UTBILDNING 1. Utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNING 1. Utbildning"

Transkript

1 UTBILDNING 1 Utbildning

2 2 UTBILDNING

3 UTBILDNING 3 Behörigheter Den 25 juni 2010 klubbade IMO igenom en reviderad upplaga av STCW (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in 1995 and 1997). Redan 2006 tog IMO beslut om att revidera STCW och efter ett antal möten, arbetsgrupper och korrespondensgrupper har nu slutresultatet kommit. En hel del arbete har lagts ner på att harmonisera reglerna med ILO MLC 2006, den så kallade sjöarbetskonventionen. Den nya STCW-konventionen och koden börjar gälla från den 1 januari 2012 och kommer att ha fått fullt genomslag 1 januari Certifikaten avseende sjömäns behörighet gäller fem år, och vid förnyelse kommer de successivt att bytas ut. I kapitel 1 har definitionerna förtydligats och utökats med 11 till totalt 36. En standard för friskintyg har tagits fram och här har man kommit överens om högst två års giltighetstid samt en tremånaderstid för att förnya intyget. Kapitel II som handlar om däcksavdelningen har justerats avseende tekniska framsteg, bland annat har ARPA och ECDIS fått en mer framträdande roll på bekostnad av morse och ljussignalering samt astronomisk navigering. Ledarskap, managementfrågor och teamwork har lyfts fram. Vidare kommer begreppet Able Seafarer deck/engine (kapitel III) in i konventionen. Det innebär att såväl kompetenskrav som behörigheter kommer att gälla för matroser och motormän. Kapitel III har fått tre nya kompetenskrav, dels Able Seafarer/engine (motorman) dels två elektrotekniska kompetenser, en på operational level och en på support level Det är således befattningarna elektroingenjör/elingenjör/eltekniker samt fartygselektrikern som nu får riktiga kompetenskrav och följaktligen behörigheter. Tabellerna med kompetenskrav har omarbetats för allt maskinbefäl och i riktlinjerna i B-delen har arbete med högspänning, dvs över 1000V, tillkommit. Kapitel IV har endast reviderats redaktionellt men i Kapitel V har det gjorts ganska stora förändringar, speciellt avseende tankerutbildning. Det finns nu två nivåer, grund- och fördjupad utbildning med avseende på tank, kem och gas. Crowd and Crisis Management inklusive beteendeutbildning har införts för samtliga passagerarfartyg, och det är nu 5-års begränsad giltighet på alla dessa certifikat. Även B-delen har fått riktlinjerna noggrannare utformade och innefattar numera även dynamic positioning, ankarhantering och navigering i polarområdena. Kapitel VI inkluderar nu basic training och räddningsfarkoster liksom ett nytt stycke om ship security officer och security training. I Kapitel VIII har alkoholgränserna sänkts till max 0,5 promille eller 0,25 mg/liter i utandningsluften, dock lägre om den nationella lagstiftningen eller företagspolicyn så föreskriver. Vilotidsreglerna fick till slut en kompromisstext där huvudregeln skall vara minst 77 timmars vila per vecka. Undantagsreglerna tillåter dock minst 70 timmars vila under max två veckor i följd, även vilotiden per dygn kan delas upp i max tre perioder, varav den ena skall vara minst sex timmar. Med tanke på utgångspunkterna för revideringen, att inga nedgraderingar av utbildningar eller säkerhetskrav skulle förekomma, anser företrädarna för de sjöanställda att man inte nått ända fram på vissa områden. Detta gäller framförallt vilotidsreglerna som diskuterades ända fram till dess att klubban slogs i bordet. Föreningen har lagt ner ett stort arbete för att kunna driva våra frågor framåt och vi har haft stor framgång i många frågor där vi framförallt fått Transportstyrelsen och ITF att stå bakom oss. Föreningen har dessutom skapat sig viss internationell respekt då många nationer och intresseorganisationer kommit för att rådfråga oss i många olika frågor. Styrelsen ser det som mycket viktigt att vi fortsatt kan påverka regler inte bara nationellt, utan framför allt inom det internationella arbetet. Efter sammanslagningen kan dessutom resurserna fördelas så att vi kan representera med de mest kompetenta personerna inom de olika områdena.

