Kartläggning av det nationella forskningsläget inom området CBRN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av det nationella forskningsläget inom området CBRN"

Transkript

1 Kartläggning av det nationella forskningsläget inom området CBRN November

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod Avgränsningar Forskningsöversikt Tidigare arbeten på europeisk nivå EU CBRN Action Plan FP ESRAB ESRIF Forskning inom CBRN på nationell nivå Inriktningsdokument och CBRN-seminarier Forskning på universitet, högskolor och forskningsinstitut Myndigheters forskning Identifierade kunskapsluckor och rekommendationer Kunskapsluckor Kemiska ämnen (C) Biologiska ämnen (B) Radiologiska/Nukleära ämnen (R/N) Rekommendationer Rekommendationer kring framtida forskningsbehov Rekommendationer för utredningar och övningar Referenser Bilaga 1: Utvalda EU-projekt Bilaga 2: CBRNE-relevanta EU-projekt inom FP Bilaga 3: CBRN-forskning - SOFÄ-myndigheter Bilaga 4: CBRN-forskning - universitet och högskolor Bilaga 5: CBRN-relaterade forskningsprojekt - forskningsinstitut

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I MSB:s Forskningsstrategi för , Forskning för ett säkrare samhälle: ny kunskap för framtidens utmaningar, delas området samhällsskydd och beredskap in i fem forskningsområden varav Skydd mot brand, andra olyckor, och farliga ämnen är ett av dem. Fokus kommer att ligga på kunskapsutveckling som kan stärka skyddet inom området. Detta innefattar bland annat konsekvenser av oönskade händelser (avsiktliga och oavsiktliga) och vilka resurser och möjligheter som finns att stärka samhällets skydd. 1 Före implementeringen av strategin behöver det aktuella läget inom forskningsområdet CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen) beskrivas. Denna rapport är utförd av Europeiska CBRNE-centret på uppdrag av MSB med syfte att kartlägga det nationella forskningsläget inom området de senaste tio åren samt att identifiera kunskapsluckor och forskningsbehov. Kartläggningen innefattar en kortfattad analys och syntes av tidigare arbeten på EU- och internationell nivå. Den innehåller även en översikt av den nationella forskningen inom CBRN-området av myndigheter, universitet/högskolor och forskningsinstitut. Därefter följer ett avsnitt med identifierade kunskapsluckor och förslag på områden där vidare forskning rekommenderas. 1.2 Metod Kartläggningen inleddes i början av september 2014 med en skrivbordsundersökning av tidigare arbeten gjorda av myndigheter och lärosäten som rör CBRN, samt en genomgång av de fakulteter och institutioner som möjligtvis bedriver forskning inom relevanta områden. Förfrågningar via telefon och epost har även skickats ut till ett flertal fakulteter, i vissa fall direkt till identifierade forskare och i andra fall till informatörer med en önskan om hänvisning till rätt personer. Som en del av uppdraget anordnades även ett seminarium den 16 oktober med syfte att presentera kartläggningens initiala resultat och för att i diskussionsgrupper vidare definiera potentiella forskningsbehov. 1 MSB (2013), Forskning för ett säkrare samhälle: ny kunskap för framtidens utmaningar, MSB:s forskningsstrategi Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/forskning_sakrare_samhal le_msb610.pdf [24 november 2014] 3

4 1.3 Avgränsningar På grund av uppdragets tidsbegränsning är kartläggningen inte komplett, men kan ändå ses som ett underlag för framtida forskningsbehov. Kartläggningen innefattar hela CBRN-området men fokuserar främst på C, B och R medan N inte kommer att beröras lika djupgående. Explosiva ämnen (E) ingår inte i undersökningen. MSB har anhållit om förslag på långsiktiga forskningsbehov från medlemmar i Samverkansområdet Farliga Ämnen (SOFÄ) som var tänkta att inkluderas i denna översikt, men denna information går inte att tillgå ännu och kan därför inte inkluderas i denna rapport. Ett flertal ytterligare dokument som med fördel skulle inkluderas i kartläggningen är sekretessklassade, vilket är anledningen till vidare begränsning av information. Det bedrivs även relevant forskning som bedrivs inom industrin (fristående från myndigheter och universitet), men detta ingår inte i kartläggningens omfattning. Denna forskning kan dock vara av intresse att beskrivas i ett framtida projekt. Nyckelord: farliga ämnen, biologiska stridsmedel, kemiska stridsmedel, försvarsmiljö, hälsoriskbedömning, kärnvapen, radioaktiva ämnen, terrorism, kontamination 2. Forskningsöversikt Eftersom Sverige har begränsade resurser för forskning och utveckling (FoU) inom CBRN-området behöver de samordnas för att kunna brukas så produktivt som möjligt. FoU-aktiviteter och beredskapsuppgifter kombineras ofta på grund av denna resursbrist, vilket kräver gott samarbete och flexibilitet för att fungera väl. Myndigheter och organisationer som arbetar med nationell krisberedskap anlitar regelbundet forskare för deras specialistkompetens vilket gör att det går att vidareutveckla kunskap till ett lägre pris. Det finns dock risker med detta eftersom myndigheterna då inte alltid kan styra över forskningsresurserna. Detta är speciellt påtagligt när kostnaderna för forskningen delas med andra finansiärer. 2 En annat identifierad svårighet gällande forskning och kunskapsutveckling är att det saknas en tydlig process för samordning mellan myndigheter. Detta inkluderar såväl inriktning som finansiering av forskningsprojekt. Därtill måste den kunskap som genereras hela tiden uppdateras för att följa samhällets utveckling, vilket också ställer krav på samordnad utbildning och övning. 3 2 SOFÄ (2012), Forskning och Utveckling inom Samverkansområdet Farliga ämnen. Möteskompendium FoU workshop med temat avsiktlig spridning av farliga ämnen, Uppsala januari MSB (2009), Ökad nationell samordning och stärkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE. Tillgänglig: 4

5 I MBS:s Aktörsgemensamma CBRNE-strategi från 2013 fastslås det (inom mål 4) att: Forskning bör knytas närmare den övergripande processen för CBRNE där behovsinventering och delaktighet får mer central betydelse Myndigheter som bedriver, beställer eller på annat sätt inriktar forskning inom CBRNE ska genomföra behovsinventeringar inom sina respektive områden Vid genomförande av forskning inom området CBRNE ska deltagande från slutanvändare vara ett naturligt inslag Det ska finnas en systematik för att sprida forskningsresultat inom CBRNE till berörda aktörer och koppla det samman med andra kunskaps- och förmågehöjande aktiviteter såsom utveckling, utbildning och övning Det ska på sikt finnas en tydligare struktur för att forskningsresultat inom CBRNE ska övergå till utvecklingsinsatser. Målet bör vara en integrerad FoU-process för området CBRNE 4 Detta avsnitt sammanfattar tidigare och pågående forskning inom CBRNområdet, både på europeisk och på nationell nivå, men med tonvikt på den forskning som bedrivs i Sverige. När det gäller CBRN-aktiviteter internationellt kan det kort nämnas att USA har ett flertal program inom området, där framför allt skydd mot bioterrorism har prioriterats inrättades det även ett federalt departement för nationell säkerhet, planering och forskning för att hantera CBRN-hot. 5 Många amerikanska myndigheter har investerat i forskning och utveckling av nya teknologier och utrustning, som bland annat rör skydd av insatspersonal, detektion av CBRN-agens, saneringsåtgärder, och forensisk analys. Samverkan mellan olika amerikanska myndigheter har identifierats som ett mycket stort problem och nya standarder för detta ska också tas fram. 6 Enligt en omvärldsanalys utförd av FOI (2008) har Ryssland initierat ett program för att öka förmågan att hantera CBRN-terrorism. Detta gäller såväl forskning som stärkt säkerhet vid anläggningar som kan tänkas vara måltavlor för terrorister. Forskningen bedrivs både vid civila och militära institut. Japan och Kina är två ytterligare länder som satsar på bättre skydd https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/cbrn/underlag_enk%c3%a 4t/CBRNE%20Kartlaggning.pdf [20 november 2014] 4 MSB (2013) Aktörsgemensam CBRNE-strategi, Redovisning enligt återrapporteringskrav 21, regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende s Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/insats_och_beredskap/cbrne/akt%c3%b6rsgemens am%20cbrne-%20strategi_2014_03.pdf [15 oktober 2014] 5 National Science and Technology Council, Committee on Homeland and National Security (2011), A National Strategy for CBRNE Standards. Washington D.C. Tillgänglig: dards_final_24_aug_11.pdf [15 november 2014] 6 ibid. 5

6 mot CBRN-incidenter. Kina har exempelvis byggt ett antal laboratorier med högsta skyddsklass (BSL-4). 7 Baksidan med att verksamheten kring CBRN-skydd har ökat i många länder är att detta också innebär att fler personer har tillgång till känsliga ämnen och kunskap om hur de kan användas. Därmed ökar spridningsrisken och ny kunskap och teknologi kan missbrukas för att utveckla nya farliga ämnen. Det är också svårt att kontroller området på grund av dubbla användningsområden (dual-use). Det ställs stora krav på att personal som ges tillgång till exempelvis laboratorier granskas noggrant innan anställning Tidigare arbeten på europeisk nivå När det gäller beredskap och hantering av CBRN-hot finns det skillnader mellan individuella EU-länder. Vissa medlemsstater har mer resurser för att bygga upp större kapaciteter än andra, till exempel Frankrike och Tyskland. I tider av ekonomisk kris är det svårt för många framförallt mindre medlemmar att avsätta en stor budget för beredskap mot en händelse som eventuellt aldrig kommer att inträffa. Det har på EU-nivå genomförts ett stort antal aktiviteter och projekt relaterat till CBRN de senaste åren. Nedan följer ett urval av dessa arbeten EU CBRN Action Plan För att stärka säkerheten inom EU när det gäller CBRN-området tog Europeiska kommissionen fram handlingsplanen CBRN Action Plan år Syftet är att den ska komplementera nationella åtgärder inom området och hjälpa medlemsstaterna att lära sig av varandra. Handlingsplanen för CBRN fokuserar på tre huvudområden: förebyggande, detektion, samt beredskap och respons. Den innehåller 124 åtgärder, varav Europeiska rådet har valt ut 14 nyckelåtgärder som bör prioriteras. I Sverige har regeringen gett MSB uppdraget att samordna den nationella implementeringen av handlingsplanen i samverkan med andra berörda aktörer. 9 Implementeringen av handlingsplanen är en del av the EU Internal Security Strategy in Action och ska genomföras mellan Den nationella implementeringen i EU:s medlemsländer ska guidas av följande principer: 7 FOI (2008), Inriktningsdokument till MSBs forskningsplan CBR- Ämnen (FOI ). Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/kunskapsoversikt/cbr- %C3%A4mnen.pdf [25 oktober 2014] 8 FOI (2014a), Årsredovisning s 10. Tillgänglig: _2013.pdf [25 oktober 2014] 9 European Commission (2013), Securing dangerous material [Online]. Tillgänglig: [3 november 2014] 6

7 Det är först och främst de enskilda medlemsstaternas ansvar att skydda sina medborgare från CBRN-händelser, och initiativ på EUnivå bör vägledas av EU:s solidaritetsprincip; EU kan stödja projekt inom medlemsstaterna och underlätta ett konsekvent och sammanhållet förhållningssätt i enlighet med principerna om subsidiaritet och proportionalitet; För att undvika duplicering bör alla nya EU-åtgärder inom området vara konsekventa med, och baserade på, existerande nationella och internationella bestämmelser; Policies inom handlingsplanen för att hantera CBRN-risker ska utvecklas i nära konsultation med nationella myndigheter, och när ändamålsenligt, med privata sektorn, akademiska institutioner och andra relevanta aktörer; Åtgärder för att hantera CBRN-hot bör baseras på risk- och hotbildsanalyser och kostnadseffektbedömningar för att säkerställa att de är relevanta och effektiva; Sekretessen kring viss typ av information bör beaktas i implementeringsfasen av handlingsplanen; Åtgärder för att hantera CBRN-hot bör genomföras med full respekt för internationell lag, inklusive mänskliga rättigheter och rättssäkerhet; Implementeringen av åtgärderna i handlingsplanen stödjs finansiellt genom befintliga program och instrument, inklusive: "Prevention, Preparedness and Consequence Management of Terrorism and other Security related risks", Civil Protection Financial Instrument samt EU:s sjunde ramprogram för forskning och innovation. Det finns en tydlig skillnad mellan detektion i miljön och diagnosticering hos människan, och dessa aktiviteter kräver medverkan av specialister med passande profiler. 10 I en första utvärdering 2012 visades det att vissa steg har tagits för att implementera planen i medlemsländerna men att det fortfarande fanns stora brister, till exempel inom C, B och R/N-detektion. Det noterades även att den forskning och de framsteg som gjorts måste kommuniceras i högre utsträckning än tidigare för att underlätta samverkan och att undvika duplicering. 11 I den lägesrapport som MSB lämnade till Regeringskansliet i april 2012 beskrevs det nationella arbetet med implementeringen av EU:s CBRN Action Plan. Det konstaterades att det behövdes bättre samordning och gemensamma risk- och hotbilder avseende farliga ämnen för den fortsatta utvecklingen för förbättrad beredskap och operativ förmåga i Sverige. Verksamheten inom de regionala samverkansfunktionerna borde också 10 Council of the European Union (2009), EU CBRN Action Plan. Tillgänglig: REV%201 [20 november 2014] 11 European Commission (2012), Progress Report on the Implementation of the EU CBRN Action Plan (public version). Tillgänglig på 7

8 fortsatt prioriteras enligt lägesrapporten. Det påpekades även att de EUprojekt som genomförts exempelvis inom ramprogrammen hade en svag koppling till EU:s CBRN Action Plan varvid en förstärkning rekommenderades FP7 Mellan fanns det sjunde ramprogrammet (FP7) för forskning och innovation som gav stöd till forskning inom utvalda prioriterade områden i EU 13. Den totala budgeten för FP7 uppgick till närmare 55 miljarder euro, och Sverige var nionde största mottagare av medel. Ramprogrammet var indelat i fyra huvudområden: Cooperation, Ideas, People och Capacities. 14 Av den totala budgeten gick över 60 % till Cooperation. Sverige var sjätte största land för medel inom detta delområde. Det fanns tio underområden inom Cooperation: Hälsa Energi Livsmedel, jordbruk, bioteknik Informations- och kommunikationsteknik Nano, material, produktion Miljö och klimat Transport (inkl. flyg) Samhällsvetenskap och humaniora Rymd Säkerhet Det är inom underområdet Säkerhet (med fokus på teman som har att göra med civil säkerhet, till exempel anti-terrorism och krishantering) som den tydligaste kopplingen till CBRN finns. Dock förekommer det även beröringspunkter inom andra områden, som till exempel Hälsa och Miljö. Området Säkerhet har inriktning på: Medborgarnas säkerhet (tekniska lösningar för civilskydd, biosäkerhet, skydd mot kriminalitet och terrorism) Säkerhet för infrastrukturer och kommunikationer (undersökning och säkra infrastrukturer i områden som IKT, transport, energi och tjänster i det ekonomiska och administrativa området) Intelligent övervakning och gränssäkerhet (teknologier, utrustning, verktyg och metoder för att skydda Europas gränskontroller såsom land- och kustgränser) 12 FOI (2012), Samhällets förmåga att hantera en antagonistisk händelse med farliga ämnen, s Programmet var öppet för universitet, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfinansiärer, enskilda forskare med flera 14 Vinnova (2014) Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, FP7, [Online]. Tillgänglig: [20 november 2014] 8

9 Upprätthålla säkerhet och skydd i krissituationer (teknik, kommunikation, samordning för civilstöd, humanitära uppgifter och räddningsuppgifter) Genomförande av säkerhetssystem, sammanlänkning och samdrift (informationsinsamling för civil säkerhet, konfidentialitetsskydd och spårbarhet av transaktioner) Säkerhet och samhälle (godkännande av säkerhetslösningar, socioekonomiska, politiska och kulturella aspekter vad gäller säkerhet, etik och värderingar, social miljö och uppfattningar om säkerhet) Struktur och samordning för säkerhetsforskning (samordning mellan europeiska och internationella säkerhetsinsatser med forskning inom det civila området, säkerhet och försvar). I januari 2014 ersattes det sjunde ramprogrammet med Horisont 2020, som i stort är en fortsättning av det tidigare ramprogrammet, dock med vidare tematiska områden. Horisont 2020 har en total budget på 80 miljarder euro. 15 Nedan följer exempel på några utvalda projekt som innefattades av FP7 Säkerhet. En utförligare lista med utvalda projekt inom FP7 finns i bilaga 1, samt en komplett lista i bilaga 2 som nyligen skapats på EU-nivå. CBRNEmap CBRNEmap (Road-mapping study of CBRNE demonstrator) var en europeisk förstudie inför den kommande stora utlysningen av forskning och utveckling gällande metoder och verktyg för hantering av storskalig CBRNE-terrorism. Projektet pågick mellan juni 2010 till augusti Under förstudien samarbetade parter från den akademiska världen, industrin och myndigheter med att gemensamt analysera krishanteringssystemets sårbarhet och svagheter. Arbetet resulterade i en agenda för utveckling av nya metoder och teknologier för att förbättra beredskapen och förmågan att hantera CBRN-incidenter. Det kan handla om att förbättra detektionsmetoder, analysverktyg, saneringsutrustning, medicinska procedurer och dylikt. Enligt CBRNEmap finns det forskningsbehov på två nivåer: policynivå och kapacitetsnivå. På policynivå behövs: Studie av behovet för, och användningen av, detektorer och detekteringssystem i civilsamhället. En sådan studie skulle också kunna diskutera behovet av understödjande teknologier. Undersökning av behov och kostnader för ett omfattande program för behandlingsmetoder och utveckling av medicinska motåtgärder. Inget europeiskt land har resurser att göra detta på egen hand varvid en pan-europeisk insats behövs. 15 Vinnova (2014) Horisont EU:s nya ramprogram för forskning och innovation [Online]. Tillgänglig på: [25 november 2014] 9

10 Ett pan-europeiskt forskningsinitiativ gällande frågan om personskydd, särskilt för polismakt, sjukvård och räddningspersonal. En scenariobaserad studie som beskriver i vilka scenarier som sanering av byggnader och människor är ett måste. Studien bör särskilt beakta den resursfördelning och tidsåtgång som krävs. En studie om regelverk som beskriver ansvarsfördelning och beredskap av måltavlor, dvs. infrastruktur, byggnader och större evenemang. Beredskap bör innefatta nödvändig utrustning och träning av personal. På kapacitetsnivå behövs: Eventuell forskning kring av byggnadskonstruktion i relation till CBRNE-ämnen, särskilt gällande materialval och design, utrymningsvägar och ytbeläggningsmaterial. Utveckling av teknologier för modellering av spridning av CBRNämnen i aerosol- eller gasform inomhus. Möjligen en undersökning om hur man med nanoteknologi kan göra framsteg inom framtagande av nya filter eller ny skyddsutrustning. En undersökning av nanoteknologi för nya saneringsmaterial kan även behövas. Ett projekt om hur symbolik, förenklat språkbruk eller animationer kan förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed öka hastigheten och precisionen av en insats vid en CBRNEhändelse. Ett projekt som riktar sig till hur exempelvis smarta telefoner kan användas optimalt vid en CBRNE-händelse. SAFEPOST SAFEPOST (Reuse and development of Security Knowledge assets for International Postal supply chains) är ett integrationsprojekt som inleddes 2012 och ska pågå i fyra år. Syftet är att bistå berörda parter inom postväsendet med sätt att uppnå högre säkerhet utan att kostnaderna behöver bli större. Specifikt innebär detta att projektet bland annat ska: Genomföra behovsanalyser för att identifiera gemensamma luckor där säkerhetsåtgärderna idag inte matchar sannolika hot inom den befintliga postverksamheten Producera en generisk operativ modell för säker och effektiv postverksamhet Utveckla metoder för screening och hantering av hot för postoperatörer, samt optimeringstjänster för att ta igen förlorad tid vid screening EFFISEC Det övergripande målet för EFFISEC (Efficient integrated security checkpoints)är att leverera bättre teknologisk utrustning till gränsmyndigheter för systematiska kontroller av resenärer, bagage och fordon. Efter en analys av operativa krav (inklusive ergonomi, säkerhets- 10

11 och rättsliga frågor), fokuserar EFFISEC på fyra huvudsakliga tekniska områden: dokument- och identitetskontroll, detektion av illegala substanser, videoövervakning och säkra kommunikationer. Projektet startade 2009 och avslutades PRACTICE Syftet med PRACTICE (Preparedness and Resilience against CBRN Terrorism using Integrated Concepts and Equipment) är att skapa en toolbox för hantering av CBRN, som baseras på ett innovativt sätt att koppla ihop hårdvara och kunskap om avancerade CBRN-händelser. Projektets mål är att förbättra förmågan att reagera på, och återhämta sig från, en CBRN-incident. Projektet bygger dessutom på förståelse av en CBRN-händelse där den reaktion, de uppgifter eller funktioner som är nödvändiga att utföra före, under och efter en CBRN-händelse, ses som universella och inte bundna av nationella särdrag. En standardiserad planering med väl definierade metoder tillsammans med en väl repeterad beredskap i alla stadier av räddningsinsatser kommer att leda till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. Den kommer också underlätta att "över gränsen" dela på resurser, utrustning, sjukhus och arbetskraft. Utvecklingen av ett förbättrat, enhetligt system av verktyg, metoder och förfaranden ska ge Sverige och EU möjligheten att bättre och snabbare hantera en CBRN-kris. Dessutom kommer projektet att utveckla förbättrade informations- och utbildningsmaterial till allmänheten och särskilda målgrupper samt räddningsarbetare. Inom projektet, som pågick mellan 2011 och 2014, togs det även fram en lista med operationella funktioner. Denna lista finns att tillgå på projektets hemsida: SLAM Konsortiet för SLAM (Standardization of laboratory analytical methods) fick i uppdrag att föreslå hur man kan genomföra en harmonisering av analyser och identifiering av CBRN-substanser som möjliggör jämförelser av resultaten från olika laboratorier och operatörer i Europa. Projektets resultat är en handlingsplan för hur Europa ska uppnå en bättre harmonisering och effektivare standardisering av CBRN-laboratorier. Handlingsplanen berör även provtagning och transport av prover. För att kunna hantera olika aspekter vid en CBRN-händelse föreslår SLAM att ett EU-laboratorienätverk på tre olika nivåer etableras utifrån dagens nationella nätverk. SLAM rekommenderar även att en studie initieras för att utforska och identifiera kundrelationerna på EU- och medlemsstatsnivå mellan uppdragsgivarna och laboratorierna som involveras vid CBRN-incidenter. 11

12 2.1.3 ESRAB 2006 publicerade the European Security Research Advisory Board (ESRAB) rapporten Meeting the challenge: the European Security Research Agenda. Den behandlar behoven av teknikutveckling gällande de fyra områden som ligger inom FP7: skydd mot terrorism och organiserad brottslighet, gränssäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur, samt återställning av säkerhet vid kriser. I rapporten fastslogs det att det behövs en integrerad strategi för CBRNEhotbilder, konsekvensmodellering, upptäckt och identifikation av agens och utrustning, verktyg för incidenthantering, förebyggande åtgärder, sanering och omhändertagande. 16 ESRAB rekommenderade att FoU särskilt borde fokuseras på: 17 Prisvärda sensorsystem för CBRNE-varningar och -upptäckt Sensorutrustning för snabb identifiering av CBRNE-ämnen Integrerat övervakningssystem för att spåra människor och varor Utveckling av prognosmodeller i realtid integreras i befintliga ledningssystem Saneringssystem och -metoder som kan tillämpas i civila miljöer ESRIF I ESRAB:s slutrapport rekommenderades också inrättandet av ett forum för vidare diskussioner kring säkerhetsfrågor, och därmed skapades the European Security Research and Innovation Forum (ESRIF). ESRIF släppte 2009 en rapport med förslag på forskning och innovation inom säkerhetsområdet i EU. 18 Dessa förslag ingår tillsammans med the European Security Research & Innovation Agenda (ESRIA) den strategi som ska hjälpa samhällen i Europa att möta framtida hot. En av arbetsgrupperna inom ESRIF, WG6, arbetade specifikt med CBRN-hot. Arbetsgruppens output var en forsknings- och innovationsagenda för CBRN-kontraterrorism som framtagits genom att titta på utbud och efterfrågan inom säkerhetsteknologin. Detta inkluderade även sätt att höja konkurrenskraften för Europas säkerhetsindustri. WG6s arbete inkluderade hotbilder, förebyggande åtgärder, beredskap, respons och återhämtning gällande CBR-incidenter. Kärnvapen ingick inte i arbetet då de främst ses som militära hot, och explosiva ämnen hanterades av WG1. Fokus låg främst på antagonistiska händelser, men beaktade även oavsiktliga händelser i viss mån. 16 ESRAB (2006) Meeting the challenge: the European Security Research Agenda, s. 53. Tillgänglig: 17 ibid. 18 European Commission (2009), European Security Research and Innovation Forum (ESRIF) Final Report. Bryssel. Tillgänglig: 12

13 Kommissionen hade redan, som tidigare nämnts, lanserat sin CBRN Action Plan men denna fokuserade främst på organisatoriska och operationella frågor på kort sikt. Därför fanns ett behov av att även titta på de luckor som finns för forskning och utveckling i ett längre perspektiv. Analysen som utfördes av ESRIFs WG6 visade att det finns ett stort antal brister i kapaciteten att hantera CBRN-incidenter inom EU. WG6 rekommenderade bland annat att EU bör inrätta särskilda CBRNcentra för insamling och dissemination av information och erfarenheter. Vidare uppmanades EU att skapa ett nätverk av laboratorier för analys och identifikation av agens. Europeiska Kommissionen rekommenderades att utveckla metoder för utbyte av känslig information, till exempel gällande hotbilder, trender i radikalisering och ny teknik med dubbla användningsområden. På EU-nivå rekommenderades vidare att nätverk borde inrättas med syfte att övervaka transporter och handel med CBRN-agens, råvaror och utrustning, helst med stöd av nya eller förbättrade internationella fördrag. WG6 menade även att EU borde inrätta och upprätthålla en säkerhetspolitik med adaptiva lösningar som krävs för att hantera följderna av en CBRNE-händelse. 19 Sammanfattningsvis går det att se att beredskap och skydd mot CBRNhändelser, både antagonistiska dåd och olyckor, är ett område som det fokuseras mycket på inom EU. Detta sker dels på en övergripande nivå men även bland individuella medlemsstater. Det finns dock ett stort förbättringsbehov för spridandet av kunskap både inom medlemsstaterna, och medlemmarna emellan. 2.2 Forskning inom CBRN på nationell nivå CBRN-området är i dagsläget väl förankrat inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar i Sverige. Det finns även tydliga kopplingar till hotbild, risk- och omvärldsanalyser. Forskningen inom CBRN på nationell nivå genomförs främst av myndigheter, universitet och högskolor, forskningsinstitut och även till viss del av industrin. Detta avsnitt presenterar ett urval av arbeten på nationell nivå som är av relevans för denna kartläggning. MSB har anhållit om förslag på långsiktiga forskningsbehov från medlemmar i Samverkans-området Farliga ämnen (SOFÄ), men denna information går inte att tillgå för närvarande och kan därför inte inkluderas i denna kartläggning Inriktningsdokument och CBRN-seminarier De senaste åren har ett flertal initiativ tagits i Sverige för att samordna arbetet inom området CBRN. Nedan följer en sammanfattning av dokument och seminarier där forskning kring CBRN har varit i fokus. 19 European Commission (2009), a.a., s

14 Inriktningsdokument till forskningsplan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) levererade i december 2008 rapporten Inriktningsdokument till MSBs forskningsplan , CBR- Ämnen. I dokumentet redovisades att forsknings-insatser krävs för såväl grundläggande som tillämpad inriktning inom CBR-området. Den grundläggande forskningen kan lämpligen utföras vid universitet och institut medan den forskning med ämnen som behöver en hög grad av säkerhet bör bedrivas på anpassade laboratorier. 20 Rapporten understryker även att finansieringen av projekt måste kompletteras av långsiktigt stöd för att kunna säkerställa dess nytta. En tematisk inriktning på projekt- och programutlysning rekommenderas eftersom detta skulle möjliggöra bättre styrning och urval. FOI listade i inriktningsdokumentet även ett antal rekommendationer för forskning och kunskapsutveckling inom katastroftoxikologi, kontaminering och sanering, detektion och analys, samt spridning och deposition. 21 Workshop SOFÄ - avsiktlig spridning farliga ämnen 2012 Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) är ett forum för samverkan mellan centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting 22 för att förstärka förmågan att hantera fredstida krissituationer och höjd beredskap inom CBRNE-området. I januari 2012 hölls en workshop för SOFÄ-aktörerna samt universitet och högskolor med temat avsiktlig spridning av farliga ämnen. Syftet med workshopen var att representanter för beredskapssystemets alla nivåer och viktiga operativa funktioner skulle skapa en överblick av de kunskapsbehov eller kunskapsbrister som fanns. Totalt identifierades 88 behov och brister. 23 Workshopen identifierade två områden som särskilt viktiga vid antagonistisk användning av farliga ämnen. SOFÄs arbetsgrupp för FoU rekommenderade därför att följande områden prioriteras vid kommande satsningar: FoU-åtgärder som ökar förmågan att agera även när osäkerhet råder om vilket ämne som använts; och FoU-åtgärder som ökar förmågan att utnyttja underrättelseinformation inför och under CBRNE-händelse. 20 FOI (2008) a.a. s ibid. 22 Följande aktörer ingår i SOFÄ: Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Jordbruksverket (SJV), Kustbevakningen (KBV), Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Tullverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, FM/Skyddscentrum. Andra deltagare är Landstinget Sörmland, Räddningstjänsten Helsingborg, Stockholms läns landsting, Borås kommun, Västerås stad samt Räddningstjänsten Östra Götaland. 23 SOFÄ (2012) a.a. 14

15 Rapporten poängterar att rekommendationerna inte nödvändigtvis avser forskning, utan även andra åtgärder, som ny materialanskaffning, bättre samordning och ökat informationsutbyte, kan vara mer effektiva. Efter de identifierade behov som framkom under workshopen rekommenderas att följande är mest angelägna att prioritera: (i) ökad förmåga att agera under osäkerhet; (ii) underrättelse vid CBRNE-händelser; (iii) förbättrat utnyttjande av resurser; (iv) behov av beslutsstöd och kunskap om ekonomiska frågor; och (v) CBRNE-hot och samhällsplanering. 24 Seminarium kartläggning CBRN-forskning 2014 Som en del av denna studie inbjöds personer från akademi, forskningsinstitut, SOFÄ-myndigheter och industri till ett seminarium i MSB:s lokaler i Stockholm den 16 oktober Syftet med seminariet var att presentera en inledande översikt av forskningsläget och diskutera behoven i ett svenskt och europeiskt sammanhang. Frågor som deltagarna diskuterade rörde bland annat förutsättningar: hur fungerar Sveriges forskning i relation till forskning på EU-nivå? Hur kan vi bidra? Hur kan vi undvika duplicering? Vidare diskuterades vilka behov och kunskapsluckor som identifierats inom CBRN-området av deltagarna. Sammanfattningsvis kom det fram att Sverige bör stärka sitt inflytande inom forskning på EU-nivå, och för det kan det behövas tydligare nationella nätverk. Behovsägaren bör också tydligare identifieras. Det var också konsensus kring att mer tillämpad forskning behövs, då det ofta finns ett stort gap mellan forskning och operativ verksamhet. Till exempel har den forskning Försvarsmakten får generellt låg TRL-nivå 25. Det diskuterades också att industrin i högre grad bör användas för att tillämpa forskning inom CBRN. Från industrins sida, när de är strategiska partners, kan det dock vara problematiskt att aldrig äga projektet. En annan synpunkt var att det produceras mycket ny kunskap nationellt men den implementeras inte. Gammal och ny kunskap bör därför jämkas eftersom den gamla kunskapen annars riskerar att förbises eller glömmas bort. Det finns ett behov av mer övning som är anpassat till nya hot, inklusive uppföljning av hur träningen faktiskt används. Därför finns utrymme för forskning kring nuvarande övningsmetoder och scenarier. Ytterligare ett forskningsbehov rör samhällsgemensamma system och sensorintegration. Bland annat frågor som om vem skulle ta hand om och hantera informationen skulle behöva studeras. 24 SOFÄ (2012) a.a. s TRL-nivå (Technology Readiness Level) är ett mått som används för att skatta hur mogen en teknik är. Slutanvändarna vill ha högsta möjliga TRL-nivå (8-9 på skalan). 15

16 En annan rekommendation som framkom är att det finns behov av bättre inkludera angränsande områden och discipliner i forskningen, till exempel beteendevetare och etnologer. Därtill behövs det samhällvetenskaplig forskning kring mjuka ämnen, till exempel långsiktiga effekter av en CBRN-händelse. Deltagarna föreslog även att det behövs en horizon scanning i högre grad än idag, inklusive ny teknologi, nanoteknologi, syntetisk biologi, nya mål och nya aktörer Forskning på universitet, högskolor och forskningsinstitut Ett flertal universitet och högskolor i Sverige utför relevant forskning inom CBRN-området, även om en del av den forskningen inte är uttalat tillhörande inom just detta område. Ofta har forskningen en annan grund men kan även tillämpas i ett CBRN-sammanhang. Några exempel på universitet som utmärker sig inom CBRN-området (dock inte alltid uttalat) är Linköping universitets arbete med sensorer; Sveriges Lantbruksuniversitets forskning kring zoonoser och veterinär sjukdomsberedskap; Karolinska Institutets och Umeå universitets framsteg inom medicinska åtgärder; Chalmers framtagning av analysmetoder inom R/N, för att nämna några. Det bedrivs betydelsefull forskning hos tekniska, naturvetenskapliga, biologiska, medicinska, kemiska, och samhällsvetenskapliga fakulteter och institutioner vid Sveriges universitet och högskolor. Trenden är dock att forskningen blir allt mer tvärvetenskaplig och det samarbetas i högre utsträckning över institutionsgränserna. Detta gäller inte bara grundforskning utan även spetsforskning. Bilden av en trend mot mer tvärvetenskaplig forskning bekräftas av utvecklingen av centrumbildningar vid svenska universitet sedan mitten av 1990-talet. 26 Ett flertal nationella kunskapscentra forskar kring risk- och krishantering som också är relevant för händelser med CBRN-ämnen. Exempel på dessa kunskapscentra är CRISMART (Försvarshögskolan), LUCRAM (Lund), KcRN (Karolinska), CARER (Linköping) m.fl. Denna kartläggning gör ett försök att fånga upp den relevanta forskning som bedrivs bland svenska universitets fakulteter och institutioner, även om det är svårt att få en helt komplett bild av alla avslutade och pågående projekt. I bilaga 4 finns en sammanfattande matris med den identifierade nationella forskningen bedriven av universitet och högskolor de senaste tio åren. Det mest framstående forskningsinstitut (utanför myndighetsvärlden) som bedriver CBRNE-relevanta aktiviteter är Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). En sammanställning av SIPRI:s projekt inom området finns i bilaga FORSKA (2004) Tvärgående forskning allt vanligare [Online]. Tillgänglig på: 7049d691193c95625a html [20 november] 16

17 Sammanfattningsvis är det tydligt att betydande forskning bedrivs inom CBRN-området vid svenska universitet och högskolor, ofta på uppdrag av myndigheter. Tillsammans med myndigheternas forskning, framförallt av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), finns det ändå vissa svagare områden som kräver ytterligare utveckling. Dessa kunskapsluckor samt rekommendationer återfinns senare i detta dokument Myndigheters forskning Den nationella forskningen inom CBRN-området bedrivs som tidigare nämnts dels på lärosäten och dels av svenska myndigheter. Av de aktörer som ingår i Samverkansområdet Farliga ämnen (SOFÄ) 27 bedriver vissa egen forskning, andra finansierar forskning, medan en tredje grupp är mer utpräglat operativa. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) finansierar exempelvis forskning för cirka 80 miljoner kronor varje år med syfte att utveckla en hög nationell kompetens inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och nukleär ickespridning. Den forskning som SSM finansierar bedrivs främst på universitet, högskolor och av konsultföretag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en annan myndighet som inte bedriver egen forskning men finansierar behovsinriktad och tillämpad forskning som bedrivs av externa aktörer, exempelvis universitet och högskolor. Den årliga budgeten för MSBfinansierad forskning och studier är cirka 130 miljoner kronor. För tillfället finansierar MSB forskningsmiljöerna CRISMART och CATS vid Försvarshögskolan, CARER vid Linköpings universitet och Security Arena Lindholmen i Göteborg. 28 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är den myndighet som bedriver mest omfattande forskning inom CBRN-området i Sverige och har Försvarsdepartementet som huvudkund. I årliga rapporter om forskningsområdet CBRN sammanfattas institutets verksamhet. 29 Nedan följer en sammanfattning av FOI:s forskning inom CBRN-området under 2013, åtföljt av exempel på andra myndigheter som bedriver relevant forskning. Avsnittet avslutas med två tidigare dokument med rekommendationer för forskning inom området. 27 MSB (2009) Samverkansområde Farliga Ämnen SOFÄ Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/forebyggande/krisberedskap/samverkansomraden/farli ga-amnen-sofa/ [24 november 2014] 28 MSB (2014), Forskning pågår för ett säkrare samhälle. MSB-finansierad forskning. Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/forskning_p%c3%a5g%c3 %a5r_msb_feb2014.pdf [24 november 2014] 29 FOI (2014), Årsredovisning Tillgänglig på: _2013.pdf 17

18 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Förebyggande och riskreducerande åtgärder Inom förebyggande och riskreducerande åtgärder fanns sex projekt under 2013, vars gemensamma uppgift var att utveckla metoder och ta fram kunskap behjälplig för Försvarsmakten och civil krisberedskap. Projektet BC-hot innefattar en uppdaterad hotbild avseende utveckling och potentiell offensiv användning av kemiska och biologiska ämnen med fokus på statliga aktörer, och under 2013 låg specifikt fokus på Syrien. Projektet N-hot har ett tekniskt perspektiv på kärnvapenfrågor utgår från hur olika tekniska förutsättningar påverkar, driver eller hämmar horisontell och vertikal spridning. Projektet CBRN-hot från ickestatliga aktörer har som långsiktig målsättning att förstärka förmågan till hotbedömning av kriminell verksamhet och terrorism som inkluderar CBRN-ämnen. Projektet Kemiska toxiska ämnen utvecklar kunskap som syftar till att förbättra CBRN-skyddet genom att bygga upp en förståelse för organiska kemiska ämnens egenskaper. De senaste årens inriktning har gett en bättre förståelse av reaktiviteten framförallt hos de nervgaser (G- och V-ämnen) som efterfrågas från övriga kärnverksamheter. Projektet Kemiska hälsorisker vid insatser syftar till att öka säkerheten vid riskbedömning av kemiska hälsorisker för svensk insatspersonal. Under 2013 har projektet tagit fram en strategi för att med relativt hög upplösning bedöma hälsorisker som är kopplade till hög temperatur och luftfuktighet, och håller även på att bygga upp en databas kring hälsohot som är förknippade med industriolyckor/attentat. 30 Upptäcka och varna Inom detta område upptäcka och varna bedrivs verksamhet inom fyra projekt för att höja kunskapsnivån inom CBR-detektion och spridningsberäkningar. Inom projektet C-detektion utvecklas förmågan att snabbt värdera en risk för exponering av toxiska kemiska ämnen så att rätt skyddsåtgärder kan vidtas. Projektet ska bygga en kunskapsbas som är en nationell resurs för bl.a. test och utvärdering av C/TIC-detektorer. Under 2013 har forskningen varit inriktad på att utveckla en laboratorieuppställning för detektion av kvarliggande kemiska vapen med en teknik som kan detektera små mängder, är specifik och mäter beröringsfritt. Vidare har det gjorts förbättringar kopplat till luftprovtagning av VX och en metod har tagits fram för att kunna analysera lewisit. I projektet B-detektion är fokus på att följa utvecklingen av tekniker och metoder för detektion av biologiska ämnen. Under 2013 har projektet lyckats klassificera olika typer av biologiska material och visat att tekniken kan ge värdefull information. Frågställningarna är dock komplexa och fortfarande finns många förbättringsområden, bl.a. behöver teknikens känslighet förbättras. Forskningen inom projektet Radioaktivt kontaminerade ytor och människor fokuseras på detektion och identifiering av ytkontamination samt utbyggnad av kompetens och rörande dosimetri. Under 2013 har experimentella och teoretiska studier 30 FOI (2014b) a.a. 18

19 kretsat kring helkroppsmätningar. Projektet Spridning i luft, mark och vatten ska bidra till att FM och civila samhället har en höjd förmåga att hantera olyckor och händelser som innebär spridning av farliga ämnen i luft, mark och vatten samt större tillgång till beräkningsmodeller och verktyg för att tolka resultaten. 31 Identifiera och verifiera Inom området identifiera och verifiera finns sex projekt som syftar till att utveckla kunskap kring olika aspekter av analys av CBR-ämnen. Inom projektet Analys av kemiska ämnen utvecklas analytisk kemisk förmåga som ska kunna användas av FM, bland annat i internationella operationer. Under 2013 har utvecklingen av metoder för analys av kemiska stridsmedel fortsatt. Med metodutveckling för selektiv extraktion och analys av nervgasmarkörer, för att erhålla förenklad, miniatyriserad extraktion och analyser med avancerad strukturbestämning som både kan användas vid referens- och mobilt laboratorium. Projektet har fortsatt utveckling av metoder för analys av senapsgasrelaterade ämnen både med CBRNförbandets första insatsutrustning och som ReachBack-laboratorium för avancerad analys av prover från t.ex. dumpningsområden av kemiska stridsmedel. Projektet Analys av riskkemikalier syftar till att upprätthålla och vidareutveckla kompetens inom kemisk analys av riskkemikalier (andra än klassiska kemiska stridsmedel) och därmed förbättra det civila krishanteringssystemet. Projektet har även en forensisk inriktning och stödjer ett nationellt nätverksprojekt för kemisk analys av toxiner, där Livsmedelsverket, SVA, SKL och Rättsmedicinalverket ingår. Årets arbete har resulterat i upptäckten av nya biomarkörer för exponering av isocyanater, som är en klass av toxiska industrikemikalier. En snabb metod för verifikation av exponering för nervagens baserat på direkt derivatisering och analys med GC-MS/MS har också publicerats under året. Ett arbete har inletts för att påvisa markörer för exponering av klorgas i blodprover. I projektet Verifikation C- Biomarkörer pågår metodutveckling för att kunna identifiera biomarkörer för exponering för kemiska stridsmedel. Under året har metoder för analys av sarin i blodplasma efter frisättning från proteinaddukter med fluoridbehandling satts upp och validerats. Det pågår även arbete med att analysera dessa addukter efter enzymatisk klyvning som ger modifierade peptider som kan analyseras med LC-MS. FOI har även visat att fluoridregenereringsmetoden kan användas för att frisätta nervgas från klyvda peptider. Projektet Analys av biologiska ämnen skall leda till en ökad kunskap och förbättra samhällets beredskap samt stödja FM i deras framtida utveckling inom B-analysområdet. Inom området Metagenomik har, under 2013, två olika varianter av metagenomik, shotgun- sekvensering och amplikonsekvensering utvärderats. Inom området forensisk utredning har programvara för att simulera olika utfall under olika scenarios har utvecklas. Syftet med projektet Laboratorievetenskap B är att stärka svensk laboratorieberedskap inom B-området. En stor del av verksamheten är fokuserad på att inrikta kompetens och infrastruktur för att på bästa sätt 31 FOI (2014b) a.a. 19

20 kunna bidra med kompetens till det arbete som görs inom Forum för beredskapsdiagnostik (FBD) och Laborativa Rutiner. Detta har under 2013 omfattat harmonisering av odling och detektion av Brucella, utveckling av molekylärbiologisk diagnostik av hantavirus, validering av kvalitativa metoder och en övning med avsiktlig spridning av riskklass 3-organism för aktivering av FBD. Under 2013 har arbetet med att utveckla ultrafilteringsmetoden för provtagning och koncentrering av riskklass 3- agens från stora volymer vatten fortsatt. Målsättningen med projektet Mätning av radioaktiva ämnen och kärnämnen är att utveckla en nationell expertresurs rörande kvalitativ och kvantitativ mätning av radioaktiva ämnen och kärnämnen. Verksamheten har som ambition att generera en relevant nationell förmåga inom nukleär forensisk analys. 32 Fysiskt skydd Detta område omfattar ett projekt, Fysiskt skydd, som syftar till att bygga kompetens som ska tillgodose FM:s och FMV:s behov av rådgivning och stöd, samt provning och utvärdering av kommersiellt tillgänglig skyddsmaterial. Under 2013 har projektet utvärderat skyddsdräkter, där material, del- och helsystemnivå och vissa aspekter av filterskyddet har ingått. Inledande studier har gjorts av personligt CBR-skydd mot aerosoler, skillnader och likheter mellan de olika arenorna som kan inverka på hur personlig skyddsutrustning bör utvärderas samt exponeringsnivåer vid provning av skyddsmaterial. 33 Konsekvenshantering Konsekvenshantering är det bredaste området, och omfattar sex projekt. Verksamheten spänner över områden som effektstudier av kemiska stridsmedel och toxiska industrikemikalier, studier av vilka omständigheter som reglerar harpestbakteriens överlevnad samt kunskapsuppbyggnad kring sanering. När det gäller sanering av kemiska ämnen bedrivs mycket av grundforskningen inom Materialområdet. Exempelvis studeras ämnen som bryter ned, adsorberar eller neutraliserar kemiska och biologiska hot. Dessutom finns det ett allt större intresse av saneringsämnen som är mer miljövänliga. Hotbilden har med tiden breddats från kemiska stridsmedel till att även innefatta toxiska industrikemikalier. 34 Projektet Toxiska effekter av C-agens identifierar risker för akuta och långvariga effekter efter inandning av alkylerande ämnen och kondenserade gaser. Forskningen under 2013 har främst varit inriktad mot toxiska effekter efter inandning av klorgas, senapsgas respektive nanopartiklar. Projektet Skyddsaspekter på kemiska hot har som målsättning att öka 32 FOI (2014b) a.a. 33 ibid. 34 FOI (2008) Inriktningsdokument till MSBs forskningsplan CBR- Ämnen (FOI ), Tillgänglig: https://www.msb.se/upload/om%20msb/forskning/kunskapsoversikt/cbr- %C3%A4mnen.pdf 20

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

C-nätverket och Kemisk analys av toxiner. Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

C-nätverket och Kemisk analys av toxiner. Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) C-nätverket och Kemisk analys av toxiner Mikael Hedeland Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Nätverk för kemiska analyser vid kris Kemisk analys av toxiner 2011 (pilot) 2012-2014 2012-2014 Finansierade

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Farliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet

Farliga ämnen 2014. Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Verksamhetsberättelse för Samverkansområdet Farliga ämnen 2014 Rapporten är sammanställd av arbetsutskottet 2014: Ida Andersson, Folkhälsomyndigheten Rafael Zawilinski, Tullverket Anna Nöjd, Myndigheten

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Forskning planeras för ett säkrare samhälle

Forskning planeras för ett säkrare samhälle Forskning planeras för ett säkrare samhälle MSB:s forskningsplan 2015 2014-10-14, Dnr 2014-4640 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vägen till en forskningsplan... 3 MSB:s forskningsfält och portfölj...

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Regleringsbrevsuppdrag 32

Regleringsbrevsuppdrag 32 samhällsskydd och beredskap 1 (11) Ekonomienheten Sten Jansson 010-240 50 58 sten.jansson@msb.se Regleringsbrevsuppdrag 32 Innovationsupphandling inom MSB samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Vad är det du exporterar? och till vem?

Vad är det du exporterar? och till vem? Vad är det du exporterar? och till vem? produktion: Säkerhetspolisen grafisk formgivning och illustrationer: Typisk Form designbyrå tryck: Edita Bobergs, juni 2015 Vad är det du exporterar? och till vem?

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Initiering av säkerhetsforskning

Initiering av säkerhetsforskning 1(11) 2006-05-31 Utlysning Initiering av säkerhetsforskning En samverkan mellan VINNOVA, Verket för innovationssystem, FMV, Försvarets materielverk och KBM, Krisberedskapsmyndigheten 2(11) 1 Inbjudan VINNOVA,

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM CBRN-skydd i Försvarsmakten 9/6-11 Presentatör Toni Dufvenberg Stf C FunkE POC CIMIC vid SkyddC FM repr i SOFÄ toni.dufvenberg@skyddc.mil.se Disposition Något om SkyddC? Något om CBRN? Något om FM CBRN-förmågor

Läs mer

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Om föredraget. Det här tänker jag säga. Hoppas ni vill lyssna. Hur säkerhetsforskningen

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad

Så här läser du ett. Säkerhetsdatablad Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är:

Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: Sept-2012 Hanteringen av FARLIGT GODS inom Schenker koncernen. Schenker AB s policy farligt gods lyder enligt följande: Syftet med verksamhetsstyrningen inom DB Schenker Logistics är: att se till att etag

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET Europeisk forskning i praktiken DET SJUNDE RAMPROGRAMMET (FP7) Att åstadkomma europeisk forskning av världsklass Att skapa en ny standard för europeisk forskning Det sjunde ramprogrammet för utveckling

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Remissvar gällande betänkandet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid (SOU 2012:29)

Remissvar gällande betänkandet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid (SOU 2012:29) Vid korrespondens åberopa FOI beteckning Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens Ulf Eliasson Vår handläggare Carolina Sandö Remissvar gällande betänkandet Sveriges möjligheter

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer