för att underlätta samverkan och att undvika duplicering. 11 I den lägesrapport som MSB lämnade till Regeringskansliet i april 2012 beskrevs det nationella arbetet med implementeringen av EU:s CBRN Action Plan. Det konstaterades att det behövdes bättre samordning och gemensamma risk- och hotbilder avseende farliga ämnen för den fortsatta utvecklingen för förbättrad beredskap och operativ förmåga i Sverige. Verksamheten inom de regionala samverkansfunktionerna borde också 10 Council of the European Union (2009), EU CBRN Action Plan. Tillgänglig: REV%201 [20 november 2014] 11 European Commission (2012), Progress Report on the Implementation of the EU CBRN Action Plan (public version). Tillgänglig på 7

8 fortsatt prioriteras enligt lägesrapporten. Det påpekades även att de EUprojekt som genomförts exempelvis inom ramprogrammen hade en svag koppling till EU:s CBRN Action Plan varvid en förstärkning rekommenderades FP7 Mellan fanns det sjunde ramprogrammet (FP7) för forskning och innovation som gav stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden i EU 13. Den totala budgeten för FP7 uppgick till närmare 55 miljarder euro, och Sverige var nionde största mottagare av medel. Ramprogrammet var indelat i fyra huvudområden: Cooperation, Ideas, People och Capacities. 14 Av den totala budgeten gick över 60 % till Cooperation. Sverige var sjätte största land för medel inom detta delområde. Det fanns tio underområden inom Cooperation: Hälsa Energi Livsmedel, jordbruk, bioteknik Informations- och kommunikationsteknik Nano, material, produktion Miljö och klimat Transport (inkl. flyg) Samhällsvetenskap och humaniora Rymd Säkerhet Det är inom underområdet Säkerhet (med fokus på teman som har att göra med civil säkerhet, till exempel anti-terrorism och krishantering) som den tydligaste kopplingen till CBRN finns. Dock förekommer det även beröringspunkter inom andra områden, som till exempel Hälsa och Miljö. Området Säkerhet har inriktning på: Medborgarnas säkerhet (tekniska lösningar för civilskydd, biosäkerhet, skydd mot kriminalitet och terrorism) Säkerhet för infrastrukturer och kommunikationer (undersökning och säkra infrastrukturer i områden som IKT, transport, energi och tjänster i det ekonomiska och administrativa området) Intelligent övervakning och gränssäkerhet (teknologier, utrustning, verktyg och metoder för att skydda Europas gränskontroller såsom land- och kustgränser) 12 FOI (2012), Samhällets förmåga att hantera en antagonistisk händelse med farliga ämnen, s Programmet var öppet för universitet, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer, enskilda forskare med flera 14 Vinnova (2014) Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, FP7, [Online]. Tillgänglig: [20 november 2014] 8

9 Upprätthålla säkerhet och skydd i krissituationer (teknik, kommunikation, samordning för civilstöd, humanitära uppgifter och räddningsuppgifter) Genomförande av säkerhetssystem, sammanlänkning och samdrift (informationsinsamling för civil säkerhet, konfidentialitetsskydd och spårbarhet av transaktioner) Säkerhet och samhälle (godkännande av säkerhetslösningar, socioekonomiska, politiska och kulturella aspekter vad gäller säkerhet, etik och värderingar, social miljö och uppfattningar om säkerhet) Struktur och samordning för säkerhetsforskning (samordning mellan europeiska och internationella säkerhetsinsatser med forskning inom det civila området, säkerhet och försvar). I januari 2014 ersattes det sjunde ramprogrammet med Horisont 2020, som i stort är en fortsättning av det tidigare ramprogrammet, dock med vidare tematiska områden. Horisont 2020 har en total budget på 80 miljarder euro. 15 Nedan följer exempel på några utvalda projekt som innefattades av FP7 Säkerhet. En utförligare lista med utvalda projekt inom FP7 finns i bilaga 1, samt en komplett lista i bilaga 2 som nyligen skapats på EU-nivå. CBRNEmap CBRNEmap (Road-mapping study of CBRNE demonstrator) var en europeisk förstudie inför den kommande stora utlysningen av forskning och utveckling gällande metoder och verktyg för hantering av storskalig CBRNE-terrorism. Projektet pågick mellan juni 2010 till augusti Under förstudien samarbetade parter från den akademiska världen, industrin och myndigheter med att gemensamt analysera krishanteringssystemets sårbarhet och svagheter. Arbetet resulterade i en agenda för utveckling av nya metoder och teknologier för att förbättra beredskapen och förmågan att hantera CBRN-incidenter. Det kan handla om att förbättra detektionsmetoder, analysverktyg, saneringsutrustning, medicinska procedurer och dylikt. Enligt CBRNEmap finns det forskningsbehov på två nivåer: policynivå och kapacitetsnivå. På policynivå behövs: Studie av behovet för, och användningen av, detektorer och detekteringssystem i civilsamhället. En sådan studie skulle också kunna diskutera behovet av understödjande teknologier. Undersökning av behov och kostnader för ett omfattande program för behandlingsmetoder och utveckling av medicinska motåtgärder. Inget europeiskt land har resurser att göra detta på egen hand varvid en pan-europeisk insats behövs. 15 Vinnova (2014) Horisont EU:s nya ramprogram för forskning och innovation [Online]. Tillgänglig på: [25 november 2014] 9