4 4 UTBILDNING Rekryteringsbehovet Under ett antal tidigare år hade sjöfartssektorn präglats av tillväxt och stor efterfrågan på arbetskraft. Tyvärr har läget vad gäller rekrytering drastiskt förändrats de senaste åren. Krisen var ett faktum i slutet av 2008 då efterfrågan på arbetskraft ersattes av varsel och uppsägningar och svenska redare flaggade ut i stor omfattning. och sjöfartsstudenterna fick därmed stora svårigheter att erhålla praktikplatser. Sjöfartsverket fick i uppdrag av regeringen år 2009 att i samverkan med branschen ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjning (Rekryteringsuppdraget) inom sjöfartsklustret. Inom ramen för uppdraget konstruerades en expertgrupp som valde ut frågor vilka samlades inom tre teman och som därefter bearbetats inom tre arbetsgrupper (Attityder, Utbildning och Regelförändringar). Rekryteringsuppdraget redovisades våren För den verksamhet som bedrivs till sjöss har frågorna om platser för ombordutbildning/praktik och fartygens flagg kommit att framstå som de viktigaste. En minskad svensk handelsflotta försvårar situationen för utbildningssektorn men kan också innebära att efterfrågan på svensk sjöpersonal minskar. Behovet av en särskild utredare lyftes fram för att göra en djupare översyn för att lösa flera olika problem däribland det akuta behovet av praktikplatser. Sammantaget går det att konstatera att det finns ett fortsatt starkt behov av att rekrytera kompetent personal till den svenska såväl som den internationella sjöfartsnäringen och till sjöfartsklustret. Även om den ekonomiska nedgången i slutet av 2008 och under 2009 haft mycket stor påverkan på sjöfartssektorn går det inte att blunda för det faktum att det finns ett stort rekryteringsbehov och att rekryteringsarbetet bör vara långsiktigt. Kompetensförsörjning till den maritima sektorn är en fråga som rönt stort intresse även i den internationella sjöfartsvärlden de senaste åren. Samma år som krisen kom, 2008, lanserade IMO ett globalt initiativ med kampanjen Go to Sea! Medlemsländer uppmanades att agera för att motverka en enorm förväntad brist vad det gäller sjöbefäl och att visa på att en maritim utbildning och en karriär till sjöss mycket väl kan vara en språngbräda till intressanta yrken i land. IMO poängterar vikten av att synas på skolor och informera om sektorn, men menar även att det är viktigt att IMO: s representanter vid utlandsbesök besöker sjöfartsutbildningar, sjömansservice och maritima samt icke-maritima departement runt om i världen för att stödja sjöfartens roll utsågs också av IMO till Year of the Seafarer. Temat valdes för att ge IMO och den internationella maritima gemenskapen möjligheten att lyfta fram all världens sjömän för deras unika bidrag till samhället och de risker de tvingas ta i sitt dagliga arbete som sjöfartens år kompletterar IMOs Go to Sea -kampanj men ligger också väl i linje med revideringen av STCW-konventionen. När den nya STCW-konventionen sjösattes 1 januari 2012 (med krav på fullt genomförande senast 1 januari 2017) sattes också en ny global standard för utbildning och certifiering av sjömän som kan bemanna fartyg med den allra senaste tekniken ombord idag och för en tid framöver. Länder som har en egen handelsflotta får också ett starkt sjöfartskluster. En krympande svenskflaggad handelsflotta kommer att resultera i färre praktikplatser. Detta är förödande för utbildningarna men även för näringens profilering. I sin tur riskerar allt färre svenska ombordjobb göra att vi får en minskad möjlighet att påverka sjöfartens utveckling internationellt. Det handlar även om kompetens till myndigheter, försäkringsbolag, skolor, teknikleverantörer, forskning m.m., vilket skapar arbetstillfällen och omsätter pengar. Det är viktigt att mänsklig och teknisk kompetens även i en vikande konjunktur värnas i Europa till stöd för hållbara och konkurrenskraftiga sjötransporter. Brist på kvalificerat sjöfolk medför

