Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden

2 Text, Arbetsförmedlingen

3 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 4 Svenska handelsflottan 4 Tillskott till handelsflottan 5 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen 6 Brist på arbetskraft 8 Utvecklingen av sysselsättningen 10 Utvecklingen av efterfrågan 10 Utbudet av arbetskraft 10 Sysselsättning 11 Personaltillskott 13 Manskap 13 Sjöbefäl 14 Intendenturutbildning 15 Könsfördelning 15 Arbetslöshet och programinsatser 16 Arbetsförmedlingen 16 Varsel och arbetslöshet 17 Sökande i program 19 Regional utveckling och branschspecifika frågor 19 Infrastrukturen och investeringar 20 Sammanfattning 21 Yrkesbarometern på ett års sikt 22 POST BESÖK TELEFON FAX Arbetsförmedlingen Arenavägen 57, plan (växel) Box (direkt) STOCKHOLM-GLOBEN E-post: carina.z.jonsson@arbetsformedlingen.se

4 2 Bakgrund Sverige har med sin 270 mils kust den längsta kuststräckan av alla EU-länder. Inom landets gränser finns dessutom öar, sjöar samt kilometer kanaler. Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder och 95 procent av den totala volymen av all import och export transporteras på fartyg. Hanteringen som sker i de svenska hamnarna kan årsvis sammanfattas med: fartygsanlöp (i snitt ett anlöp var femte minut) Omsättningen av gods motsvarar nästan 20 ton per svensk. Den svenska sjöfartssektorn och alla dess omgivningsföretag innefattar cirka anställda, underleverantörer inräknade. De maritima verksamheterna i Sverige omsätter tillsammans mer än 200 miljarder. Detta att jämföras med fordonsindustrin som omsätter miljarder kronor. Över 26 miljoner passagerare reser med färjor till och från landet. Motsvarande siffra för flygtrafiken är cirka 23 miljoner. Lägg därtill att skärgårdsfartyg och vägfärjor står för cirka 40 miljoner passagerare.

5 3

6 4 Efterfrågan på arbetskraft Svenska handelsflottan Vid slutet av 2012 fanns 884 svenska handelsfartyg registrerade. 314 av dessa var över 100 bruttoton. Det är det lägsta antalet fartyg sedan mätningen startade. Källa: Trafikanalys (Bruttodräktighet anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd, volymen av samtliga innslutna utrymmen.) De senaste fyra åren har 98 handelsfartyg flaggats ut till främst nordeuropeiska länder som Danmark, Färöarna och Finland. Under 2012 lämnade 25 handelsfartyg svensk flagg. Det befaras att ytterligare 15 fartyg kommer att flaggas ut under innevarande år. Världshandelsflottan består i dag av fartyg över 100 brutto. Den svenska sjöfartens andel av världens tonnage har minskat drastiskt sedan 1960-talet. Det är tyvärr troligt att denna kurva kommer att hålla i sig. Sverige har idag 0,5 procent av världshandelsflottan. Det att jämföra med Danmarks 1,5 procent och Norges 2 procent. Källa: stidningen / Trafikanalys

7 5 En stor del av handelsflottan består av olika typer av passagerarfartyg. Källa: Sveriges officiella statistik Tillskott till handelsflottan Under 2012 tog svenska rederier leverans av tre nya fartyg. Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Trafikanalys

8 6 Antalet anmälda platser hos Af Prognosen för 2013 är att det kommer lediganmälas närmare platser. Detta tyder på en minskning på 1,5 procent sedan föregående år. Källa: Arbetsförmedlingen Det faktum att lagen om obligatorisk platsanmälan togs bort i juli 2007 har gjort att antalet platser minskat då de arbetssökande kontaktar rederierna direkt och platser tillsatta på så sätt registreras inte på Arbetsförmedlingen.

9 7 Antal platser uppdelat per avdelning: Källa: Arbetsförmedlingen

10 8 Brist på arbetskraft Även i tider med arbetslöshet kan det vara svårt att hitta personal med rätt utbildning och erfarenhet. 10 procent av de intervjuade sjöfartsföretagen hade på grund av bristen på kvalificerat sjöfolk tvingats till att rekrytera utomlands. Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 2012 sker mätningar endast på våren.) Det finns ungefär sjömän världen över. Av dessa är manskap och befäl. Man beräknar att utbudet av manskap är i balans medan det finns en brist på runt 2 procent på befälssidan. Någonting som kan komma att bidra till en framtida brist på arbetskraft är de kommande pensionsavgångarna. Situationen är densamma i de flesta EU-länder. Medelåldern på befälssidan är relativt hög i den svenska handelsflottan och särskilt många pensionsavgångar är att vänta de närmaste tio åren.

