H ankeiten. Årets föreläsare. SHS nya styrelse vill ha aktivare kårmedlemmar s. 6. Svenska handelshögskolans studentkår

Transkript

1 01/2012 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår SHS nya styrelse vill ha aktivare kårmedlemmar s. 6 Årets föreläsare Nikodemus Solitander för in nya metoder i undervisningen s. 12 Årsfesttalaren Henrik Andersin förespråkar entreprenörskap s. 24 IHD International Helsinki Days ordnades 5 12 februari. s. 8

2 CHEFREDAKTÖR Amanda Lindqvist REDAKTÖRER Anneli Nylund Tor-Oskar Karlberg Sebastian Kihlman Karl-Johan Sigurdson Laura Aaltonen Katarina Jåfs Wilma Halén LAYOUT Sara Brännäs Sebastian Kihlman Tor-Oskar Karlberg Tiina Hanhirova ÖVRIGA MEDVERKANDE Sefe Rasmus Savander Jesper Fogelholm Elliot Luckenbill Pärmfoto Hannu Sääskilahti ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån HELSINGFORS UPPLAGA 2000 TRYCKERI PAGROUP Musses hälsning 4 SHS nya styrelse 6 IHD 8 Årets föreläsare 12 IB-killen 14 FBC Hanken 17 Whisky 18 Utishälsning 22 Årsfesttalaren 24 Henrik Andersin Stipendier 26 Bildcollage 28 Rekryteamet 32 Sefes hälsning 34 Ledare Konsten att fånga dagen sekunder. Så länge tog det att skriva denna ledare. Om man räknar med tankearbetet jag lagt på den kan man addera lika många sekunder till. Tid är ett intressant fenomen, eftersom det är något man aldrig har en lämplig mängd av. I slutet av en period känns det som om dygnets timmar borde dubbleras för att tiden ska räcka till, och före en deadline är det samma sak. 900 sekunder. Så länge tar det i medeltal för den undertecknade att ta sig till Hanken, och då räknar jag med att det inte har snöat 30cm under natten såsom det så lämpligt har gjort flera gånger under det gångna halvåret. Ofta slösar jag dessa 900 sekunder på att stirra ut genom bussfönstret mot horisonten, iaktta en medpassagerare i smyg, bläddra förstrött i min kalender och förbanna mig själv för att jag aldrig kommer ihåg att ta med Kauppalehti som skulle ge mig en trevlig dos kredibilitet. Att använda sin tid på ett ändamålsenligt sätt kan för många vara ett oöverkomligt problem. Trots att vi har elektroniska kalendrar som automatiskt synkroniseras med både telefoner och datorer hjälper det oss inte att komma i tid till den där obligatoriska föreläsningen vi absolut inte skulle få försena oss från. Du kan inte heller skylla på någon annan än dig själv då du anländer svettig och högröd i ansiktet till en otroligt viktig arbetsintervju då humoristiska (läs onödiga) videosnuttar på Youtube fick dig att glömma bort tiden. När du har en massa viktigt du borde göra kommer du alltid på 100 andra saker som plötsligt känns väldigt aktuella. Jamen vadå, min kaktus har haft en för liten kruka alldeles för länge känns som en naturlig tanke, man känner ett underligt sug efter att gå på gym efter ett halvt års paus och att shoppa bikini i februari känns som det mest logiska någonsin, för TEXT Amanda Lindqvist att inte tala om hur välstädad ens bostad brukar vara före en viktig tent eller deadline. Det lustiga är att detta är ett slags oundvikligt mönster, du vet precis hur mycket onödigt, eller nåja låt oss säga irrelevant, du får gjort då du har något viktigt du borde göra. Hemsidan tidsplanering.nu har en ganska klar syn på vårt problem: Familjemedlemmar, vänner och medarbetare är födda till att förstöra din tidsplanering. Med detta menas att det är avbrotten dessa faktorer orsakar som bidrar till att vi går miste om en massa tid, t.ex. då man ser en hel hög bekanta gå förbi en i Hankens bibliotek och lite skvaller plötsligt känns betydligt mer aktuellt än passiva resultatregleringar i balansräkningen. Tidsplanering.nu hävdar att hela 4 timmar (14400 sekunder) under en vanlig arbetsdag går åt till just avbrott. Det är en av orsakerna till varför de också marknadsför boken 100 sidor om hur du vinner tid av Stefan Ekberg. Boken ska enligt beskrivningen bl.a. besvara frågorna hur du gör telefonen och e-posten till verktyg istället för tidstjuvar, så hanterar du gnällspikar som stjäl din tid och konsten att prioritera utan dåligt samvete. Dessa frågor är givetvis något åtminstone jag själv skulle vilja få svar på, och för vissa kan säkert en bok som denna vara till stor hjälp sekunder. Så länge tog det för mig att uträtta allt onödigt före jag kunde börja studera och koncentrera mig på allvar. Det kanske låter som ett stort tal, men om man jämför det med avbrott på 14400sekunder så låter det inte så illa. Mitt råd är alltså följande: gör allt det där irrelevanta ni har tänkt men på ett effektivt sätt. Hämta en chokladplatta, byt kruka till kaktusen och städa skrivbordet, för ju mindre man har på sin att göra -lista desto bättre kan man koncentrera sig på det man egentligen borde göra. Hoppas ni alla har en riktigt produktiv vår! 2 Hankeiten 01/2012

