UTBILDNING 1. Utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNING 1. Utbildning"

Transkript

1 UTBILDNING 1 Utbildning

2 2 UTBILDNING

3 UTBILDNING 3 Behörigheter Den 25 juni 2010 klubbade IMO igenom en reviderad upplaga av STCW (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in 1995 and 1997). Redan 2006 tog IMO beslut om att revidera STCW och efter ett antal möten, arbetsgrupper och korrespondensgrupper har nu slutresultatet kommit. En hel del arbete har lagts ner på att harmonisera reglerna med ILO MLC 2006, den så kallade sjöarbetskonventionen. Den nya STCW-konventionen och koden börjar gälla från den 1 januari 2012 och kommer att ha fått fullt genomslag 1 januari Certifikaten avseende sjömäns behörighet gäller fem år, och vid förnyelse kommer de successivt att bytas ut. I kapitel 1 har definitionerna förtydligats och utökats med 11 till totalt 36. En standard för friskintyg har tagits fram och här har man kommit överens om högst två års giltighetstid samt en tremånaderstid för att förnya intyget. Kapitel II som handlar om däcksavdelningen har justerats avseende tekniska framsteg, bland annat har ARPA och ECDIS fått en mer framträdande roll på bekostnad av morse och ljussignalering samt astronomisk navigering. Ledarskap, managementfrågor och teamwork har lyfts fram. Vidare kommer begreppet Able Seafarer deck/engine (kapitel III) in i konventionen. Det innebär att såväl kompetenskrav som behörigheter kommer att gälla för matroser och motormän. Kapitel III har fått tre nya kompetenskrav, dels Able Seafarer/engine (motorman) dels två elektrotekniska kompetenser, en på operational level och en på support level Det är således befattningarna elektroingenjör/elingenjör/eltekniker samt fartygselektrikern som nu får riktiga kompetenskrav och följaktligen behörigheter. Tabellerna med kompetenskrav har omarbetats för allt maskinbefäl och i riktlinjerna i B-delen har arbete med högspänning, dvs över 1000V, tillkommit. Kapitel IV har endast reviderats redaktionellt men i Kapitel V har det gjorts ganska stora förändringar, speciellt avseende tankerutbildning. Det finns nu två nivåer, grund- och fördjupad utbildning med avseende på tank, kem och gas. Crowd and Crisis Management inklusive beteendeutbildning har införts för samtliga passagerarfartyg, och det är nu 5-års begränsad giltighet på alla dessa certifikat. Även B-delen har fått riktlinjerna noggrannare utformade och innefattar numera även dynamic positioning, ankarhantering och navigering i polarområdena. Kapitel VI inkluderar nu basic training och räddningsfarkoster liksom ett nytt stycke om ship security officer och security training. I Kapitel VIII har alkoholgränserna sänkts till max 0,5 promille eller 0,25 mg/liter i utandningsluften, dock lägre om den nationella lagstiftningen eller företagspolicyn så föreskriver. Vilotidsreglerna fick till slut en kompromisstext där huvudregeln skall vara minst 77 timmars vila per vecka. Undantagsreglerna tillåter dock minst 70 timmars vila under max två veckor i följd, även vilotiden per dygn kan delas upp i max tre perioder, varav den ena skall vara minst sex timmar. Med tanke på utgångspunkterna för revideringen, att inga nedgraderingar av utbildningar eller säkerhetskrav skulle förekomma, anser företrädarna för de sjöanställda att man inte nått ända fram på vissa områden. Detta gäller framförallt vilotidsreglerna som diskuterades ända fram till dess att klubban slogs i bordet. Föreningen har lagt ner ett stort arbete för att kunna driva våra frågor framåt och vi har haft stor framgång i många frågor där vi framförallt fått Transportstyrelsen och ITF att stå bakom oss. Föreningen har dessutom skapat sig viss internationell respekt då många nationer och intresseorganisationer kommit för att rådfråga oss i många olika frågor. Styrelsen ser det som mycket viktigt att vi fortsatt kan påverka regler inte bara nationellt, utan framför allt inom det internationella arbetet. Efter sammanslagningen kan dessutom resurserna fördelas så att vi kan representera med de mest kompetenta personerna inom de olika områdena.

