Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Sjöfart Information om sjöfarten

2 Text Carina Jonsson, Arbetsförmedlingen Sjöfart

3 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Efterfrågan på arbetskraft 4 Svenska handelsflottan 4 Tillskott till handelsflottan 5 Anmälda platser hos Arbetsförmedlingen Sjöfart 6 Brist på arbetskraft 8 Utveckling av sysselsättningen 10 Utveckling av efterfrågan 11 Utbudet av arbetskraft 11 Sysselsättning 12 Personaltillskott 14 Manskap 14 Sjöbefäl 15 Intendenturutbildning 17 Könsfördelning 17 Arbetslöshet och programinsatser 17 Arbetsförmedlingen Sjöfart 17 Arbetssökande i program 18 Varsel och arbetslöshet 19 Regional utveckling & branschspecifika frågor 21 Infrastrukturen och investeringar 22 Sammanfattning 23 Yrkesbarometern med ett års sikt 24

4 2 Bakgrund Sverige har med sin 270 mils kust den längsta kuststräckan av alla EU-länder. Inom landets gränser finns dessutom öar, sjöar samt kilometer kanaler. Sverige är ett av Europas mest sjöfartsberoende länder och det hänger naturligtvis samman med vår stora exportindustri, höga levnadsstandard och lilla befolkning. Hela samhället är beroende av att fartyg når våra hamnar. Vi har i dagsläget en positiv handelsbalans i och med att vi exporterar mer än vad vi importerar. De svenska hamnarna står för 95 procent av den totala volymen av all import och export till och från landet. I praktiken betyder detta att nästan alla importerade varor som de flesta av oss anser vara nödvändiga i vårt dagliga liv har transporterats på ett fartyg. Hanteringen som sker i de svenska hamnarna kan årsvis sammanfattas med: fartygsanlöp (i snitt ett anlöp var femte minut) Omsättningen av gods motsvarar nästan 20 ton per svensk. Den svenska sjöfartssektorn och alla dess omgivningsföretag innefattar cirka anställda, underleverantörer inräknade. De maritima verksamheterna i Sverige omsätter tillsammans mer än 200 miljarder. Detta att jämföras med fordonsindustrin som omsätter miljarder kronor. 26,7 miljoner passagerare reser med färjor till och från landet. Motsvarande siffra för flygtrafiken är cirka 23,1 miljoner. Lägg därtill att skärgårdsfartyg och vägfärjor står för cirka 40 miljoner passagerare.

5 3

6 4 Efterfrågan på arbetskraft Svenska handelsflottan Vid slutet av 2011 fanns 965 svenska handelsfartyg registrerade. 375 av dessa är över 100 brutto. Det är det lägsta antalet fartyg sedan mätningen startade år Källa: Trafikanalys Under 2011 skedde 16 utflaggningar samt 5 inflaggningar. Det befaras att ytterligare ett 30-tal fartyg kommer att lämna den svenska flaggan under året. Medelåldern på svenska fartygsflottan fortsätter att öka. Detta i sig är inget problem men det är en tydlig indikator på att förnyelse inte är ett konkurrenskraftigt alternativ. Världshandelsflottan består idag av fartyg över 300 brutto. Den svenska sjöfartens andel av världens tonnage har minskat drastiskt sedan 1960-talet. Det är tyvärr troligt att denna kurva kommer att hålla i sig. Sverige har idag 0,4 procent av världshandelsflottan. Det att jämföra med Danmarks 1,5 procent och Norges 2 procent. Källa: Sjöfartstidningen

7 5 En stor del av handelsflottan består av olika typer av passagerarfartyg. Källa: Sveriges officiella statistik Tillskott till handelsflottan Under 2011 tog svenska rederier emot leverans av sex nya fartyg, varav två fick svensk flagg. Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse

8 6 I augusti 2012 fanns det 25 fartyg i order för leverans under de kommande åren. Få, om ens något, ser ut att få svensk flagg vid leverans. Källa: Sjöfartstidningen Anmälda platser hos Af Sjöfart Prognosen för 2012 är att det kommer lediganmälas runt platser. Detta visar på en ökning på över 16 procent sedan föregående år. Källa: Arbetsförmedlingen Det faktum att lagen om obligatorisk platsanmälan togs bort i juli 2007 har gjort att antalet platser minskat då de arbetssökande kontaktar rederierna direkt och platser tillsatta på så sätt registreras inte på Arbetsförmedlingen.