5 UTBILDNING 5 en risk för att man inte klarar att bemanna fartygen med kompetent personal i en framtida uppgång. Andra förutsättningar för en utveckling av europeisk sjöfart är effektivisering av transportsystemet, stärkt sjösäkerhet, minskad miljöpåverkan samt att skapa stabila och konkurrenskraftiga sjötransporter. Utbudet av arbetskraft Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Detta beror framför allt på den nya synen på sjösäkerhet internationellt. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. SMBF Service AB är ett helägt bolag av Sjöbefälsföreningen och bolagets verksamhet är en viktig del i Sjöbefälsföreningens fackliga verksamhet genom att det skapar arbetstillfällen för svenskt befäl som inte annars skulle komma den svenska arbetsmarknaden tillgodo. Även bolaget NOS förvärvades 2004 av Sjöbefälsföreningen för att rädda de svenska arbetstillfällena (se vidare Sjöfartspolitisk rapport). Genom dessa båda bolag sysselsätter Sjöbefälsföreningen f.n. 339 svenska sjöbefäl. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år. Teknisk personal har en stor arbetsmarknad inom kraftverk, fjärrvärme och i processindustri, i Sverige eller internationellt men även inom inspektion och planering för underhåll eller nybyggnation inom ett rederi. För närvarande finns det svenska utbildningar till sjöbefäl, både sjökapten och sjöingenjörer, vid Chalmers i Göteborg och vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vid utgången av 2010 fanns på dessa skolor totalt sjöbefälsstuderande. Värt att nämna är att antalet platser på dessa utbildningar ökat dramatiskt. Bara sedan våren 2007 och till utgången av 2010 har elevantalet på Chalmers sjökaptensprogram ökat från 149 till 358 elever. Samma program i Kalmar hade från 2006 och till utgången av 2010 ökat från 60 elever till 231 elever. De preliminära intagen till dessa kurser för 2012 ser ex. i Kalmar ut som följer; Sjökapten: 4-årig utb. 60 st. 3-årig utb. 25 st. Sjöingenjör: 4-årig utb. 60 st. 3-årig utb. 17 st. Sjöbefälsutbildning i Sverige I dag bedrivs sjöbefälsutbildning i Göteborg (Chalmers Lindholmen) och i Kalmar (Linnéuniversitetet). I Göteborg är all sjöingenjörs- och sjökaptensutbildning fyraårig. I Kalmar finns såväl treåriga som fyraåriga utbildningar till sjöingenjör och sjökapten. Det treåriga sjöingenjörsprogrammet är avsett för den som har minst 21 månaders sjöpraktik. Sjöingenjörsstudenter utan tidigare praktik går det fyraåriga programmet där studier på sjöbefälsskolan varvas med fartygs- och verkstadsförlagd utbildning. Ombordpraktiken är på totalt 10 månader samt el-och verkstadspraktiken på totalt 12 veckor. Sjökaptensstudenterna utan tidigare praktik får sin utbildning varvad med fartygsförlagd utbildning om totalt 12 månader. Gemensamt för de fyraåriga utbildningarna är att den studerande vid fullgjorda studier skall ha möjlighet att erhålla en vaktbefälsbehörighet (klass V). Detta har möjliggjorts genom att