3 3 Hankeiten 01/2012 3

4 Finlands roligaste studentkår TEXT Rasmus Savander, Kår- och styrelseordförande, Styrelsen 2012 FOTO Lukas Lundin I Finland finns det 16 stycken studentkårer utspridda över hela landet. Studentkårerna skiljer sig från varandra både till storlek och till utbildning. De regionala skillnaderna avspeglar långt verksamheten och ger således också olika förutsättningar för verksamheten. Den interna organisationskartan kan skilja sig märkbart just p.g.a. t.ex. storleken, men också t.ex. mängden partipolitik inblandad i var och en av studentkårernas beslutfattningsprocess. Efter att jag haft äran att följa med studentkårernas verksamhet i över ett år och nu i egenskap av kårordförande i snart tre månader är jag övertygad om att Svenska handelshögskolans studentkår är Finlands roligaste studentkår! Men som så många påpekat räcker det tyvärr inte med att bara vara roliga. Visst, festerna på Casa och den sociala hub som skapats kring dem är något vi definitivt vill värna om och vidareutveckla både nu och i framtiden. Faktum är dock att i dagens läge förväntas en studentkår vara mycket mer än bara rolig. Hanken har under de senaste åren profilerat sig som en forskningsintensiv och internationell handelshögskola. Det tycks även har burit frukt under den senaste tiden och vår skola har klarat sig bra både i utrikesministeriets mätningar samt i undersökningar utförda av media. Mycket finns det fortfarande att förbättra och jag är glad att skolan hittills på ett gott sätt tagit emot den kritik vi som studentkårsstyrelse framfört. Pressen på både skolan och oss studeranden blir med tiden allt hårdare och då är det viktigt att vi alla, och kanske i synnerhet vår skola, satsar på flexibilitet. Under de gångna två månaderna har jag flera gånger lyft fram min agenda om att förbättra intressebevakningen bland ekonomistuderanden på ett nationellt plan. Begreppet intressebevakning i sig skapar titt som tätt förvirrning bland studeranden, men är i grund och botten fråga om att förbättra studerandens vardag i all dess komplexitet. Boende, tentamensmöjligheter, förlängning av arbetskarriären, kollektivtrafik, monetärt stöd, obligatoriskt utbyte m.m. är ämnen som studeranden stöter på och ämnen som studentkåren i högsta grad vill arbeta med. Detta gör vi för att se till att vi hankeiter mår bra och har de bästa förutsättningarna att klara av studietiden. Den som inte har någon bakgrund kan inte forma någon framtid brukar man säga. Våra förutsättningarna för framtiden är goda studerande vid en av Finlands topphögskolor och medlem i Finlands roligaste studentkår. Rasmus Savander Kår- och styrelseordförande Kårföretag Kårsponsor 4 Hankeiten 01/2012

5 5 Hankeiten 01/2012 5

6 En ny och handlingskraftig styrelse har tagit över på kåren! TEXT Wilma Halén FOTO Lukas Lundin Studentkårens styrelse för år 2012 består av en bunt energiska och målmedvetna studeranden i olika åldrar och med olika bakgrunder inom studentkåren. grupp, anser Savander, och bra blev det! fortsätter han. Hittills har allt gått smidigt och stämningen har varit positiv, menar kultur- och projektansvarige Nea Piha. Enligt ordförande Rasmus Musse Savander är det en fördel att styrelsemedlemmarnas tidigare erfarenheter inom kårverksamhet skiljer sig från varandra. Det var inte lätt att välja mellan de 15 ansökningar Savander fick i december, men han ville gärna ha en styrelse som representerar en så stor del av hankeiter som möjligt. - Ett brett synsätt och olika personligheter är förutsättningar för en fungerande - Vi pushar varandra framåt och även om det varit mycket jobb har varje sekund varit värt det, säger Piha. Emil Jansson håller med om att då man ser att de andra i styrelsen jobbar hårt, vill man själv också göra bra ifrån sig och visa 6 Hankeiten 01/2012