9 7 Antal platser uppdelat per avdelning: Källa: Arbetsförmedlingen

10 8 Brist på arbetskraft Även i tider med arbetslöshet kan det vara svårt att hitta personal med rätt utbildning och erfarenhet. Tolv procent av de intervjuade sjöfartsföretagen hade på grund av bristen på kvalificerat sjöfolk tvingats till att rekrytera utomlands. Hela 24 procent av företagen hade låtit befintlig personal arbeta mera. Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 2012 sker mätningar endast på våren.) Det finns ungefär sjömän världen över. Av dessa är manskap och officerare. Man beräknar att utbudet av manskap är i balans medan det finns en brist på runt två procent på befälssidan. Det som kan komma att bidra till en framtida brist på arbetskraft är de kommande pensionsavgångarna. Situationen är densamma i de flesta EU-länder. Särskilt många avgångar är att väntas under de närmaste tio åren. Medelåldern på befälssidan är relativt hög i den svenska handelsflottan och pensionsavgångarna kommer därmed att öka i en nära framtid. Av de anställda i den svenskflaggade handelsflottan är 35 procent av personalen 50 år eller äldre. Medelåldern ombord var år år.

11 9 Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse Även i Arbetsförmedlingens register på sjösökande syns att en stor del av de sökande börjar närma sig pensionsåldern. Källa: Arbetsförmedlingen Värt att notera är att det främst är de yngre som verkar bli utan arbete när det är lågsäsong.

12 10 Bristen på erfarna fartygsbefäl har i stort sett försvunnit sedan förra höstens mätningar medan bristen på maskinbefäl har hållit i sig. Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 2012 sker mätningar endast på våren.) Utveckling av sysselsättningen I början av 1970-talet hade den svenska handelsflottan cirka ombordanställda. Sedan dess har antalet minskat kraftigt. Nedgången beror dels på att antalet svenskägda och svenskflaggade fartyg har minskat och dels på att ökade effektivitetskrav resulterat i minskade besättningar ombord. Ett fartyg som på 1970-talet hade 30 personer ombord har idag bara personer för att utföra samma uppgift.

13 11 Utveckling av efterfrågan Andelen arbetsgivare som har angett en ökning minus de som har angett en minskning av efterfrågan (nettotal), visar en svag positiv trend för det kommande året. Det betyder att det är fler rederier som tror på ett positivt framtida år än de som tror på negativa siffror. Källa: Arbetsförmedlingen (Från år 2012 sker mätningar endast på våren.) Utbudet av arbetskraft Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning. Om en olycka inträffar måste besättningen var utbildad och tränad för att själva ta hand om åtminstone den första insatsen. En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för ökad säkerhet till sjöss såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer. Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år.

14 12 Sysselsättning Antalet ombordanställda ökade för första gången sedan Totalt hade svenska fartyg över 300 bruttoton ombordanställda den 30 september Befälhavare, styrmän, däckspersonal och maskinbefäl blev dock färre. Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Sjöfartsverket Till detta tillkommer ungefär anställda som arbetar på mindre fartyg. Källa: Trafikanalys

15 13 Även fast de flesta sökande bor i storstadsområdena finns det sjömän i samtliga län. Källa: Arbetsförmedlingen

16 14 Personaltillskott Även i dåliga tider måste man tänka långsiktigt i och med att en person som påbörjade sin sjömansutbildning på gymnasiet hösten 2012 inte kommer att vara tillgänglig på arbetsmarknaden förrän tidigast sommaren För sjöbefälsutbildningarna gäller att de som påbörjade sin utbildning hösten 2012 examineras för juniorbefälsbefattningar sommaren 2016 och kan tillträda som seniorbefäl tidigast Manskap För att få behörighet som matros eller motorman krävs 18 månaders tjänstgöring på däck eller maskin. Tidigare var den vanligaste vägen att den oerfarna sjömannen togs ombord som jungman eller motorelev och lärde sig yrket ombord på fartyget. Idag sker istället utbildningen på gymnasieskolans treåriga sjöfartsprogram. I dagsläget finns åtta sjöfartsgymnasier; i Härnösand, Stockholm, Visby, Kalmar, Karlskrona, Öckerö, Göteborg, Tjörn samt en KYutbildning till lättmatros i Stockholm. Det finns även ett antal svenska studenter på Ålands sjömansskola. Utbildningssystemet håller på att ses över och det kommer att krävas ytterligare sjötid för att få ut en fullständig matros- och motormansbehörighet. Gymnasieskolornas elever har under den senaste tiden haft problem att hitta praktikplatser eftersom flertalet av dessa har gått åt till att täcka sjöbefälsskolornas behov. En av anledningarna till bristen på sjöfartspraktik är att fartyg har flaggats ut till andra nationers flaggor. 465 ungdomar fanns våren 2012 på sjömansgymnasier runt om i landet. Hösten 2011 antogs 115 elever. Detta var en minskning från runt 200 intagna elever året innan. Man beräknar att ungefär hälften av eleverna fortsätter på sjökaptens- respektive sjöingenjörslinjen efter sin examen.

17 15 Källa: Sjömansskolorna Särskilt matroserna har drabbats kraftigt av utflaggningarna och de har svårt att hitta arbete. Det är troligt att det kommer att bli ännu svårare för dem att hitta arbete i framtiden. Motormännen har dock inte drabbats lika hårt då de även har en arbetsmarknad i land. Sjöbefäl Grundutbildningen för sjöbefäl ges på Linnéuniversitetet i Kalmar samt på Chalmers i Göteborg. Närmare 120 svenskar utbildar sig för närvarande till sjöbefäl vid Högskolan på Åland. Av 150 sjökaptensstuderande i Mariehamn kommer hälften från Sverige. Inom programmet för utbildning av maskinbefäl är andelen svenskar ungefär en tredjedel av de 100 studerandena. Eleverna får efter slutförd utbildning en finsk behörighet som de sedan kan söka ut en svensk endorsement på. Utbildningen som leder till högre befälsbehörigheter varierar i längd mellan två till fyra år beroende på nivå och om praktiken varvas i utbildningen eller om praktiken fullförs före och / eller efter studierna. För fartygsbefäl klass V krävs 12 månaders fartygsförlagd utbildning medan det för maskinbefäl klass V krävs 10 månaders fartygsförlagd utbildning plus el- och verkstadsteknik. Även på sjöbefälsskolorna har det varit problematiskt att hitta fartyg där de kan göra den obligatoriska praktiken. Speciellt svårt är det att hitta praktik ombord på olje- och kemikaliefartyg vilket resulterar att ytterst få kan ansöka om respektive behörigheter. I vissa fall kan avgångsstudenterna tvingas att vänta i upp emot ett halvår eller mer efter avslutad examen för att få sin slutliga praktiktid. Nu har det dock skapats en möjligt för sjöbefälselever att få bidrag till mönstringsresor till fartyg under utländsk flagg.

18 16 Vid slutet av 2012 fanns studenter vid de svenska sjöbefälsskolorna. Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet Källa: Sveriges redareförening / Lighthouse / Chalmers / Linnéuniversitetet Under 2012 utexaminerades 64 studerande från sjökaptenslinjen och 29 studerande från sjöingenjörslinjen i Kalmar. Från Chalmers utexaminerades 86 personer från sjökaptenslinjen samt 48 från sjöingenjörslinjen. Även om det i dagsläget finns få lediga platser för styrmän beräknas de flesta nyutexaminerade hitta arbete inom kort. En hel del söker sig till andra länders flaggor. Norsk offshore har tagit emot många svenska sjömän.

19 17 För maskinbefäl råder det en internationell brist så för dessa ser det relativt ljust ut. Både fartygs- samt maskinbefäl har en arbetsmarknad även iland hos rederier, skeppsmäklerier, hamnar, försäkringsbolag, varvs- och underleverantörsindustri samt hos myndigheter. Intendenturutbildning På gymnasieskolor i Göteborg och Helsingborg finns sjöfartsinriktade intendenturutbildningar för last- och passagerarfartyg. I Härnösand finns motsvarande för färjor. Könsfördelning Andelen kvinnor bland de ombordanställda totalt sett växer och 2011 var 27 procent av de ombordanställda kvinnor. De är inte bara få, de är dessutom överrepresenterade i färjetrafiken där procent av de ombordanställda är kvinnor. Hos de konventionella rederierna är andelen kvinnliga sjömän bara 5 procent och nästan ingen av dessa är anställda i maskin. På sjökaptenslinjen är andelen kvinnor 17 procent. Motsvarande för sjöingenjörslinjen är 5 procent. Andelen kvinnor i olika utbildningar tycks dock vara i ökande. Det kan vara värt att notera att det aldrig funnits någon debatt om löneskillnader eller lönediskriminering inom sjöfarten. Arbetslöshet och programinsatser Arbetsförmedlingen Sjöfart Arbetsförmedlingen Sjöfart är en specialförmedling enbart för sjöfarten. Sjömansförmedlingen har i dagsläget sex anställda uppdelade på kontoren i Göteborg, Stockholm och Helsingborg. I december 2012 hade Arbetsförmedlingen Sjöfart 344 personer inskrivna. Förmedlingen har även kontinuerlig kontakt med sjösökande inskrivna på de lokala arbetsförmedlingskontoren. Dessa uppgår i dagsläget till 787 personer. Det totala antalet inskrivna sjösökande uppgår alltså till personer.

