Kapitel 5. Sockenutveckling ger Fröjel-bok, sockenpresentationstavla och guidematerial

Transkript

1 Kapitel 5 Sockenutveckling ger Fröjel-bok, sockenpresentationstavla och guidematerial Fröjel hembygdsförening har genom åren haft en uttalad strävan att förmedla kunskap om socknens historia och natur och har på olika sätt försökt aktivera bygdens befolkning utifrån den målsättningen. För den skull har föreningen utöver festligheter av olika slag också försökt dra igång olika projekt genom vad som, för enkelhets skull och med ett sammanfattande namn, kan kallas sockenutveckling. Besöksplats Fröjel med café, utställningar, storbilds-teve och föredrag, liksom teaterföreställningar vid Kastalen och sockenvandringar är några exempel på detta. Men det som lämnat de tydligaste och mest bestående spåren i folks minne är kanske ändå Fröjel-boken, sockenpresentationstavlan och självstudiematerialet Din guide till Fröjel. Här nedan följer nu en presentation av dessa tre i den ordning de är nämnda. 1. Fröjel-boken Lagom till Fröjel hembygdsförenings 50-årsdag, 1999, gav föreningen ut vad som i dagligt tal helt kort kallas Fröjelboken. Men egentligen är bokens fullständiga namn Lär känna Fröjel en socken på Gotland. Sockenutvecklingskvällar hade då tämligen regelbundet anordnats från 1996, och en sockenbok var bara ett av flera utvecklingsområden som där togs upp till diskussion. När så småningom det mer handgripliga arbetet med boken tog vid, dröjde det mindre än ett år tills den låg klar, vilket får anses vara lite utöver det vanliga för en bok av den här typen. Men vissa kapitel, som normalt brukar ingå i en sockenbok, skulle inte vara med i Fröjel-boken, därom var alla inblandade ense då riktlinjerna för arbetet började ta form. Och det som valdes bort var framförallt historiken över alla gårdar i socknen och deras ägare genom tiderna. Det skall till ett omfattande forskningsarbete för att få fram sådana uppgifter helt kompletta, och felkällorna är dessvärre många. Kanske är inte uppgifterna heller av direkt intresse för andra än för dem som bor på gården i fråga eller har någon annan koppling dit. De som har det intresset får gräva själva, hördes som motivering för bortvalet. Men styrelsen lovade att mer än gärna ta emot alster från sådan forskning och att på lämpigt sätt presentera dessa för en större läsekrets, och sade sig också se fram emot det första bidraget. Men mer än tio år har gått sedan dess, och någon gårdsforskning har hitintills inte presenterats... Vilka var det då som var inblandade i starten av bok-projektet? Ja, det hela började med att föreningen inbjöd medlemmar och andra intresserade till ett antal träffar både i Skolgården och vid Gustavs ungdomsgård. På träffarna diskuterades bland annat vad hembygdsföreningen skall syssla med och vad en tilltänkt sockenbok skulle kunna omfatta, om nu en sådan över huvud taget var önskvärd och tänkbar. Som ett första steg i utgivningsprocessen utsågs en sockenutvecklingsgrupp Ingemar Hjort rapporterade från det möte som sockenutvecklingsgruppen haft. Beslutades att Ingemar kontaktar länsstyrelsen och/eller kommunen och hör sig för angående sockenutvecklingspeng. Dessutom bestämdes att till måndagen den 10/6 sammankalla till ett sockenutvecklingsmöte för att försöka engagera fler i socknen. En framkomlig väg då skulle vara att indela socknen i sektioner t ex efter gårdsnamn, och att varje sådan sektion utser en gårdsnamnsfogde som ansvarar för sin grupp En gemensam uppsummering gjordes av vad som hänt sedan förra mötet , då många träffar genomförts i sockenutvecklingsprogrammet sedan dess: hölls det första mötet i sockenutvecklingsprojektet i Skolgården med genomgång av idéer och spörsmål som kan aktiveras i Fröjel. - Fem grannlagsträffar vid olika tidpunkter. 42

2 hölls en uppföljningsträff till mötet i juni för att sammanfatta idéer som framkommit. Fyra olika projektgrupper bildades. - Månadsträffar med respektive grannlag som värd har startat, där man kring förtäring diskuterar vidare. - Protokoll från sockenutvecklingsprojekt finns , årsmöte i Skolgården Ur 16. Styrelsens förslag och planerad verksamhet för år 1997: - Fyra delprojekt fortsätter i sockenutvecklingen: Informationstavla vid rastplatsen norr om kyrkan, sockenbok, vandringsleder och strandmiljön. H-Å Norrby ansvarar för ett möte i april angående sockenbok m m Till styrelsens kontaktman gentemot sockenutvecklingsprojekten valdes Hans-Åke Norrby. Diskuterades de olika projektens delfinansiering. Varje projekt skall ha en egen budgetplan, och de initiala medel som ställts till förfogande bör användas till övergripande kostnader i samband med möten etcetera. Projekt som är aktiverade: Hästsocken, sockenbok, informationsskylt vid kyrkan, strandmiljön och vandringsleder Arkeolog Dan Carlsson har kontaktat föreningen angående återupptagande av utgrävningarna vid vikingahamnen. Det fyraåriga projektet Fröjel Discovery Programme presenteras. Dan C vill hyra Skolgården , för vilket föreningen begär kr i hyra. Beslutas att anordna en sockenutvecklingskväll , bl a med information av Dan C. Det visade sig efterhand att det fanns ett stort intresse för att få fram en sockenbok, och många olika förslag på innehåll framfördes. Det gick så småningom att få struktur på förslagen, och en del särskilt önskvärda avsnitt röstades fram. Vilka skulle då kunna tänkas ta på sig rollen att vara författare till dessa? Författarfrågan var till en början inte helt enkel, men flera tänkbara namn framkastades ganska omgående. Så tillfrågades exempelvis Gunnar Norrby, tidigare rektor på Lövsta lantbruksskola, om han kunde åta sig att skriva ett avsnitt om jordbruket i Fröjel, Arnold Carlsson fick frågan om att skriva avsnitt om gamla vägar och fiske, Richard Ahlquist om föreningsliv i Fröjel, Berndt Lagergren om skogen han hade tidigare varit lärare på skogsbruksskolan vid Hajdes och Jerker Enekvist bodde ju vid Mulde vad var då naturligare än att han skrev om Mulde tegelbruk? Och allteftersom vaskades nu namnen på flera tänkbara författare fram. Naturen, stranden, skolan, arkeologin, kyrkan och kastalen m fl fi c k på så sätt sina skribenter. Med viss övertalning och med löfte om hjälp och stöd till dem som kände sig ovana fanns till slut ett 20-tal presumtiva författare, varav några halvt om halvt proffsiga, men många sade att de inte hade skrivit en uppsats sedan de gick i skolan. Den före detta skolläraren i Fröjel, Seth Bergsten, hade efter sin pensionering bedrivit omfattande och intressant forskning om olika företeelser i socknen. De pärmar han ställt i ordning och överlämnat till hembygdsföreningen blev nu ett utmärkt underlag för några av de tilltänkta kapitlen i Fröjel-boken. Det beslutades att så många manuskript som tänkbart var, helst alla, skulle skrivas på dator i ordbehandlingsprogrammet Word och därefter lämnas in på diskett. Alla manus skulle sedan tryckas upp i ett par kladdar, vilka skulle sändas runt i projektgrupperna för läsning och med klart uttryckt önskemål om kompletteringar, ändringar och kommentarer i marginalerna. Språket var det till en början inte så noga med, utan fokus skulle ligga på innehållet Sockenutvecklingsprojektet. Informerar Bengt-Olof att kr av ansökta projektpengar nu har kommit. Sockenboken. Rapporterar Jerker från arbetet med att sammanställa en sockenbok om Fröjel. Uppdraget att skriva artiklar är utlagt på flera författare, och en del alster börjar komma in. Bidrag till framställningen av boken är sökt vid Stiftelsen Ragnar och Lydia Nilsson, Solbjärge Rapporterar Jerker över läget när det gäller informationstavla och sockenbok. Båda är bra på väg vid nästa möte i början av Sockenutvecklingsprojekten - Fröjel-boken. Råmanus till ett 20-tal artiklar på sammanlagt ca 200 sidor är inlämnade och upptryckta i 5 ex för genomläsning av de olika författarna. Det är kallat till ett möte den 21 jan, då tanken är att utse en redaktionsgrupp som arbetar vidare med boken. 43

3 En redaktionskommitté som skulle fungera som spindeln i nätets mitt utsågs. Den skulle dessutom ha rätt att i en andra kladd-omgång i samråd med respektive författare föreslå språkliga förbättringar allt för att uppnå en så fulllödig slutprodukt som möjligt. Redaktionen skulle också ha uppdraget att söka författare till ett par önskade kapitel som ännu inte funnit sina skrivare. Utsedda att ingå i denna redaktion blev Jerker Enekvist och Lars Olsson båda med lärarbakgrund och med viss erfarenhet från den här typen av verksamhet. Jerker och Lasse fördelade sedan uppgifterna mellan sig så, att Jerker huvudsakligen hade en utåtriktad funktion med inriktning på ekonomin, där bidragsansökningar i mängd till stiftelser och andra institutioner och kontakter med tryckerier stod främst på programmet, medan Lasse svarade för kontakterna med författarna, den språkliga finputsen, sammanställning av texterna och det tämligen omfattande layoutarbetet (i PageMaker). Båda skrev också artiklar som saknades och där inga andra skribenter stod att finna. Kontakterna de två f d kollegerna emellan blev av naturliga skäl täta och många, och samarbetet fungerade mycket väl. Tilläggas kan att Jerker under den här tiden var justerad på grund av en avskuren hälsena, vilket gjorde att han så att säga helt naturligt satt bunden vid sitt skrivbord, och att Lasse var tämligen nybliven pensionär, och såna har ju all tid i världen. Eller...? Nej, skämt åsido, nog tog det både tid och kraft, men det uppgjorda tidsschemat klaffade nära nog perfekt, och vid slutet av 50- årssommaren kunde exemplar av det efterlängtade resultatet av all skrivarmöda hämtas från tryckeriet! Sockenprojekt. Rapporterar Lasse och Jerker från arbetet med sockenboken. Svar på offertbegäran skall vara inlämnad senast den 1 juli, och först då vet vi var tryckkostnaderna kommer att hamna. Beviljade ansökningar om bidrag har inkommit från följande: Skogsgården Hajdes kr Stiftelsen R o L Nilsson, Solbjärge kr Gustav VI Adolfs fond kr Stiftelsen DBW kr Sockenprojekt. Rapporterar Lasse från arbetet med sockenboken. Offerter har nu kommit in på tryckkostnader, och redaktionsgruppen har beslutat att anta Gotlands Grafiskas bud, som slutar på kr för ex. Diskuteras sockenbokens F-pris, d v s det pris bokhandeln får betala för boken, och det pris som skall tas ut då föreningen säljer boken. Beslutas att F-priset skall fastställas till 150 kr, och att föreningens försäljningspris skall vara 250 kr. Förhandsbeställning av boken skall kunna göras i samband med årets lammstaikningsfest Ekonomisk kalkyl för Fröjel-boken. Kostnader Fakturerade kostnader för tryck och bindning kr 25% moms kr Övriga fakturerade kostnader kr Arvoden till författare, fotografer och redaktion 0 kr > Kostnader totalt kr > Intäkt: Bidrag från stiftelser, företag och kommun kr >> Föreningens verkliga kostnad kr << Upplaga: ex = 68,50 kr/ex Avgår 100 reserverade friexemplar = 900 ex till försäljning F-pris enligt styrelsebeslut , (Bokhandel, bibliotek) Förköps-/medlemspris (Förbeställningar fram till utgivning) Övrig försäljning i föreningens regi 150 kr 250 kr 300 kr 75 böcker är bokade av bibliotek/bokhandel à 150 kr kr 230 böcker förbeställda till medlemspris kr Övrig försäljning som vinst till hembygdsföreningen. (forts nästa sida) 44

4 , forts Följande institutioner och företag har ekonomiskt bidragit till att boken kunnat ges ut: Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond Kungliga Patriotiska Sällskapet Stiftelsen Syskonen Ragnar och Lydia Nilsson, Solbjärge i Fröjel Sällskapet DBW:s stiftelse Sällskapet Gotlands Gille Hajdes Ekonomisk förening Gotlands Kommun, kultur och fritid Gotlands Hembygdsförbund Distribution av Fröjel-boken. Depåer av böcker finns hos Lasse Olsson, John Göthberg, Lisbeth Jakobsson och Jerker Enekvist. Förbeställda böcker fördelas på de närvarande enligt beställningslistan. Jerker ansvarar för distribution till bokhandel och bibliotek. Uppdrogs åt Lasse att utforma en affisch där det framgår var man kan köpa boken. Listan sätts upp där folk rör sig, det vill säga i affärer, bibliotek etc. 5. Marknadsföring. Meddelar Lasse att han blivit tillfrågad och tackat ja till att delta vid en litteraturafton på Klinte bibliotek och att medverka som morgongäst på Radio Gotland. Mycket bra tillfällen att göra (diskret) reklam för Fröjel-boken. Fröjel-boken blev mycket väl mottagen och fick fina recensioner, men skulle den ekonomiska kalkylen hålla? Det stod stora pengar på spel för en fattig förening, och styrelsen hade en orolig men ändå förhoppningsfull tid fram till utgivningen. Men oron visade sig helt obefogad. Tack vare bidrag från stiftelser och andra samt bra försäljning såg det hela ut att gå ihop ekonomiskt, och alla inblandade vågade andas ut , årsmöte i Skolgården 5. Verksamhetsberättelsen för det gångna året genomgås, och ett speciellt tack riktas till Lars Olsson och Jerker Enekvist för deras arbete under året med utgivningen av Fröjel-boken. Ett speciellt tack också till alla bidragsgivare som gjort det ekonomiskt möjligt att ge ut boken. Sedan boken givits ut har ytterligare bidrag flutit in från Sällskapet Gotlands Gille och från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur. Verksamhetsberättelsen godkännes, varefter den läggs till handlingarna Ur 4. Kyrkorådet är villigt till att hembygdsföreningen marknadsför Fröjel-smycket och Fröjel-boken i kyrkan, och de ställer också upp på att presentera dessa för att kunna inköpas som gåvor i samband med t ex bröllop och konfirmation. 9. Övriga frågor. Informerar Lasse att en positiv notis om Fröjel-boken i tidningen Land har gett till resultat att flera böcker har sålts till fastlandet Övriga frågor Beslutas att priset för Fröjel-boken kommer att vara 200 kronor, 150 kronor för köp av 10 böcker eller fler. Vid försäljning i kommission erbjuds en provision på 50 kronor av priset 200 kronor. Fröjel-boken Ekonomisk kontenta. Faktiskt har Fröjel-boken till dags dato (2009) sålt så pass bra, att fortsatt försäljning innebär en nettovinst för föreningen. Kvarvarande exemplar kan därför säljas till nedsatt rea -pris, 150 kr per styck, så långt upplagan räcker. Kanske en lämplig födelsedagspresent eller julklapp till dem som ännu inte har boken...?! 45

5 2. Sockenpresentationstavlan Tanken att presentera Fröjel socken på en större och centralt placerad informationstavla hade funnits länge i hembygdsföreningen. Underhandskontakter gav så småningom förslag på en för denna typ av arbete lämplig konstnär, Gösta Lindgren, Levide. Han kontaktades och åtog sig arbetet. Sponsorer, som kortfattat skulle få presentera sina företag på tavlan, söktes, och efter samråd med kyrkorådet och vägverket bestämdes att lämpligaste platsen för den nya tavlan var bredvid kyrkans anslagstavla vid parkeringsplatsen söder om kyrkan. Där kunde den nu invigas inför intresserade sockenbor den 29 augusti som en lämplig 50-årspresent till föreningen och bygden, alla till glädje och nytta Beslutades att starta en studiecirkel som får till uppgift att inventera vad Fröjel har att bjuda på från företag till natur och kultur. Cirkelarbetet får sedan leda fram till att koncentrera denna information till en informationstavla vid parkeringen norr om kyrkan till gagn för turister och sommargotlänningar. Sylve åtog sig att vara cirkelledare och Maria tar ansvar för kulturhistorian.... Bengt-Olof och Peder söker sockenpeng som kan användas av cirkeln att genomföra idén , årsmöte 16. Styrelsens förslag och planerad verksamhet för år 1997: Fyra delprojekt fortsätter i sockenutvecklingen: Informationstavla vid rastplatsen norr om kyrkan, sockenbok, vandringsleder och strandmiljön Ur 7. Sockenutvecklingsprojektet. Informationstavla. Diskuterades framtagningen av en informationstavla över Fröjel, som kan finansieras av reklam intäkter Ur 5. Fröjels sockenutvecklingsprojekt har tilldelats kr för att utveckla i första hand två idéer; kr till café-anpassning av Skolgården inför sommarens Fröjel Discovery, samt till Fröjel Gotlands hästsocken. - Diskuterades innehåll, utformning och plats för informationstavla. Uppdrogs åt Jerker att kontakta Vägverket angående placering av tavlan.... Kostnaden ligger omkring kr Rapporterar Jerker över läget när det gäller informationstavla och sockenbok. Båda är bra på väg vid nästa möte i början av Skeppssättningen vid Gannarve presenterar socknen när man kommer norrifrån, och den har blivit en allmänt (er-)känd Fröjel-symbol.

6 Sockenpresentationstavlan blev klar sommaren 1999, lagom till hembygdsföreningens 50-årsdag, och fick sin placering vid parkeringsplatsen just söder om kyrkan Ur 9. Sockenutvecklingsprojekten - Informationstavla. Förslag på sevärdheter och text till tavlan presenterades. Kontakt har tagits med Vägverket, men ännu är inte platsen för tavlan klar, men troligt är att den hamnar uppe vid väg 140. Uppdrogs åt sekreteraren att arbeta vidare med ärendet, men också att gå ut till företag i socknen om försäljning av annonsplatser för finansiering av tavlan Sockenprojekt. Informerar Jerker från framtagningen av en informationstavla. Tavlan är under framtagning vid Gösta Lindgren, Levide, och beräknas bli uppsatt under juni månad. 13 företag i socknen önskar vara med på tavlan och bidrar med 300 kr/företag. Tillstånd att sätta upp tavlan i anslutning till kyrkans parkering söder om kyrkan är klart Ur 7. Sockenprojekt. Rapporterar Jerker från arbetet att ta fram en informationstavla. Underlaget har funnits vid konstnären sedan i början av sommaren, men arbetet är ännu inte slutfört. Beslutas att inviga tavlan i samband med lammstaikningsfesten den 29 aug och att då inbjuda massmedia för att också kunna slå ett slag för den nya sockenboken Ur 4. Rapporter, skrivelser. Lammstaikningsfesten den 29 aug. var mycket lyckad med ett 100-tal gäster som trivdes i sol och gemenskap. I samband med festen invigdes också en informationstavla över Fröjel socken som målats av Gösta Lindgren, Levide. Tavlan som redan har bemötts mycket positivt är placerad söder om kyrkan, invid väg 140. Inbjudna gäster vid invigningen var bl a Vägverkets representant Jan-Erik Wessman som är född i Fröjel. 47

7 3. Din guide till Fröjel Under den tid utgrävningar pågick väster och nordväst om kyrkan, kom många intresserade åskådare för att se vad arkeologerna hittade och för att lära sig mer om vikingatiden och tidig kristen tid i Fröjel. Som en del av samarbetsavtalet mellan chefsarkeologen Dan Carlsson och hembygdsföreningen ställde då utgrävningsledarna upp som guider på plats. Efter ett 15-tal år upphörde de arkeologisak undersökningarna. Visserligen finns här mycket mer att gräva fram, men det kommer troligen inte att föra så mycket ny kunskap med sig att det är försvarbart att hålla på längre, meddelade utgrävningsledaren. Men besökare fortsatte att strömma till, och föreningen måste hitta på något för att möta det uppkomna behovet av guider med historiskt kunnande. Under första sommaren kunde guidningen med arbetsmarknadsstöd upprätthållas av Pia Ahlqvist, men till påföljande somrar måste det till andra lösningar, eftersom stöd från arbetsförmedlingen inte längre kunde påräknas och eftersom föreningen inte har ekonomiska möjligheter att anställa och avlöna någon för sådana uppgifter. Lösningen blev, efter styrelsebeslut, att ett tämligen omfattande guidematerial skulle iordningställas Det blev Lars Olsson, som med gott layout-stöd av dottern Magdalena, höll i projekt-trådarna. Materialet kom att bestå av överskådliga och lättlästa presentationsblad över sevärdheter inom socknen kompletterade med fördjupningstexter. Tillsammans med en karta och vägbeskrivningar skulle de leda besökare rätt till de många intressanta platserna runt om i Fröjel. Faktablad och karta skulle man kunna skaffa i caféet vid besöksplatsen eller själv hämta direkt från föreningens hemsida med adress Vid varje besöksmål skulle sedan en informationstavla med likartade upplysningar sättas upp. Presentation av ett drygt 30-tal besöksmål växte så småningom fram, och här och där i socknen stod det nu plötsligt små anslagstavlor med upplysande text och bild om någon företeelse som har med historia, kultur, natur eller allmän kuriosa att göra. Några av besöksmålen finns också presenterade på de tre anslagstavlor som står utplacerade framför entrén till Skolgården. Här kan en intresserad besökare välja en tilltalande utflyktsrunda av lämplig längd och sedan klara av den till fots eller med hjälp av lämpligt fortskaffningsmedel det gäller dock att läsa på noga så att man kan memorera såväl väg och mål som den inhämtade informationen... Ett av besöksmålen har kanske något större dignitet än de övriga, och det är Vallhagar-området. Här har Pia Ahlqvist i samarbete med Länsstyrelsen tagit fram ett specialprogram i form av en vandringsled förbi spår av gamla bosättningar, fornåkrar och kalkugnar. Informativa texthäften leder besökaren rätt och redovisar spåren av tidig bondekultur Ur 6. Vandringsleder vid olika besöksplatser i Fröjel. Fröjel har många intressanta besöksplatser vid sidan av utgrävningarna vid handelsplatsen, vilka skulle kunna presenteras genom informationstavlor och foldrar. Uppdras åt Lasse, Sven-Göran, Pia och Jerker att ta fram förslag på vilka platser och på hur dessa besöksplatser kan presenteras för våra besökare Ur 5. Invigning av Vallhagar-leden. I ett strålande försommarväder invigdes en ny kulturvandringsled i Fröjel den 11 juni. Ett 50-tal intresserade hade hörsammat inbjudan från Fröjel hembygdsförening och samlats för en guidad vandring längs den ca 4 kilometer långa leden som utgår från Vallhagar i Fröjel. På initiativ från Louise Berry, Länsstyrelsen, har en uppmärkt kulturled tagits fram, vilken vill synliggöra spåren i landskapet efter bönderna och deras gårdar sedan de lämnat Vallhagar för 1500 år sedan. Projektledare har varit fil. mag. Pia Ahlqvist som har tagit fram en handledning men också texter och kartor till informationstavlor som guidar besökarna genom historien och landskapet. I samband med invigningen vandrade besökarna längs gamla vägar och fägator, där man uppmärksammades på ännu synliga spår av böndernas verksamhet. Efter vandringen samlades alla för en högtidlig invigning med hembrygd dricka, glödkakor och kaffe över öppen eld. Hembygdföreningen tackade ansvariga från Länsstyrelsen, inte minst representanter från Gröna jobb som utfört röjningen längs vägen, vilken nu är öppen för allmänheten. Kvällen avslutades med många goda historier och berättelser om folk och händelser i Fröjel-bygden. 48

8 Ur 6 Vandringsleder Din guide till Fröjel Informerar Lasse att han kompletterat texterna till Din guide till Fröjel med bl a information om Veil-stainarna längs Körkhaidväg. Nya och mera hållbara informationsblad kommer att tas fram genom användandet av laserskrivare samt en bättre metod vid inplastning. Lasse tar hjälp av Totte men även John och Jerker hjälper till vid utsättning av informationstavlorna. Delar av det uppskattade Din guide till Fröjel -materialet fi nns anslagna utanför Skolgården. Här får man uppslag till utfl ykter runt om i socknen. Några exempel ur Din guide till Fröjel Se även sidorna Gravfältet vid Sälle Gravfältet vid Sälle nära Vallhagar är från den tidigare delen av järnåldern. Forskare vet bara lite om denna period, och därför har stora undersökningar gjorts här. Sälle är ett stort gravfält med många olika typer av gravar. Antalet gravar har uppskattats till fl e r än 500. Här begravdes järnåldersmänniskor i flera hundra år. Gravfynd ger ledtrådar Gravar är våra vanligaste fornlämningar. Det är framför allt från fynd i undersökta gravar som vi lär oss om vår förhistoria. Men de flesta gravarna har förstörts av plundrare och när landskapet har odlats. Under den äldre järnåldern började de fl e sta människorna i en bygd begravas på samma plats, och gravfälten har ibland använts under flera sekler. På vissa gravfält har gravläggningar skett fortlöpande från 500-talet f Kr ända fram till vikingatidens slut på 1000-talet. Gravfälten kring Vallhagar Gravfältet i Sälle ligger nära järnåldersboplatsen Vallhagar men tidsmässigt stämmer det bara delvis med bebyggelsen där. Var befolkningen i Vallhagar begravde sina döda under en period på ett par hundra år är ännu inte känt. Intresset för Sälle uppstod under Valhagar-utgrävningarna , och då undersöktes även gravfältet noga. Här fi nns bland annat hjulkorsgravar och en väg som är äldre än gravfältet. Gravfältet vid Sälle.Gravfältet har använts under cirka 500 år från tiden 300 f Kr och framåt. Andrée i ballong till Fröjel Ingenjör Andrée flög sin luftballong Svea till Fröjel! Men en resatillgotland ingick inte iplanerna. Nordpolsfararen Andrée började en ballongfärd i Göteborg klockan kvart i tolv den 29 november 1894 och slutade den kvart i fem på eftermiddagen vid Kusarve i Fröjel. Felnavigering i oväder Det var inte meningen att resan skulle gå hit men ballongen följde med hårda vindar och ändrade färdriktning. Vid skymningen visste inte Adrée var han var men när han fick syn på att han flög över vatten gick han ner för att ta reda på om det var sött eller salt. Strax därefter såg han ljuset från en fyr, men fortfarande osäker på var han var drev han in över land. Tvärs över Sverige Efter fem timmars resa och minst 25 mil gick Andrée och ballong ned för landning på en åker vid gården Kusarve. Troligen var det första gången en luftballong flugit över trakten. Visst blev fröjelborna förvånade, men inte så rädda att de sprang till skogs, skriver Gotlands Allehanda: 49 Den häpenhet som bemäktigade sig traktens befolkning vid den hardt när vidunderliga åsynen af den stora ballongen var minsann icke mindre här än annorstädes. Man sprang dock inte till skogs, utan när man hämtat sig lite hjälpte man beredvilligt luftseglaren till rätta. GA 30 nov fröjel hembygdsförening Adress: Fröjel, Skolgården, SE Klintehamn Hemsida: Besöksplatsen öppnar vid midsommar och håller öppet i sex veckor. Oväntat besök. En septembereftermiddag för mer än hundra år sedan fi ck fröjelborna se något mycket ovanligt. Kusa-Per rusade in till sin fru och ropade: Sätt på pannan mor, jag tror Frälsaren kommer! BILDMagdalena Olsson Veil-staini (Vilstenen) När man färdas längs Vallhagarvägen från kyrkan mot Övre Fröjel passerar man alldeles vid vägkanten två stora stenblock, det ena ca 1,5 km från kyrkan, det andra drygt en kilometer längre fram. Ännu in på 1900-talet var vilstenarna i användning vid vissa tillfällen... Solen steker obarmhärtigt, och inte en vindpust svalkar de sex svartklädda bärarna på deras marsch längs Alstäde körkväg och Körkhaidväg. Deras mål är kyrkan i Fröjel, och det är ännu mer än en halv fjärdingsväg dit. Svetten pärlar i männens ansikten, och skjortorna klibbar mot deras ryggar. De bär en nära anförvant till den sista vilan, och ännu känns målet avlägset. Men så ligger den efterlängtade vilstenen äntligen där, alldeles invid grusvägen! Det är ett stort flyttblock som inlandsisen så lägligt behagat släppa på just denna plats, och alla liktåg från övre Fröjel tar alltid en välbehövlig vilopaus här, med den oftast mycket enkla kistan placerad högst upp på stenen. Under lågmält samtal lägger sig männen i skuggan vid sidan av vägen, och drickkaggarna kommer fram. Någon stönar lätt över att han är längre än de andra och för den skull får bära en tyngre börda, medan en annan ägnar den döde en tacksamhetens tanke, menande att han om han nu ändå skulle dö i alla fall inte gjorde det mitt i vintern, då snö och kyla ju ställer till större olägenheter än vad den pressande sommarvärmen gör. Efter ett tag reser de sig igen, slår av lite vägdamm från de mörka finkläderna, tar en sista klunk gotlandsdricke och tar på nytt plats vid kistan. Några passar på att byta sida för att bättre orka med. På kommando från närmsta släktingen, som bär vid huvudändan, tar de tag och lyfter bördan upp på ena axeln och fortsätter sedan sin långsamt taktfasta marsch mot kyrkan. fröjel hembygdsförening Adress: Fröjel, Skolgården, SE Klintehamn Hemsida: Besöksplatsen öppnar vid midsommar och håller öppet i sex veckor. Två vilstenar finns ännu kvar i Fröjel, denna ca 1,5 km från kyrkan. Stanna till en stund och begrunda livets gång förr och nu. FOTO Erik H Olsson