4 4 UTBILDNING Rekryteringsbehovet Under ett antal tidigare år hade sjöfartssektorn präglats av tillväxt och stor efterfrågan på arbetskraft. Tyvärr har läget vad gäller rekrytering drastiskt förändrats de senaste åren. Krisen var ett faktum i slutet av 2008 då efterfrågan på arbetskraft ersattes av varsel och uppsägningar och svenska redare flaggade ut i stor omfattning. och sjöfartsstudenterna fick därmed stora svårigheter att erhålla praktikplatser. Sjöfartsverket fick i uppdrag av regeringen år 2009 att i samverkan med branschen ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjning (Rekryteringsuppdraget) inom sjöfartsklustret. Inom ramen för uppdraget konstruerades en expertgrupp som valde ut frågor vilka samlades inom tre teman och som därefter bearbetats inom tre arbetsgrupper (Attityder, Utbildning och Regelförändringar). Rekryteringsuppdraget redovisades våren För den verksamhet som bedrivs till sjöss har frågorna om platser för ombordutbildning/praktik och fartygens flagg kommit att framstå som de viktigaste. En minskad svensk handelsflotta försvårar situationen för utbildningssektorn men kan också innebära att efterfrågan på svensk sjöpersonal minskar. Behovet av en särskild utredare lyftes fram för att göra en djupare översyn för att lösa flera olika problem däribland det akuta behovet av praktikplatser. Sammantaget går det att konstatera att det finns ett fortsatt starkt behov av att rekrytera kompetent personal till den svenska såväl som den internationella sjöfartsnäringen och till sjöfartsklustret. Även om den ekonomiska nedgången i slutet av 2008 och under 2009 haft mycket stor påverkan på sjöfartssektorn går det inte att blunda för det faktum att det finns ett stort rekryteringsbehov och att rekryteringsarbetet bör vara långsiktigt. Kompetensförsörjning till den maritima sektorn är en fråga som rönt stort intresse även i den internationella sjöfartsvärlden de senaste åren. Samma år som krisen kom, 2008, lanserade IMO ett globalt initiativ med kampanjen Go to Sea! Medlemsländer uppmanades att agera för att motverka en enorm förväntad brist vad det gäller sjöbefäl och att visa på att en maritim utbildning och en karriär till sjöss mycket väl kan vara en språngbräda till intressanta yrken i land. IMO poängterar vikten av att synas på skolor och informera om sektorn, men menar även att det är viktigt att IMO: s representanter vid utlandsbesök besöker sjöfartsutbildningar, sjömansservice och maritima samt icke-maritima departement runt om i världen för att stödja sjöfartens roll utsågs också av IMO till Year of the Seafarer. Temat valdes för att ge IMO och den internationella maritima gemenskapen möjligheten att lyfta fram all världens sjömän för deras unika bidrag till samhället och de risker de tvingas ta i sitt dagliga arbete som sjöfartens år kompletterar IMOs Go to Sea -kampanj men ligger också väl i linje med revideringen av STCW-konventionen. När den nya STCW-konventionen sjösattes 1 januari 2012 (med krav på fullt genomförande senast 1 januari 2017) sattes också en ny global standard för utbildning och certifiering av sjömän som kan bemanna fartyg med den allra senaste tekniken ombord idag och för en tid framöver. Länder som har en egen handelsflotta får också ett starkt sjöfartskluster. En krympande svenskflaggad handelsflotta kommer att resultera i färre praktikplatser. Detta är förödande för utbildningarna men även för näringens profilering. I sin tur riskerar allt färre svenska ombordjobb göra att vi får en minskad möjlighet att påverka sjöfartens utveckling internationellt. Det handlar även om kompetens till myndigheter, försäkringsbolag, skolor, teknikleverantörer, forskning m.m., vilket skapar arbetstillfällen och omsätter pengar. Det är viktigt att mänsklig och teknisk kompetens även i en vikande konjunktur värnas i Europa till stöd för hållbara och konkurrenskraftiga sjötransporter. Brist på kvalificerat sjöfolk medför

5 UTBILDNING 5 en risk för att man inte klarar att bemanna fartygen med kompetent personal i en framtida uppgång. Andra förutsättningar för en utveckling av europeisk sjöfart är effektivisering av transportsystemet, stärkt sjösäkerhet, minskad miljöpåverkan samt att skapa stabila och konkurrenskraftiga sjötransporter. Utbudet av arbetskraft Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Detta beror framför allt på den nya synen på sjösäkerhet internationellt. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. SMBF Service AB är ett helägt bolag av Sjöbefälsföreningen och bolagets verksamhet är en viktig del i Sjöbefälsföreningens fackliga verksamhet genom att det skapar arbetstillfällen för svenskt befäl som inte annars skulle komma den svenska arbetsmarknaden tillgodo. Även bolaget NOS förvärvades 2004 av Sjöbefälsföreningen för att rädda de svenska arbetstillfällena (se vidare Sjöfartspolitisk rapport). Genom dessa båda bolag sysselsätter Sjöbefälsföreningen f.n. 339 svenska sjöbefäl. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år. Teknisk personal har en stor arbetsmarknad inom kraftverk, fjärrvärme och i processindustri, i Sverige eller internationellt men även inom inspektion och planering för underhåll eller nybyggnation inom ett rederi. För närvarande finns det svenska utbildningar till sjöbefäl, både sjökapten och sjöingenjörer, vid Chalmers i Göteborg och vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vid utgången av 2010 fanns på dessa skolor totalt sjöbefälsstuderande. Värt att nämna är att antalet platser på dessa utbildningar ökat dramatiskt. Bara sedan våren 2007 och till utgången av 2010 har elevantalet på Chalmers sjökaptensprogram ökat från 149 till 358 elever. Samma program i Kalmar hade från 2006 och till utgången av 2010 ökat från 60 elever till 231 elever. De preliminära intagen till dessa kurser för 2012 ser ex. i Kalmar ut som följer; Sjökapten: 4-årig utb. 60 st. 3-årig utb. 25 st. Sjöingenjör: 4-årig utb. 60 st. 3-årig utb. 17 st. Sjöbefälsutbildning i Sverige I dag bedrivs sjöbefälsutbildning i Göteborg (Chalmers Lindholmen) och i Kalmar (Linnéuniversitetet). I Göteborg är all sjöingenjörs- och sjökaptensutbildning fyraårig. I Kalmar finns såväl treåriga som fyraåriga utbildningar till sjöingenjör och sjökapten. Det treåriga sjöingenjörsprogrammet är avsett för den som har minst 21 månaders sjöpraktik. Sjöingenjörsstudenter utan tidigare praktik går det fyraåriga programmet där studier på sjöbefälsskolan varvas med fartygs- och verkstadsförlagd utbildning. Ombordpraktiken är på totalt 10 månader samt el-och verkstadspraktiken på totalt 12 veckor. Sjökaptensstudenterna utan tidigare praktik får sin utbildning varvad med fartygsförlagd utbildning om totalt 12 månader. Gemensamt för de fyraåriga utbildningarna är att den studerande vid fullgjorda studier skall ha möjlighet att erhålla en vaktbefälsbehörighet (klass V). Detta har möjliggjorts genom att

6 6 UTBILDNING kvaliteten på praktiktiden har höjts genom att lägga den inom utbildningssystemet i form av fartygsförlagd utbildning samt ökad simulatorträning. Det kan dock ifrågasättas om kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen inte borde förbättras ytterligare. Inte alla befäl som utses till handledare ombord har adekvat utbildning för detta. På många fartyg är dessutom arbetsmängden så stor att det inte finns utrymme för att undervisa studenterna. Ofta beror det också på den enskilda handledarens intresse av undervisning om den fartygsförlagda utbildningen skall vara givande. Kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen har dock höjts men det är dock ofrånkomligt att de befäl som i dag får sin vaktbehörighet är betydligt mindre erfarna än de som har gått den långa vägen. Antalet praktikplatser har minskat på grund av utflaggning och det har gjort att framförallt sjömansskolorna men också sjöbefälsskolorna har problem att få ut sina elever i de perioder som skolorna planerat. SBF har representanter i olika organ inom båda skolorna och följer utbildningen noga. Våra elevrepresentanter kommer också med värdefull information om elevernas syn på utbildningen. Styrelsen anser att detta arbete är av stor betydelse som noggrant skall följas och SBF skall också lämna förslag på förbättrad utbildning i syfte att svenskt befäl ska kunna vidmakthålla sin höga kompetens. Allmänna synpunkter Den svenska sjöbefälsutbildningen i såväl Göteborg som Kalmar håller en internationellt sett mycket hög nivå. Utbildningskraven ligger väl över de internationella miniminivåerna. Det är viktigt att den höga standarden bevaras och att sträva efter att ytterligare höja nivån så att svenskt sjöbefäl får en än högre kompetens i sin yrkesroll. Varje försök att försämra utbildningen måste kraftfullt motarbetas. Emellertid finns stort behov att se över kursinnehållet i sjöbefälsutbildningarna. Vissa delar är föråldrade och bör anpassas till modern sjöfart. Föreningen bör upprätta en kravspecifikation som kontinuerligt ses över i takt med förnyade krav. Ett särskilt problem är kravet på särskilda certifikatskurser för befäl. För att erhålla behörighet på samtliga förekommande fartygstyper krävs en mängd kortkurser och alla kan inte rymmas inom den givna tiden för sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningen. Därför är det ofrånkomligt att vissa kortkurser måste ligga utanför den ordinarie utbildningen. Vilka kurser som ska finnas kvar inom den ordinarie utbildningen bör bestämmas med utgångspunkt från behoven för den svenska handelsflottan. Således måste t ex tank-och kemkurserna fortfarande tillhandahållas i den ordinarie utbildningen eftersom en stor del av den svenska handelsflottan består av fartyg som har krav på sådan kompetens. Ett särskilt problem är att det oftast krävs tank- eller kembehörighet även för att tjänstgöra som juniorbefäl på sådana fartyg. För behörighet krävs utöver kursen även viss praktik i tank- och/eller kemfartyg. Formellt krävs denna behörighet endast vid tjänstgöring som seniorbefäl, men de flesta oljebolag ställer krav på att allt befäl som har något ansvar för oljelasten ska ha full tank och/eller kem-behörighet. Det är därför viktigt att studenterna under den fartygsförlagda praktiken även får tjänstgöra på tank- och/eller kemfartyg så att de kan erhålla erforderlig behörighet för att tjänstgöra som befäl på sådana fartyg. Båda högskolorna har modern utrustning. Det är dock viktigt att den ständigt moderniseras för och följer den tekniska utvecklingen inom näringen. Ansvaret åvilar i första hand staten att utrustningen inte föråldras men andra finansiella källor bör utnyttjas maximalt för att få nödvändig utrustning som staten inte orkar med. Sjömanshusstiftelsen är härvid den viktigaste finansiären. En modern utbildning kräver mycket kompetenta lärare. Det är viktigt att högskolorna får tillgång till lärare som har förmåga att ge de studerande en utbildning som gör att svensk sjöbefälsutbildning även fortsättningsvis åtnjuter ett mycket gott rykte internationellt. Föreningens åsikt har varit att det i Sverige endast finns utrymme för en nivå på sjöbefälsutbildningarna, d.v.s. sjöingenjör och sjökapten. Arbetsmarknaden för svenskt befäl med lägre utbildningar är liten och sådana utbildningar ger inlåsningseffekter. Innehållet i sjöbefälsutbildningarna måste förändras i takt med att yrkeskraven ändras för be-

7 UTBILDNING 7 fälet. I framtiden kan vi se en ökad globalisering av sjöfarten, förändrade kommunikations- och transportsystem samt större krav på miljöhänsyn. Det ställer krav på grundläggande förändringar i sjöbefälsutbildningen bla. vad gäller management, administration, marknads- och miljökunskap. Utbildning för intendenturbefäl En grupp befäl vars utbildning är kraftigt eftersatt är intendenturbefälet. Det gäller särskilt utbildning i chefs- och ledarskapsfrågor. Bättre grundläggande utbildning behövs också i administration och ekonomi. Den utbildning som finns är splittrad och svåröverskådlig och det behövs av en mer sammanhållen utbildning. Även för intendenturbefälet behövs en bättre tillämpning av kompetensutvecklingsavtalet. Kompetensutvecklingsavtalet Kompetensutvecklingsavtalet mellan Redareföreningen och SMBF/Sjöbefälen träffades år Avtalet ger de lokala parterna (rederi och klubb) möjlighet att överenskomma om hur befälet skall utvecklas i sin yrkesroll. Avtalet har dock så här långt inte fått det genomslag det förtjänar på det lokala planet. Föreningsstyrelsen är därför av den uppfattningen att förbundet hårdare bör driva kravet på att kompetensutvecklingsavtalet kommer till praktisk tillämpning i rederierna. Facklig utbildning Föreningen arrangerar en gång om året en facklig grundkurs. Deltagarna utbildas i lagar och avtal som berör anställda på sjöfartens område. Antalet deltagare har varit gott och funnits väl representativa vad gäller olika åldrar, fackliga erfarenheter, yrkeskategorier och yrkeserfarenhet, dock har det under senare åren varit en övervägande del kursdeltagare från färjesjöfarten. Sjöbefälsföreningens fackliga grundkurs är omfattande. Tyngdpunkten ligger på förståelse och tillämpning av på sjöarbetsmarknaden gällande kollektivavtal och lagar. De av föreningen tecknade kollektivavtalen sätts i relation till den lagstiftning som gäller inom arbetslivet. Särskilt framträdande är medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen samt branschens speciallagstiftning t.ex. sjömanslagen och fartygssäkerhetslagen. Förhandlingsteknik praktiseras på ett reellt sätt då dessa kunskaper är av mycket stor betydelse. Detta sker genom förhandlingsspel där deltagarna får agera i olika positioner vad gäller de olika aktörerna på sjöarbetsmarknaden. Det har vidare framförts önskemål om att denna fackliga grundkurs skall uppföljas av en fortsättningskurs/påbyggnadskurs vilket föreningen naturligtvis arbetar för. Förlagsverksamhet Sjöbefälsföreningen har genom sitt dotterbolag SMBF Service AB givit ut ett läromedel i Technical English. Läromedlet används i sjöingenjörsklasserna på Linnéuniversitetet och har även distribuerats till ett antal andra intressenter såväl inom Sverige som utomlands. Hela detta paket har helt nyligen reviderats och kommit i en nyutgåva. Det pågår ett arbete att kunna ta fram delar av denna utbildning med hjälp av interaktiva datorbaserade system. Styrelsens uppfattning är att föreningen på detta sätt skall verka för att ta fram bra läromedel till sjöbefälsskolorna. TAP-befälens utbildning De fackliga organisationerna godkände 1997 att ett mixed crew-system infördes på svenska lastfartyg. Enligt de lokala överenskommelserna som därefter träffades accepterades att högst 50% av antalet fartygsbefäl och högst 50% av antalet maskinbefäl skulle få utgöras av s.k. TAP-

8 8 UTBILDNING befäl (TAP-befäl = tillfälligt anställt befäl). Föreningen har tidigare bestämt att det endast är aktuellt med filippinskt TAP-befäl. Enligt den centrala överenskommelsen om TAP-befäl ska parterna godkänna TAP-befälens behörighet. Då den ena parten (Sjöfartens Arbetsgivareförbund) inte visar något större intresse vad gäller kvaliteten på det TAP-befäl som anställes har det i praktiken inneburit att Sjöbefälsföreningen varit den enda part som haft synpunkter på TAP-befälens utbildning och kompetens. Med tanke på att TAP-systemet med största sannolikhet kommer att finnas kvar under överskådlig tid är det av vikt att föreningen engagerar sig i att förbättra TAP-befälens kompetens. Det har visat sig att införandet av TAP-systemet inte har inneburit att bemanningarna på fartygen har utökats. I stället har ett svenskt befäl rakt av ersatts med ett filippinskt befäl. Det filippinska befälet borde därför ha en kompetens likvärdig med det svenska befälet han ersatt eftersom övrigt befäl annars får en ökad arbetsbelastning. Verkligheten har dock visat att i regel så kan inte ett filippinskt befäl utan vidare ersätta ett svenskt befäl. Det beror bl.a. på lägre kompetens, andra arbetsmetoder och/eller kulturella skillnader. För att överbrygga de kulturella skillnaderna och olikheterna att arbeta har föreningen producerat ett interaktivt utbildningsprogram (CD-ROM) för filippinska sjömän som ska börja tjänstgöra på svenska fartyg. Tanken är att de filippinska sjömännen innan de påbörjar sin anställning ska få viss kännedom om svenskt ledarskap, kultur och särregler. Föreningens uppfattning har alltid varit att det på ett svenskflaggat fartyg ska vara ett svenskt management. Föreningen anordnar också halvdagsseminarier för avgångsklasserna på sjöfartshögskolorna i ämnet ledarskap på svensk/filippinsk bemannade fartyg för att informera det yngre befälet om de kulturella skillnaderna som det kan vara bra att känna till när man arbetar tillsammans med filippinska sjömän. Föreningsstyrelsen anser att det är av vikt att bevaka utbildning samt hur de godkända bemanningsbolagen agerar då det gäller vidare- och kompetensutbildning av de filippinska befälen.

9 UTBILDNING 9

10 10 UTBILDNING

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart Prognos hösten 21 Arbetsmarknadsutsikter Sjöfart 211 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 214 Sjöfart Prognos för arbetsmarknaden 214 215 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Översikt 3 Svenska fartyg 5 Branschorganisationer

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN REGERINGENS REKRYTERINGSUPPDRAG TILL SJÖFARTSVERKET Datum: 2010-03-31 Vår beteckning: 08-03114 Projektledare Projektsekreterare Alf Brodin

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Ändringar i behörighetssystemet

Ändringar i behörighetssystemet 1 (12) Sjöfartsinspektionen Handläggare direkttelefon Tomas Gustavsson, 011-19 13 18 Datum Vår beteckning 2000-02-28 070302-0034337 Ert datum Er beteckning Enligt sändlista Ändringar i behörighetssystemet

Läs mer

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 1 Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet 2 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET Arbetsmiljön till sjöss Det är stort intresse för frågor om säkerhet till sjöss såväl i Sverige

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon

Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon cjlt Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon Datum 2009-04 15 Ert datum Vår beteckning 0401-08-03114 Er beteckning N20081655 I)TR Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delrapport om uppdrag att

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv

T NNA NNA SKA SKA TEN ur finskt perspektiv TONNAGESKATTEN ur finskt perspektiv Innehåll 1. EU- riktlinjerna för statligt stöd 2. Allmänt om tonnageskatt tt 3. Läget i Finland idag EU - Riktlinjer för statligt stöd (1) - EU-kommissionens riktlinjer

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART Transportstyrelsen föreskriver

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

Sjömännens rättighetsförklaring

Sjömännens rättighetsförklaring Sjöingenjörsprogrammet Självständigt arbete Sjömännens rättighetsförklaring Förändringar inom svensk sjöfart gällande arbets- och levnadsförhållande till följd av sjöarbetskonventionen Erik Erlandsson

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

TEN-T PROJECT NO: 2010-EU-21109-S. Verification system of maritime certificates An attitude survey among future Swedish officers.

TEN-T PROJECT NO: 2010-EU-21109-S. Verification system of maritime certificates An attitude survey among future Swedish officers. TEN-T PROJECT NO: 2010-EU-21109-S Verification system of maritime certificates An attitude survey among future Swedish officers. Chalmers December 2011 Verification system of maritime certificates VERSION:

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

En framtid som sjo befa l

En framtid som sjo befa l Sjökaptensprogrammet Självständigt arbete En framtid som sjo befa l Sjöbefälsstudenters syn på arbetet Viktor Thyr Berggren, André Svensson 2013-04-29 Program: Sjökaptensprogrammet Ämne: Självständigt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft?

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft? Business Assurance DNV GL Merger - Frågor och Svar Här finner du svar på generella frågor om sammanslagningen av DNV och GL, samt frågor som gäller dig som kund till DNV Business Assurance. Hör gärna av

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext.

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext. 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underlag för ratificering av FN:s internationella konvention om kontroll av skadliga påväxthindrande

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring

Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Kraftsamling för en hållbar sjöfart Den svenska handeln är extremt beroende av sjöfart. Så gott som allt det vi köper som har producerats

Läs mer

Hållbar sjöfart. Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring

Hållbar sjöfart. Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Hållbar sjöfart Handlingsplan för en konkurrenskraftig sjöfartsnäring Rapport utgiven av SEKO - Facket för Service och Kommunikation som organiserar ca 7 000 sjömän i manskapsbefattningar i branschavdelningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT Sida 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd Kommunfullmäktige, 2012-04-23, 41 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2015-06-30 Plan Riktlinje Reviderad