20 18 Källa: Arbetsförmedlingen Trots det stora antalet personer varslade om uppsägning (se sidan 19) har antalet inskrivna hållit sig på en relativt konstant nivå sedan hösten Detta beror på att arbetslösa sjömän bland annat har hittat arbete i land, i andra länder eller pensionerats. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetssökande i program Arbetsförmedlingen Sjöfart utbildar sjömän inom en rad olika ämnen för att öka deras chanser till arbete. I dagläget håller en ny upphandling på att ske vilken beräknas bli klar under våren 2013.

21 19 Varsel och arbetslöshet Antalet personer berörda av varsel om uppsägning har ökat sedan År 2011 redovisades en minskning, men under 2012 är nivån för året rekordhög. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten för sjömän beräknas i december 2012 vara 2,9 procent. Det är troligt att arbetslösheten för sjömän kommer att öka under de närmast kommande åren. Tack vare skärgårdstrafiken tenderar arbetslösheten att minska under sommaren. Under senare delen av hösten och fram till första månaderna på våren sker en ökning. Många sjömän har andra arbeten under vintern.

22 20 Antal inskrivna öppna arbetslösa per avdelning: Källa: Arbetsförmedlingen

23 21 Regional utveckling och branschspecifika frågor Vattenvägen kan minska transportbehovet på väg och järnväg och därmed investerings- och underhållningskostnader för landinfrastrukturen. Alternativa bränslen för sjöfarten är realistiska även på kort sikt, eftersom fartygen inte kräver lika stora investeringar i bränsledistribution som är nödvändiga för till exempel bilar. Sjöfart är, utan konkurrens, det mest energieffektiva transportslaget. Ett fartyg kan förflytta enorma mängder gods med en relativt liten energiförbrukning. Om man skulle flytta över godset från ett av de största containerfartygen skulle det motsvara ett tåg på 71 kilometer. Det kostar till exempel endast 25 kronor att frakta en TV från Asien till Sverige sjöledes. Cirka 85 procent av världshandelsflottan är registrerad i länder med tonnageskatt 1. Sverige är det enda betydande sjöfartsnationen i EU som fortfarande saknar ett liknande system. Detta har till viss del fört med sig att svenska redare överger den svenska flaggan till förmån för andra register med lägre kostnader och bättre villkor. Sverige har dock andra stöd som till exempel nettomodellen 2 och TAP 3 -avtal. Idag seglar mer än 85 procent av de svenskkontrollerade fartygen under utländsk flagg. Om samtliga svenskkontrollerade, men utlandsflaggade fartyg skulle flaggas svenskt skulle det innebära nya arbetstillfällen. Sverige är internationellt sett välkänd för att ha ett högt säkerhetstänkande på sina fartyg och Sverige ligger på andra plats i Paris memorandum of understanding on port state controls lista över flaggstater med den lägsta andelen fartyg som får nyttjandeförbud vid hamnstatskontroll. Riksdagen har klubbat igenom en lag som gör att svenska sjömän, oavsett under vilken flagg de arbetar och oavsett om arbetsgivaren är svensk eller utländsk, ska omfattas av det svenska sociala försäkringsskyddet. Resultatet kan bli att svenska sjömän inte blir anställningsbara i samma utsträckning under annan utländsk flagg än den nordiska. Även om riksdagen har beslutat om lagändringen så är det regeringen som beslutar om när den ska träda i kraft. 1 Tonnageskatt innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen. 2 Nettomodellen motsvarar skatt och samtliga lagstadgade sociala avgifter som belöper på sjöinkomst för sjöfolk som arbetar på svenskregistrerade fartyg. 3 = Tillfälligt Anställd Personal. TAP-avtalen innebär att en viss del av besättningen ombord på lastfartyg i internationell fart, enligt särskilda kollektivavtal, kan vara utländska medborgare. I Sveriges fall är dessa uteslutande av filippinsk nationalitet.

