Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna"

Transkript

1 Behandlingsprogram 2012 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna Neuropsykiatriska enheten för vuxna. Verksamhetsområde beroende och neuropsykiatri. Psykiatridivisionen 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 3 2. Vårdkedjan vid neuropsykiatriskt funktionshinder primärvård, psykiatri och somatik 3 Kriterier och uppdragsbeskrivningar för primärvården, psykiatrin och somatisk sjukvård 4 3.Vårdinnehållet 5 Fakta om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 5 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning förekomst och förlopp 5 Anhöriga och närstående 5 Vägen in - screening, diagnostik och bedömning 5 Screening 5 Utredning 6 Diagnostik 7 Bedömning av vårdnivå primärvård eller specialistpsykiatri 8 Vårdplanering 8 4.Vägen framåt - behandling och uppföljning 8 Bedömning av lämplig insats 8 Farmakologisk behandling 10 Psykologisk behandling 10 Arbetsterapeutisk behandling 10 Sociala/kurativa insatser 10 5.Vägen vidare - samarbetspartners, andra stödinsatser 11 Infoteket 11 Brukarföreningar 11 Habilitering 12 Kommunalt stöd 12 Försäkringskassa 12 Arbetsförmedling 13 Andra aktörer och stödfunktioner Bilagor 2

3 1. Inledning och bakgrund Vårdprogrammet för vuxna patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska bidra till god vård i Landstinget Uppsala län. Det ska användas vid utredning och/eller behandling för att förtydliga och styra omhändertagande, vård och behandling inom specialistpsykiatrin. Vårdprogrammet ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet samt ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Arbete i enlighet med detta vårdprogram förutsätter professionella kunskaper. Varken diagnostik, omvårdnad eller behandling kan ske oberoende av utövarens kompetens. För att vidareutveckla och höja kvalitén på vården är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med brukare och brukarorganisationer för att ta tillvara på den kompetens som dessa har. Brukare kan genom sin unika kompetens delta i vårdens utformning vad gäller till exempel bemötande och delaktighet. Rekommendationer om vilka behandlingar som bör användas vid vissa tillstånd förutsätter en vetenskaplig kunskapsbas det vill säga behandlingsriktlinjer bör vara evidensbaserade. Diskussionen om hur begreppet evidens ska definieras är ständigt pågående och kanske särskilt livlig inom psykiatrin. Detta vårdprogram har tagits fram i enlighet med de principer för kunskapsvärdering som är etablerade inom sjukvårdens olika områden, i Sverige och utomlands. Grundvalen i detta evidensbegrepp är den jämförande studien. De behandlingar som har ett dokumenterat stöd i kontrollerade, jämförande studier är de som rekommenderas. Detta innebär inte att behandlingar med svagt vetenskapligt stöd inte kan vara effektiva, endast att de inte kan utgöra förstahandsbehandling och inte bör erbjudas inom rutinsjukvård. Dessa behandlingar bör i första hand bedrivas som forskningsprojekt för att sedan antingen inordnas bland de evidensbaserade behandlingarna eller utmönstras på grund av avsaknad av effekt. Vårdprogrammet är uppdelat i två delar: Vårdkedjan - beskriver var patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska erbjudas vård (primärvård, somatisk sjukvård, psykiatri och habilitering) Vårdinnehållet - beskriver hur vården ska se ut (utredning, diagnostik, behandling, avslut och samarbete med andra aktörer) 2. Vårdkedjan vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning primärvård, psykiatri och somatik Psykisk ohälsa kan beskrivas som en nedsatt förmåga hos den enskilde att fungera - utifrån sina förutsättningarpå ett känslomässigt och/eller intellektuellt plan samt i ett socialt sammanhang. Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen. Omhändertagande av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning styrs till viss del av organisation. Primärvården är första linjens psykiatri och det finns både offentligt och privat utförd primärvård. Primärvården har ett basansvar för psykisk ohälsa. Specialistpsykiatrin träder in vid allvarlig psykisk sjukdom/störning. Sjukdomen/störningen kan variera över tid vilket innebär att personen ibland får sina behov tillgodosedda inom primärvården, ibland inom specialistpsykiatrin. Den psykiatriska vårdens inriktning är kvalificerad psykiatrisk utredning och behandling. Öppenvårdspsykiatrin är helt offentligt driven i Uppsala, Håbo och Knivsta. Psykiatrin för allmänpsykiatri och psykosvård i Norduppland och Enköping drivs av Närpsykiatri HÄTÖ AB. Primärvården ska i första hand remittera till NPF-portalen vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. NPF-portalen är dock inte en mottagning som tar över något utrednings- eller vårdansvar. Vårdansvar åligger remittenten till dess att den neuropsykiatriska utredningen är klar eller det att neuropsykiatriska enheten för vuxna eller habiliteringen tar över behandlingsansvar. Ett strukturerat remissförfarande mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård ger stöd till respektive verksamhet i sin behandling av patienten. Den psykiatriska slutenvården och akutmottagningen drivs av psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset och ansvarar för hela länets specialistpsykiatriska akut- och slutenvård för vuxna. God vård förutsätter en tydlig och fungerande vårdkedja där alla aktörer är medvetna om sitt och sina vårdgrannars uppdrag. Landstinget i Uppsala län arbetar efter BEON-modellen, Bästa effektiva omhändertagandenivå. Nedan följer en beskrivning av kriterier och uppdragsbeskrivningar för primärvården, psykiatrin och somatisk sjukvård när det gäller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 3

4 Kriterier och uppdragsbeskrivningar för primärvården, psykiatrin och somatisk sjukvård Allmänpsykiatrin, Akutpsykiatrin, Beroendepsykiatrin, Äldrepsykiatrin Huvudansvar för utredning och behandling av psykiatrisk sjukdom som är akut samt där ej neuropsykiatriskt funktionsnedsättning är huvuddiagnos Primärvård Barn och ungdomspsykiatrin Automatisk överlappning med NPV för ungdomar med diagnosticerad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vid 17.5 år ålder Remissunderlag Patienten är över 18år Tydlig misstanke neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Patienten passerar gränsvärde på avsedda skattningsinstrument Patienter som har neuropsykiatrisk diagnos sedan tidigare och är i behov av behandling Det föreligger ingen annan psykisk eller somatisk sjukdom som bör behandlas akut Neuropsykiatriska enheten för vuxna Huvudansvar för utredning och behandling av vuxna där neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är huvuddiagnos. Information om neuropsykiatriskt funktionshinder Infoteket allmän rådgivning kring neuropsykiatriskt funktionsnedsättning. Telefon , 4

5 3. Vårdinnehållet Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - förekomst och förlopp Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har under de senaste åren kommit alltmer i fokus inom vuxenpsykiatrin från att tidigare mest uppmärksammats inom barnpsykiatrin. Det står nu klart att många har kvar sina besvär i vuxenlivet och att det dessutom innebär ett funktionshinder för många inom flera viktiga livsområden. Svårigheterna visar sig i studier, arbetsliv men även socialt och i individens vardag. Forskningen visar att ungefär 5% av alla barn har adhd och att 0,5% har en autismspektrumstörning varav 0,1% har Aspergers syndrom. Andelen personer som har behov av någon form av vård eller behandling uppskattas till cirka 2 % av den vuxna befolkningen i Sverige (adhd hos barn och vuxna, Socialstyrelsen 2002). En uppskattning ger att ungefär vuxna i Uppsala län kan antas ha en neuropsykiatrisk diagnos eller lindrigare neuropsykiatriska besvär. Inom psykiatridivisionen finns närmare tusen individer med neuropsykiatrisk diagnos. Samsjukligheten är hög bland patienter med neuropsykiatrisk diagnos och är mer regel än undantag. Detta betyder att många även lider av olika personlighetsstörningar, depression, bipolär-, ångestoch olika former av beroendesjukdom. Anhöriga och närstående Närstående utgör ofta ett viktigt stöd till personer med neuropsykiatriskt funktionsnedsättning. De närstående påverkas också själva av patientens situation, vilket gör att de har behov av att vara delaktiga i planeringen och få egen kunskap för att kunna hantera de påfrestningar som kan uppstå. Närstående bör därför informeras och involveras så tidigt som möjligt i vårdprocessen. I de fall där patientens tillstånd försvårar kommunikationen med vårdpersonalen är detta särskilt viktigt. Om patienten har minderåriga barn eller syskon ska informationen anpassas till dem på lämpligt sätt. Hälso- och sjukvården ska också särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning. Närstående kan även behöva eget stöd och handledning, detta för att vara ett stöd till patienten, men också för att de själva ska kunna bevara sin hälsa. I vissa fall kan den närstående behöva stödjas till att avstå från att vara en resurs. Särskilt viktigt är detta när den närståendes hälsa riskerar att påverkas negativt av patientens hälsotillstånd och vårdbehov. Det är också viktigt att man som närstående skaffar sig kunskap om sjukdomen. Hälso- och sjukvården kan hjälpa till med detta. Som närstående kan man också bidra med viktig information i utredningen, behandling och uppföljning, vilket kan vara till stor hjälp i vården av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det kan hända att patienten upplever att relationen till hennes eller hans närstående är för komplicerad för att de ska involveras i vården. Under alla förhållanden ska patientens behov av integritet beaktas. Läs mer på socialstyrelsens hemsida för rekommendationer angående anhöriga och närstående. På neuropsykiatriska enheten för vuxna erbjuds anhöriga att delta i utbildning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Därutöver kan stöd erbjudas genom kommunen : Vägen in - screening, diagnostik och bedömning En korrekt ställd diagnos är en förutsättning för ett adekvat omhändertagande, en adekvat behandling och en adekvat uppföljning. Många psykiska sjukdomar och syndrom kan i ett första skede likna varandra symtommässigt och därmed kan det vara svårt att ställa rätt diagnos. I olika åldrar kan också samma sjukdom ge olika symtom. Det är också vanligt att enskilda personer uppvisar samsjuklighet med andra psykiska sjukdomar eller andra kroppsliga sjukdomstillstånd. Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar vikten av en tydlig och strukturerad diagnostisk process som utförs av personer med relevant kompetens och utbildning. Screening Vid misstanke om neuropsykiatriskt funktionshinder är det bra att patienten får börja med att fylla i lämliga screeningformulär. Ett resultat över gränsvärdet på skattningsformulär tillsammans med anamnestiska och kliniska observationer bör föranleda vidare undersökning. När det finns misstanke om neuropsykiatriskt funktionsnedsättning är det viktigt att inte bara kartlägga aktuella symtom utan också ge en beskrivning av hur symtomen sett ut i barndomen. Det är också viktigt att belysa hur symtomen leder till signifikant sämre funktion inom flera områden i livet. Observera dock att flera psykiatriska och somatiska tillstånd kan ge falska positiva svar på dessa formulär varför man i sin bedömning bör ta hänsyn till akuta somatiska samt psykiatriska tillstånd. 5