11 9 I Arbetsförmedlingens register på sjösökande syns att en stor del av de sökande börjar närma sig pensionsåldern. Källa: Arbetsförmedlingen Värt att notera är att det är främst de allra yngsta som verkar bli utan arbete när det är lågsäsong. Den inrapporterade bristen på matroser härrör sig till skärgårdstrafikens visstidsanställningar. Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 2012 sker mätningar endast på våren.)

12 10 Utvecklingen av sysselsättningen I början av 1970-talet hade den svenska handelsflottan cirka ombordanställda. Sedan dess har antalet minskat kraftigt. Nedgången beror dels på att antalet svenskägda och svenskflaggade fartyg har minskat, dels på att ökade effektivitetskrav resulterat i minskade besättningar ombord. Ett fartyg som på 1970-talet hade 30 personer ombord har i dag bara personer för att utföra samma arbetsuppgifter. Utveckling av efterfrågan Andelen arbetsgivare som har angivit en ökning minus de som har angivit en minskning av sin efterfrågan, visar en negativ trend för det kommande året men det är fortfarande fler rederier som tror på ett positivt framtida år än de som tror på negativa siffror. Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 2012 sker mätningar endast på våren.) Utbudet av arbetskraft Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. Om en olycka inträffar måste besättningen var utbildad och tränad för att själva ta hand om åtminstone den första insatsen. En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för

13 11 fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år. Sysselsättning Antalet ombordanställda har minskat sedan år Totalt hade svenska fartyg ombordanställda under Källa: Sveriges redareförening Källa: Sveriges redareförening

14 12 Även fast de flesta sökande bor i storstadsområdena finns det sjömän i samtliga län. Antal sjöfartsanställda per län våren Siffror inom parentes från våren Källa: Arbetsförmedlingen I motsats till de flesta andra arbetstagare i Sverige kan en ombordanställd person bosätta sig på valfri ort. Det gör att den svenska sjöpersonalen är spridd över hela landet, inte sällan långt bortom tätorterna. De sjöfartsanställda bidrar på så vis till boende på platser som anses vara avfolkningsbygder.

15 13 Personaltillskott Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt i och med att en person som påbörjar sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 2013 inte kommer att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjar sin utbildning hösten 2013 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 2017 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast Manskap För att få behörighet som matros eller motorman krävs nu 18 månaders tjänstgöring på däck eller maskin. Detta kommer att ändras inom kort. Tidigare var den vanligaste vägen att den oerfarna sjömannen togs ombord som jungman eller motorelev och lärde sig yrket ombord på fartyget. I dag sker i stället utbildningen på gymnasieskolans treåriga sjöfartsprogram. I dagsläget finns åtta sjöfartsgymnasier; i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Göteborg, Tjörn samt en KY-utbildning till lättmatros i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. Den tidigare bristen på praktik för gymnasieskolornas elever verkar ha dämpats i och med den nya möjligheten att få sin praktik ombord på utlandsflaggade fartyg. 388 ungdomar fanns våren 2013 på sjömansgymnasier runt om i landet. Källa: Sveriges redareförening Man beräknar att ungefär hälften av eleverna fortsätter på sjökaptens- respektive sjöingenjörslinjen efter sin examen.

16 14 Särskilt matroserna har drabbats kraftigt av utflaggningarna och de har svårt att hitta arbete. Det är troligt att det kommer att bli ännu svårare för dem att hitta arbete i framtiden. Motormännen har dock inte drabbats lika hårt då de även har en arbetsmarknad i land. Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på Linnéuniversitetet i Kalmar samt på Chalmers i Göteborg. Närmare 120 svenskar utbildar sig för närvarande till sjöbefäl vid Högskolan på Åland. Av 150 sjökaptensstuderande i Mariehamn kommer hälften från Sverige. Inom programmet för utbildning av maskinbefäl är andelen svenskar ungefär en tredjedel av de 100 studerandena. Eleverna får efter slutförd utbildning en finsk behörighet som de sedan kan söka ut en svensk endorsement på. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd mellan två till fyra år beroende på nivå och om praktiken integreras i utbildningen eller om praktiken fullgörs före och/eller efter studierna. För fartygsbefäl klass V krävs tolv månaders fartygsförlagd utbildning medan det för maskinbefäl klass V krävs tio månaders fartygsförlagd utbildning samt el- och verkstadsteknik. I och med att det nu finns möjlighet till bidrag för mönstringsresor till fartyg under utländsk flagg har det tillkommit 46 nya praktikplatser vilket har underlättat för eleverna att kunna fullgöra sina praktikperioder i tid. Det är dock fortfarande svårt att hitta praktik ombord på olje- och kemikaliefartyg vilket resulterar i att få kan ansöka om respektive behörigheter. Våren 2013 fanns studenter vid de svenska sjöbefälsskolorna. Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet

17 15 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet Under 2013 beräknas 78 studerande från sjökaptenslinjen samt 62 studerande från sjöingenjörslinjen i Kalmar att ta sin examen. Från Chalmers är motsvarande siffror 46 från sjökaptenslinjen samt 53 från sjöingenjörslinjen. Även fast det i dagsläget finns få lediga platser för styrmän beräknas de flesta nyutexaminerade hitta arbete inom kort. En hel del söker sig till andra länders flaggor och norsk offshore-industri har tagit emot en hel del svenska sjömän. För maskinbefäl råder det en internationell brist så för dessa ser det ljust ut. Både fartygs- och maskinbefäl har en arbetsmarknad även iland hos rederier, skeppsmäklerier, hamnar, försäkringsbolag, varvs- och underleverantörsindustri samt hos myndigheter. Intendenturutbildning På gymnasieskolor i Göteborg, Härnösand och Helsingborg finns sjöfartsinriktade intendenturutbildningar. Könsfördelning Andelen kvinnor bland de ombordanställda totalt sett växer och i slutet av 2012 var 28 procent av de ombordanställda kvinnor. Kvinnorna är överrepresenterade i färjetrafiken där procent av de ombordanställda är kvinnor. Hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän bara 5 procent och nästan ingen av dessa är anställda i maskin.

18 16 På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 17 procent. Motsvarande för sjöingenjörslinjen är 5 procent. Det kan vara värt att notera att det aldrig funnits någon debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten. Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en specialförmedling inriktad enbart mot sjöfarten. Sjömansförmedlingen har i dagsläget fem anställda uppdelade på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. I juni 2013 hade Arbetsförmedlingen 368 inskrivna. Vi har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala Arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 639 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså till personer. Källa: Arbetsförmedlingen Trots det stora antalet varsel (se sidan 19) har antalet inskrivna hållit sig på en relativt konstant nivå sedan hösten Detta beror på att arbetslösa sjömän bland annat har hittat arbete i land, i andra länder eller pensionerats.

19 17 Källa: Arbetsförmedlingen Varsel och arbetslöshet År 2012 visade en rekordnivå på antalet varsel men redan under de första månaderna av 2013 visar på en betydligt lägre nivå. Källa: Arbetsförmedlingen Enligt intervjuer med ett antal sjöfartsföretag beräknas arbetslösheten för sjömän i maj 2013 vara 2,6 procent. Arbetslösheten beräknas att minska marginellt under nästkommande två år. Arbetslösheten tenderar att minska under sommaren tack vare skärgårdstrafiken. Den ökar sedan under senare delen av hösten fram till första månaderna på våren. Många sjömän har alternativa arbeten under vintern.

20 18 Antal inskrivna öppna arbetslösa per avdelning: Källa: Arbetsförmedlingen

21 19 Sökande i program Arbetsförmedlingen utbildar sjömän inom en rad olika ämnen för att öka deras chanser till arbete. Regional utveckling & branschspecifika frågor Vattenvägen kan minska transportbehovet på väg och järnväg och därmed investerings- och underhållningskostnader för landinfrastrukturen. Alternativa bränslen för sjöfarten är realistiskt även på kort sikt, eftersom fartyg inte kräver samma investering i bränsledistribution som exempelvis bilar. Ett fartyg kan förflytta enorma mängder gods med en relativt liten energiförbrukning. Om man skulle flytta över godset från ett av de största containerfartygen skulle det motsvara ett 71 kilometer långt tåg. Det kostar till exempel endast 25 kronor att frakta en TV från Asien till Sverige sjöledes. Cirka 85 procent av världshandelsflottan är registrerad i länder med tonnageskatt 1. Sverige är det enda betydande sjöfartsnationen i EU som fortfarande saknar liknande system. Sverige har dock andra stöd som t.ex. nettomodellen 2 och TAP 3 -avtal. I dag seglar mer än 85 procent av de svenskkontrollerade fartygen under utländsk flagg. Om samtliga svenskkontrollerade utlandsflaggade fartyg skulle flaggas svenskt skulle det innebära nya ombord. Sverige är internationellt sett välkänt för att ha ett högt utvecklat säkerhetstänkande på sina fartyg. Infrastrukturen och investeringar Sverige har i dag 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik. Resten transporteras över de drygt 50 industrihamnar av varierande storlek som finns runt om i landet. 1 Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen. 2 Nettomodellen motsvarar skatt och samtliga lagstadgade sociala avgifter som belöper på sjöinkomst för sjöfolk som arbetar på svenskregistrerade fartyg. 3 = Tillfälligt Anställd Personal. TAP-avtalen innebär att en viss del av bemanningen ombord på lastfartyg i internationell fart kan bestå av utländska medborgare enligt särskilda kollektivavtal. I Sveriges fall är dessa uteslutande av filippinsk nationalitet.