24 22 Infrastrukturen och investeringar Sverige har idag 52 allmänna hamnar som är öppna för kommersiell trafik. Resten transporteras över de drygt 50 industrihamnar av varierande storlek som finns runt om i landet. Källa: Sveriges hamnar De fem största hamnarna står för drygt 50 procent av hanteringen och de tjugo största för drygt 80 procent. Drygt 70 procent av sjöfartssektorn är koncentrerad till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sjötransporterna i Stockholm är stora delar sjöfart på inre vattenvägar, i Göteborg havs- och kustsjöfart samt i Malmö färjetrafik. Göteborg är dessutom den enda hamnen i Skandinavien som har transocean linjetrafik. Sjötransporterna förväntas öka med 137 procent mätt i tonkilometer 4 till år För svenska sjötransporter inom svenskt territorialvatten spås en ökning om 77 procent. Det betyder att svenska hamnar måste satsa på investeringar och höjd produktivitet för att klara konkurrensen. Sjöfarten finansierar sitt eget trafikverk och sitt eget infrastrukturbehov genom farledsavgifter på gods och fartyg, lotsavgifter, med mera. 4 = en ungefärlig energienhet som beräknas av att en maskin eller ett fordons vikt multiplicerad med dess körsträcka.

25 23 Sammanfattning Svenska fartyg i fjärrfart försvinner när tankfartyg, bulkfartyg och rorofartyg lämnar det svenska registret. Dessutom verkar de senaste årens utflaggningar fortsätta och resultera i allt färre svenska rederier och svenska ombordjobb. I och med den fortsatta utflaggningen blir det ännu svårare att hitta platser för ombordutbildning och praktik. Vissa befäl på utflaggade fartyg har erbjudits fortsatta anställningar, men på grund av delvis olika villkor tackat nej till erbjudandena. Det innebär att risken ökar att tjänsterna tillsätts med sjömän med andra nationaliteter. Svenskt manskap kan komma att stöta på svårigheter eftersom de internationellt sett betyder högre lönekostnader för rederiet jämfört med vissa andra nationaliteter. Resultatet kan bli att manskap blir begränsade till att söka arbete i inre fart, färjor och till vissa specialfartyg. Det är framförallt de yngre sjömännen som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Seniorbefälen har däremot en relativt säker framtid. Befäl har dessutom lättare att söka anställningar utomlands, men även i land. Många av de människor som idag är sysselsatta i det svenska sjöfartsklustret i landbaserade verksamheter har en bakgrund till sjöss. Sjöfarten är för de flesta relativt okänd och det är tyvärr alltför få som känner till sjöfartens betydelse för landets utveckling. Den pågående utflaggningen har lett till en osäkerhet om hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas framöver.

26 24 Yrkesbarometer - bedömning på ett års sikt Fartygsbefäl Däckspersonal Maskinbefäl Motormanskap Fartygselektriker Kocksteward Kock, fartyg Kallskänka, fartyg Ekonomibiträde, fartyg Mässman Intendenturpersonal Servitör/servitris, fartyg Visst överskott Mer påtagligt överskott Någon brist Mer påtagligt överskott I stort sett balans Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Mer påtagligt överskott Källor: Arbetsförmedlingens prognos BIMCO Ledarnas Lighthouse Nautisk Tidskrift Regeringskansliet SAI Institute of Shipping Analysis SCB Statistiska centralbyrån Sjöfartens bok Sjöfartsverket / Transportstyrelsen / Trafikverket Skärgårdsredaren SUI Sjöfartens utbildnings institut Svensk Sjöfarts tidning / Scandinavian Shipping Gazette Sveriges Redareförening Tidskriften Sjöbefäl Tidskriften Sjömannen Tillväxtanalys Trafikanalys Ålands Sjöfart & Handel

27

28 Omslagsbild: Johnér Fakta om prognosen Arbetsmarknadsutsikterna för Sjöfart är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du även arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Materialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna är Carina Jonsson, telefon Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjlighetern de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i juni St o ck h o lm Telefon w w w. ar b e t s f ormedl ingen.se