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Högskolan på Åland. serienummer 60/2013. Sjöfart. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531

Högskolan på Åland. serienummer 60/2013. Sjöfart. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531 Svenska sjöfartsstuderande på Åland -en undersökning om varför så många svenskar studerar på sjöfartsprogrammet Victor Jonsson Niclas Nilsson Högskolan på Åland serienummer 60/2013 Sjöfart Mariehamn 2013

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING intendenturbefäl Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för intendenturbefäl gällande fr o m

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-01-28. Departementspromemorian Sjömäns ersättning vid sjukdom (Ds 2008:79)

Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-01-28. Departementspromemorian Sjömäns ersättning vid sjukdom (Ds 2008:79) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-01-28 Departementspromemorian Sjömäns ersättning vid sjukdom (Ds 2008:79) SEKO, Facket för Service och Kommunikation, Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Rutiner för lönepolitiken vid Karlshamns kommun

Rutiner för lönepolitiken vid Karlshamns kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KS 25, 2008-02-19 Rutiner för lönepolitiken vid Karlshamns kommun Inledning De rutiner som gäller vid lönesättning

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Den 19 juni 2013 tecknade KFS och Kommunal ett treårigt avtal med ett värde om 6,8 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet. Löneökningar

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

OPTIMERING AV SJÖFARTSUTBILDNINGEN

OPTIMERING AV SJÖFARTSUTBILDNINGEN ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2009:3 OPTIMERING AV SJÖFARTSUTBILDNINGEN Mariehamn den 13 januari 2009 ISSN 0357-735X Arbetsgruppens uppdrag Landskapsregeringen utsåg den 21 november 2008 en arbetsgrupp med uppdrag

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

framtida möjligheter och utmaningar

framtida möjligheter och utmaningar ens framtida möjligheter och utmaningar Presentation av Tillväxtanalys uppdrag, Näringsdepartementet, 21 juni 2010 Maria Lindqvist, projektledare Regeringsuppdraget En beskrivning och analys av klustrets

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar

Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Övergripande om det svenska genomförandet av inre vattenvägar Föreskrifter om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart direktiv 2006/87/EG och zonindelning Erik Eklund Stf Sjö- och Luftfartsdirektör Europas

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT (utkast) SJÖFARTSVERKET OCH UTBILDNINGSSTYRELSEN 20.4.2007 ÅLANDS SJÖMANSSKOLA 2.2.2007 UTVÄRDERING ENLIGT STCW I/8 OCH A-I/8

UTVÄRDERINGSRAPPORT (utkast) SJÖFARTSVERKET OCH UTBILDNINGSSTYRELSEN 20.4.2007 ÅLANDS SJÖMANSSKOLA 2.2.2007 UTVÄRDERING ENLIGT STCW I/8 OCH A-I/8 Ålands gymnasium Sjöfartsprogrammets kvalitetshandbok Dok. Nr. Del III - 1.02 Utfärdat: 06.02.2012 Version: 1 Sidan 1 av 7 Reviderat: Utgiven av: Kvalitetsansvarig Godkänd av: Styrelsen UTVÄRDERINGSRAPPORT

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

Stressad på sjön. En jämförande studie av nyutexaminerade styrmäns upplevelser av stress inom två olika branscher

Stressad på sjön. En jämförande studie av nyutexaminerade styrmäns upplevelser av stress inom två olika branscher Sjökaptensprogrammet Självständigt arbete Stressad på sjön En jämförande studie av nyutexaminerade styrmäns upplevelser av stress inom två olika branscher Sebastian Backe, Ola Rask 2014-04-25 Program:

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid Jobba till sjöss nära hemma Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid 2 Intressanta utvecklingsmöjligheter för duktigt sjöfolk

Läs mer

Av löneavtalen framgår att arbetsgivaren har fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

Av löneavtalen framgår att arbetsgivaren har fortsatt stort ansvar för lönebildningen. JIElfl SALA Bilaga ~KOMMUN KS 2015/121/1 1(5) 2015 05--08 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Lars-Göran Carlsson SALA KOMMUN Kommunstyrelsen lnk. 2015-05- 1 2 Dlatlenr?i!'Jf~J ~.ff

Läs mer