10 Ett pan-europeiskt forskningsinitiativ gällande frågan om personskydd, särskilt för polismakt, sjukvård och räddningspersonal. En scenariobaserad studie som beskriver i vilka scenarier som sanering av byggnader och människor är ett måste. Studien bör särskilt beakta den resursfördelning och tidsåtgång som krävs. En studie om regelverk som beskriver ansvarsfördelning och beredskap av måltavlor, dvs. infrastruktur, byggnader och större evenemang. Beredskap bör innefatta nödvändig utrustning och träning av personal. På kapacitetsnivå behövs: Eventuell forskning kring av byggnadskonstruktion i relation till CBRNE-ämnen, särskilt gällande materialval och design, utrymningsvägar och ytbeläggningsmaterial. Utveckling av teknologier för modellering av spridning av CBRNämnen i aerosol- eller gasform inomhus. Möjligen en undersökning om hur man med nanoteknologi kan göra framsteg inom framtagande av nya filter eller ny skyddsutrustning. En undersökning av nanoteknologi för nya saneringsmaterial kan även behövas. Ett projekt om hur symbolik, förenklat språkbruk eller animationer kan förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed öka hastigheten och precisionen av en insats vid en CBRNEhändelse. Ett projekt som riktar sig till hur exempelvis smarta telefoner kan användas optimalt vid en CBRNE-händelse. SAFEPOST SAFEPOST (Reuse and development of Security Knowledge assets for International Postal supply chains) är ett integrationsprojekt som inleddes 2012 och ska pågå i fyra år. Syftet är att bistå berörda parter inom postväsendet med sätt att uppnå högre säkerhet utan att kostnaderna behöver bli större. Specifikt innebär detta att projektet bland annat ska: Genomföra behovsanalyser för att identifiera gemensamma luckor där säkerhetsåtgärderna idag inte matchar sannolika hot inom den befintliga postverksamheten Producera en generisk operativ modell för säker och effektiv postverksamhet Utveckla metoder för screening och hantering av hot för postoperatörer, samt optimeringstjänster för att ta igen förlorad tid vid screening EFFISEC Det övergripande målet för EFFISEC (Efficient integrated security checkpoints)är att leverera bättre teknologisk utrustning till gränsmyndigheter för systematiska kontroller av resenärer, bagage och fordon. Efter en analys av operativa krav (inklusive ergonomi, säkerhets- 10

11 och rättsliga frågor), fokuserar EFFISEC på fyra huvudsakliga tekniska områden: dokument- och identitetskontroll, detektion av illegala substanser, videoövervakning och säkra kommunikationer. Projektet startade 2009 och avslutades PRACTICE Syftet med PRACTICE (Preparedness and Resilience against CBRN Terrorism using Integrated Concepts and Equipment) är att skapa en toolbox för hantering av CBRN, som baseras på ett innovativt sätt att koppla ihop hårdvara och kunskap om avancerade CBRN-händelser. Projektets mål är att förbättra förmågan att reagera på, och återhämta sig från, en CBRN-incident. Projektet bygger dessutom på förståelse av en CBRN-händelse där den reaktion, de uppgifter eller funktioner som är nödvändiga att utföra före, under och efter en CBRN-händelse, ses som universella och inte bundna av nationella särdrag. En standardiserad planering med väl definierade metoder tillsammans med en väl repeterad beredskap i alla stadier av räddningsinsatser kommer att leda till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. Den kommer också underlätta att "över gränsen" dela på resurser, utrustning, sjukhus och arbetskraft. Utvecklingen av ett förbättrat, enhetligt system av verktyg, metoder och förfaranden ska ge Sverige och EU möjligheten att bättre och snabbare hantera en CBRN-kris. Dessutom kommer projektet att utveckla förbättrade informations- och utbildningsmaterial till allmänheten och särskilda målgrupper samt räddningsarbetare. Inom projektet, som pågick mellan 2011 och 2014, togs det även fram en lista med operationella funktioner. Denna lista finns att tillgå på projektets hemsida: SLAM Konsortiet för SLAM (Standardization of laboratory analytical methods) fick i uppdrag att föreslå hur man kan genomföra en harmonisering av analyser och identifiering av CBRN-substanser som möjliggör jämförelser av resultaten från olika laboratorier och operatörer i Europa. Projektets resultat är en handlingsplan för hur Europa ska uppnå en bättre harmonisering och effektivare standardisering av CBRN-laboratorier. Handlingsplanen berör även provtagning och transport av prover. För att kunna hantera olika aspekter vid en CBRN-händelse föreslår SLAM att ett EU-laboratorienätverk på tre olika nivåer etableras utifrån dagens nationella nätverk. SLAM rekommenderar även att en studie initieras för att utforska och identifiera kundrelationerna på EU- och medlemsstatsnivå mellan uppdragsgivarna och laboratorierna som involveras vid CBRN-incidenter. 11

12 2.1.3 ESRAB 2006 publicerade the European Security Research Advisory Board (ESRAB) rapporten Meeting the challenge: the European Security Research Agenda. Den behandlar behoven av teknikutveckling gällande de fyra områden som ligger inom FP7: skydd mot terrorism och organiserad brottslighet, gränssäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur, samt återställning av säkerhet vid kriser. I rapporten fastslogs det att det behövs en integrerad strategi för CBRNEhotbilder, konsekvensmodellering, upptäckt och identifikation av agens och utrustning, verktyg för incidenthantering, förebyggande åtgärder, sanering och omhändertagande. 16 ESRAB rekommenderade att FoU särskilt borde fokuseras på: 17 Prisvärda sensorsystem för CBRNE-varningar och -upptäckt Sensorutrustning för snabb identifiering av CBRNE-ämnen Integrerat övervakningssystem för att spåra människor och varor Utveckling av prognosmodeller i realtid integreras i befintliga ledningssystem Saneringssystem och -metoder som kan tillämpas i civila miljöer ESRIF I ESRAB:s slutrapport rekommenderades också inrättandet av ett forum för vidare diskussioner kring säkerhetsfrågor, och därmed skapades the European Security Research and Innovation Forum (ESRIF). ESRIF släppte 2009 en rapport med förslag på forskning och innovation inom säkerhetsområdet i EU. 18 Dessa förslag ingår tillsammans med the European Security Research & Innovation Agenda (ESRIA) den strategi som ska hjälpa samhällen i Europa att möta framtida hot. En av arbetsgrupperna inom ESRIF, WG6, arbetade specifikt med CBRN-hot. Arbetsgruppens output var en forsknings- och innovationsagenda för CBRN-kontraterrorism som framtagits genom att titta på utbud och efterfrågan inom säkerhetsteknologin. Detta inkluderade även sätt att höja konkurrenskraften för Europas säkerhetsindustri. WG6s arbete inkluderade hotbilder, förebyggande åtgärder, beredskap, respons och återhämtning gällande CBR-incidenter. Kärnvapen ingick inte i arbetet då de främst ses som militära hot, och explosiva ämnen hanterades av WG1. Fokus låg främst på antagonistiska händelser, men beaktade även oavsiktliga händelser i viss mån. 16 ESRAB (2006) Meeting the challenge: the European Security Research Agenda, s. 53. Tillgänglig: 17 ibid. 18 European Commission (2009), European Security Research and Innovation Forum (ESRIF) Final Report. Bryssel. Tillgänglig: 12

13 Kommissionen hade redan, som tidigare nämnts, lanserat sin CBRN Action Plan men denna fokuserade främst på organisatoriska och operationella frågor på kort sikt. Därför fanns ett behov av att även titta på de luckor som finns för forskning och utveckling i ett längre perspektiv. Analysen som utfördes av ESRIFs WG6 visade att det finns ett stort antal brister i kapaciteten att hantera CBRN-incidenter inom EU. WG6 rekommenderade bland annat att EU bör inrätta särskilda CBRNcentra för insamling och dissemination av information och erfarenheter. Vidare uppmanades EU att skapa ett nätverk av laboratorier för analys och identifikation av agens. Europeiska Kommissionen rekommenderades att utveckla metoder för utbyte av känslig information, till exempel gällande hotbilder, trender i radikalisering och ny teknik med dubbla användningsområden. På EU-nivå rekommenderades vidare att nätverk borde inrättas med syfte att övervaka transporter och handel med CBRN-agens, råvaror och utrustning, helst med stöd av nya eller förbättrade internationella fördrag. WG6 menade även att EU borde inrätta och upprätthålla en säkerhetspolitik med adaptiva lösningar som krävs för att hantera följderna av en CBRNE-händelse. 19 Sammanfattningsvis går det att se att beredskap och skydd mot CBRNhändelser, både antagonistiska dåd och olyckor, är ett område som det fokuseras mycket på inom EU. Detta sker dels på en övergripande nivå men även bland individuella medlemsstater. Det finns dock ett stort förbättringsbehov för spridandet av kunskap både inom medlemsstaterna, och medlemmarna emellan. 2.2 Forskning inom CBRN på nationell nivå CBRN-området är i dagsläget väl förankrat inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar i Sverige. Det finns även tydliga kopplingar till hotbild, risk- och omvärldsanalyser. Forskningen inom CBRN på nationell nivå genomförs främst av myndigheter, universitet och högskolor, forskningsinstitut och även till viss del av industrin. Detta avsnitt presenterar ett urval av arbeten på nationell nivå som är av relevans för denna kartläggning. MSB har anhållit om förslag på långsiktiga forskningsbehov från medlemmar i Samverkans-området Farliga ämnen (SOFÄ), men denna information går inte att tillgå för närvarande och kan därför inte inkluderas i denna kartläggning Inriktningsdokument och CBRN-seminarier De senaste åren har ett flertal initiativ tagits i Sverige för att samordna arbetet inom området CBRN. Nedan följer en sammanfattning av dokument och seminarier där forskning kring CBRN har varit i fokus. 19 European Commission (2009), a.a., s

14 Inriktningsdokument till forskningsplan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) levererade i december 2008 rapporten Inriktningsdokument till MSBs forskningsplan , CBR- Ämnen. I dokumentet redovisades att forsknings-insatser krävs för såväl grundläggande som tillämpad inriktning inom CBR-området. Den grundläggande forskningen kan lämpligen utföras vid universitet och institut medan den forskning med ämnen som behöver en hög grad av säkerhet bör bedrivas på anpassade laboratorier. 20 Rapporten understryker även att finansieringen av projekt måste kompletteras av långsiktigt stöd för att kunna säkerställa dess nytta. En tematisk inriktning på projekt- och programutlysning rekommenderas eftersom detta skulle möjliggöra bättre styrning och urval. FOI listade i inriktningsdokumentet även ett antal rekommendationer för forskning och kunskapsutveckling inom katastroftoxikologi, kontaminering och sanering, detektion och analys, samt spridning och deposition. 21 Workshop SOFÄ - avsiktlig spridning farliga ämnen 2012 Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) är ett forum för samverkan mellan centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting 22 för att förstärka förmågan att hantera fredstida krissituationer och höjd beredskap inom CBRNE-området. I januari 2012 hölls en workshop för SOFÄ-aktörerna samt universitet och högskolor med temat avsiktlig spridning av farliga ämnen. Syftet med workshopen var att representanter för beredskapssystemets alla nivåer och viktiga operativa funktioner skulle skapa en överblick av de kunskapsbehov eller kunskapsbrister som fanns. Totalt identifierades 88 behov och brister. 23 Workshopen identifierade två områden som särskilt viktiga vid antagonistisk användning av farliga ämnen. SOFÄs arbetsgrupp för FoU rekommenderade därför att följande områden prioriteras vid kommande satsningar: FoU-åtgärder som ökar förmågan att agera även när osäkerhet råder om vilket ämne som använts; och FoU-åtgärder som ökar förmågan att utnyttja underrättelseinformation inför och under CBRNE-händelse. 20 FOI (2008) a.a. s ibid. 22 Följande aktörer ingår i SOFÄ: Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Jordbruksverket (SJV), Kustbevakningen (KBV), Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Tullverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, FM/Skyddscentrum. Andra deltagare är Landstinget Sörmland, Räddningstjänsten Helsingborg, Stockholms läns landsting, Borås kommun, Västerås stad samt Räddningstjänsten Östra Götaland. 23 SOFÄ (2012) a.a. 14

15 Rapporten poängterar att rekommendationerna inte nödvändigtvis avser forskning, utan även andra åtgärder, som ny materialanskaffning, bättre samordning och ökat informationsutbyte, kan vara mer effektiva. Efter de identifierade behov som framkom under workshopen rekommenderas att följande är mest angelägna att prioritera: (i) ökad förmåga att agera under osäkerhet; (ii) underrättelse vid CBRNE-händelser; (iii) förbättrat utnyttjande av resurser; (iv) behov av beslutsstöd och kunskap om ekonomiska frågor; och (v) CBRNE-hot och samhällsplanering. 24 Seminarium kartläggning CBRN-forskning 2014 Som en del av denna studie inbjöds personer från akademi, forskningsinstitut, SOFÄ-myndigheter och industri till ett seminarium i MSB:s lokaler i Stockholm den 16 oktober Syftet med seminariet var att presentera en inledande översikt av forskningsläget och diskutera behoven i ett svenskt och europeiskt sammanhang. Frågor som deltagarna diskuterade rörde bland annat förutsättningar: hur fungerar Sveriges forskning i relation till forskning på EU-nivå? Hur kan vi bidra? Hur kan vi undvika duplicering? Vidare diskuterades vilka behov och kunskapsluckor som identifierats inom CBRN-området av deltagarna. Sammanfattningsvis kom det fram att Sverige bör stärka sitt inflytande inom forskning på EU-nivå, och för det kan det behövas tydligare nationella nätverk. Behovsägaren bör också tydligare identifieras. Det var också konsensus kring att mer tillämpad forskning behövs, då det ofta finns ett stort gap mellan forskning och operativ verksamhet. Till exempel har den forskning Försvarsmakten får generellt låg TRL-nivå 25. Det diskuterades också att industrin i högre grad bör användas för att tillämpa forskning inom CBRN. Från industrins sida, när de är strategiska partners, kan det dock vara problematiskt att aldrig äga projektet. En annan synpunkt var att det produceras mycket ny kunskap nationellt men den implementeras inte. Gammal och ny kunskap bör därför jämkas eftersom den gamla kunskapen annars riskerar att förbises eller glömmas bort. Det finns ett behov av mer övning som är anpassat till nya hot, inklusive uppföljning av hur träningen faktiskt används. Därför finns utrymme för forskning kring nuvarande övningsmetoder och scenarier. Ytterligare ett forskningsbehov rör samhällsgemensamma system och sensorintegration. Bland annat frågor som om vem skulle ta hand om och hantera informationen skulle behöva studeras. 24 SOFÄ (2012) a.a. s TRL-nivå (Technology Readiness Level) är ett mått som används för att skatta hur mogen en teknik är. Slutanvändarna vill ha högsta möjliga TRL-nivå (8-9 på skalan). 15

16 En annan rekommendation som framkom är att det finns behov av bättre inkludera angränsande områden och discipliner i forskningen, till exempel beteendevetare och etnologer. Därtill behövs det samhällvetenskaplig forskning kring mjuka ämnen, till exempel långsiktiga effekter av en CBRN-händelse. Deltagarna föreslog även att det behövs en horizon scanning i högre grad än idag, inklusive ny teknologi, nanoteknologi, syntetisk biologi, nya mål och nya aktörer Forskning på universitet, högskolor och forskningsinstitut Ett flertal universitet och högskolor i Sverige utför relevant forskning inom CBRN-området, även om en del av den forskningen inte är uttalat tillhörande inom just detta område. Ofta har forskningen en annan grund men kan även tillämpas i ett CBRN-sammanhang. Några exempel på universitet som utmärker sig inom CBRN-området (dock inte alltid uttalat) är Linköping universitets arbete med sensorer; Sveriges Lantbruksuniversitets forskning kring zoonoser och veterinär sjukdomsberedskap; Karolinska Institutets och Umeå universitets framsteg inom medicinska åtgärder; Chalmers framtagning av analysmetoder inom R/N, för att nämna några. Det bedrivs betydelsefull forskning hos tekniska, naturvetenskapliga, biologiska, medicinska, kemiska, och samhällsvetenskapliga fakulteter och institutioner vid Sveriges universitet och högskolor. Trenden är dock att forskningen blir allt mer tvärvetenskaplig och det samarbetas i högre utsträckning över institutionsgränserna. Detta gäller inte bara grundforskning utan även spetsforskning. Bilden av en trend mot mer tvärvetenskaplig forskning bekräftas av utvecklingen av centrumbildningar vid svenska universitet sedan mitten av 1990-talet. 26 Ett flertal nationella kunskapscentra forskar kring risk- och krishantering som också är relevant för händelser med CBRN-ämnen. Exempel på dessa kunskapscentra är CRISMART (Försvarshögskolan), LUCRAM (Lund), KcRN (Karolinska), CARER (Linköping) m.fl. Denna kartläggning gör ett försök att fånga upp den relevanta forskning som bedrivs bland svenska universitets fakulteter och institutioner, även om det är svårt att få en helt komplett bild av alla avslutade och pågående projekt. I bilaga 4 finns en sammanfattande matris med den identifierade nationella forskningen bedriven av universitet och högskolor de senaste tio åren. Det mest framstående forskningsinstitut (utanför myndighetsvärlden) som bedriver CBRNE-relevanta aktiviteter är Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). En sammanställning av SIPRI:s projekt inom området finns i bilaga FORSKA (2004) Tvärgående forskning allt vanligare [Online]. Tillgänglig på: 7049d691193c95625a html [20 november] 16

17 Sammanfattningsvis är det tydligt att betydande forskning bedrivs inom CBRN-området vid svenska universitet och högskolor, ofta på uppdrag av myndigheter. Tillsammans med myndigheternas forskning, framförallt av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), finns det ändå vissa svagare områden som kräver ytterligare utveckling. Dessa kunskapsluckor samt rekommendationer återfinns senare i detta dokument Myndigheters forskning Den nationella forskningen inom CBRN-området bedrivs som tidigare nämnts dels på lärosäten och dels av svenska myndigheter. Av de aktörer som ingår i Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) 27 bedriver vissa egen forskning, andra finansierar forskning, medan en tredje grupp är mer utpräglat operativa. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) finansierar exempelvis forskning för cirka 80 miljoner kronor varje år med syfte att utveckla en hög nationell kompetens inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och nukleär ickespridning. Den forskning som SSM finansierar bedrivs främst på universitet, högskolor och av konsultföretag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en annan myndighet som inte bedriver egen forskning men finansierar behovsinriktad och tillämpad forskning som bedrivs av externa aktörer, exempelvis universitet och högskolor. Den årliga budgeten för MSBfinansierad forskning och studier är cirka 130 miljoner kronor. För tillfället finansierar MSB forskningsmiljöerna CRISMART och CATS vid Försvarshögskolan, CARER vid Linköpings universitet och Security Arena Lindholmen i Göteborg. 28 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är den myndighet som bedriver mest omfattande forskning inom CBRN-området i Sverige och har Försvarsdepartementet som huvudkund. I årliga rapporter om forskningsområdet CBRN sammanfattas institutets verksamhet. 29 Nedan följer en sammanfattning av FOI:s forskning inom CBRN-området under 2013, åtföljt av exempel på andra myndigheter som bedriver relevant forskning. Avsnittet avslutas med två tidigare dokument med rekommendationer för forskning inom området. 27 MSB (2009) Samverkansområde Farliga Ämnen SOFÄ Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/forebyggande/krisberedskap/samverkansomraden/farli ga-amnen-sofa/ [24 november 2014] 28 MSB (2014), Forskning pågår för ett säkrare samhälle. MSB-finansierad forskning. Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/forskning_p%c3%a5g%c3 %a5r_msb_feb2014.pdf [24 november 2014] 29 FOI (2014), Årsredovisning Tillgänglig på: _2013.pdf 17

18 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Förebyggande och riskreducerande åtgärder Inom förebyggande och riskreducerande åtgärder fanns sex projekt under 2013, vars gemensamma uppgift var att utveckla metoder och ta fram kunskap behjälplig för Försvarsmakten och civil krisberedskap. Projektet BC-hot innefattar en uppdaterad hotbild avseende utveckling och potentiell offensiv användning av kemiska och biologiska ämnen med fokus på statliga aktörer, och under 2013 låg specifikt fokus på Syrien. Projektet N-hot har ett tekniskt perspektiv på kärnvapenfrågor utgår från hur olika tekniska förutsättningar påverkar, driver eller hämmar horisontell och vertikal spridning. Projektet CBRN-hot från ickestatliga aktörer har som långsiktig målsättning att förstärka förmågan till hotbedömning av kriminell verksamhet och terrorism som inkluderar CBRN-ämnen. Projektet Kemiska toxiska ämnen utvecklar kunskap som syftar till att förbättra CBRN-skyddet genom att bygga upp en förståelse för organiska kemiska ämnens egenskaper. De senaste årens inriktning har gett en bättre förståelse av reaktiviteten framförallt hos de nervgaser (G- och V-ämnen) som efterfrågas från övriga kärnverksamheter. Projektet Kemiska hälsorisker vid insatser syftar till att öka säkerheten vid riskbedömning av kemiska hälsorisker för svensk insatspersonal. Under 2013 har projektet tagit fram en strategi för att med relativt hög upplösning bedöma hälsorisker som är kopplade till hög temperatur och luftfuktighet, och håller även på att bygga upp en databas kring hälsohot som är förknippade med industriolyckor/attentat. 30 Upptäcka och varna Inom detta område upptäcka och varna bedrivs verksamhet inom fyra projekt för att höja kunskapsnivån inom CBR-detektion och spridningsberäkningar. Inom projektet C-detektion utvecklas förmågan att snabbt värdera en risk för exponering av toxiska kemiska ämnen så att rätt skyddsåtgärder kan vidtas. Projektet ska bygga en kunskapsbas som är en nationell resurs för bl.a. test och utvärdering av C/TIC-detektorer. Under 2013 har forskningen varit inriktad på att utveckla en laboratorieuppställning för detektion av kvarliggande kemiska vapen med en teknik som kan detektera små mängder, är specifik och mäter beröringsfritt. Vidare har det gjorts förbättringar kopplat till luftprovtagning av VX och en metod har tagits fram för att kunna analysera lewisit. I projektet B-detektion är fokus på att följa utvecklingen av tekniker och metoder för detektion av biologiska ämnen. Under 2013 har projektet lyckats klassificera olika typer av biologiska material och visat att tekniken kan ge värdefull information. Frågställningarna är dock komplexa och fortfarande finns många förbättringsområden, bl.a. behöver teknikens känslighet förbättras. Forskningen inom projektet Radioaktivt kontaminerade ytor och människor fokuseras på detektion och identifiering av ytkontamination samt utbyggnad av kompetens och rörande dosimetri. Under 2013 har experimentella och teoretiska studier 30 FOI (2014b) a.a. 18

19 kretsat kring helkroppsmätningar. Projektet Spridning i luft, mark och vatten ska bidra till att FM och civila samhället har en höjd förmåga att hantera olyckor och händelser som innebär spridning av farliga ämnen i luft, mark och vatten samt större tillgång till beräkningsmodeller och verktyg för att tolka resultaten. 31 Identifiera och verifiera Inom området identifiera och verifiera finns sex projekt som syftar till att utveckla kunskap kring olika aspekter av analys av CBR-ämnen. Inom projektet Analys av kemiska ämnen utvecklas analytisk kemisk förmåga som ska kunna användas av FM, bland annat i internationella operationer. Under 2013 har utvecklingen av metoder för analys av kemiska stridsmedel fortsatt. Med metodutveckling för selektiv extraktion och analys av nervgasmarkörer, för att erhålla förenklad, miniatyriserad extraktion och analyser med avancerad strukturbestämning som både kan användas vid referens- och mobilt laboratorium. Projektet har fortsatt utveckling av metoder för analys av senapsgasrelaterade ämnen både med CBRNförbandets första insatsutrustning och som ReachBack-laboratorium för avancerad analys av prover från t.ex. dumpningsområden av kemiska stridsmedel. Projektet Analys av riskkemikalier syftar till att upprätthålla och vidareutveckla kompetens inom kemisk analys av riskkemikalier (andra än klassiska kemiska stridsmedel) och därmed förbättra det civila krishanteringssystemet. Projektet har även en forensisk inriktning och stödjer ett nationellt nätverksprojekt för kemisk analys av toxiner, där Livsmedelsverket, SVA, SKL och Rättsmedicinalverket ingår. Årets arbete har resulterat i upptäckten av nya biomarkörer för exponering av isocyanater, som är en klass av toxiska industrikemikalier. En snabb metod för verifikation av exponering för nervagens baserat på direkt derivatisering och analys med GC-MS/MS har också publicerats under året. Ett arbete har inletts för att påvisa markörer för exponering av klorgas i blodprover. I projektet Verifikation C- Biomarkörer pågår metodutveckling för att kunna identifiera biomarkörer för exponering för kemiska stridsmedel. Under året har metoder för analys av sarin i blodplasma efter frisättning från proteinaddukter med fluoridbehandling satts upp och validerats. Det pågår även arbete med att analysera dessa addukter efter enzymatisk klyvning som ger modifierade peptider som kan analyseras med LC-MS. FOI har även visat att fluoridregenereringsmetoden kan användas för att frisätta nervgas från klyvda peptider. Projektet Analys av biologiska ämnen skall leda till en ökad kunskap och förbättra samhällets beredskap samt stödja FM i deras framtida utveckling inom B-analysområdet. Inom området Metagenomik har, under 2013, två olika varianter av metagenomik, shotgun- sekvensering och amplikonsekvensering utvärderats. Inom området forensisk utredning har programvara för att simulera olika utfall under olika scenarios har utvecklas. Syftet med projektet Laboratorievetenskap B är att stärka svensk laboratorieberedskap inom B-området. En stor del av verksamheten är fokuserad på att inrikta kompetens och infrastruktur för att på bästa sätt 31 FOI (2014b) a.a. 19

20 kunna bidra med kompetens till det arbete som görs inom Forum för beredskapsdiagnostik (FBD) och Laborativa Rutiner. Detta har under 2013 omfattat harmonisering av odling och detektion av Brucella, utveckling av molekylärbiologisk diagnostik av hantavirus, validering av kvalitativa metoder och en övning med avsiktlig spridning av riskklass 3-organism för aktivering av FBD. Under 2013 har arbetet med att utveckla ultrafilteringsmetoden för provtagning och koncentrering av riskklass 3- agens från stora volymer vatten fortsatt. Målsättningen med projektet Mätning av radioaktiva ämnen och kärnämnen är att utveckla en nationell expertresurs rörande kvalitativ och kvantitativ mätning av radioaktiva ämnen och kärnämnen. Verksamheten har som ambition att generera en relevant nationell förmåga inom nukleär forensisk analys. 32 Fysiskt skydd Detta område omfattar ett projekt, Fysiskt skydd, som syftar till att bygga kompetens som ska tillgodose FM:s och FMV:s behov av rådgivning och stöd, samt provning och utvärdering av kommersiellt tillgänglig skyddsmaterial. Under 2013 har projektet utvärderat skyddsdräkter, där material, del- och helsystemnivå och vissa aspekter av filterskyddet har ingått. Inledande studier har gjorts av personligt CBR-skydd mot aerosoler, skillnader och likheter mellan de olika arenorna som kan inverka på hur personlig skyddsutrustning bör utvärderas samt exponeringsnivåer vid provning av skyddsmaterial. 33 Konsekvenshantering Konsekvenshantering är det bredaste området, och omfattar sex projekt. Verksamheten spänner över områden som effektstudier av kemiska stridsmedel och toxiska industrikemikalier, studier av vilka omständigheter som reglerar harpestbakteriens överlevnad samt kunskapsuppbyggnad kring sanering. När det gäller sanering av kemiska ämnen bedrivs mycket av grundforskningen inom Materialområdet. Exempelvis studeras ämnen som bryter ned, adsorberar eller neutraliserar kemiska och biologiska hot. Dessutom finns det ett allt större intresse av saneringsämnen som är mer miljövänliga. Hotbilden har med tiden breddats från kemiska stridsmedel till att även innefatta toxiska industrikemikalier. 34 Projektet Toxiska effekter av C-agens identifierar risker för akuta och långvariga effekter efter inandning av alkylerande ämnen och kondenserade gaser. Forskningen under 2013 har främst varit inriktad mot toxiska effekter efter inandning av klorgas, senapsgas respektive nanopartiklar. Projektet Skyddsaspekter på kemiska hot har som målsättning att öka 32 FOI (2014b) a.a. 33 ibid. 34 FOI (2008) Inriktningsdokument till MSBs forskningsplan CBR- Ämnen (FOI ), Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/kunskapsoversikt/cbr- %C3%A4mnen.pdf 20

Vad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Försvarsdepartementet

Vad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Försvarsdepartementet Vad händer med EU:s CBRN handlingsplan? Bakgrund November 2007; rådsslutsatser om CBRN-risker och bioberedskap. Februari 2008; kommissionen bildar referensgruppen EU CBRN Task Force Januari 2009; expertgruppsarbetet

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning

Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning Susannah Sigurdsson 2015-03-17 Nuvarande kunskapscentrum Strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN) Katastrofpsykiatri

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

C-nätverket och Kemisk analys av toxiner. Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

C-nätverket och Kemisk analys av toxiner. Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) C-nätverket och Kemisk analys av toxiner Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Nätverk för kemiska analyser vid kris Kemisk analys av toxiner 2011 (pilot) 2012-2014 2012-2014 Finansierade

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013

Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013 Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2013 Fotot är från mötet med norska Samvirkeområde Farlige stoffer mars 2013. Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2013: Åsa Scott, Totalförsvarets

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

EU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik

EU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik EU:s ramprogram för forskning Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Gemensam forskning inom EU sedan 25 år Ramprogram Period Budget, M FP1 1984-1987 3 800 FP2 1987-1991 5 400 FP3 1990-1994

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi GEMENSAMT ARBETSSÄTT FÖR STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR

Aktörsgemensam CBRNE-strategi GEMENSAMT ARBETSSÄTT FÖR STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR Deltagare Inledning - kapitel 1 Bakgrund, syfte och mål skapa en gemensam grund och en inriktning för det svenska CBRNE-arbetet ett bättre och effektivare samlat arbete inom området, ökade förutsättningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir. Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1

Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1 MSB-51.1 141210Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (6) Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (6) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Farliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet

Farliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2014 Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2014: Ida Andersson, Folkhälsomyndigheten Rafael Zawilinski, Tullverket Anna Nöjd, Myndigheten

Läs mer

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Teresa Åhman & Åsa Kyrk Gere, 22 november 2016 Syfte Informera om: Möjligheter inom transatlantiskt samarbete, pågående och planerade projekt Inspirera och

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

EU:s fond för inre säkerhet

EU:s fond för inre säkerhet EU:s fond för inre säkerhet 1 Om EU:s fond för inre säkerhet i korthet Fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt bidrag till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Fonden har två delar: Den ena

Läs mer

Räddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen

Räddningsinsatser vid händelser med. Farliga ämnen Räddningsinsatser vid händelser med Farliga ämnen Innehåll: Inledning 4 Inriktning Farliga ämnen 2015 5 Nationella förstärkningsresurser 6 Först på plats 8 Planering och samverkan 9 Regional planering

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar

Läs mer

Verksamhetsrapport för projektet Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen

Verksamhetsrapport för projektet Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen Verksamhetsrapport för projektet Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen 2015-2016 Version: 2016-05-13 Redaktörer: Eva Mittermaier, Sören Jägerhök, Hans Frennberg, Lisa Hörnsten Friberg FOI Totalförsvarets

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Highlighting European Research Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Åttonde ramprogrammet, FP8 Ett nytt steg mot framtida europeisk forskningsfinansiering Det europeiska forskningssamarbetet

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

Forskning planeras för ett säkrare samhälle

Forskning planeras för ett säkrare samhälle Forskning planeras för ett säkrare samhälle MSB:s forskningsplan 2016 MSB916 september 2015 Dnr 2015-4915 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vägen till en forskningsplan... 3 MSB:s forskningsfält och

Läs mer

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer inbjuder till Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt Uppstartsmöte om EULIGHTer En påverkansplattform

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Programplan

Programplan samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Aktörsgemensamt CBRNE-möte

Aktörsgemensamt CBRNE-möte MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Hans Ekåsen Närvarande Mötesdatum 2016-01-19 Frånvarande Mötestid 09:30-15:30 Aktörsgemensamt CBRNE-möte Inledning

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer