NEUROENDOKRINA TUMÖRER (NET)
|
|
- Erika Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NEUROENDOKRINA TUMÖRER (NET) 1. BILDDIAGNOSTIK Radiologisk bilddiagnostisk tillsammans med nuklearmedicinska undersökningar spelar en avgörande roll i diagnostik och behandling av gastro-entero-hepatiska neuroendokrina tumörer (NETs) Ultraljud, datortomografi och MRT Ultraljud (Ulj), datortomografi (DT), och magnetisk resonanstomografi (MRT) med bildrekonstruktion i valfria plan och optimalt utnyttjade av intravenöst tillförd kontrastmedel, s.k. trefasundersökning, används för bedömning av tumörens anatomiska läge, dess utbredning och svar på behandling, dvs. monitorering av tumörsjukdomen (1,2). Dynamisk kontrastmedelförstärkning är av betydelse för att påvisa och karakterisera dåligt vaskulariserade lesioner (3) men också i fall med fett- och fibrosomvandlat leverparenchym efter behandling med alfa-interferon, radionucleider och kemoterapi (4) Datortomografi DT av levern efter intravenös kontrasmedelsttillförsel och med trefasteknik rekommenderas för diagnostisk utredning av NETs inte minst då metastaser från dessa tumörer ofta drabbar levern. DT väljs i första hand då denna diagnostiska metod har hög tillgänglighet inom sjukvården och lämpar sig både för eftergranskning och för jämförelse med tidigare resp. senare utförda undersökningar. Trefas DT förfinar bedömningen av tumörengagemanget före radiofrekvensablation och hepatisk arterärembolisering. Metoden bör också användas i den preoperativa bedömningen inför potentiell resektion av både primärtumör och metastaser i levern. I uppföljningsperioden erbjuder förnyad utredning med trefas DT av levern utmärkt möjlighet att följa sjukdomsutveckling, aktuellt status och svar på given behandling Ultraljud Transabdominellt ultraljud De flesta publicerade riktlinjer för diagnostisk och behandling av NET rekommenderar att transabdominellt ultraljud används för detektion och monitorering av NET (5, 6). Ultraljud fungerar som ett komplement för karakteristik av lesioner med oklar bild på DT, för bedömning av tumörvolym före och efter radiofrekvensablation och hepatisk artärembolisering.
2 Endoskopiskt ultraljud (EUS) EUS har hög sensitivitet för att påvisa och pankreastumörer och tumörer lokaliserade i vägglager i esofagus, ventrikel och duodenum samtidigt som metastaser i lokala lymfkörtlar kan påvisas (7) Intraoperativt ultraljud Intraoperativt ultraljud används för att upptäcka små tumörer som utgår från pankreas och duodenum samt för diagnostik av metastaser i lymfkörtlar och lever men också för att bedöma resektabilitet. Avancerad leverpankreas-gallvägskirurgi kräver idag tillgång till intraoperativt ultraljud Magnetresonanstomografi MRT av hög kvalité erhålls vid undersökning av ett begränsat kroppsavsnitt. Samtidigt har MRT låg sensitivitet för diagnostik av lungmetastaser vilket sammantaget gör MRT mindre lämplig för helkroppsundersökning även om helkroppsalgoritmer finns tillgängliga idag. MRT har hög sensitivitet för MEN med 74% 100% sensitivitet för NET i pankreas, (8,9). MRT rekommenderas dock inte som rutinmetod för att upptäcka gastro-entero-hepatiska NET. Metoden kan dock användas för att karakterisera leverlesioner före kirurgi om diagnosen är oklar, och ifall det diagnostiska utfallet med ultraljud och DT inte stämmer överens eller är oklart. MRT väljs lämpligen till patienter med leversteatos eller överkänslighet mot jodkontrastmedel, och som därför inte bör undersökas med DT. Då MRT har högre grad av upplösning jämfört med DT-lever bör MRT av levern väljas inför leverresektion eller kirurgi som endast avser minska tumörbördan, s.k. tumour-debulking surgery Skintigrafiska tekniker Andra bilddiagnostiska tekniker, såsom 111 In-somatostatinskintigrafi (Otreoscanscintigrafi) och metaiodobenzyl-guanidine-skintigrafi (MIBG) kan bidra till att påvisa, stadiebedömma och följa upp NET efter peptidreceptor radionuklidterapi. Positron-emission tomografi (PET) har ännu begränsad roll i diagnostiken av patienter med NET.
3 In-Somatostatinreceptorskintigrafi 111 In-somatostatinreceptorskinitigrafi (SRS) är den enskilt viktigaste undersökningsmetoden för att identifiera och stadieindela gastro-entero-hepatiska NETs. En 111 In-märkt somatostatinanalog, pentetreotide, som har samma somatostatinreceptor-bindande profil som octreotide, koncentreras i tumörer med ökat uttryck av somatostatinreceptorer av subtyperna 2 och 5, dvs. de som är vanligast förekommande i denna tumörtyp (10, 11). Somatostatinreceptorer finns i 80 90% av alla NETs (12). Tumörer som saknar eller har få av dessa receptorer kan undgå upptäckt, t ex benigna insulinom som ofta är negativa. Samma gäller små tumörer, cm, särskilt om de är lokaliserade till områden med naturligt högt fysiologiskt upptag som i levern. SRS kan påvisa lesioner med ökat uttryck av somatostatinreceptorer varhelst i kroppen de finns. Metoden erbjuder därför ett utmärkt supplement vid stadieindelning, preoperativ bedömning, övervakning (surveillance), och monitorering av tumörsvar efter given terapi (10). SRS utföres efter intravenös injektion av en somatostatinanalog enligt internationella riktlinjer (11, 13). Undersökningen skall omfatta helkroppsundersökning samt SPECT/CT över aktuella områden. Baserat på planara bilder 24 timmar efter injektion graderas upptaget i tumör enligt en 4-gradig skala (14, 15): grad 1: upptag lägre än normalt leverupptag grad 2: upptag i nivå med normalt leverupptag grad 3: upptag högre än i normalt leverupptag grad 4: upptag högre än normalt upptag i mjälte/njure Generellt rekommenderas utsättning av somatostatinanaloger före undersökning, men av praktiska skäl får en individuell bedömning av inremitterande göras. Vid upprepade undersökningar är det dock av vikt att dessa görs under samma förutsättningar. Somatostatinreceptorer uttrycks också i icke NET-vävnad, t ex vid inflammation, sårläkning, infektion och i maligniteter av annat än endokrint ursprung. Vid dessa tillstånd finns således risk för falskt positiv SRS.
4 MIBG Scintigrafi Meta-iodobenzylguanidine, MIBG, som har strukturella likheter med noradrenalin koncentreras i gastroenterohepatiska NET, och 123 I- or 131 I-märkt MIBG kan bidra till stadieindelning, övervakning och preoperativ utvärdering, särskilt i fall där en 111 In-somatostatinreceptorskintigrafiundersökning utfallit negativt eller med osäker diagnos (17). Scintigrafi med radioisotopmärkt MIBG kan också användas för att identifiera patienter som lämpar sig för terapi med radioisotopmärkt MIBG (16, 18-20). 123 I- eller 131 I-MIBG-scintigrafi utföres efter intravenös injektion av MIBG enligt internationella riktlinjer (21). Undersökningen skall omfatta helkroppsundersökning samt SPECT/CT över aktuella områden. Det är också viktigt att remitterande läkare och patienter anger aktuell medicinering då antihypertensiv behandling med beta-blockerare (labetalol), tricykliska antidepressiva och opiater såsom t ex cocaine kan ge falskt negativa resultat genom att interferera med MIBG-upptaget. Cirka 10% av patienter med negativ 111 In-somatostatinreceptorskintigrafi har en positiv MIBG-scintigrafi. MIBG-scintigrafi rekommenderas därför i de fall 111 In-somatostatinreceptorskintigrafin utfallit negativt och i de fall patienten är kandidat för 131 I-MIBG-terapi Positron-emission tomografi Bilddiagnostik med 18 F-FDG-PET rekommenderas inte som rutinmetod pga. den låga metabola aktiviteten i högt differentierade tumörer, men kan användas i de fall där andra diagnostiska metoder är motstridiga eller svårtolkade (16, 20, 22). Allt eftersom neuroendokrint specifika markörer, t ex F-DOPA, för feokromocytom och paragangliom samt 68 Ga-DOTA-TOC och 68 Ga-DOTA-NOC (som har mycket hög affinitet för somatostatinreceptorer av subtyp 2) blir tillgängliga kommer PET-metoden att bli mer sensitiv (23). Det har redan delvis i en Europeisk studie visats att de diagnostiska resultaten med dihydroxyphenylalanine, F-DOPA var jämförbar med konventionella bilddiagnostiska metoder (24). PET-CT med 68 Ga-DOTA-TOC eller 68 Ga- DOTA-NOC ger i jämförelse med 111 In-somatostatinreceptorskintigrafi en högre upplösning, bättre farmakokinetik och prognostisk information (25, 26). Metoderna finns dock ännu inte allmänt tillgängliga.
5 1.3. Rekommendationer Inledande bilddiagnostik görs med en eller flera DT av levern efter i.v. kontrast med trefasteknik. 111 In-somatostatinreceptorskintigrafi eller MIBG-skintigrafi vid negativ 111 In-somatostatinreceptorscintigrafi är indicerat om patienten är kandidat för MIBG terapi. Bilddiagnostisk bedömning efter operation och av metastaserande sjukdom görs lämpligen med den metod som visat sig mest känslig vid primärdiagnostiken. Då den kliniska bilden av NET varierar starkt liksom valet av terapi, varierar också policyn avseende bilddiagnostisk uppföljning med de kliniskt uppsatta målen för terapin och intenstiteten i vald behandling.
6 Neuroendokrina tumörer datortomografiprotokoll Primär diagnostik och uppföljning två kontrastmedelsfaser Förberedelser Neutralt kontrastmedel med eller utan Sorbitol (20 ml i 1 liter vatten) eller Moveprep, en påse som blandas i 1 liter vatten. Kontrastmedel 500 mg I/kg (max dosvikt 80 kg = 40 gram jod), injektionstid 25 sekunder doshastighet 20 mg I/kg/sekund. Nativ fas Krävs ej rutinmässigt. Kan t.ex. vara till nytta vid utveckling av fettlever under behandlingen om metastaser är svåra att identifiera i kontrastmedelsfaserna. A/ Endast buk begärd Sen leverartärfas/porta inflödesfas ( Buk fas 1): Undersökningsområdet bestäms av grundsjukdomen; enbart övre buk eller hela buken. Bolus-triggning* (BT) med ROI ( region of interest = mätområde) placerad i aorta descendens och 15 sekunders fördröjning till skan-start från det att kontrastmedlet nått tröskelvärdet (t.ex HU) i ROIpunkten. Oftast tillräcklig för att också bedöma artäranatomin; annars tillägg av tidig artärfas (BT+5 sek) om det krävs preoperativt. Venös-/leverparenkymfas (Buk fas 2). Undersökningsområdet bestäms av grundsjukdomen; enbart övre buk eller hela buken. Denna tidsfas definieras som injektionstid + 15 sekunder efter BT. Således med föreslagen 25 sekunder injektionstid blir fördröjningen 40 sekunder från det att kontrastmedlet nått tröskelvärdet (t.ex HU) i ROI-punkten B/ Thorax och buk begärd Thorax+buk i kranio-kaudal riktning i sen leverartärfas: BT med ROI i aorta descendens, 15 sekunders fördröjning minus skantid i thorax (t.ex. 10 sekunders fördröjning om 5 sekunders skan-tid i thorax). Buk i leverparenkymfas: Samma fördröjning som under Buk fas 2. *Observera att vissa fabrikat, t.ex. Siemens, arbetar med fördröjning mellan olika faser som relateras till slutet av föregående fas medan t.ex. Philips alltid relaterar fördröjning till bolus-triggningen.
7 Undersökning av tunntarm (CT-enterografi) Förberedelser 1) Fastande från midnatt 2) Toilax (Orion Pharma AB), enterotabletter 5 mg och rektalsuspension 10 mg/5 ml. a. Vid lunchtid dagen före undersökningen intas två enterotabletter b. Samma dags kväll intas ytterligare två tabletter c. På undersökningsdagens morgon appliceras 1 tub Toilax rektalsuspension i ändtarmen 3) Nedläggning av duodenalsond. Sonden bör ligga med sin spets i höjd med Treitz ligament 4) Laxabon (Astra Zeneca), 2 påsar löses i två liter ljummet vatten och rör ordentligt tills allt pulver är löst. 5) Venflon för injektion av a. kontrastmedel (500 mg I/kg, max dosvikt 80 kg, 25 sekunders injektionstid) och b. Buscopan 20 mg i.v. <60 kg, 60 kg 40 mg c. Glucagon (som alternativ till Buscopan), 1 mg i.v., effekt efter 1 minut Undersökning 1. Undersökningsområde: diafragmavalvet symfysen 2. Ge 200 ml av Laxabonlösningen med 30 ml/min och öka sedan till 90 ml/min och ge totalt c:a 1,3 liter innan topogrammet tas. 3. Tag ett provsnitt i höjd med crista iliaca för att se om cecum är fylld. Om cecum är fylld, ge Buscopan och gör undersökningen med i.v. kontrast direkt. Se till att ha kontinuerlig infusion av Laxabon-lösningen under hela bildtagningen. 4. Bolustriggning med ROI i distala aorta descendens och 20 sekunders fördröjning sedan tröskelvärdet ( HU) nåtts.
8 1.4. Referenser 1. Thoeni RF, Mueller Lisse UG, Chan R, Do NK, Shyn PB. Detection of small, functional islet cell tumors in the pancreas: Selection of MR imaging sequences for optimal sensitivity. Radiology 2000;214: Dromain C, de Baere T, Lumbroso J, Caillet H, Laplanche A, Boige V, et al. Detection of liver metastases from endocrine tumors: A prospective comparison of somatostatin receptor scintigraphy, computed tomography, and magnetic resonance imaging. J Clin Oncol 2005;23: Mork H, Ignee A, Schuessler G, Ott M, Dietrich CF. Analysis of neuroendocrine tumour metastases in the liver using contrast enhanced ultrasonography. Scand J Gastroenterol 2007;42: Sundin A, Vullierme MP, Kaltsas G, Plockinger U. ENETS Consensus Guidelines for the standards of care in neuroendocrine tumors: Radiological examinations. Neuroendocrinology 2009;90: Öberg K, Astrup L, Eriksson B, et al. on behalf of the Nordic NE Tumour Group Guidelines for the management of gastroenteropancreatic neuroendocrine tumours (including bronchopulmonary and thymic neoplasms). Part II specific NE tumour types. Acta Oncol. 2004; 43: Ramage JK, Davies AH, Ardill J, et al. on behalf of the UK NETwork for Neuroendocrine Tumours Guidelines for the management of gastroenteropancreatic neuroendocrine (including carcinoid) tumours. Gut. 2005; 54(suppl 4): iv Rappeport ED, Hansen CP, Kjaer A, Knigge U. Multidetector computed tomography and neuroendocrine pancreaticoduodenal tumors. Acta Radiol 2006;47: Ichikawa T, Peterson MS, Federle MP, et al. Islet cell tumor of the pancreas: biphasic ct versus mr imaging in tumor detection. Radiology. 2000; 216: Vick C, Zech CJ, Höpfner S, Waggershauser T, Reiser M. Imaging of neuroendocrine tumours of the pancreas [German] Radiologe. 2003; 43: Reubi JC. Somatostatin and other peptide receptors as tools for tumor diagnosis and treatment. Neuroendocrinology. 2004; 80(suppl 1): Society of Nuclear Medicine: Society of Nuclear medicine Procedure Guideline for Somatostatin Receptor Scintigraphy wirh In 111 Pentetreotide. SNM Procedure Guidelines manual June 2002 version 1.0 approved February Accessible via SNM home page. 12. Kwekkeboom DJ, Krenning EP, Scheidhauer K, Lewington V, Lebtahi R, Grossman A, et al. ENETS Consensus Guidelines for the standards of care in neuroendocrine tumors: Somatostatin receptor imaging with (111)Inpentetreotide. Neuroendocrinology 2009;90: Bombardieri E, Ambrosini V, Aktolun C, et al; Oncology Committee of the EANM. Eur J Nucl Med Mol Imaging. 2010; 37(7):
9 14. Kwekkeboom DJ, Bakker WH, Kam BL, et al. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2003 Mar;30(3): Kwekkeboom DJ, Teunissen JJ, Bakker WH, et al. J Clin Oncol Apr 20;23(12): Öberg K, Kvols L, Caplin M, et al. Consensus report on the use of somatostatin analogs for the management of neuroendocrine tumours of the gastroenteropancreatic system. Ann Oncol. 2004; 15: Kaltsas GA, Besser GM, Grossman AB. The diagnosis and medical management of advanced neuroendocrine tumours. Endocr Rev. 2004; 25: Le Rest C, Bomanji JB, Costa DC, Townsend CE, Visvikis D, Ell PJ. Functional imaging of malignant paragangliomas and carcinoid tumours. Eur J Nucl Med. 2001; 28: Kaltsas G, Korbonits M, Heintz E, et al. Comparison of somatostatin analog and meta iodobenzylguanidine radionuclides in the diagnosis and localization of advanced neuroendocrine tumors. J Clin Endocrinol Metab. 2001; 86: Öberg K, Eriksson B. Nuclear medicine in the detection, staging and treatment of gastrointestinal carcinoid tumours. Best Pract Res Clin Endocrinol Metab. 2005; 19: Bombardieri E, Giammarile F, Aktolun C, et al. Eur J Nucl Med Mol Imaging Dec;37(12): Gibril F, Jensen RT. Comparative analysis of diagnostic techniques for localization of gastrointestinal neuroendocrine tumours. Yale J Biol Med. 1997; 70: Irene Virgolini, Valentina Ambrosini, Jamshed B Bomanji, Richard O Baum, Stefano Fanti, Michael Gabriel, Nikolaos D Papathanasiou, Giovanna Pepe, Wim Oyen, Clemens De Cristoforo, Arturo Chiti Procedure guidelines for PET/CT tumor imaging with 68 Ga DOTA TOC, NOC and TATE. Eur J Nucl Med Mol Imaging : Koopmans KP, de Vries EG, Kema IP, et al. Staging of carcinoid tumours with 18 F DOPA PET: a prospective diagnostic accuracy study. Lancet Oncol. 2006; 7: Buchman I, Henze Mm Engelbrecht S, Eisenhut M, Runz A, Schäfer M et al. Comparison of 68 Ga DOTATOC PET and 111 In DTPAOC (Octreoscan) SPECT in patients with neuroendocrine tumors. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2007;34(10): Kowalski J, Hence M Schumacher J, Maecke HR, Hofmann M, Haberkorn U. Evaluation of positron emission tomography imaging using 68 Ga DOTA D Phe1 Tyr3 octreotide in comparison to 111In DTPAOC SPECT. First results in patients with neuroendocrine tumors. Mol Imaging Biol 2003;5: Öberg K, Castellano D. Current knowledge on diagnosis and staging of neuroendocrine tumors. Cancer Metastasis Rev. 2011;30(suppl 1):3 7.
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merNeuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet
Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm
Läs merUrogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi
Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)
Läs merTNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Läs merErshad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund
Läs merDT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska
DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning
Läs merDisposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs
Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar
Läs merDisposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder
Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS
Läs merRadiologisk utredning av makroskopisk hematuri och njurcancer
Radiologisk utredning av makroskopisk hematuri och njurcancer För Svensk Uroradiologisk Förening Kjell Geterud Mikael Hellström Henrik Leonhardt Anders Magnusson Ulf Nyman Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merSomatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder
Läs merPET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
Läs merTerapi av neuroendokrina tumörer (NETs) med 177 Lu-DOTA-octreotate. Ulrike Garske-Román MD, PhD Nuklearmedicin Akademiska Sjukhuset
Terapi av neuroendokrina tumörer (NETs) med 177 Lu-DOTA-octreotate Ulrike Garske-Román MD, PhD Nuklearmedicin Akademiska Sjukhuset 177 Lu-DOTA-octreotate i Uppsala: behandlingar per år Antal terapier
Läs merF-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence
Läs merNuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman
Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merNuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman
Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska
Läs merTomosyntes & Noduli. Jenny Vikgren. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi
Tomosyntes & Noduli Jenny Vikgren Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi Storhogna 2012 Lungröntgen + Lätt att utföra + Låg dos 0.05-0.1 msv (PA+lat) + Billig
Läs merSamtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan
Läs merStrålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella
Läs merLena Gordon Murkes Barnröntgen ALB
Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB Hur gör man? Hur ska man tänka? Akuta frågeställningar exempelvis infektion eller trauma Utredning skalle, thorax buk och skelett Kartläggning av anomali, skada angiografier
Läs merTvå radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk resonans
Örebro Universitet IHM Röntgensjuksköterskeprogrammet 180p Medicin C, examensarbete 15p Vårterminen 2012 Två radiologiska metoder för diagnostik av pankreascancer, multidetektor datortomografi och magnetisk
Läs merHandfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar
Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar Anders Sundin Prof. Öl. Radiolog Per Hellman Prof. Öl. Endokrinkirurg Akademiska Sjukhuset, Uppsala Danica Gubrianska Specialistläkare,
Läs merStyrdokument. Nationellt kvalitetsregister för neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)
Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för neuroendokrina buktumörer (GEP-NET) Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2017-02-20 Version 1.0 Innehållsförteckning BAKGRUND... 5 SYFTE... 5
Läs merHandläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever
Handläggning av solida, benigna levertumörer i icke-cirrotisk lever Sammankallande: Per Stål. Referensgrupp: Antti Oksanen, Cecilia Strömberg, Bengt Isaksson, Elisabet Axelsson, Olof Danielsson. Bakgrund
Läs merModern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Läs merGuidelines för radiojodbehandling. Cecilia Hindorf Strålningsfysik, Isotopterapi SUS Lund
Guidelines för radiojodbehandling Cecilia Hindorf Strålningsfysik, Isotopterapi SUS Lund Nya strålbehandlingshuset, SUS Lund Extern strålbehandling Brachyterapi Isotopterapi Dosplanering (CT, MR) Behandling
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen Anm: Dessa ändringar i de relevanta avsnitten i produktinformationen är resultatet av referral procedurer. Produktinformationen ska därefter
Läs merUtvärdering av onkologisk behandling. Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset
Utvärdering av onkologisk behandling Anders Sundin Prof. Öl. Radiologi, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund Kunskap om monitorering av onkologisk behandling är viktig eftersom:
Läs merBehandlingsrespons med PET-CT och MR. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Behandlingsrespons med PET-CT och MR Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Metoden PET- CT Kvalita2v och kvan2ta2v metod Fysiologiskt/Patologiskt
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merUrogenital PET/CT. SK-kurs i Urogenital Radiologi. Martijn van Essen, Nuklearmedicin, Sahlgrenska
Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Martijn van Essen, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2016-11-18 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)
Läs merAnders Vikström 100414 ST dag Lungcancer
Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive
Läs merNEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge
NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi
Läs merPatientförberedelser PET/CT med 18 F-FDG
Patientförberedelser PET/CT med 18 F-FDG Ann-Christine Bergh, rtg ssk Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg Berit Olsson, BMA Skånes Universitetssjukhus, Lund Varför FDG? Fleurodeoxiglukos Glukosanalog
Läs merPancreascancer -onkologisk behandling
Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom
Läs merRadiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Läs merBilaga 4 till rapport 1 (6)
Bilaga 4 till rapport 1 (6) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014) Bilaga 4 Praxisenkät Enkätformulär. Frågor till urologer och onkologer om bild-diagnostik vid utredning
Läs mer1.1 Vilken orsak till hypercalcemi är troligast och hur ska du verifiera/utesluta denna orsak? (2p)
Du arbetar på lasarettet i X-stad. Till din mottagning remitteras en 30 årig man i gott AT med hypercalcemi med P-Calcium 2,85 mmol/l (2.15-2.50) vid upprepade provtillfällen. 1.1 Vilken orsak till hypercalcemi
Läs merMetoder för reducerad kontrastmedelsdos. Monica Segelsjö, Akademiska Sjukhuset Uppsala
Metoder för reducerad kontrastmedelsdos Monica Segelsjö, Akademiska Sjukhuset Uppsala Kontrastmedel Blodvolym 70 ml/kg, motsvarar ca 5 liter på 70kg Män 5-6 liter Kvinnor 4-5 liter Män ofta mer muskler
Läs merEndoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund
Endoskopiskt Ultraljud Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endobronkiellt Ultraljud Begrepp och förkortningar: EBUS: Endobronkiellt Ultraljud EUS: Endoskopiskt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs merStarkt nordiskt samarbete driver
Eva Tiensuu Janson tillsammans med Ulrich Knigge (t v), vice ordförande i det nordiska nätverket Nordic Neuroendocrine Tumor Group, NNTG, och Halfdan Sorbye som är vetenskaplig sekreterare och drivande
Läs merHur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Läs merPET-CT 1+1 > 2. Princip: Begränsningar med FDG-PET: PET=Positronemissionstomografi. SUVmax
PET=Positronemissionstomografi PET-CT 1+1 > 2 David Molnar, spec.läk., PET-ansvarig för område radiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 18F-FDG = 18-fluorodeoxyglukos. 18F är en positronemitterande
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merPET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT PGV - 110126 Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olika typer av strålning α β -, β +, alfa strålning: heliumkärnor beta strålning: elektroner, positroner γ-strålning
Läs merOrtopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150
Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merTörstprov och minirintest
Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen
Läs merInstitutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete 7,5 hp VT 2009 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet
Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete 7,5 hp VT 2009 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Peroralt kontrastmedel vid datortomografisk undersökning
Läs merEndokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas
1 Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi Endokrina tumörer Framtagen av: Utgåva: Ola Nilsson 1.1 Ester Lörinc Dok. nr: GI4 Fastställt: 2012-05-10
Läs merLAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna
LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi
Läs merEnkät skelettscintigrafi ht 2017
Enkät skelettscintigrafi ht 017 Skelettscintigrafi B, omgång 017:01 Expertgruppen tisdagen den 1 november 017 Skelettscintigrafi statistik Antal deltagande kliniker 017 15 Antal helkroppsundersökningar
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merTNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Läs merSusanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Disposition MRT Cervix DT Corpus PET/DT Vulva/Vagina Ultraljud Ovarier 2 MRT Fördelar Nackdelar Ingen joniserande
Läs merFall 1 JB (gosse 7 mån) Rune Sixt, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg
Fall 1 JB (gosse 7 mån) Fall 1 JB (gosse 7 mån) Bedömning Fall 1 Patol hö 15 Patol hö (misstänkt) 7 Patolog bilat 1 Normal 5 Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse 6 mån) Fall 2 ALS (gosse uppföljn
Läs merNjurcancer. Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt
Njurcancer Vad är njurcancer och hur behandlas den kirurgiskt Ann-Hélèn Scherman Plogell Urolog Överläkare Södersjukhuset Stockholm, Processledare för njurcancer RCC Agenda Vad är njurcancer Kirurgi Kartläggning
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merBilaga till rapport. Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel 2 "Bakgrund" 1 (6)
Bilaga till rapport Endometrios diagnostik, behandling och bemötande / Endometriosis diagnosis, treatment and patients experiences, rapport 277 (2018) 1 (6) Bilaga 1 Kompletterande material till Kapitel
Läs merDiana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Läs merLängre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merTNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast
Läs merONKOLOGISK RADIOLOGI DAVID MOLNAR, SPECIALISTLÄKARE PET-ANSVARIG FÖR OMRÅDE RADIOLOGI, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
ONKOLOGISK RADIOLOGI DAVID MOLNAR, SPECIALISTLÄKARE PET-ANSVARIG FÖR OMRÅDE RADIOLOGI, SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET PATIENT 1 *1946 PATIENT 1 *1946 ÄR DETTA CANCER? CANCER ÄR ENKELT om det är rundhärdar
Läs merLena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen
Läs merMarie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Läs merDatortomografi eller ultraljud vid frågeställningen akut appendicit
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2012 Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen
Läs merAng: Radiologiska tekniker för att påvisa upphävd cirkulation i hjärnan.
Neuroradiologiska kliniken & MR Centrum Docent OLOF FLODMARK, Verksamhetschef 2004-11-28 Ang: Radiologiska tekniker för att påvisa upphävd cirkulation i hjärnan. Syftet med att använda en radiologisk metod
Läs merVaskulära interventioner
Interventionell radiologi Procedurer utförda i i kroppen underanvändandet ndandet av radiologiska metoder, i stället för f r / eller som ett komplement till kirurgi Var? Organ Kärl Hålrum Vaskulära interventioner
Läs merIlja Laesser Överläkare Sektionen för thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetsjukhuset/Sahlgrenska
Ilja Laesser Överläkare Sektionen för thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetsjukhuset/Sahlgrenska Postmortala fynd i thorax Luft i hjärta och kärl subcutant eller i muskler i mediastinum i pleurae (pneumothorax)
Läs merMR inom onkologin ur radiologens perspektiv
MR inom onkologin ur radiologens perspektiv Johanna Berg, Röntgenläkare, Diagnostiskt Centrum för Bild- och Funktionsmedicin Skånes Universitetssjukvård, Malmö Innehåll / upplägg Halsens mjukdelar, buk,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga 2 O Regional cancerplan för norra sjukvårdsregionen
Underlag till den regionala cancerplanen 2019-2021 för GEP-NET (gastro-entero-pankreatiska neuroendokrina buktumörer) och gastro-entero-pankreatiska karcinom, GEP-NEC. 1. Bakgrund Incidens och prevalens
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStandardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (6) Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer Bakgrund Ca 300 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i gallblåsa eller gallgång,
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merStrålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella
Läs merRegional riktlinje för radiologiska utlåtanden
Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merSVENSK PLASTIKKIRURGISK FÖRENING 1 (6) SWEDISH ASSOCIATION OF PLASTIC SURGEONS
SVENSK PLASTIKKIRURGISK FÖRENING 1 (6) Nationella rekommendationer angående handläggning av lymfom orsakade av bröstimplantat (BIA-ALCL) Datum: Version 2019-03-28 Ansvariga: Svensk Plastikkirurgisk Förening,
Läs merUtredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merSvarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens
Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111
Läs merProgram. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi
Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merDatortomografi av kranskärl
Datortomografi av kranskärl När är det dags för införande? Jan Engvall för RMPG 2 Utredningsuppdrag RMPO Utredningens aktiviteter Tre Skype-möten Utväxling av bakgrundsdokument, vetenskapliga publikationer,
Läs merGI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)
GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet
Läs merDMSA. Presentation av enkät. Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad
DMSA Presentation av enkät Lena Johansson Klinisk Fysiologi, Nuklearmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Centralsjukhuset Karlstad 17 svarade på enkäten Innehåll: Allmänt: antal undersökningar,
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merGerminalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs mer