6 6 UTBILDNING kvaliteten på praktiktiden har höjts genom att lägga den inom utbildningssystemet i form av fartygsförlagd utbildning samt ökad simulatorträning. Det kan dock ifrågasättas om kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen inte borde förbättras ytterligare. Inte alla befäl som utses till handledare ombord har adekvat utbildning för detta. På många fartyg är dessutom arbetsmängden så stor att det inte finns utrymme för att undervisa studenterna. Ofta beror det också på den enskilda handledarens intresse av undervisning om den fartygsförlagda utbildningen skall vara givande. Kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen har dock höjts men det är dock ofrånkomligt att de befäl som i dag får sin vaktbehörighet är betydligt mindre erfarna än de som har gått den långa vägen. Antalet praktikplatser har minskat på grund av utflaggning och det har gjort att framförallt sjömansskolorna men också sjöbefälsskolorna har problem att få ut sina elever i de perioder som skolorna planerat. SBF har representanter i olika organ inom båda skolorna och följer utbildningen noga. Våra elevrepresentanter kommer också med värdefull information om elevernas syn på utbildningen. Styrelsen anser att detta arbete är av stor betydelse som noggrant skall följas och SBF skall också lämna förslag på förbättrad utbildning i syfte att svenskt befäl ska kunna vidmakthålla sin höga kompetens. Allmänna synpunkter Den svenska sjöbefälsutbildningen i såväl Göteborg som Kalmar håller en internationellt sett mycket hög nivå. Utbildningskraven ligger väl över de internationella miniminivåerna. Det är viktigt att den höga standarden bevaras och att sträva efter att ytterligare höja nivån så att svenskt sjöbefäl får en än högre kompetens i sin yrkesroll. Varje försök att försämra utbildningen måste kraftfullt motarbetas. Emellertid finns stort behov att se över kursinnehållet i sjöbefälsutbildningarna. Vissa delar är föråldrade och bör anpassas till modern sjöfart. Föreningen bör upprätta en kravspecifikation som kontinuerligt ses över i takt med förnyade krav. Ett särskilt problem är kravet på särskilda certifikatskurser för befäl. För att erhålla behörighet på samtliga förekommande fartygstyper krävs en mängd kortkurser och alla kan inte rymmas inom den givna tiden för sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningen. Därför är det ofrånkomligt att vissa kortkurser måste ligga utanför den ordinarie utbildningen. Vilka kurser som ska finnas kvar inom den ordinarie utbildningen bör bestämmas med utgångspunkt från behoven för den svenska handelsflottan. Således måste t ex tank-och kemkurserna fortfarande tillhandahållas i den ordinarie utbildningen eftersom en stor del av den svenska handelsflottan består av fartyg som har krav på sådan kompetens. Ett särskilt problem är att det oftast krävs tank- eller kembehörighet även för att tjänstgöra som juniorbefäl på sådana fartyg. För behörighet krävs utöver kursen även viss praktik i tank- och/eller kemfartyg. Formellt krävs denna behörighet endast vid tjänstgöring som seniorbefäl, men de flesta oljebolag ställer krav på att allt befäl som har något ansvar för oljelasten ska ha full tank och/eller kem-behörighet. Det är därför viktigt att studenterna under den fartygsförlagda praktiken även får tjänstgöra på tank- och/eller kemfartyg så att de kan erhålla erforderlig behörighet för att tjänstgöra som befäl på sådana fartyg. Båda högskolorna har modern utrustning. Det är dock viktigt att den ständigt moderniseras för och följer den tekniska utvecklingen inom näringen. Ansvaret åvilar i första hand staten att utrustningen inte föråldras men andra finansiella källor bör utnyttjas maximalt för att få nödvändig utrustning som staten inte orkar med. Sjömanshusstiftelsen är härvid den viktigaste finansiären. En modern utbildning kräver mycket kompetenta lärare. Det är viktigt att högskolorna får tillgång till lärare som har förmåga att ge de studerande en utbildning som gör att svensk sjöbefälsutbildning även fortsättningsvis åtnjuter ett mycket gott rykte internationellt. Föreningens åsikt har varit att det i Sverige endast finns utrymme för en nivå på sjöbefälsutbildningarna, d.v.s. sjöingenjör och sjökapten. Arbetsmarknaden för svenskt befäl med lägre utbildningar är liten och sådana utbildningar ger inlåsningseffekter. Innehållet i sjöbefälsutbildningarna måste förändras i takt med att yrkeskraven ändras för be-