7 vad man går för. Jansson menar att de är en ambitiös grupp, medan resten av styrelsen stämmer in. Ändringar från förra året De senaste fem åren har man kunnat urskilja en klar trend, då styrelsens medlemstal har ökat med en post per år. I år är de dock åtta medlemmar, det vill säga en färre än förra året. Styrelsebildare Savander har den här gången motarbetat denna s.k. trend och motiverar detta med att han ville ha en tätare grupp, eftersom det enligt honom stärker arbetsförmågan och förbättrar resultaten de tillsammans åstadkommer. Enligt stadgorna kan styrelsen bestå av allt mellan sex och tio medlemmar. Börja aktivera och bry er Också posterna har ändrats en del och vissa har slagits ihop sen förra året. Vice ordförande Jockum Backman tycker ingreppet gör det hela klarare och tydligare. I och med att vissa namn på posterna har ändrats kan det kännas enklare för den vanliga hankeiten att förstå vad posterna i verkligheten går ut på. Styrelsen värdesätter kommunikation Rasmus Musse Savander ordförande, andra årets studerande, äger kavajer i åtminstone 12 olika färger, tycker bäst om den röda Jockum Backman vice ordförande, utbildningspolitik, tredje årets studerande, har faktiskt fått under 90 poäng i vissa tenter Sophie Zilliacus kommunikation och internationella ärenden, fjärde årets studerande, 153,8 cm kort Valter Huldén högskolepolitik, andra årets studerande, Är du så oskyldig som du ser ut? Jag värdesätter ett gott intryck och vänlighet. Nea Piha kultur och projekt, första årets studerande, det mest kulturella hon någonsin gjort var att få en kulturchock i Ecuador, där hon bodde i ett år Thomas Linkku Lindqvist socialpolitik, idrott och välmående, andra årets studerande, har aldrig träningsvärk Rasmus Ritamäki näringsliv, fjärde årets studerande, äger inte en Bentley, inte ens en cykel, men har dock köpt många Jopon i olika färger för att sälja dem vidare för dyra pengar Emil Jansson förvaltning och underhåll, andra årets studerande, är enligt sig själv såklart en riktig handyman Att hålla hela studentkåren medveten om vad som försiggår i styrelsen, hör till ett av årets främsta mål, påpekar Sophie Zilliacus. - Vi försöker hålla hankeiterna uppdaterade om vad vi gör, säger Zilliacus. Styrelsemedlemmarna vill vara öppna och det skall vara lätt att närma sig dem. I år tänker de också vara aktiva inom de sociala medierna, de strävar bland annat till att uppdatera sitt Twitter-konto mer aktivt. Ordförande har gått in för att skriva om aktuella ärenden på sin blogg, som finns för alla att läsa på Shswebben. - Hittills har det bara kommit bra feedback om bloggen, inflikar Savander. Kommunikation är något styrelsen vill satsa på. Enligt Zilliacus har det skett några missar inom kåren redan denna vår, men dessa har enbart handlat om bristande kommunikation. Därför är det viktigt att upprätthålla kommunikationsflödet både inom och utanför kåren. Styrelsemedlemmarna ser varandra dagligen och diskuterar konstant frågor som kommer upp. Därmed behöver de inte sammankallas till officiella möten onödigt ofta. I och med ett aktivt informerande och upplysande av vad som pågår, vill styrelsen bevisa att de inte bara festar, även om representerandet på olika årsfester och dylikt är en stor del av arbetet. Hälsning till kårmedlemmar Till slut vill styrelsen hälsa hankeiterna att de inte bara ska sitta stilla, utan ta initiativ och vara med i det som händer och sker. Det är fritt fram att ta ställning till allt som händer. Det förekommer alltför mycket indifferens-fiilis, tycker Backman. - Börja aktivera och bry er, uppmanar Savander. Savander anser också att SHS skulle kunna göra saker mycket bättre. Ett annat mål styrelsen skulle vilja se uppnås, är att den potential som SHS har, skulle användas och uppfyllas till fullo. Han anser att den inofficiella sloganen Finlands roligaste studentkår innebär ett mål vi alla skall sträva efter. 7 Hankeiten 01/2012 7

8 En vecka att minnas TEXT Laura Aaltonen FOTO IHD 2012 Varje studerande på Hanken har säkert hört talas om International Helsinki Days, men hur många vet egentligen vad det handlar om? Följande artikel kommer att strunta i skvaller och berätta ren fakta om IHD. Dessutom berättar tre olika människor sina synpunkter på evenemanget. IHD är ett internationellt seminarium som SHS ordnar i Helsingfors för ungefär 35 olika valda ekonomistuderande från runtom i världen. Seminariets syfte är att introducera gästerna till det finska näringslivet men också till den finländska kulturen och det finlandssvenska studielivet. Seminariet ordnades i år för 25:e gången, under temat: Entrepreneurship and Innovation in Economically Challenging Times. IHD ger en möjlighet till alla deltagare att knyta internationella kontakter med samarbetsuniversitet och studeranden runtom i världen. För att bli vald till gäst måste man skicka in en ansökan och motivera varför man borde bli vald. För att vara med som hankeit kan man fungera som värd (host), och då får man komma gratis på välkomst- och farewell-sitz. Om man inte har en möjlighet att fungera som värd kan man i alla fall delta i veckans program. Man kan också söka in till IHD-teamet och vara med och ordna hela evenemanget. 8 Hankeiten 01/2012

9 Program Söndag 5 februari Gästerna anländer till Helsingfors och träffar varandra för första gången på Casa. Måndagen 6 februari IHD-seminariet öppnas Helsinki city tour (sightseeing på centrum) En välkomstmiddag Tisdagen 7 februari Gästföreläsning: Rovio Cottage experience : Utelekar, fritid, sitz, bastu, rulla i snön. Övernattande på stugan. Onsdagen 8 februari tillbaka från stugan, En film Food Village: gästerna presenterade sina matkulturer genom smakprov Onsdagens traditionella pubkväll Torsdagen 9 februari Gästföreläsning: The Switch En film Gästföreläsning: Fredrik Heinonen Fritid och Caps! Fredagen 10 februari Företagsbesök: Fazer Gästföreläsning: EVLI Valentines day dinner. Lördagen 11 februari Pulkaåkning Fritid och shopping. Farewell Dinner ihd:arens synvinkel Namn: Camilla Långsjö Ålder: 19 Från: Sibbo Uppgift i IHD-teamet: IHD Sponsteam Varför ville du delta i ordnandet av IHD? För att träffa nya människor både från olika delar av världen och i teamet! Förstås också för att ha roligt, vara med och hålla ett minnesvärt evenemang, att ordna fester och festa samtidigt och inte bara låta andra ordna allt. Var det liknande som du hade trott? Det var faktiskt mera jobb än jag hade trott och mindre nattsömn, en jätteintensiv vecka med mycket festande. Ett intressant drag i IHD är att gästerna faktiskt inte behövde betala för något annat än flygbiljetter och transport i Helsingfors. För att möjliggöra sådant fanns det ett sponsteam som du var också med i. Vad gjorde ni? Hur mycket jobb var det? Vi ringde till olika företag och försökte få sponsorering till hela evenemanget eller delar av det. Vi skickade också ansökningar till olika fonder, även efter veckan. Vi började med sponsteamet lite före julen och det var faktiskt ganska mycket jobb. Förstås har alla andra inom IHDteamet haft ganska mycket jobb också och inte bara vi inom spons. Man har hört talas om att det var ganska stressigt ibland. Hur var det? Huvudsaken i hela IHD var att gästerna ska trivas, och teamet stressade förstås i början av veckan. Vi undrade vad gästerna skulle tycka om IHD och om IHD Uppfyller deras förväntningar. Veckan som helhet var också på visst sätt en utmaning; vi behövde klara hela veckan nästan utan sömn och hade fester hela tiden. Jag hade dessutom en tent på lördag som gjorde hela veckan ännu mer stressig. Man klarade nog i alla fall och alla gäster var jättenöjda med hela veckan. IHD gjorde ett helt jättebra jobb, vi körde det för fullt ända till slut! Vad var trevligast med veckan? Gäster hade kommit från hela världen och inte bara från vissa få länder, det var trevligt. Cottage-experience var min favoritaktivitet på veckan. 9 Hankeiten 01/2012 9

10 Gästerna berättar Name: Eric Kreller Age: 21 From: Chemnitz, Germany (the city with the least laughing people in Germany). Studies in: Dresden University of Technology, Faculty of Business Administration and Economics first heard about IHD when I was as an exchange student at Tallinn School of Economics and Business Ad- I ministration. One of my local classmates told me about her adventures and experiences at IHD My classmate really recommended IHD and I liked Finland and the Finns, so it was no question why I wouldn t apply for IHD Before my arrival, I didn t know that much about IHD except the stories my classmate had told me. One week before my arrival I got some more information about the schedules and what is going to happen there. My host contacted me then as well. I did not have many expectations about IHD before I came here. The only things that I expected before my arrival were that I would meet some interesting people from Finland and around the world. I didn t have any other expectations about IHD. I was really surprised about the good organization and about the enthusiasm of the IHD 2012 team. Also the fact that you have a student house and an active Student Union surprised me positively, this is way different compared to our Student Union or the public opinion about it. The best thing about the whole week were the dinners, they were a good chance to get to know and talk to other people. The toasting and singing was a great as well. The IHD 2012 Kitchen team was awesome! A funny thing happened when we had the Food Village: We were six German-speaking people (two German, two from Bavaria and Tirol and two from Austria), but at Food Village we needed three separate tables to present our food. Overall The IHD 2012 was a joyful and experiencing time, and I recommend everybody to go for it. I like to greet and thank my hosts Jaana Sippola and Kasper Lönnqvist, the IHD Team I want also welcome the students of Hanken to visit Saxony, especially the city of Dresden. Name: Rong Hao Age: 24 From: Xundian, near the capital city of Yunnan province( the spring city of China ), China Studies in: Materials for Energy Storage and Convertion, Erasmus Mundus Programme, The Faculty of Chemistry, Warsaw University of Technology first heard about IHD when one of my classmates I from Taiwan told me about it and I checked it on the Internet afterwards. The main reason why I decided to come to IHD was that I wanted to have some different experiences with students with different backgrounds, not only engineering or science students like me. I thought also that it would be great if I could learn something from Business Students. And also, since I had a semester vacation just then, I was free to move around. Before I came to Finland for IHD, all I knew about it was just what you ve written on the website. When I came for the IHD I was hoping that we would go to NOKIA during the week, because it s my favorite mobile phone brand (like a bible for me!). I expected also the cold weather, the sauna, and the forests and lakes of Finland. It turned out that they were all great! It was still a pity though that we didn t go and meet NO- KIA. I think that every moment of the week was memorable, but I want to highlight two things: one is the Sauna Night. We were singing and laughing in the Sauna room, it was a lot of fun and it felt like we were all brothers and sisters. Rolling in the snow made me feel like I am alive in Finland! The other most unforgettable thing was the Valentine s day dinner, and when I won the red party tie in a competition there! (We tried to win Jenny Södermans heart by using our own mother tongue in the competition). It was a great honor to win. No words are enough to describe IHD I can only say that I loved it and that I want to come back to Finland as soon as possible! 10 Hankeiten 01/2012

11 11 Hankeiten 01/

12 Solitander sätter fokus på inlärningen Nikodemus Solitander Smeknamn Niko Titel Ekonomie Doktor Anställd som Universitetslärare i Logistik & Företagsgeografi Forskningsintresse CSR Framtidsambitioner Utveckla sig själv som forskare och lärare TEXT Tor-Oskar Karlberg FOTO Shsweb Hemort Helsingfors Ålder 35 Favoritmat Hemgjord risotto Favoritmusik Jazz Årets föreläsare år 2011 är Ekonomie Doktor Nikodemus Solitander, universitetslärare i Logistik och Företagsgeografi. Hobbyn Familjen & brädspel Planer för sommaren Delta i konferenser och åka med familjen till Hangö och Jakobstad. Nikodemus, oftast endast Niko, har studerat på Hanken och blev färdig magister år 2001 så han har själv också suttit på de föreläsningar han idag håller. - En kurs jag minns väldigt bra och verkligen gillade var faktiskt en kurs i drama, vilken i och för sig då var en del av kursutbudet i engelska. Det är den kurs jag har haft mest användning för som lärare! Niko blev anställd år 2002 och har sysslat med olika uppgifter bl.a. inom Hankens Executive Education sedan dess. Han har innehavt posten som universitetslärare sedan år 2011 och de flesta av oss hankeiter känner honom bäst som den som nu drar introduktionskursen till Logistik och företagsgeografi. Vad tycker han då om sin fräschaste titel som Årets föreläsare för år 2011? - Det är ju jättefint! Det är absolut den högsta utmärkelse en föreläsare kan få. Man får inte så lätt erkännande för bra utbildning här annars, säger han och förklarar att de utvärderingar som högskolan gör av sin personal inte har så stark fokus på utbildningen utan lägger mera tyngd på forskningen. - Dessutom är det alltid bra med positiv feedback då det tyvärr nog oftast är den negativa som dröjer sig kvar i tankarna senare, förklarar han och garanterar att det här nog kommer att motivera honom i tio år till. Niko erkänner att han funderat över varför han utnämnts och gissar att de studerande speciellt gillar att han försöker hålla utbildningen mer inlärnings- än tentamensfixerad, samt det att han använder nyare metoder i utbildningen. Då han ombads avslöja upplägget för den perfekta föreläsningen i tre punkter så berättade han följande. 1. Det viktigaste är att föreläsarens och de studerandes förväntningar är ungefär på samma nivå, om färväntningarna är alltför olika kommer det att reflekteras negativt i inlärningen. 2. Det näst viktigaste är att man skapar ett diskussionsklimat där alla kan delta i diskussionen. 3. Sedan är det självklart nödvändigt att alla har förberett sig genom att dricka en tillräcklig mängd starkt kaffe. 12 Hankeiten 01/2012

13 Nikodemus tog emot titeln som årets föreläsare under Solenna akten Det här är ju inte precis så som det alltid är på våra föreläsningar här på Hanken så Niko begärdes att dela med sig av sina tankar om saker som kan förbättras på högskolan. - Det att det gjorts administrativt väldigt svårt att skapa tvärvetenskapliga kurser, vilka skulle kunna vara väldigt nyttiga för de studerande, och att denna byråkrati gjorts svår att ändra på, uppger Niko vara ett problem. Han säger också att det läggs allt för mycket pappersarbete på lärarnas ansvar, vilket tar bort av tiden som kan ägnas åt forskning vilket i sin tur minskar på tiden för undervisning och förberedning av den. - Det bästa med arbetet är nog att det alltid finns nya utmaningar och man själv lär sig genom undervisningen, det här är även en av de få platser där de man jobbar med är evigt unga, säger han då han beskriver de bästa sidorna med arbetet. Det börjar bli dags för våra förstaårsstuderande att välja huvudämne och Niko fick chansen att berätta om de goda sidorna i logistik och företagsgeografi. - Det är ett ämne som passar dem som gillar kritiskt tänkande, att lära sig och ta eget initiativ, säger han. De som önskar flexibilitet gällande obligatorisk närvaro hittar också en lösning här, då Niko anser att ett flexibelt system är bäst för alla. Av de kurser han håller så lyfter han helst fram kursen Corporate Sustainability som speciellt bra, då den också passar hans undervisningsstil bättre än introduktionskursen. Att den också tas av många inter- nationella studerande är bra och ger nya synvinklar till problemen som behandlas. Nikos bästa råd till alla studerande på Hanken är att vi skall njuta av att få vara studerande och bli bemötta som sådana istället för att önska bli bemötta som konsumenter, vilket vi nog kommer att få göra tillräckligt senare i livet. 13 Hankeiten 01/

14 IB-killen - Vem är han? 122 personer gillar honom på Facebook. Det finns en beskrivning av honom på engelska Wikipedia. Han är en känd profil i Hanken, och genom att få honom att gilla dig kommer du att mötas av ett bländande leende när du inhandlar printkrediter, böcker och skrivmaterial. Vem är denna man som hankeiter förknippar med Hankens källare? TEXT och FOTO Amanda Lindqvist Det är en vanlig måndag eftermiddag när jag trippar ner för trapporna bredvid biblioteket och går förbi skåpen i källaren för att komma till IB. När jag stiger över tröskeln till Hankens bokhandel möts jag av stillsam musik, inte låten Sommartider den här gången trots att den brukar spelas där oberoende av årstid. Bakom kassan sitter intervjuoffret och knapprar på sin dator, och när han ser mig ser han lite nervös ut: Jag gillar inte riktigt det här med att vara känd.. Hej IB-killen! Får man fråga vad du heter påriktigt? - IB-killen såklart! Nej jag skämtar bara, jag heter Kim André och IB-killen är då något av ett, ja, smeknamn. Många har undrat över din lite speciella accent, varifrån är du? - Jag är ursprungligen från Norge och har också bott där större delen av mitt liv. Idé- en om att komma till Finland fick jag då jag var 16 år gammal och träffade en finsk flicka på ett läger i Schweiz, och flyttade några år efter, idag är hon min ex-flickvän men jag trivs i Finland och kommer nog att stanna här en bra stund. Studerar du själv? Vad i så fall? - Jo jag studerar faktiskt på Soc&Kom men för tillfället håller jag ett mellanår och jobbar på IB där jag har jobbat sedan år Nästa år kommer jag säkert att fortsätta studera och försöka få klart min kandi där. Men min magisterexamen har jag nog tänkt ta vid Hanken. Hur hittade du till IB? - Det är en ganska rolig historia faktiskt för jag hörde om jobbet då jag var i Norge på en studiemässa för att rekrytera folk till Soc&Kom. En kompis till mig från Arcada tipsade mig om jobbet och ja, nu står jag här. Det bästa med IB? - Det bästa, ja det var en bra fråga. Men alltså jag är en glad människa som gillar att kommunicera med folk och det är ju IB perfekt för. Den sociala aspekten är definitivt det bästa, jag har dessutom fått många nya kompisar då jag har jobbat här. Vad köper folk oftast från IB? - Printkrediter. Ingen tvekan om saken. Folk köper krediter för så små summor i gången så de springer hit hela tiden. Det konstigaste någon har frågat efter/det konstigaste du har hört? - Ja för det mesta är det vanliga saker såsom printkrediter, sitzbiljetter och annat normalt. Men en gång kom det faktiskt in en stressad mexikan som frågade efter flygbiljetter till Mexiko, han måste få tag på biljetter genast då han skulle på något graduseminarie där. Varför ska man handla på IB och inte i en vanlig bokhandel? - Vi har faktiskt jämfört IB:s priser med priserna i Akademen och Suomalainen kirjakauppa, ja vi gick runt och jämförde, och det är bevisat att vi i 99% av fallen har billigare produkter än vad de har. Tro det eller ej. 14 Hankeiten 01/2012

15 Hur kan man få ett skåp snabbt? - Haha, det är omöjligt! I början av hösten blandades vissa kölistor till skåpen ihop så att några fick ett skåp snabbt, men man skall egentligen ska dela och det är ju problematisk att det finns många ensamma skåphållare där ute, så om man har ett eget skåp och själv vill välja vem man delar det med ska det nog gå att fixa! Hur ser en vanlig arbetsdag ut? Jag är inte så värst förtjust i att vara centrum för uppmärksamhet, och det att folk jag aldrig sett hälsar på mig genom att skrika IB-killen! är ju lite skrämmande - Det första jag gör är att hämta posten, sen kokar jag kaffe, leser e-post och öppnar butiken, fyller på med varor i hyllorna, betjänar kunder, printar grejer, bejänar mer kunder, fyllar på med papper i alla kopieringsmaskiner i Hanken och betjänar fler kunder. Vad är grejen med din Facebook-sida? - Hah, here we go again... För det första vill jag betona att det INTE är jag själv som har gjort den, hör ni det?! Två Hankenkompisar ligger bakom sidan. Enligt dem vet ingen vem Kim är, men i princip vet alla Hankeiter vem IB Killen är. De tyckte det skulle vara roligt ifall man kunde like IB Killen på Facebook. Det tog lite av efter det. Vad tycker du om all publicitet? - Visst är det ju smickrande men ja, lite panik har jag nog också. Jag är inte så värst förtjust i att vara centrum för uppmärksamhet, och det att folk jag aldrig sett hälsar på mig genom att skrika IBkillen! är ju lite skrämmande. Det jobbigaste är att många tror att jag har gjort sidan om mig själv på facebook, liksom hallå! Jag är ganska blyg egentligen och skulle aldrig börja marknadsföra mig själv på det sättet. Hälsning till IB:s kunder: - Handla ofta på IB! Och köp mera på en gång! I synnerhet printkrediter Hankeiten 01/

16 16 Hankeiten 01/2012

17 FBC Hanken TEXT Katarina Jåfs FOTO Tiina Hanhirova FBC Hanken är en nygrundad klubb för innebandyspelande hankeiter. Vi på Hankeiten ville självklart veta lite mer om denna nykomling, så därför bestämde vi oss för att intervjua grundarna till klubben före deras träningar. Personerna bakom FBC Hanken är Anton Söderberg, Benjamin Andersson, Bernhard Brink, Danne Niemi och Thomas Lindqvist. Dessa personer hade under en längre tid funderat på varför det inte har funnits någon innebandyklubb inom SHS, innebandy är trots allt en populär sport. Eftersom de inte fann något svar på frågan bestämde de sig för att ta saken i egna händer och därmed grundade de FBC Hanken. Lyckligtvis visade det sig att det fanns andra på Hanken som var intresserade av att spela innebandy. I nuläget har FBC Hanken 25 medlemmar som tränar tillsammans en gång i veckan. Nivån på spelarna varierar, vissa av medlemmarna är före detta FM-spelare medan andra kanske bara spelat innebandy tillsammans med vännerna på fritiden. Trots detta så fungerar samspelet bra, alla gör sitt bästa och ingen är överlägsen. För att få spela betalar medlemmarna en medlemsavgift på 25 euro. Dessa pengar har gått till planhyra samt till införskaffning av nödvändig utrustning. Hittills har FBC Hanken inte spelat några matcher, men om intresse finns kan det eventuellt hända att det blir matcher senare under året. Motståndarna skulle i så fall vara lag från andra universitet och högskolor. FBC Hanken har redan nått maximigränsen vad gäller antalet medlemmar men om man är intresserad av att komma och träna ska man inte ge upp hoppet helt. Börja med att skicka en begäran om att få gå med i FBC Hankens grupp på Facebook (FBC Hanken). Om någon av medlemmarna inte kan delta i träningen så blir dessa platser öppna för Facebookgruppens övriga medlemmar. Avgiften för att delta en gång är tre euro. Just nu är alla medlemmar män, men detta betyder inte att FBC Hanken bara är till för manliga innebandyspelare, kvinnliga spelare är lika välkomna. Efter intervjun stannade vi kvar för se hur det såg ut när FBC Hanken spelade innebandy. När alla spelare hade stigit in i rinken delade de upp sig i två lag och därefter var kampen mellan de två lagen i full gång. Det var högt tempo på redan från första spelminuten och efter bara några minuter var spelarna svettiga och röda i ansiktet. Man märkte tydligt att målet var att göra så många mål som möjligt. Matchen mellan de båda lagen var jämn men ändå förekom det inga tacklingar. Alla verkade ha roligt på plan och varje spelare gjorde sitt yttersta för att vinna bollen. Om detta låter lockande så tveka inte att gå med i FBC Hanken på Facebook. Nästa gång kanske det är du som svettas på planen i Havshagen. 17 Hankeiten 01/

18 Franks Whisky Tips Fastna inte vid en sort, utan pröva dig fram. Kom ihåg att samma whisky kan ändra smak med tiden, både på grund av skillnader mellan olika partier, men också för att smaksinnet samt dina erfarenheter utvecklas. Prova späda ut whiskyn med några droppar vatten i glaset. Det öppnar ofta upp whiskyn och kan föra fram nyasmaker. Favoritwhisky: Ardbeg Uigeadail. Fakta om whisky I korthet tillverkas maltwhisky genom att blötlägga korn för att omvandla stärkelsen till jäsbart socker, varpå man tillsätter jäst och låter blandningen jäsa. Därefter destilleras denna såkallade mäsk för att höja alkoholhalten. Ofta destilleras mäsken två till tre gånger varefter spriten sätts att lagras i tunnor. Skotsk maltwhisky har oftast en lagringstid på 3 till 30 år. Till och med längre lagringstider förekommer, men normalt tappas drycken på flaska efter 10 till 20 år. Maltwhisky Enligt många den förnämsta whiskyn Endast kornmalt används som sädesslag Lagras i minst 3 år Traditionellt från skottland men även andra länder, som t.ex. Japan och till och med Finland har börjat tillverka maltwhisky Har alltid sitt ursprung i ett destilleri och är alltså inte blandad (se Blended Whisky invid). Blended whisky Blandat av whiskyn från olika destillerier Innehåller även andra råämnen än malt, t.ex. råg Billigare än single malt. Bourbon (whiskey) Tillverkas i Amerika Bör bestå till minst 51% av majs Lagras alltid minst två år i nya amerikanska ektunnor Flaskan är vanligen fyrkantig. 18 Hankeiten 01/2012

19 Uisge Beatha - Livets Vatten Aqua Vitae, eau de vie, uisge beatha, det vill säga livets vatten kort och gott. Många kulturer har känt till konsten att destillera mäsk för att få sprit. När denna konst ursprungligen upptäckts är man oense om, men det finns tecken som tyder på att man kände till den redan före vår tideräknings början. I Europa blev det hur som helst mer allmänt först under 1500-talet. TEXT Sebastian Kihlman FOTO Pia Fagerström Det gaeliska ordet för livets vatten är uisge beatha, men drycken är mer känd under namnet Whisky. Det är alltså frågan om en spritdryck gjord på vatten, jäst och ett eller flera spannmål. För att få en djupare inblick i Whiskyns underbara värld bad jag Frank Hildén, ny ordförande för Hankens Whiskysällskap att berätta mera om denna förnäma dryck. Whiskyn är unik jämfört med flera andra sorters sprit bland annat eftersom den har så lång lagringstid. Detta ger den en mycket komplex smak, säger Frank. Han tillägger att den intressantaste typen av whisky är single malt, det vill säga whisky gjord endast på mältat korn, jäst och vatten i ett och samma destilleri. Det är även maltwhisky man mest koncentrerar sig på i Whiskysällskapet. Jag frågar Frank vad som fick honom att bli intresserad av whisky. Jag började som många andra med Jack Daniels och annan billig Amerikansk Whiskey och tömde ungefär fem sådana flaskor hemma. Sedan fick jag till födelsedagspresent av pappa en Oban Distillers Edition och efter det var jag såld. Single malt whiskyn väckte Franks nyfikenhet. Han började köpa hem whiskyflaskor och pröva sig fram bland olika sorter. Alltid när jag får en passion för nånting, så gör jag det fullt, säger Frank. Att han har läst in sig och är kunnig på området märker man genast. Whiskysällskapets mål är att hålla två till tre tastingar per termin för hankeiter och eventuella avecer. Dessutom ordnas en klubbmiddag på våren. Frank tog över ordförandeskapet i höstas (2011) och har hittills hunnit delta i två tastingar varav han själv var värd för den andra. Det var en introduktionstasting som samlade 22 personer. Whiskydrickande brukar traditionellt ses som en rätt maskulin hobby, något som även Frank bekräftar vad gäller Hankens Whiskysällskap. Jag har hört att det nån gång har förekommit också kvinnor på tastingarna, svarar han när jag frågar om könsfördelningen. Det skulle gärna få komma fler kvinnor, tillägger han, det skulle antagligen bara krävas att någon vågar komma för att ändra attityden. På frågan om denna mansdominans är typisk också för whiskydrickande i allmänhet svarar Frank att det nog varit så länge, men att trenden är att allt fler kvinnor börjat inressera sig för drycken. I motsats till den vanliga bilden av en typisk whiskydrickare - en äldre herre i en läderfåtölj - menar Frank också att unga börjat ta till sig whiskyn. När jag ber Frank beskriva upplevelsen av en riktigt god whisky kommer svaret blixtsnabbt: En riktigt bra whisky uppfyller allt: Doften är komplex, det vill säga du hittar en massa olika dofter. Smaken är enorm och fyller upp hela munnen. Men viktigast av allt är att smaken stannar kvar länge. Hur mycket måste man då vara beredd att investera om man vill ha en flaska single malt whisky? Frank berättar att priset och kvaliteten inte alltid går hand i hand när det gäller whisky. Du får en riktigt bra single malt whisky för 40 från Tax Free, och för 50 från Alko, säger han och fortsätter: Om en flaska kostar 150 betyder det inte nödvändigtvis att den är bra, utan att den är sällsynt, eller gammal och alla whiskyn blir inte bättre med åldern. Avslutningsvis ber jag Frank ge råd om vad man skall tänka på när man blir intresserad och funderar på att investera i en flaska whisky. Köp inte några dyra flaskor till att börja med, det är onödigt. Börja med att jämföra två olika Skotska whiskyn för att få olika perspektiv. För att få ett brett perspektiv rekommenderar Frank att man köper en flaska från Highland-området och en från ön Islay. Islay är känt för sina rökiga whiskyn, medan Highland förknippas med mjuka och fruktiga smaker. Ett bra val skulle vara Glenmorangie 10 Original och Laphroaig Och köp absolut inte som första flaska en cask strength whisky som är direkt från tunnan och kan ha en alkoholhalt på runt 60%, avslutar Frank. 19 Hankeiten 01/

20 20 Hankeiten 01/2012