22 20 Källa: Trafikanalys Drygt 70 procent av sjöfartssektorn är koncentrerad till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. De fem största hamnarna står för drygt 50 procent av hanteringen och de tjugo största för drygt 80 procent.

23 21 Sjötransporterna förväntas öka med 137 procent mätt i tonkilometer 4 till år Det betyder att svenska hamnar måste satsa på investeringar och höjd produktivitet för att klara konkurrensen. en finansierar sitt eget trafikverk och sitt eget infrastrukturbehov genom farledsavgifter på gods och fartyg, lotsavgifter mm. Sammanfattning Svensk sjöfart är internationellt känd för sin kvalitet, kunskap och sjösäkerhet, men är också utsatt för hård internationell konkurrens. Svenska fartyg i fjärrfart försvinner när tankfartyg, bulkfartyg och roro-fartyg lämnar det svenska registret. Dessutom verkar de senaste årens utflaggningar fortsätta och det resulterar i allt färre svenska rederier och svenska ombordjobb. Många befäl på utflaggade fartyg har erbjudits fortsatt anställning men på grund av delvis andra villkor har vissa tackat nej till fortsatt anställning. Detta innebär att risken är stor för att dessa tjänster besätts av sjöman från andra länder. Svenskt manskap kan komma att ha det svårt då de internationellt sett kan tyckas ha en högre lönekostnad än vissa andra nationaliteter. Resultatet kan bli att manskap blir begränsade till att söka arbete i inre fart, på färjor och på vissa specialfartyg. Det är framförallt de yngre sjömännen som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Seniorbefälen har däremot en relativt säker framtid. Befäl har dessutom lättare att söka anställningar utomlands samt även i land. Man får beakta att många av de människor som är sysselsatta i det svenska sjöfartsklustret i landbaserade verksamheter har en bakgrund till sjöss. en är för de flesta relativt okänd och det är tyvärr allt för få som känner till sjöfartens betydelse för landets utveckling. Det behövs svenska fartyg för den svenska maritima näringsutveckligen. Det ger svenska jobb, stärkt kompetensbas, fler rederier och maritima företag samt skatteintäkter till den svenska staten. 4 = En ungefärlig energienhet som beräknas av att en maskin eller ett fordons vikt multiplicerad med dess körsträcka.

24 22 Yrkesbarometer med ett års sikt: Fartygsbefäl I stort sett balans Däckspersonal Mer påtagligt överskott Maskinbefäl Någon brist Motormanskap Visst överskott Fartygselektriker Någon brist Kocksteward Mer påtagligt överskott Kock, fartyg Mer påtagligt överskott Kallskänka, fartyg Mer påtagligt överskott Ekonomibiträde, fartyg Mer påtagligt överskott Mässman Mer påtagligt överskott Intendenturpersonal Mer påtagligt överskott Servitör/servitris, fartyg Mer påtagligt överskott Källor: Arbetsförmedlingens prognos BIMCO Ledarnas Lighthouse Nautisk Tidskrift Regeringskansliet SAI Institute of Shipping Analysis SCB Statistiska centralbyrån ens bok sverket / Transportstyrelsen / Trafikverket Skärgårdsredaren SUI ens utbildnings institut Svensk s tidning / Scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening tidskriften Sjöbefäl tidskriften Sjömannen Tillväxtanalys Trafikanalys Ålands & Handel

25 Fakta om prognosen Omslagsbild: Johnér bildbyrå Arbetsmarknadsutsikterna för sjöfarten är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna prognos är, telefon Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjlighetern de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i december Stockholm Telefon