7 UTBILDNING 7 fälet. I framtiden kan vi se en ökad globalisering av sjöfarten, förändrade kommunikations- och transportsystem samt större krav på miljöhänsyn. Det ställer krav på grundläggande förändringar i sjöbefälsutbildningen bla. vad gäller management, administration, marknads- och miljökunskap. Utbildning för intendenturbefäl En grupp befäl vars utbildning är kraftigt eftersatt är intendenturbefälet. Det gäller särskilt utbildning i chefs- och ledarskapsfrågor. Bättre grundläggande utbildning behövs också i administration och ekonomi. Den utbildning som finns är splittrad och svåröverskådlig och det behövs av en mer sammanhållen utbildning. Även för intendenturbefälet behövs en bättre tillämpning av kompetensutvecklingsavtalet. Kompetensutvecklingsavtalet Kompetensutvecklingsavtalet mellan Redareföreningen och SMBF/Sjöbefälen träffades år Avtalet ger de lokala parterna (rederi och klubb) möjlighet att överenskomma om hur befälet skall utvecklas i sin yrkesroll. Avtalet har dock så här långt inte fått det genomslag det förtjänar på det lokala planet. Föreningsstyrelsen är därför av den uppfattningen att förbundet hårdare bör driva kravet på att kompetensutvecklingsavtalet kommer till praktisk tillämpning i rederierna. Facklig utbildning Föreningen arrangerar en gång om året en facklig grundkurs. Deltagarna utbildas i lagar och avtal som berör anställda på sjöfartens område. Antalet deltagare har varit gott och funnits väl representativa vad gäller olika åldrar, fackliga erfarenheter, yrkeskategorier och yrkeserfarenhet, dock har det under senare åren varit en övervägande del kursdeltagare från färjesjöfarten. Sjöbefälsföreningens fackliga grundkurs är omfattande. Tyngdpunkten ligger på förståelse och tillämpning av på sjöarbetsmarknaden gällande kollektivavtal och lagar. De av föreningen tecknade kollektivavtalen sätts i relation till den lagstiftning som gäller inom arbetslivet. Särskilt framträdande är medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen samt branschens speciallagstiftning t.ex. sjömanslagen och fartygssäkerhetslagen. Förhandlingsteknik praktiseras på ett reellt sätt då dessa kunskaper är av mycket stor betydelse. Detta sker genom förhandlingsspel där deltagarna får agera i olika positioner vad gäller de olika aktörerna på sjöarbetsmarknaden. Det har vidare framförts önskemål om att denna fackliga grundkurs skall uppföljas av en fortsättningskurs/påbyggnadskurs vilket föreningen naturligtvis arbetar för. Förlagsverksamhet Sjöbefälsföreningen har genom sitt dotterbolag SMBF Service AB givit ut ett läromedel i Technical English. Läromedlet används i sjöingenjörsklasserna på Linnéuniversitetet och har även distribuerats till ett antal andra intressenter såväl inom Sverige som utomlands. Hela detta paket har helt nyligen reviderats och kommit i en nyutgåva. Det pågår ett arbete att kunna ta fram delar av denna utbildning med hjälp av interaktiva datorbaserade system. Styrelsens uppfattning är att föreningen på detta sätt skall verka för att ta fram bra läromedel till sjöbefälsskolorna. TAP-befälens utbildning De fackliga organisationerna godkände 1997 att ett mixed crew-system infördes på svenska lastfartyg. Enligt de lokala överenskommelserna som därefter träffades accepterades att högst 50% av antalet fartygsbefäl och högst 50% av antalet maskinbefäl skulle få utgöras av s.k. TAP-

8 8 UTBILDNING befäl (TAP-befäl = tillfälligt anställt befäl). Föreningen har tidigare bestämt att det endast är aktuellt med filippinskt TAP-befäl. Enligt den centrala överenskommelsen om TAP-befäl ska parterna godkänna TAP-befälens behörighet. Då den ena parten (Sjöfartens Arbetsgivareförbund) inte visar något större intresse vad gäller kvaliteten på det TAP-befäl som anställes har det i praktiken inneburit att Sjöbefälsföreningen varit den enda part som haft synpunkter på TAP-befälens utbildning och kompetens. Med tanke på att TAP-systemet med största sannolikhet kommer att finnas kvar under överskådlig tid är det av vikt att föreningen engagerar sig i att förbättra TAP-befälens kompetens. Det har visat sig att införandet av TAP-systemet inte har inneburit att bemanningarna på fartygen har utökats. I stället har ett svenskt befäl rakt av ersatts med ett filippinskt befäl. Det filippinska befälet borde därför ha en kompetens likvärdig med det svenska befälet han ersatt eftersom övrigt befäl annars får en ökad arbetsbelastning. Verkligheten har dock visat att i regel så kan inte ett filippinskt befäl utan vidare ersätta ett svenskt befäl. Det beror bl.a. på lägre kompetens, andra arbetsmetoder och/eller kulturella skillnader. För att överbrygga de kulturella skillnaderna och olikheterna att arbeta har föreningen producerat ett interaktivt utbildningsprogram (CD-ROM) för filippinska sjömän som ska börja tjänstgöra på svenska fartyg. Tanken är att de filippinska sjömännen innan de påbörjar sin anställning ska få viss kännedom om svenskt ledarskap, kultur och särregler. Föreningens uppfattning har alltid varit att det på ett svenskflaggat fartyg ska vara ett svenskt management. Föreningen anordnar också halvdagsseminarier för avgångsklasserna på sjöfartshögskolorna i ämnet ledarskap på svensk/filippinsk bemannade fartyg för att informera det yngre befälet om de kulturella skillnaderna som det kan vara bra att känna till när man arbetar tillsammans med filippinska sjömän. Föreningsstyrelsen anser att det är av vikt att bevaka utbildning samt hur de godkända bemanningsbolagen agerar då det gäller vidare- och kompetensutbildning av de filippinska befälen.