6 Utredning En viktig del i diagnostiken av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är utredningen. En utredning innefattar en noggrann kartläggning av neuropsykiatriska symtom i vuxen ålder och i barndomen, psykiatrisk differentialdiagnostik, somatisk undersökning inklusive blodprov och urinprov (drogfrihet och nykterhet är grunden för utredning och behandling), utvecklingsanamnes, funktionsbedömning och ibland även neuropsykologisk testning. Det är ofta nödvändigt att inhämta information om symtomen i barndomen från anhöriga eller andra externa informationskällor såsom skoljournaler. Inom neuropsykiatrin i Uppsala utgår den diagnostiska processen från ett standardiserad och nivådifferentierat utredningsförfarande. Nivåerna är rangordnade 1-4 baserat på hur mycket resurser de tar i anspråk( se bild nedan). Nivå 1 Tydlig misstanke om ADHD Nivå 2 ADHD med samsjuklighet eller beroendeproblematik Nivå 3 Autismpektrum frågeställning Nivå 4 Komplex psykiatri som kräver specialist kompetens Figur.Utredningsnivåer rangordnade utifrån anspråk i resurser och tid. 6

7 Bedömningsamtal Utredningen tar sin början i ett första bedömningssamtal där behandlaren tillsammans med patienten belyser såväl sociala som psykologiska och biologiska aspekter. Tillsammans med frågeformulär för symtom- och funktionsskattning utgör detta första samtal underlag för utredning och grund för bestämning av utredningsnivå. Provtagning Innan utredningen kan bli aktuell skall urinprov och blodprov lämnats av patienten och analyserats. Urinprov lämnas vid besök hos sjuksköterska då även skattningsformulär avseende alkoholkonsumtion och övrigt drogintag ifylls av patienter Intervju med patient avseende neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Utredningen fortgår med symtomskattning avseende neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Intervjuns syfte är att genom semistrukturerad intervju och behandlarens kliniska observationer kartlägga symtom i barndomen liksom aktuella. Dessutom skall intervjun kartlägga i vilken grad symtomen bidrar till sänkt funktionsnivå. Anhörigintervju Under utredningen inhämtas information från anhörig. Intervjun syftar till att belysa patientens tidiga utveckling och kartlägga neuropsykiatriska symtom i barndom. I första hand etableras kontakt med de av patientens anhöriga som fanns med under den tidiga utvecklingen, oftast patientens föräldrar men här kan det ibland även bli aktuellt att ta hjälp av syskon eller mor- eller far-föräldrar. Differentialdiagnostisk intervju Syftet med den differentialdiagnostiska intervjun inklusive den kliniska bedömning är att utesluta andra psykiatriska förklaringar till patientens aktuella svårigheter och kartlägga andra samtidiga aktuella psykiatriska tillstånd som kan kräva behandling. Somatisk undersökning Den kroppsliga undersökningen syftar till att fastställa patientens fysiska status och undersöka om det finns andra aktuella fysiska orsaker till patientens svårigheter. Psykologisk testning Psykologiskt testning utgör ett komplement till övriga moment i utredningen och syftar till att ge en mer utförlig bild av patientens kognitiva fungerande. Socialkartläggning Många patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har stora svårigheter att få det dagliga livet att fungera varför det är nödvändigt med ett holistiskt angreppssätt. Den sociala kartläggningen syftar till att ge en så tydlig bild som möjligt över patientens sociala förutsättningar. Arbetsterapeutisk funktionsbedömning Den arbetsterapeutiska bedömningen i utredningsarbetet är att beskriva och kartlägga personens kognitiva och motoriska förutsättningar samt att analysera färdigheter/förmågor, resurser och begränsningar i personens vardagliga aktivitetsutförande. Diagnostik En neuropsykiatrisk diagnos är resultatet av ett gediget utredningsarbete som bygger på ett kommunikativt utbyte mellan patienten och vårdgivare. Diagnosticeringen sker i multidisciplinära team i slutet av varje utredning. Där ställs den information som framkommit under utredningen samman och vägs noggrant mot aktuella diagnostiska kriterier (se DSM-IV, ICD-10). 7

8 Bedömning av vårdnivå primärvård eller specialistpsykiatri Denna bedömning kan du läsa mer om under avsnittet ovan i vårdprogrammet vårdkedjan vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning primärvård, psykiatri och somatik. Vårdplanering Innan behandling påbörjas upprättas en vårdplan i samråd med patienten. I vårdplanen dokumenteras bland annat gemensamma överenskommelser om val av behandling, målen med behandlingen samt tid för uppföljning. Viktigt är att patienten informeras om de olika tillgängliga vårdalternativen för att kunna fatta ett gemensamt beslut om vilken vårdåtgärd som är lämplig. En gemensamt framtagen vårdplan, som följs upp enligt överenskommelse, kan bidra till trygghet och en känsla av tillit hos patienten och de närstående och ger dessutom möjlighet till utvärdering av givna insatser. En viktig kunskap att förmedla till patienten är att det finns behandlingar, som gör att det också finns goda förutsättningar att ha en fungerande vardag trots sin funktionsnedsättning. Med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning följer olika symtom som kan göra det svårare för personen att formulera sina behov, att ta till sig information samt att ta beslut och förstå deras konsekvenser. Patienten kan på grund av detta uppleva sig i ett extra stort underläge. Detta ställer stora krav på hur personalen inom hälso- och sjukvården bemöter och beaktar patientens svårigheter. Ett respektfullt bemötande innebär bland annat att man inser och visar att det är ett möte mellan två experter, där patienten är expert på sin egen situation och sjukdomsupplevelse. Vårdplanen är ett viktigt verktyg sett ur detta perspektiv. 4. Vägen framåt - behandling och uppföljning I varje enskilt fall måste en bedömning av lämplig typ av åtgärd göras innan behandling påbörjas. Arbetet sker tvärprofessionellt i team utifrån att funktionshindren är genomgripande och påverkar såväl vardagsfunktioner som generell funktionsnivå. Behandlingen anpassas utifrån symtombild, samsjuklighet och individuella förutsättningar. Viktigt är att patienten accepterar behandlingen och att patienten själv skall kunna välja om två likvärdiga alternativ finns. Målsättningen med behandlingen kan vara minskade symtom men också återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Gemensamt för allt behandlingsarbete på neuropsykiatrisk enheten för vuxna är ett motiverande förhållningsätt och motiverande samtal utgör en grund för alla behandlingsinsatser. De olika typerna av behandling som beskrivs i detta vårdprogram är farmakologisk behandling, psykologisk behandling, arbetsterapeutisk behandling, kurativa insatser och psykiatrisk omvårdnad. Vi lägger stor vikt vid att patienterna själva skall få komma till tals och framföra synpunkter för att på så vis kunna erbjuda bästa möjliga vård. Brukare kan vara en tillgång i vården för att utifrån sin brukarerfarenhet hjälpa och vägleda andra brukare. Det finns ett flertal brukar-, patient-, närstående- och intresseorganisationer som är viktiga att informera om. Se länkar till brukarföreningar längre fram i vårdprogrammet, under stycket vägen vidare. Bedömning av lämplig insats I arbetet med att bedöma vilken insats som är lämplig bör man ta ställning till flera saker: grad av funktionsnedsättning, typ av funktionsnedsättning, tidigare behandlingsförsök, återfallsfrekvens, samsjuklighet, funktionsnivå m.m. En god bedömning av lämplig insats förutsätter således god diagnostik och bedömning av ovanstående. På neuropsykiatriska enheten för vuxna tillämpas stegvis vård vilket innebär att behandlingsinsatserna tillämpas utifrån patientens aktuella vårdbehov. Grundtanken är att alla patienter skall ha en trygg bas att stå på där de basala behoven är tillfredställda för på så vis möjliggöra en så god effekt som möjligt av de riktade behandlingsinsatser som erbjuds. 8

9 9

10 Farmakologisk behandling Många patienter som får diagnosen adhd erbjuds behandling med centralstimulerande läkemedel eller andra läkemedel verksamma mot adhd. Centralstimulerande läkemedel har i en del fall visat sig kunna lindra kärnsymptomen hos vuxna med adhd på kort sikt. Det saknas fortfarande långtidsstudier där man utvärderat effekten av behandling med centralstimulerande medel. Enligt behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket ska läkemedels-behandling av adhd ses som en del i ett behandlingsprogram. Individuellt anpassade behandlingsmål ska beskrivas innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Insättning av centralstimulerande läkemedel sker under kontrollerade former i tät kontakt med sjuksköterska och ansvarig läkare. En viktig del i behandlingsarbetet är noggrann utvärdering av såväl effekt som eventuella biverkningar Samsjuklighet med beroendeproblematik är hög för patientgruppen med adhd och det saknas fullständig utvärdering av behandling med centralstimulerande läkemedel och samtida missbruksproblematik. Därav finns det inte några klara riktlinjer. Detta ställer särskilda krav vid behandling och det är därför viktigt med regelbundna urin- och blodprovskontroller för att identifiera parallellt missbruk. Mottagningen har en nolltolerans mot illegala droger och har ett nära samarbete med beroendemottagningen. Alla farmakologisk behandling leds och övervakas av läkare på enheten. Arbetet sker i nära samverkan med sjuksköterska. Läkaren ansvarar även för psykiatriska bedömningar. Sjuksköterska fungerar som kontaktperson och är den som ger den övergripande informationen om centralstimulantia och rutiner för uppföljning inklusive urinscreening avseende droger, puls, blodtryck, vikt. För att nå önskad effekt av medicinering så är det av stor vikt att patientens kroppsliga hälsa är i balans. Sjuksköterskorna kartlägger patientens aktuella livssituation och bistår även med viktig information kring livsstilsfrågor, exempelvis sömn, kosthållning och motion. Psykologisk behandling Vid neuropsykiatriska enheten för vuxna erbjuds KBT-behandlingar som har dokumenterad effekt vid depression och ångestsjukdomar. KBT-behandling kan förmedlas i flera format: individuell terapi, gruppterapi och datorbaserad vägledd självhjälp. Olika format rekommenderas vid olika svårighetsgrad och omständigheter. Liksom vid farmakologisk behandling syftar all psykologisk behandling till minskade symtom, återvunnen arbetsförmåga och social funktion, samt minskad risk för återinsjuknande. KBT-tekniker tillämpas enligt Hesslingers gruppbehandling eller Safrens modell (anpassat för grupp eller i form av färdighetsträning individuellt). Det finns få studier rapporterade från psykologisk behandling av vuxna med neuropsykiatriskt funktionsnedsättning. Det är främst manualbaserad behandling för adhd-problematik som prövats och givit viss effekt. Dessa alternativ bör huvudsakligen erbjudas inom specialistpsykiatrin men kan följas upp eller kompletteras av andra vårdgivare. Psykiatrisk samsjuklighet är mycket vanlig vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och psykologisk behandling för detta kräver i vissa fall kunskap om funktionshindret. Sociala/kurativa insatser Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning påverkar alla områden i livet. Både arbete, ekonomi, fritid och relationer brukar bli drabbade. Kurator kan efter vårdplanen samordna rehabiliterings- och stödinsatser. Det kan innebära att leda nätverksmöten med deltagare från andra huvudmän såsom kommun, försäkringskassa och så vidare. Uppföljning, psykossocialt behandlingsarbete kan ges under en avgränsad period. Kurator upprätthåller den juridiska kompetens som kan erfordras i teamarbetet för att ge patienten vägledning och stöd i sin livssituation. Kurator upprätthåller kunskapen om de regelverk och stödinsatser som finns i samhället och som kan vara till gagn för patienten eller rent praktisk hjälp såsom att fylla i blanketter och kontakta olika myndigheter. I kuratorns uppdrag ingår ofta att ha kontakt med barn och andra anhöriga, både individuellt, tillsammans med patienten eller i form av anhörigutbildningar. Är familjen i utsatt läge behöver vi initiera stödinsatser från kommunen liksom beakta vår anmälningsplikt enligt lag, även så att barnen får tillfälle till samtal vid psykisk sjukdom hos föräldern. Arbetsterapeutiska insatser Arbetsterapeuten arbetar med insatser för att förbättra personens förmåga och utförande i dagliga livets aktiviteter såsom hemliv, arbete/studier och fritid. Insatserna handlar om strategier för struktur i vardagen, anpassning av miljö och att förskriva kognitiva hjälpmedel eller rekommendera produkter och tjänster från öppna marknaden till stöd för daglig struktur, minne, planering, tidsuppfattning samt start och avslut av aktiviteter. Även här involveras patientens familj när stödinsatser i hemmet utförs. 10

11 5. Vägen vidare - samarbetspartners, andra stödinsatser Vägen vidare innebär att specialistpsykiatrin vill vara en bro över till andra aktörer och instanser som kan bidra till vidmakthållande av behandlingsframsteg och minskad risk för återinsjuknande. Detta är viktigt eftersom man i samband med psykisk ohälsa ofta utvecklar livsstilsförändringar - som att man drar sig undan social kontakt, får svårare att klara sitt arbete eller blir fysiskt inaktiv. För att hantera psykisk ohälsa behöver man som oftast hjälp med både sina symtom och livsstilsförändringar. Därför vill specialistpsykiatrin underlätta och hjälpa patienter att etablera kontakter med olika aktiviteter i samhället utanför sjukvården som kan hjälpa till. Att bryta negativa livsstilsförändringar genom att börja aktivera sig i olika sammanhang ger möjligheter att börja bygga upp en annan självbild än som patient och vårdsökande. Landstinget och kommunerna har tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett gemensamt ansvar för rehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. Kommunen skall initiera, planera och samordna de sociala insatserna. Kommunen har också ansvar för viss hälso- och sjukvård, samt medverka till att personen får tillgång till rehabilitering.idag finns ett utökat ansvar för samordning mellan kommun och landsting i och med införandet av samordnad individuell plan (SIP). Det finns översiktliga sammanställningar av landstingets, kommunernas, brukarföreningarnas, försäkringskassans och arbetsförmedlingens verksamheter i Uppsala, Knivsta, Tierp, Östhammar och Heby. Detta är länken till en guide: (extern hemsida) Infoteket om funktionhinder Infoteket om funktionshinder är till för dig som har en funktionsnedsättning, är förälder, anhörig eller arbetar med barn, ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättningar i skola eller annan verksamhet. Här kan du läsa och låna aktuell litteratur, söka information i databaser och på webben, tala med experter och lyssna på föreläsningar. Brukarföreningar Brukare kan vara en stor tillgång i vården för att utifrån sin brukarerfarenhet hjälpa och vägleda andra brukare samt att ge återkoppling till vårdens innehåll. Det finns ett flertal brukar-, patient-, närstående- och intresseorganisationer som är viktiga att informera om. Patientföreningen Attention riktar sig särskilt till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och för deras närstående. Här följer en lista på alla föreningar som kan var relevanta: Attention Attention-Uppsala RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Autism och Asperger förbundet NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) Hjärnkoll Hjärnskadeförbundet hjärnkraft BRIS Depression, bipolär sjukdom Fontänhus/fountain house Kris- och stödsamtal Föräldraföreningen mot narkotika Patient- och klientorganisation Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende RFHL Riksförbundet för sexuellt likaberättigande RFSL Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES) Anorexi, bulimi Sorg, dödsfall VIMIL Vi som mist någon mitt i livet Schizofreniförbundet, intresseföreningen för schizofreni och andra psykoser. (IFS) Riksförbundet för sexualupplysning RFSU Föreningen Vi Som Förlorat Barn VSFB Tvångssyndrom Svenska OCD-förbundet ANANKE Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) 11

12 Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, NA anonyma narkomaner AA anonyma alkoholister Ångestsyndrom Svenska Ångestsyndromsällskapet Habilitering På Habiliteringen för barn och vuxna ger man råd, stöd, utbildning och behandling till dig som har funktionsnedsättning. Här är länken till habiliteringen i Uppsala läns landsting: 523.aspx Kommunalt stöd För information om kommunalt stöd, gå till guiden på aspx Exempel på insatser som kan komma i fråga: Försörjningsstöd: för den som saknar eller har låg inkomst Familjerådgivning: vid relationsproblematik Råd och behandling: psykologisk behandling vid bl.a. missbruk Kontaktperson: för att bryta ensamhet, enligt SoL eller LSS Personlig assistent, ledsagare: för stöd, enligt LSS eller SoL Stöd i bostaden: för personer med behov av stöd i hemmet Kommunens boendeenhet: kommunal borgen och bostadssociala kontrakt Särskilt boende med stöd: I kommunen finns särskilda bostäder med stöd i form av personal i varierande grad från hela dygnet till deltid vardagar ansökan via biståndshandläggare. Capella ett socialt arbetskooperativ: Socialt arbetskooperativ, 20 platser Jobbcenter: Studentstödet: för studenter vid Uppsala Universitet med funktionshinder Försäkringskassa Ekonomisk ersättning vid sjukdom. För information om nedanstående gå till guiden på aspx Tel: Arbetsförmedling Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att prioritera personer med psykiska funktionshinder. Arbetsförmedlingen ska prioritera personer som: varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar och som kan behöva stöd för omställning till annat arbete personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan personer med aktivitetsersättning Väl utvecklade gemensamma insatser anpassade till rehabiliteringskedjan är en förutsättning för att stödja den enskildes återgång i arbete och för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. För att läsa mer om stöd till utveckling av arbetsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Klicka här. Arbetsförmedlingen har även särskilda resurser avsatta till denna målgrupp. Läs här. För vidare information ring Arbetsförmedlingen på tfn:

13 Andra aktörer och stödfunktioner De olika studieförbunden i Uppsala har ett varierande utbud av gruppverksamhet. Det finns bland annat studiecirklar som bygger på självhjälpslitteratur utifrån KBT men även kreativa kurser och fysiska aktiviteter. HSO i Uppsala län bedriver folkhälsoinriktat arbete på kursgården Ekolnäs för brukare. För utförlig information om dessa och andra aktörer samt övrigt utbud gå till guiden på aspx Personligt ombud: informerar om olika möjligheter till stöd, hjälper till med aktiv samordning, stödjer dig i dina kontakter, Stödperson: som tvångsvårdad har man rätt till en stödperson. Stadsmissionen: En mängd stödfunktioner, Frälsningsarmén; en mängd stödfunktioner, Sagahemmet: hem för vård och boende, , Jourhavande präst 112 Brottsofferjouren Kvinnofridslinjen Jourhavande medmänniska Kvalitetsregister Inom psykiatrin pågår en omfattande utveckling av de psykiatriska kvalitetsregistrerna. För att läsa mer om psykiatriska kvalitetsregister, nationellt_kvalitetsregister_for_behandlingsuppfoljning_av_svar_ad_hd 13

14 Bilagor Screening Vid misstanke om adhd används två screeningsformulär ASRS och WURS. ASRS (Adult-ADHD self-report scale) screenar för aktuella symtom på adhd med gränsvärde på 4/6 skuggade fält på A-delen. WURS (Wender Utah rating scale) screenar för adhd-symtom i barndomen med gränsvärde vid 36 eller fler poäng på särskilt avsedda frågor. Vid misstanke om störningar inom autismspektrum används AQ eller RAADS (Ritvo Autism Asperger's Diagnostic Scale). AQ (autism-spectrum quotient) screenar för symtom på Aspergers syndrom och har en gränsvärde på 32 eller fler poäng. Det finns i dagsläget inga validerade screening instrument för Tourettes syndrom. För upptäckt av alkohol- och drogberoende och missbruk rekommenderas AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test ) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test), två självskattningsformulär som är lätta att använda. Upptäckt av pågående riskbruk eller missbruk åtföljs av lämplig åtgärd (se bilaga angående riktlinjer för kontakt med beroendemottagningen). Diagnostisk Adhd Adhd diagnosticeras utifrån rådande diagnostiska manualer, DSM-IV och ICD 10. För att patienten skall diagnosticeras med adhd skall tillräckliga kriterier för diagnosen vara uppfyllda både i vuxen ålder och i barndomen. Utöver detta skall symtomen också orsaka en tydlig sänkning av patientens funktionsnivå. Svårigheterna skall inte heller kunna förklaras bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom (se dsm-iv för detaljerad beskrivning gällande kriterier samt undertyper). Intervjun utgår vid adhd- frågeställning från semistrukturerad intervju manual DIVA (Diagnostisk intervju för adhd hos vuxna). Aspergers syndrom Aspergers syndrom diagnosticeras utifrån rådande diagnostiska manualer, DSM-IV och ICD 10. För att patienten skall diagnosticeras med Aspergers syndrom skall tillräckliga kriterier för diagnosen var uppfyllda både i vuxen ålder och i barndomen. Utöver detta skall symtomen också orsaka en tydlig sänkning av patientens funktionsnivå. Svårigheterna skall inte heller kunna förklaras bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom. (se dsm-iv för detaljerad beskrivning gällande kriterier samt undertyper). Vid frågeställning inom autismspektrumstörning utgår intervjun från semistrukturerad intervju manual DISCO (The Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders), ADOS(Autism diagnostic observation schedule) eller ADI-R (Autism Diagnostisk Intervju Reviderad). Tourettes syndrom Tourettes syndrom diagnosticeras utifrån rådande diagnostiska manualer, DSM-IV och ICD 10. För att patienten skall diagnosticeras med Tourettes syndrom skall tillräckliga kriterier för diagnosen var uppfyllda både i vuxen ålder och i barndomen. Utöver detta skall symtomen också orsaka en tydlig sänkning av patientens funktionsnivå. Svårigheterna skall inte heller kunna förklaras bättre av annan psykisk eller somatisk sjukdom. (se dsm-iv för detaljerad beskrivning gällande kriterier samt undertyper). Vid frågeställning Tourettes syndrom används vanligtvis semistrukturerad intervju manual YGTSS(Youth global tic scale). Differentialdiagnostik Det är viktigt att utreda huruvida symtom vid neuropsykiatriska funktionshinder kan vara tecken på annan sjukdom, tillstånd eller problem. Följande bör tas i beaktande och i vissa fall utredas: Somatisk sjuklighet Bipolär sjukdom Annan psykiatrisk sjuklighet Malnutrition Läkemedel, Alkohol eller annat missbruk Den differentialdiagnostiska intervju för psykiatriska sjukdomar på Axel-I utgår från semistrukturerad intervjumanual SCID-I(Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders). För psykiatriska sjukdomar 14

15 på Axel-II utgår intervjun från semistrukturerad intervjumanual SCID-II(Structured Clinical Interview for DSM- IV Axis II Disorders). Instrument Beskrivning av instrumentet DIVA ASDI YGTSS ADI-R Semistrukturerad intervju avseende symtom på adhd både i vuxen ålder och i barndomen. Tar ca minuter att genomföra. Inkluderar även funktionsbedömning. Instrumentet kan även användas tillsammans med anhörig till patienten. Semistrukturerad intervju avseende symtom på Aspergers syndrom. Tar ca minuter att genomföra. Instrumentet kan även användas tillsammans med anhörig till patienten. Halv-strukturerad intervju avseende Tics/Tourettes syndrom. Inkluderar även ett självskattnings avsnitt för patienten. Semistrukturerad och mycket omfattande intervju gällande tillstånd inom autismspektrumet som utförs med anhörig till patienten (ca 4 timmar). DISCO Semistrukturerad och mycket omfattande intervju gällande tillstånd inom autismspektrumet som sker tillsammans med anhörig till patienten(ca 4 timmar). Semistrukturerad intervju som spänner över ett stort antal psykiatriska diagnoser. Tar ca 30 MINI, (se bilaga 6) minuter att genomföra. Inkluderar även ett avsnitt om suicidrisk SCID är en mer omfattande diagnostisk utredning än MINI. SCID ger en bredare och mer SCID I ingående bild av psykiatrisk problematik på Axel-I men är också mer omfattande och krävande att genomföra (ca 90 minuter). SCID II SCID-II ger en ingående bild av psykiatrisk problematik på Axel-II (ca 90 minuter). Psykometrisk testning För en allmän och grundlig kartläggning av patientens kognitiva funktioner används WAIS-IV (Wechlers Adult intelligence Scales). I syfte att utvärdera patientens fungerande avseende uppmärksamhet/impulsivitet/uthållighet används datoriserade test CPT-II (Conners' Continous Performance Test II) och QB-Test. För specifika frågeställningar används Claeson-Dahls test för minne och inlärning, Rey complex figure test, D- Kefs, WMS och Wisconsin card sorting test m.fl. Arbetsterapeutisk bedömning Den arbetsterapeutiska bedömningen är ett komplement till den neuropsykologiska och sociala bedömningen. Rekommenderade självskattningsformulär och instrument: COPM: (Canadian Occupational Performance Measure ) Självskattning av utförande av vardagliga aktiviteter, dessa graderas i hur viktiga de är för patienten. Mäter självupplevd förändring av aktivitetsutförande över tid. ADL-taxonomin: (FSA) bedömer förmåga i dagliga livets aktiviteter AMPS: (Assessment of Motor and Process skills) bedömer motoriska- och processfärdigheter genom strukturerad observation i aktiviteter ESI: (Evaluation of Social Interaction) är gjord enligt samma modell som AMPS. Bedömning av patientens sociala färdighetsförmåga. PRPP: (Percive, Recall, Plan and Perform) bedömer och analyserar personens processfärdighet genom observation i aktiviteter OCAIRS: (Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating scale) är en semistrukturerad intervju om patientens aktivitetssituation och deltagande i det dagliga livet. Ger information om patientens egen uppfattning om sin anpassning och bedömer vanor, roller, styrkor mm ACIS: (Asessment of Communication and Interactions skills) skattar en persons kommunikations- och interaktionsfärdigheter vid samspel med andra i någon form av aktivitet DOA: (Dialog om arbetsförmåga) och WRI:(Worker Role intervju) skattar personens färdigheter i arbets/studiesituation. Att få vardagen att fungera: självskattning av förmåga att utföra daliga aktiviteter Länkar till: Hjälpmedelsinstitutet, Kognitionsportalen 15

16 Bedömning av suicidrisk Det föreligger ett starkt samband mellan suicidalitet och följande diagnoser: depression, psykos, bipolär sjukdom, missbruk/beroende och personlighetsstörning. Psykiatrin har ett särskilt handlingsprogram (se bilaga 1) som ska användas vid suicid och suicidrisk. Detta tydliggör rollfördelningen mellan somatisk sjukvård och psykiatrin (bilaga 1 handlingsprogrammet, sid 9). Strukturerad suicidriskbedömning har högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer. Närståendemedverkan har högsta rekommendationsnivå vid suicidprevention enligt de nationella riktlinjerna. Man bör ta hjälp av instrument i skattningen av suicidrisk. Nedan finns en användbar översikt. Tabell. Strukturerad bedömning av suicidrisk Instrument som används vid bedömningar av suicidrisk Beskrivning av instrumentet Suicidstegen/självmordsstegen (se bilaga 10) MINI (avsnitt C) MADRS-självskattning MADRS-klinikerskattning SUAS (se bilaga 11) Skala för suicidavsikt (SIS), se bilaga 3 i handlingsprogrammet för suicid och suicidrisk, (bilaga1) 9 suicidrelaterade kategorier utreds stegvis. Semistrukturerad diagnosintervju med ett avsnitt för suicidrisk bedömning. Ger en poäng som översätts i låg, måttlig eller hög suicidrisk. Syftar till nivåbestämning av depressionssymtom. 9 punkter skattas på en skala mellan 0-6. En fråga, punkt 9, handlar om livslust. Syftar till nivåbestämning av depressionssymtom. 10 punkter skattas på en skala mellan 0-6. En fråga, punkt 10, handlar om livslust. Självskattningsformulär med 20 frågor om suicidtankar, hopplöshet m.m. under senaste veckan. Intervjuskattning som görs efter ett suicidförsök. 15 punkter som skattas på en skala mellan punkter handlar om de objektiva omständigheterna kring suicidförsöket, 7 punkter om personens tankar om försöket. * Användningen av ovanstående instrument kräver specifik utbildning i administration och tolkning. Instrumenten är inte professionsspecifika (dvs alla med adekvat utbildning kan använda dem). Stegvis vård Vård steg Insatser och syfte Typ av insats: Behandling i grupp 1. Funktionshinderkunskap Innehåll: Psykoedukativa insatser Syfte: Ge patienten förståelse för sina förutsättningar att leva ett självständigt liv, innebörden av sina styrkor och svagheter, coopingfärdigheter samt kunskap om och kontakt med de nätverk som finns 2. Basen för fysiskt och psykiskt välmående Typ av insats: Gruppbehandling och individuell behandling Innehåll: Psykoedukation kring livstil, Sociala stödinsatser, Somatisk bedömning och medicinering, screening/bedömning av psykiatrisk samsjuklighet, kompletterande utredning, arbetsterapeutiska insatser och hjälpmedel Syfte: Att ge patienten förutsättningar för en fungerande social, fysisk och psykisk bas som möjliggör ett värdigt liv 16

17 3. Specifik behandling Typ av insats: individuell behandling och gruppbehandling Innehåll: Farmakologisk behandling av kärnsymtom och av samsjuklighet, Psykologisk behandling av kärnsymtom och samsjuklighet, Syfte: Att mildra och behandla patientens psykiska symtom Utvärdering av insatser För såväl psykologisk som farmakologisk behandling till alla ovan nämnda diagnoser är syftet ökad funktionsnivå, minskade symtom, återvunnen arbetsförmåga och social funktion. Ett annat viktigt mål är minskad risk för återinsjuknande. Utvärdering av dessa mål bör ske kontinuerligt under behandlingen samt vid avslut. En god utvärdering av insatser förutsätter att använder väl utprövade instrument för att mäta effekten av vald insats såväl före som under och efter insatser Här följer en kort lista över frågeställningar och instrument som kan användas för att mäta effekten av insatser: Viktiga frågeställningar att mäta före och efter insats Uppfyller personen kriterier för diagnos Minskad symtomnivå (adhd) Minskad symtomnivå (samsjuklighet) Väl utprövade instrument (för tydligare beskrivning se diagnos avsnittet) MINI, SCID, DIVA, ASDI ASRS, Qbtest Sedvanliga symtomskattningar Ökad funktionsnivå GAF, AAQoL 17

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning 1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen.

Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Bilaga 4 Rekommenderad utredningsmodell av neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna inom VG-regionen. Besöksgaranti brytpunkt Behandlings/ utredningsgaranti Beslut om utredning Beslut om diagnos 90

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Informationsguide 2014

Informationsguide 2014 Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Informationsguide 2014 För hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Guiden uppdateras en gång per år och fi nns även på kommunens

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Informationsguide 2015 För hjälp och stöd vid psykisk ohälsa.

Informationsguide 2015 För hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Informationsguide 2015 För hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Guiden uppdateras en gång per år och fi nns även på kommunens

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård.

Manual för Psykiatri, arbetsterapeut. Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Manual för Psykiatri, arbetsterapeut Mall för arbetsterapeut inom VUP, BUP och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Grundmall Psykiatri, arbetsterapeut Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs i

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan: Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda

Läs mer

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa VK300S v1.0 040416, Informationsguide psykiatrin INFORMATIONSGUIDE 1 (10) Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa Denna information är till för dig som har ett psykiskt funktionshinder och

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN GUIDE Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll 4. Vård och behandling Primärvården vårdcentraler Sjukvårdsrådgivning Psykiatriska

Läs mer

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen

Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Tjänsteställe/handläggare Datum Sid Medicinska sektorsrådet i psykiatri Den 20 mars 2009 1 (2) Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen Nedanstående riktlinjer

Läs mer

Samverkansstruktur för IVO och patientnämnderna

Samverkansstruktur för IVO och patientnämnderna 2016-04-06 registrator@ivo.se Diarienummer 7.1-24006/2015 NSPH:s yttrande över remiss avseende Uppdrag att skapa en långsiktig samverkansstruktur för analys och återkoppling av klagomål till berörda aktörer

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN GUIDE FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN Denna guide är avsedd att ge information om vilka resurser som finns för psykiskt funktionshindrade personer och vart man vänder sig. Guiden finns

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. FÖRENINGAR FÖR DIG I

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100 Möt andra som är i samma situation som du Vårdguiden.se 08-320 100 Vi finns här för dig Du är inte ensam. Vi är många som någon gång i livet hamnar i en situation där vi behöver vård eller behandling för

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Manual för Psykiatri, kurator

Manual för Psykiatri, kurator Manual för Psykiatri, kurator Mall för kurator inom VUP, och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Innehåller mall-i-mall för Psykosocial utredning. Grundmall Psykiatri, kurator Dikteringstidpunkt Används

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer