Utmärkning av grund. Sammanfattning lektion 3 sid 45 54, Utmärkning av grund:

Transkript

1 Sammanfattning lektion 3 sid 45 54, Utmärkning av grund: Vi började med att gå igenom läxan från förra lektionen, där vi såg att ni alla hade löst uppgiften på ett bra sätt. Vissa av er hade valt att gå via Björkösund så ni var lite mer skyddade från vindar, medan andra valde att följa den raka vägen väster om Björkö. Utmärkning av grund Det finns egentligen bara två sätt att utmärka grund. Antingen baserar man sig på att du går i en farled, och att du vet om du går med eller mot farleden. Då använder man sig av så kallade sidomärken, där det finns röda och gröna utmärkningar. De gröna skall man ha på sin högra sida eller på styrbordssidan, medan det röda skall vara på vänstra eller babordssidan. Om man går mot farledens riktning, så skall sidomärkena vara på motsatt sida, så då skall den gröna vara på vänstra sidan och den röda på högra sidan. Detta är ju enkelt, om man bara vet åt vilket håll farleden går. I Norden, så går farledsriktningen från ishavet söder ut längs den norska kusten för att sedan runda Skåne och gå norrut efter den Svenska kusten upp till Bottenviken, där den möter farledsriktningen norrut längs den Finska kusten. Farleden efter den Finska kusten går norrut upp i Bottenhavet och österut in i Finska viken. Sedan går den också utifrån havet in mot land, in i t.ex. Mälaren västerut fram till och in i Hjälmaren. Så för vår del går den norrut efter kusten och in åt väster in och in mot de olika hamnstäderna. Vid vissa tillfällen kan det bli så att två leder går in mot en hamn, och att de kommer från olika håll. Då kan det bli förvirrning om åt vilket håll leden går, och då vet vi ju inte på vilken sida vi skall ha respektive sidomärke. Se inloppet till Nynäshamn. Därför upphör lederna en bit ifrån att de möts. Farledsriktningen markeras ofta på den streckade farledslinjen, med en pilsymbol. Lägg märke till att jag sa fel om farledsriktningen efter den Finska kusten :

2 1. Babordsmärket: 2. Styrbordsmärket Om det inte finns någon farled som kan hjälpa oss att veta på vilken sida man skall ha respektive sjömärke, måste man använda andra typer av sjömärken:

3 1. Där har vi punktmärken, som är placerade uppe på grundet. Problemet här är att veta hur stort grundet är och hur nära man kan gå med båten. Här måste du titta i sjökortet, för att avgöra detta. Punktmärket ser du nederst på sidan 47. De är tvärrandiga i rött och svart. 2. Sedan finns Väderstrecksmärkena. Här finns det 4 olika märken: a. Ett Norrmärke, som står norr om grundet, och som du måste hälla dig norr om. Väderstrecksmärkena finns på sidan 48. Här ser du att Norrmärket har två treanglar över varandra som pekar uppåt. Norrmärket är också tvåfärgade i två fält, där det gula fältet är längst ner och det svarta är ovanför. Man brukar säga att spetsen på treanglarna pekar mot det svarta.

4 b. Ett Ostmärke står öster om grundet och skall passeras på dess östra sida. Ostmärket har också två treanglar, men här är en med spetsen uppåt och under den en med spetsen nedåt. De bildar nästan ett O som i Ost. Ostmärket eller pricken är också tvåfärgad, men i tre fält. Detta då spetsarna pekar mot det svarta. Alltså är de svarta längst ner, sedan gula i mitten och svarta i toppen. Om du kan dessa två märkena, så är det enkelt att förstå hur de andra två ser ut, då de ser precis tvärs om. c. Ett sydmärke är tvärs om mot ett norrmärke. Det har alltså två treanglar, vars spetsar pekar nedåt. Och då är de svarta i botten och gula i toppen. Självklart står de söder om grundet och skall passeras på sin södra sida. d. Ett västmärke är tvärs emot ett ostmärke, och har då två treanglar över varandra, vars spettsar pekar mot varandra, och då är de också färgade i tre fält, varav det nedersta är gult det mittersta är svart, då spetsarna pekar mot mitten, och det översta är gult. 3. Sedan finns det s.k. Mittledsmärken, som används i stora hårt trafikerade farleder, såsom i Öresund, där mittledsmärket, i princip fungerar som vår mittmarkering på våra vägar. Mittledsmärket är vitt och rött, inte som en polkagris, utan på längs, se sidan 48 högst upp.

5 4. Sist men inte mist, så finns det specialmärken, som utmärker vissa speciella saker, såsom vattenintag, eller utsläpp. Specialmärkena är oftast så utplacerade att de inringar det de har att märka ut. 5. Slutligen har vi märket för att provisoriskt märka ut nyupptäckta grund eller vrak, som kan vara ett hinder. Dessa märken är gula och blå med ränderna längsmed, se sid 48 längst ner. 6. Ja vi får inte glömma de lömskaste märkena, de som märker ut fiskredskap. Där det som är mest i väster, utmärks med 2 flaggor över varandra och det som är mest i öster har en flagga. De finns av fyra huvudgrupper, där jag bara pratade om de två första, överesglingsbara och inte överseglingsbara, Jag förklarade inte reglerna för avsteget inom inre vatten under punkt b, nedan: a. Överseglingsbara och inte överseglingsbara fiskeredskap: i. Inte överseglingsbara har också ett klot i toppen

6 ii. Överseglingsbara är utan klot iii. Fasta redskap har kryss i toppen, och sedan finns det nätkulor upp från redskapen, så man ser dess utbredning. iv. Drivande fiskeredskap har en flagga i vardera ändan och klot i toppen. b. Överseglingsbara redskap som är innanför baslinjen/ inre vatten i sjötrafiksförordningen 2, om dessa är kortare än 300 m får de vara utmärkta med en fiskekula i vardera ändan, och om de är kortare än 50m räcker det med en fiskekula i ena ändan.(2 Till inre vatten räknas: i. a) insjöar, vattendrag och kanaler; ii. b) vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar samt vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär och intill räta linjer som regeringen bestämmer.

7 Övningsuppgifter: 1. Uppgift från lektion 2: Läs stycket Kompassen visar fel, som börjar på sidan 39 till sidan 42.

8

9 Hur gör vi här? Exemplet bredvid och i boken är lite äldre, då de räknar med missvisningen på 4 grader i stället för 5 som det nu blivit. a. Men du tar ut riktningen i sjökortet och den är ju 53 grader. K = 53 grader. b. Sedan ser du att din kompass visar 60 grader Kk = 60 grader. c. Du vet att din kompass visar 5 grader för lite på grund av den magnetiska felvisningen. M=5 grader. d. Då lägger du till 5 grader till din kompasskurs och får 65 grader. e. Sedan minskar du Kursen 53 grader med din korrigerade kompasskurs 65 grader = -12 grader. På grund av någon magnetisk störning i din båt, så visar kompassen 12 grader för mycket i just denna riktning. Denna avvikelse kallas deviation och man skriver d=12 grader. Det är denna avvikelse som man kan försöka korrigera, eller deviera för, om man har en väldigt fin kompass, annars, noterar man deviationen i en daviationstabell, så man vet hur mycket deviationen är i de olika riktningarna. 2. Övningsuppgifter från lektion 1-3. Du ligger i Kymendöfjärden. ( Lokaliseringamärke F och SSV ser du en fjärd som omsluts av norra sidan av Kymendö och Persholmen. ) Här har ni legat en dag och en natt. Ni har besökt Strindbergs skrivarstuga på andra sidan av Kymendö, samt också haft en trevlig kväll på Kymendö krog, som ligger på andra sidan av Persholmen. Nu är klockan 10:00 och ni har ätit frukost och gjort båten klar för avfärd. Vid avfärden passar du på att bunkra bränsle i Kymendömacken som ligger vid Kymendö krogen. Tankningen tar en kvart. Du har nu 30 liter bränsle. Du skall gå till Ornö Kyrkviken, för att där besöka Madam Flods grav, samt återigen njuta av god mat på en krog, då Ornö krog ligger precis vid Gästhamnen. Hur lång tid tog det för dig att gå från Kymendö? Du håller ca 7 knop, och följer farleden öster om Ornö. Din båt tar ca 1,2 liter /M i 7 knops fart. Hur mycket bränsle har du nu kvar? Behöver du tanka i Vargvik? Vargvik ligger i viken, lite söder om där den röda skugglinjen går in mot Ornö. Du har tänkt att handla lite livsmedel, och någon tidning i ICA i Vargvik. Uppehållet för det tar ca 40 minuter, och om du skall tanka tar det en kvart extra. Du har nu tänkt dig ut till Huvudskär via Fjärdlångsfjärden och Hanstensfjärden. där du tänkte ligga på norra sidan av huvudön Huvudskär. Du planerar sedan att gå Stabbfjärden och Gråfjärden in till Gruvbryggan på Utö. Hur är det kommer bränslet att räcka hela den vägen, utan att du behöver tanka? Hur mycket bränsle kommer det att behövas från Vargvik via Huvudskär till Gruvbryggan? Hur långt är det från Vargvik till Huvudskär? Och när kommer du fram? Exakt hur lägger du upp rutten? Vilka WPS och vilka ben kommer du att göra? Du besöker Huvudskär, och dess fina badklippor på södra sidan, samt ligger över natten. Upp på morgonen och aväten frukost, samt klar båt för avfärd klockan 10:00. Nu bär det av mot Gruvbryggan. Hur dags kommer du fram till Gruvbryggan, hur långt har det varit, samt hur mycket bränsle har du kvar i tanken? Behöver du fylla upp tanken? Du skall gå till Rånöhamn för övernattning, och sedan till Nynäshamn? Du avnjuter Utö, med sina fina pittoreska bebyggelse, gruvhål, samt de fina krogarna.

10 Du startar inte som vanligt, då du passar på att köpa morgonfärskt bröd till frukosten på Utö bageri och du köper självklart en Utölimpa. Så båten är inte klar för avfärd förrän klockan 11:30. Rånö hamn är fladen mellan Sandskär, Ängsholmen och Rånö. Vilken väg väljer du? Och hur lång blir den, samt hur mycket bränsle går det åt? Du lägger dig i den västra av de två södra vikarna i fladen. Du passar på att ta en promenad runt Rånö, och på vägen stannar du på Rånö krog och tar en bit. Sedan går du tillbaks till båten, och tar kvällsdopp, för att sedan göra natt. Efter en god frukost är båten klar för avfärd klockan 10:00. Nu fick du ett alternativ, då du i går hörde om en mycket trevlig vik, Östermanfladen på norra Nåttarö. Skall du gå dit i för att se Nåttarö, och även avnjuta Nåttarökrog?, eller skall du gå direkt till Nynäshamns Gästhamn? Du valde att gå direkt till Nynäshamn. Vilken väg valde du? Vilka riktmärken har du valt att gå efter? Hur dags kommer du dit, och hur långt var det samt hur mycket bränsle har du kvar? Hur mycket soppa har du totalt gjort av med? Hur långt har du totalt gått? Ja det var uppgiften. Nu till lite annat: Karven på förarintyg har höjts, så att man kommer att kräva fler rätt svar på frågorna för att godkänna förarintyget. Detta ställer ännu större krav på er för att ni skall klara er. Så frågan är, skall vi lägga till en lektion den tisdagen som ligger mellan sista planerade lektion och examen, i värsta fall kan jag be Klas Tolk, senarelägga examen med ännu en vecka. Sedan vill jag att ni som har tampar hemma, kan ta med en, så vi kan börja att träna knopar. Hitills har bare en av er anmält sig till praktik, jag tror att de flesta av er skulle ha nytta av att få köra det ni lärt er i verkligheten, och också få prova på att hantera en lite större bår, t.ex. lära er att rotera en båt kring sin egen axel, och göra tilläggningar med sidan Ja då ses vi på Tisdag kväll, men jag kan nog inte komma så mycket tidigare denna tisdag. Hälsningar Hans A