9 UTBILDNING 9

10 10 UTBILDNING

Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila

Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila 1 (9) Datum 2014-03-03 Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila Bakgrund För cirka sex år sedan beslutade det internationella sjöfartsorganet International Maritime Organization (IMO)

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 213 Sjöfart Prognos för arbetsmarknaden 214 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart Arbetsmarknadsutsikter för sjöfarten hösten 213 3 Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Prognos våren 2011. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Prognos våren 2011. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart Prognos våren 211 Arbetsmarknadsutsikter 212 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 214 Sjöfart Prognos för arbetsmarknaden 214 215 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Översikt 3 Svenska fartyg 5 Branschorganisationer

Läs mer

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart

Prognos hösten 2010. Arbetsmarknadsutsikter. Sjöfart Prognos hösten 21 Arbetsmarknadsutsikter Sjöfart 211 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Sjöfart Information om sjöfarten 2012-2013 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 4 Svenska handelsflottan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM58. Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfarten Näringsdepartementet 2016-03-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 82 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten. Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute

Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten. Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute Sjökapten 210 + 60 sp 2006 Utbildningsplanen avser utbildning

Läs mer

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal 1 (6) Handläggare direkttelefon Fartygsoperativa enheten Ert datum Er beteckning Bo Bergström, 011-19 13 18 2004-01-13 N2003/9163/TP Regeringskansliet Margareta Granborg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändrade vilotidsregler för vissa sjömän Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2011 Peter Norman Lennart Renbjer (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 43/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; UTKAST

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; UTKAST Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:2) om tillsyn inom sjöfartsområdet; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 2013:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART

Läs mer

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven Svensk Sjöfart Nyckeltal juli 2008 Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven 2008-07-01 Tabell 1. Svenska handelsflottans utveckling (300GT och över)* Handelsflottan

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

INFORMATION om SJÖFART 2011 och 2012

INFORMATION om SJÖFART 2011 och 2012 INFORMATION om SJÖFART 211 och 212 Text Carina Z Jonsson Text- och bildredigering Kjell Ljung 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text, Arbetsförmedlingen 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 4 Svenska handelsflottan 4 Tillskott till

Läs mer

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.02.2001 SG(2001) D/ 286567 Fru Minister, 1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning. 2. Förfarande I en skrivelse registrerad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK. vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH 270 sp Ingenjör YH med sjöfartsbehörighet 270 sp

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK. vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH 270 sp Ingenjör YH med sjöfartsbehörighet 270 sp UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK vid Högskolan på Åland Ingenjör YH 270 sp Ingenjör YH med sjöfartsbehörighet 270 sp Avser utbildning som inletts fr.o.m. hösten 2013 Uppgjord

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter

Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter 1 (6) Stab Närings- och Sjöfartspolitik Lars Vieweg, 011-19 15 50 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 1998:129) Svensk sjöfartsnäring - hot och möjligheter Sammanfattning

Läs mer

Fartygsbefäl KlassVII uppdragsutbildning

Fartygsbefäl KlassVII uppdragsutbildning Fartygsbefäl KlassVII uppdragsutbildning Version: 2.2 Datum: 2014-06-36 och övergripande mål Utbildningen vänder sig i första hand till personer som tänker söka sig en framtid inom bl.a. kustsjöfart, fiske,

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI. Informationsoch. kommunikationsstrategi INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 1 Informationsoch kommunikationsstrategi 2 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSTRATEGI Informations- och kommunikationsstrategi En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD REKRYTERING AV PERSONAL TILL SJÖFARTSSEKTORN REGERINGENS REKRYTERINGSUPPDRAG TILL SJÖFARTSVERKET Datum: 2010-03-31 Vår beteckning: 08-03114 Projektledare Projektsekreterare Alf Brodin

Läs mer

Fartygspersonalens specialbehörigheter

Fartygspersonalens specialbehörigheter 1 (6) Utfärdad: 26.2.2013 Träder i kraft: 1.3.2013 Rättsgrund: Lagen om Trafiksäkerhetsverket (863/2009) Giltighetstid: tills vidare Ändringsuppgifter: Ändrat 14.8.2013 Fartygspersonalens specialbehörigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET 1 Arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet 2 ARBETSMILJÖ- OCH SÄKERHETSARBETET Arbetsmiljön till sjöss Det är stort intresse för frågor om säkerhet till sjöss såväl i Sverige

Läs mer

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg

- inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss. Andrea Ahlberg - inverkan på svensk arbetsmiljö till sjöss Andrea Ahlberg Vad är International Labour Organization (ILO)? FN:s fackförbund för sysselsättningsfrågor. Bildades 1919 i efterdyningarna till första världskriget.

Läs mer

Avtal intendenturbefäl - fartyg med passagerarfartygscertifikat

Avtal intendenturbefäl - fartyg med passagerarfartygscertifikat Avtal intendenturbefäl - fartyg med passagerarfartygscertifikat Ramavtal för färjetrafiken mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående löner och allmänna anställningsvillkor

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:132 Några sjömansfrågor.

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:132 Några sjömansfrågor. Trafikutskottets betänkande 2013/14:TU16 Några sjömansfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:132 Några sjömansfrågor. I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Glasbranschföreningens yrkanden. Avtalsrörelsen 2016

Glasbranschföreningens yrkanden. Avtalsrörelsen 2016 Glasbranschföreningens yrkanden Avtalsrörelsen 2016 AVTALSYRKANDE AVTALSRÖRELSEN 2016 Glasmästeriavtalet FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR AVTALSRÖRELSEN 2016 Medlemsföretagen i glasbranschen präglas av den hårda

Läs mer

Ändringar i behörighetssystemet

Ändringar i behörighetssystemet 1 (12) Sjöfartsinspektionen Handläggare direkttelefon Tomas Gustavsson, 011-19 13 18 Datum Vår beteckning 2000-02-28 070302-0034337 Ert datum Er beteckning Enligt sändlista Ändringar i behörighetssystemet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd; beslutade den 22 juni 2004. Sjöfartsverket föreskriver följande med stöd av 3, 4 och 9 förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd.

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Motion till riksdagen 1987 /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder Sjöfarten- en bransch i kris Den svenska sjöfarten är en bransch

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning;

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:102) om bemanning; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART Transportstyrelsen föreskriver

Läs mer

AVTAL FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE SOM FULLGÖR FARTYGSFÖRLAGD UTBILDNING

AVTAL FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE SOM FULLGÖR FARTYGSFÖRLAGD UTBILDNING AVTAL FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE SOM FULLGÖR FARTYGSFÖRLAGD UTBILDNING Avtal mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Facket för Service och Kommunikation angående löner och allmänna anställningsvillkor för

Läs mer

UTKAST. Konsekvensutredning 1 (21) Dnr/Beteckning 2013-02-22 TSF 2012-651

UTKAST. Konsekvensutredning 1 (21) Dnr/Beteckning 2013-02-22 TSF 2012-651 Konsekvensutredning 1 (21) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Fredrik Jonsson Sjöfartsavdelningen Fartygsoperativa enheten Sjöpersonalsektionen Konsekvensutredning Förslag till ändringar i Transportstyrelsens

Läs mer

Sjöfartspolitisk rapport

Sjöfartspolitisk rapport SJÖFARTSPOLITISK RAPPORT 1 Sjöfartspolitisk rapport 2 SJÖFARTSPOLITISK RAPPORT Sjöfartspolitisk rapport Utvecklingen av svensk sjöfartsnäring 2008 2011 Under den senaste kongressperioden har den svenska

Läs mer

Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon

Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon cjlt Glj SJÖFARTSVERKET 1-Jandläggare, direkuelefon Datum 2009-04 15 Ert datum Vår beteckning 0401-08-03114 Er beteckning N20081655 I)TR Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delrapport om uppdrag att

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

fört vid förhandlingar mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Rederiet XXX och Sjöbefälsföreningen den angående utlandsavtal för..

fört vid förhandlingar mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Rederiet XXX och Sjöbefälsföreningen den angående utlandsavtal för.. Protokoll fört vid förhandlingar mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Rederiet XXX och Sjöbefälsföreningen den. 201.. angående utlandsavtal för.. Närvarande För rederiet: För Sjöbefälsföreningen: 1 Parterna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

PROGNOS ARBETSMARKNAD SJÖFART

PROGNOS ARBETSMARKNAD SJÖFART PROGNOS ARBETSMARKNAD SJÖFART 28 29 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...2 Svenska handelsflottan... 3 Tillskott till handelsflottan... 4 Arbetskraftsbrist...

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 19 juli 2011 (20.7) (OR. en) 13073/11 TRANS 219

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 19 juli 2011 (20.7) (OR. en) 13073/11 TRANS 219 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 19 juli 2011 (20.7) (OR. en) 13073/11 TRANS 219 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 18 juli 2011 till: Generalsekretariatet vid Europeiska unionens

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 2007:12 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...3 Definitioner och förkortningar...4 Bestämmelser om utbildningar och

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal; SFS 2002:643 Utkom från trycket den 2 juli 2002 utfärdad den 19 juni 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Befälspraktik på utlandsregistrerade handelsfartyg

Befälspraktik på utlandsregistrerade handelsfartyg Sjökaptensprogrammet Självständigt arbete Befälspraktik på utlandsregistrerade handelsfartyg En kvalitativ studie om intresse och problematik kring fartygsförlagd utbildning på utlandsregistrerade handelsfartyg

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

prognos arbetsmarknad Sjöfart 2009/2010

prognos arbetsmarknad Sjöfart 2009/2010 prognos arbetsmarknad 29/21 1 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 3 Svenska handelsflottan 3 Tillskott till handelsflottan 4 Antalet anmälda platser hos Arbetsförmedlingen 5 Arbetskraftsbrist

Läs mer

Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat

Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Ledarna/Sjöbefälsföreningen för maskinbefäl anställda i rederier anslutna till Sjöfartens Arbetsgivareförbund.

Läs mer

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING intendenturbefäl Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för intendenturbefäl gällande fr o m

Läs mer

Giltighetstid: tills vidare UTKAST 17.1.2013

Giltighetstid: tills vidare UTKAST 17.1.2013 1 (13) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [1.3.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009), 5 3 mom., 17 5 och 6 mom., 18 2

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 382 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:144

Regeringens proposition 2012/13:144 Regeringens proposition 2012/13:144 Sjöfartsstödets inriktning Prop. 2012/13:144 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 april 2013 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015*

Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Svensk sjöfart: nyckeltal 2015* Tabell 1a. Svenska handelsflottan ( 300 GT). 2005-2015 Handelsflottan totalt Svensk flagg Utländsk flagg År (1 jan) fartyg GT fartyg GT fartyg GT 2005 456 6 433 101 252

Läs mer

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy

Sveriges Redareförening. Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförening Sjösäkerhetspolicy Sjösäkerhetspolicy Sveriges Redareförenings styrelse har vid sitt styrelsemöte den 19 december 2002 antagit följande sjösäkerhetspolicy. Den viktigaste länken

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 216 Text: Carina Jonsson, 1 486 49 31 Arbetsförmedlingen Sjöfart Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 12 9 Innehållsförteckning

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling

Läs mer

STÖDPEDAGOGENS ROLL. Var befinner vi oss i Luleå?

STÖDPEDAGOGENS ROLL. Var befinner vi oss i Luleå? STÖDPEDAGOGENS ROLL Var befinner vi oss i Luleå? Identifierade frågeställningar 1/ Överenskommelse grund för stödpedagog SOSF2014:2 2/ Vilka eftergymnasiala kurser, program, YH, FHSK kan ingå, motsvarande

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR ELEKTROTEKNIK vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH 240 sp Avser utbildning som inletts fr.o.m. hösten 2006. Fastställd den 7 april 2006 av styrelsen för Högskolan

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer