ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR. Varsågod!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR. Varsågod!"

Transkript

1 ATT TÄNKA PÅ VID SAMGÅENDE MELLAN FÖRSAMLINGAR Varsågod! Utmanade av den glädjande utvecklingen att allt fler gemensamma församlingar bildas vill Sveriges Frikyrkosamråd, med samfundens samlade erfarenhet, bidra till att de nya församlingsbildningarna blir framtidsinriktade, evangeliserande och präglade av öppenhet. Rådsmötet 2005 gav styrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från de frikyrkosamfund som främst berörs av samgående mellan lokala församlingar. Arbetsgruppen har bestått av: Marianne Andréas, Sveriges Frikyrkosamråd Anders Bengtsson, Svenska Alliansmissionen Torsten Bergsten, Svenska Baptistsamfundet Roland Brage, Svenska Missionskyrkan Inger Carnbo, Sveriges Frikyrkosamråd Kent Cramnell, Pingst Fria Församlingar i samverkan Pär Friberg, Svenska Baptistsamfundet Ann-Marie Johansson, Metodistkyrkan Knut-Bertil Nyström, Evangeliska Frikyrkan Per-Magnus Selinder, Svenska Missionskyrkan Roger Stenzelius, Pingst Fria Församlingar i samverkan Med önskan om att arbetsgruppens material skall bli till hjälp och vägledning överlämnas det till Sveriges Frikyrkosamråds medlemsorganisationer för att användas i processerna av samgående mellan församlingar. Med bön om Guds välsignelse Anders Bengtsson Ordförande i arbetsgruppen

2 Innehållsförteckning Tio tumregler för god ekumenik sid. 3 Att tänka på vid samgående mellan församlingar sid. 5 Församlingskonstitution sid Församlingens grund sid Församlingsordning sid Församlingsstadgar sid. 24 2

3 Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik är ett försök att omsätta några av de grundläggande tankarna i Charta Oecumenica - riktlinjer för det växande samarbetet mellan kyrkorna i Europa i Sverige. Ekumenik handlar i grunden om relationer. De tio tumreglerna har kommit till för att underlätta ett förtroendefullt samtal mellan kyrkor och samfund i Sverige. Tio tumregler för god ekumenik har tagits fram av en ekumeniskt sammansatt arbetsgrupp inom kärnområdet ekumenisk teologi vid Sveriges Kristna Råd. Modellen, som arbetats fram i samråd med lokala och regionala ekumeniska råd, överlämnades till SKR:s rådsförsamling den 18 april Inledning Vi är födda att visa Guds härlighet som finns inom oss. Den finns inte bara i några av oss - den finns i oss alla. Och när vi låter vårt ljus lysa, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma. När vi blir fria från vår egen rädsla, befriar vår närvaro andra omkring oss. Ur Marianne Williamson "A Return to Love" (Harper Collins 1991), ofta citerat av Nelson Mandela. Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra - också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa mönster - göra upp med vår rädsla och se på varandra med kärlekens ögon. Att se till det som förenar och tillsammans bygga en bättre värld. Ett sätt att göra detta är att främja god ekumenik. Ekumenik (som kommer av grekiskans oikoumene dvs. "hela den bebodda världen") handlar om att sträva efter Kristi kyrkas synliga enhet och stärka de kristnas inbördes gemenskap i ord och handling. Kristen enhet är inget fjärran mål - i Kristus är vi redan ett. Enheten har sin utgångspunkt i den heliga Treenigheten. Som kristna är vi utsända att återspegla den kärlekens enhet som är i Gud och så tjäna världens helande. I sin strävan efter synlig enhet omsluts kyrkan av Jesu bön "att de alla skall bli ett", (Joh. 17:21). 1. Bygg på gemensam tro Ekumeniken utgår från vår gemensamma tro på Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare. Tillsammans ärar vi en enda Gud, Fader, Son och helig Ande. 2. Visa ömsesidig respekt Ekumenik förutsätter ömsesidig respekt för varandra som kristna kyrkor och samfund - att vi respekterar varandras rätt till skillnader i tro, lära och liv. Samarbetet förutsätter däremot inte att vi omfattar allt i varandras traditioner. 3. Visa tillit och öppenhet Eftersom ekumenikens mål är Kristi kyrkas enhet utgår vi ifrån det som förenar oss - utan att blunda för saker som ännu skiljer oss åt. I en anda av ekumenisk öppenhet vill vi visa lyhördhet för grupper som söker nya uttryck för kristen tro. 3

4 4. Var villig att förstå I vår strävan efter en djupgående enhet i tro och lära vill vi ständigt försöka förstå varandra bättre. Våra samtal och dialoger präglas av ömsesidighet - genom dem lär vi oss också mer om vår egen tradition. Där möts vi som likvärdiga parter. I frågor där vi är oeniga försöker vi i bön och samtal förstå varandras ståndpunkter och tolkningar av Guds Ord. 5. Ta kyrkornas egna strukturer på allvar Ledarna för de kristna kyrkorna och samfunden har ett särskilt ansvar för att skapa och upprätthålla goda relationer mellan kyrkorna. Vi respekterar det ledarskap som respektive kyrka och samfund har valt och förbinder oss att samarbeta med detta. 6. Bekänn kyrkans lokala och universella kallelse Kyrkor och samfund i Sverige är en del av den världsvida kristna gemenskapen. Alla lemmar i Kristi kropp hör samman. Därför vill vi verka för rättvisa, fred, försoning och omsorg om skapelsen, och vara öppna för samtal med alla människor av god vilja, för att fullgöra gemensamma angelägenheter tillsammans med dem och vittna för dem om den kristna tron. 7. Samarbeta lokalt För de flesta är lokalförsamlingarnas samarbete det tydligaste uttrycket för strävan mot en fördjupad och synlig kristen enhet. I den lokala ekumeniken vill vi främja enhet och gemenskap mellan kristna på samma ort. När vi lär känna varandra, erkänner varandra och bekänner vår tro tillsammans kan vi finna vägen till ett gemensamt och trovärdigt kristet vittnesbörd för att världen skall tro. Ekumeniskt samarbete är mer än gästfrihet och hjälpsamhet. Vår gemenskap måste innebära ömsesidigt stöd i med- och motgång. 8. Säg ja till evangelisation - nej till proselytism Mission och evangelisation hör till kyrkans väsen och uppgift. Varje församling och enskild kristen är utsänd att dela med sig av sin tro. Evangelisationens syfte är att förkunna frälsningen genom Jesus Kristus. Den får inte orsaka att banden till individens egen kyrka eller samfund försvagas eller bryts. På detta sätt vill vi göra åtskillnad mellan evangelisation och proselytism, dvs. sådan aktiv strävan som innebär att förmå medlemmar, grupper eller församlingar inom ett kristet samfund att övergå till vårt eget samfund. 9. Sprid rätt information Vi respekterar varje kyrkas och samfunds rätt till egen självförståelse och identitet. Därför förbinder vi oss att ge sanningsenlig information om varandra. Vi tar avstånd från varje form av förkunnelse och information som framhäver och idealiserar den egna kyrkan eller samfundet genom att ge en negativ bild av den andra. 10. Respektera individ och familj Varje kristens andliga väg måste respekteras. När familjemedlemmar tillhör olika kristna kyrkor eller samfund är det särskilt betydelsefullt att betona enhet och inte splittring. Det är också viktigt att ta lärdom av dessa familjers erfarenheter. I pastoral omsorg om dessa familjer förbinder vi oss att samverka ekumeniskt. 4

5 Att tänka på vid samgående mellan församlingar Grunden för kristen enhet är Guds enhet som Fader, Son och Ande. De kristnas enhet skall visa världen att Gud sänt Jesus Kristus som frälsare för alla människor. För att förverkliga Guds vilja med sin församling och för att bli ett trovärdigt vittnesbörd i världen vill vi som församlingar och trossamfund gemensamt verka för fördjupad enhet. Enheten i Kristus berikas av mångfald, men sargas av splittring. Vi tror att kristen enhet kan fördjupas och bli synlig mellan olika församlingar och samfund. Samtidigt är vi medvetna om att såväl våra trossamfund som de lokala församlingarna är provisorier i väntan på enheten. Oavsett om mångfalden ryms i en församling eller gestaltas i flera församlingar på en ort hör enheten i Kristus till det som konstituerar Kristi församling på orten och är ett viktigt vittnesbörd för människorna i dess närhet. Fördjupad enhet gagnar alltid församlingens liv och funktion, men det betyder inte att samgående alltid är den rätta vägen. Viktiga funktioner som t.ex. närhet och engagemang gynnas inte alltid av att församlingen är alltför stor. När två eller flera församlingar på en ort vill gå samman är det i enlighet med Jesu bön och positivt för vittnesbördet i bygden. Som samfund vill vi medverka till en bra process och ett långsiktigt gott resultat. 1. En god utgångspunkt Att församlingar som tillhör olika trossamfund vill gå samman och bilda en gemensam församling är ett viktigt ekumeniskt steg som kan ge förnyat engagemang och ökad trovärdighet i uppdraget att gestalta evangeliet i ord och handling. Som församlingar och samfund har vi ett gemensamt ansvar för att det nya församlingsbygget skall bli framtidsinriktat, evangeliserande och präglat av en öppen gemenskap. Med vår kunskap och erfarenhet kan vi som lokalförsamlingar och samfund tillsammans lägga en god grund för den nya församlingen och undvika att bygga in spänningar. 1.1 Gemensam församling Tydliga motiv tror vi är avgörande för ett positivt resultat. Börja med att göra en omvärldsanalys och sök sedan svar på följande frågor: - Vad gynnar Guds rike bäst? - Vad skulle en gemensam församling betyda för det omgivande samhället? - Blir det kristna vittnesbördet starkare av en gemensam röst eller når det längre genom flera samstämmiga röster? - Vad kommer ett samgående att betyda för gemenskapen och omsorgen inom församlingen? - Hur skulle engagemanget för evangelisation och diakoni i Sverige och internationellt påverkas? - Vilka delmål är både utmanande och realistiska? 1.2 Alternativa lösningar Pröva redan tidigt i processen om det finns andra alternativ än att bilda en gemensam församling. Om exempelvis den ena församlingen är väsentligt mindre och/eller har mycket hög medelålder kan ett alternativ till samgående vara att dess medlemmar integreras i den större. En överenskommelse kan tecknas om att medlemmarna från den mindre gruppen skall ha möjlighet att genom den nya församlingen stödja sitt samfund. 5

6 1.3 Nuvarande gemenskaper Beakta vad ett samgående med annan församling skulle innebära för eventuella andra gemenskaper som exempelvis församlingskrets. 2. Mångfald och öppenhet Den mångfald som ryms inom gemenskapen i Kristus berikar församlingen. Evangeliet är så mångfasetterat och rikt att ingen ensam kan äga hela sanningen. Evangeliet blir större när vi med nyfikenhet närmar oss varandra. Olika trostolkningar, synsätt och uttrycksformer blir stora tillgångar om församlingen är öppen för mångfalden i Guds rike. Grundinställningen för att bygga en hållbar gemensam församling måste präglas av en öppenhet som har utrymme för mångfald. Generositet, respekt och förståelse för olikheter i trostolkningar och uttrycksformer är viktigt. Målet bör vara att den nya gemenskapen skall vara så öppen att alla som tillhörde de ingående församlingarna kan bli medlemmar, ha frihet att tolka Bibeln och bli betjänade av sin församling som tidigare. 3. En process Inför ett samgående kan vi aldrig bortse från att varje församling har sin historia, sina traditioner, sina uttrycksformer och en lokal där man känner sig hemma och till vilken många andliga upplevelser är knutna. Församlingarna finns med i olika samfund som i regel också har en lång historia, traditioner och framförallt olika engagemang i Sverige och internationellt. Utan att bromsa den ekumeniska viljan är det viktigt att det ges tid för bearbetning och förankring. I den processen behöver både församlingarna och representanter för de aktuella samfunden finnas med i ärliga och förtroendefulla samtal. Vägen fram till samgående har ofta fungerat bäst när man gått stegvis. Att ha realistiska delmål på vägen mot samgående är viktigt för en bra process. I många fall har bildandet av en gemensam församling föregåtts av en tid då de två församlingarna firat gudstjänst tillsammans eller tagit gemensamt ansvar för t.ex. anställning av pastor. Sök svar på följande frågor: - Vilka delmål är både utmanande och realistiska? - Vilka steg i processen skall vi börja med? - Hur för vi processen framåt i ett lagom tempo för att få med så många som möjligt, men inte vänta så länge att de förändringsvilliga tappar modet? - Vilket ansvar kan/vill en gemensam församling ta för de tidigare förpliktigande gemenskaperna för evangelisation och mission? - Vilka tjänster behövs i den nya församlingen? - Vilken lokal skall bli den nya församlingens kyrka och vad gör vi med den/de andra lokalen/lokalerna? 4. Samfundstillhörighet Att vara kristen är att tillhöra en gemenskap med uppgift att vittna och tjäna såväl i den lokala församlingen som nationellt och globalt. Liksom det hör till den enskilde kristnes identitet att tillhöra en församling hör det till församlingens identitet att vara en del av en större gemenskap. Samfundstillhörigheten handlar om att församlingen ingår i en gemenskap där man delar ansvar för gemensamt missionsuppdrag i Sverige och internationellt. Den gemensamma församlingen bör få en så likvärdig tillhörighet som möjligt i de samfund de medverkande församlingarna tillhör. När församlingskonstitutionen skall skrivas är det 6

7 viktigt att ta hänsyn till såväl vad som gäller i de ingående församlingarna som i de samfund de tillhör. Relationerna mellan lokala församlingar och respektive samfund kan se lite olika ut. Det är viktigt att man respekterar dessa olikheter t. ex. när det gäller beslutsvägar. I "Tio tumregler för god ekumenik" understryks respekten för varandras olika nivåer för beslutsfattande. 5. Samfundens roll i processen Det är en gemensam angelägenhet för församlingarna och samfunden att bildandet av gemensamma församlingar blir så bra som möjligt. Vi ser det som mycket angeläget att alla berörda samfund får finnas med redan på ett tidigt stadium och definitivt innan några skrivningar avslutats. Samfunden har samlat många erfarenheter från tidigare processer. Det finns också kunskap om hur gemensamma församlingar fungerat i ett längre perspektiv. Naturligtvis är det de lokala församlingarna som skall driva processen, men samfunden har viktig kunskap och erfarenhet att bidra med. Att representanter för ett icke berört samfund anlitas som konsulter eller mentorer för samgåendet skapar lätt problem och kan störa de ekumeniska relationerna. Varje lokalt samgående av församlingar som tillhör olika samfund är en del av en större ekumenisk process. Att allt fler gemensamma församlingar bildas är en stor och positiv utmaning för samfunden. Det som sker lokalt måste få konsekvenser på samfundsnivå. För att gå framåt mot målet, Kristi kyrkas synliga enhet, behöver det finnas ett växelspel mellan lokalt och nationellt. 6. Församlingskonstitution I "förälskelsestadiet" när entusiasmen över att bilda en gemensam församling är stor upplevs kanske inte texterna i församlingskonstitutionen som viktiga för alla medlemmarna. På sikt är en sådan ett viktigt dokument för att undvika onödiga konflikter och hjälpa församlingen att hantera olika frågeställningar. Församlingskonstitutionen bör innehålla följande handlingar: Församlingens grund, församlingsordning och församlingsstadgar. Bifogat finns förslag på församlingskonstitutioner som vi utifrån vår samlade erfarenhet rekommenderar som utgångspunkt för arbetet med församlingskonstitutionen. Exemplen är gjorda för tre olika konstellationer av gemensamma församlingar. 6.1 Församlingens grund Församlingens grund uttrycker vad församlingen är. 6.2 Församlingsordning Församlingsordningen beskriver församlingens grund, uppgift, inriktning och liv. Här har vi i de olika samfunden delvis skilda uppfattningar om t.ex. bibelsyn, dop, nattvard, medlemskap och ledarskap. Bifogade förslag till församlingskonstitutioner har en gemensam grundsyn, men är lite olika beroende på de församlingskonstellationer som ingår. De tre förslagen utgår från: 1) Samgående mellan församlingar som enbart har en baptistisk dopsyn. 2) Samgående mellan församlingar som alla tillämpar dop av barn. 3) Samgående mellan en församling som enbart har en baptistisk dopsyn och en församling som tillämpar barndop. Skall den gemensamma församlingen bli en stark gemenskap som presenterar ett enat vittnesbörd behöver vi samtala igenom dessa frågor med stor generositet, lyhördhet och 7

8 respekt för varandras övertygelse. Målsättningen vid bildandet av en gemensam församling bör vara att hitta så öppna skrivningar och förhållningssätt att de olika uppfattningar som finns i de ingående församlingarna ryms i den nya gemenskapen. Som underlag för samtalet rekommenderas boken "Tro - dop -medlemskap ur ett ekumeniskt perspektiv" som ingår som nr 6 i Sveriges Kristna Råds skriftserie. 6.3 Församlingsstadgar Församlingsstadgarna reglerar de juridiska frågorna som rör församlingen. Den teologiska grunden fastställs i församlingens grund och i församlingsordningen. De juridiska texterna i stadgarna bör hållas strikta och kortfattade. Stadgarna skall t.ex. ge ramarna för, men inte detaljreglera styrelsens arbete. Vid stadgeskrivningarna måste en rad juridiska hänsyn tas. Exempel på sådant som skall regleras: - Att församlingen är en del av/ ansluten till/ samverkar med de berörda samfunden skall framgå tydligt. - Av ändamålsparagrafen skall framgå att det hör till församlingens uppgifter att fira gudstjänst. Inte kontroversiellt, men viktigt att framhålla eftersom det hör till lagen om trossamfund. - Det bör finnas med formuleringar om delat ansvar för gemensamma åtaganden i de samfund som församlingen är med i. - Beträffande relationerna till samfunden skall det anges tydligt vad som gäller t.ex., vid kallande av pastor eller beträffande olika regler för behörighet i skilda samfund. - Vi rekommenderar på det bestämdaste att församlingen stadgar om ett samlat andligt ledarskap för församlingens liv och arbete. Styrelsen/församlingsledningen utgör tillsammans med församlingsföreståndaren det andliga ledarskapet med ansvar inför församlingsmötet. Att dela ledarskapet mellan ett organ för den andliga vården och ett anat för administrativa frågor kan, enligt vår samlade erfarenhet, öppna för revirtänkande och konflikter. - Beträffande ändringar av församlingskonstitutionen som rör de grundläggande frågorna om församlingens grund, relationerna till samfunden samt upplösning av församlingen, skall stadgarna reglera att sådana ej får ske utan samråd med respektive samfund, alternativt godkännande av respektive samfund. Rörande denna fråga lägger samfunden olika betoning på hur fria församlingarna är i förhållande till samfunden. Samtliga samfund är dock överens om att en spärrparagraf är ett viktigt skydd för församlingen om det i framtiden skulle uppstå konflikter eller fraktionsbildningar som kan skada gemenskapen. Vår samlade erfarenhet av sådana konflikter säger att man måste få hjälp av en tredje part då sådant inträffar. Det hör till konfliktens natur att man just i en sådan situation ställer sig oförstående till detta. Genom en tvingande skrivning på denna punkt skapas nödvändiga möjligheter att få hjälp att hantera en sådan situation. Att stadgarna blir korrekt formulerade och väl genomtänkta är viktigt för att den gemensamma församlingen skall kunna fungera på ett bra sätt. Våra samfund har lång erfarenhet av stadgearbete. Vi har tillgång till juridisk expertis, antingen genom vår egen personal eller genom kontakter. 8

9 7. Juridiska och praktiska frågor 7.1 Medlemmarna Församlingarna kommer till den nya församlingen med alla sina medlemmar. Alla som finns i de olika församlingarna skall skriftligt meddelas att församlingarna har fattat beslut om att bilda en ny gemensam församling och att den gamla församlingen fortsätter i den nya församlingen. Om enskilda medlemmar av någon anledning inte vill vara medlemmar i den nya församlingen skall de själva meddela det beslutet och få flyttningsintyg till annan församling eller dopintyg. Tag särskilt ansvar för medlemmar på äldreboenden och liknande institutioner så att de förstår att de också finns med i den nya församlingen. Visa särskild omsorg om dem som har lite eller ingen kontakt med församlingen. 7.2 Tjänster Kom överens om vilka tjänster som skall finnas i den nya församlingen. Befintliga anställningar går automatiskt över till den nya församlingen. Skall personal varslas så kan det först ske i den nybildade församlingen. Kontakta alltid personalansvariga på samfunden om personalförändringar skall ske och förvissa er om att ni sköter personalförändringen arbetsrättsligt korrekt. Informera er om vad som gäller angående ordination/avskiljning och hur löften om tystnadsplikt sker och skett i de samfund som aktuella medarbetare hör till. 7.3 Kyrkbyggnader och fastigheter Alla tillgångar förs över till den nya församlingen. Låt inte lokalerna bli ett hinder för förening av församlingar. Behåll hellre båda (alla) kyrkolokalerna tills vidare än att avstå från att förenas som församlingar. Innan man fattar bindande beslut bör man ha förhandsgodkännande att tillgångarna tillfaller den nya församlingen från de samfund där det av församlingens stadgar framgår att tillgångarna tillfaller samfundet vid upplösning av församlingen. 7.4 Egendom I normalfallet "Gemensam församling" förs all egendom i de gamla församlingarna över till den nya församlingen. Blir det "Alternativa lösningar" enligt punkt 1.2 så är det vanliga att tillgångar från den "lilla gruppen som integreras i en större församling" styrs till olika verksamheter i det egna samfundet. 7.5 Avslutning av gamla församlingar och bildande av den nya De gamla församlingarna fattar var för sej beslut enligt sina stadgar om att bilda den nya församlingen. Sedan bildas officiellt den nya församlingen, antar stadgar och församlingsordning, utser ledning och beslutar om namn. Därefter firas en offentlig gudstjänst i den nya församlingen då man offentliggör sig som ny församling, har med representanter från samfunden och inför Gud och varandra bekräftar sin tro och sin vilja att vara församling tillsammans. (Det finns ordning för detta i samfundens handböcker) Först därefter fattas sista beslutet i de gamla församlingarna om att lägga ner församlingen och överlåta all egendom till den nya församlingen och göra ett sista bokslut. Därefter avregistreras församlingen hos lokala skattemyndigheten. 9

10 Församlingskonstitution Församlingskonstitutionen består av tre delar: Församlingens grund, Församlingsordning och Församlingsstadgar. Här följer förslag till: Församlingens grund. Församlingsordning. Församlingsstadgar. Kan användas vid samgående mellan församlingar från samtliga konstellationer av samfundstillhörighet. Första exemplet har två alternativa skrivningar om doppraxis. Alternativ A för samgående mellan församlingar som erbjuder dop av såväl barn som dop grundat på personlig bekännelse. Alternativ B för samgående mellan församling som endast praktiserar dop grundat på personlig bekännelse och församling som också erbjuder dop av barn. Andra exemplet för samgående mellan församlingar inom Evangeliska Frikyrkan och Pingst Fria Församlingar i samverkan. Kan användas vid samgående mellan församling från samtliga konstellationer av samfundstillhörighet. 10

11 Församlingens grund B-kyrkans församling i X-stad har tillkommit efter samgående mellan [X-stads Alliansförsamling, Baptistförsamling Elimförsamlingen, Filadelfiaförsamlingen i X-stad och X-stads Missionsförsamling]. De [två, tre, fyra] församlingarnas historia och verksamhet får sin fortsättning i den nya gemensamma församlingen. B-kyrkans församling är en del av trossamfunden [Evangeliska Frikyrkan (EFK), Pingst - fria församlingar i samverkan (Pingst-ffs), Svenska Alliansmissionen (SAM), Svenska Baptistsamfundet (SB) och Svenska Missionskyrkan (SMK)]. Den är öppen för samverkan med andra kristna församlingar på orten. Genom historien har Guds församling framträtt på olika sätt. Den firar gudstjänst, förkunnar Guds ord, döper och firar nattvard. Den vittnar om sin tro i ord och handling på den plats där den verkar. Jesus Kristus är församlingens Herre och hela världens Frälsare. Guds kyrka är till för alla människor. 1 Församlingen är byggd på apostlarnas grund, given i Bibeln. Bibeln, Guds ord är nådemedel och rättesnöre för tron och dess tillämpning i livet. 2 Församlingen förenar sig med hela Guds kyrka i alla tider i bekännelsen av Gud som Fader, Son och helig Ande. Varje enskild kristen har frihet att söka klarhet i tolkningen av Guds ord. När kristna under Andens ledning tillsammans delar Ordet leder denna öppenhet till mångfald och bygger upp gemenskapen. 3 Församlingen är Guds skapelse och är kallad att vara Kristi synliga kropp i världen. Bara Gud vet vilka som tillhör Guds folk. Församlingen hålls samman av sitt centrum, Jesus Kristus, inte av sina gränser. Nya Testamentet beskriver församlingen som en livsgemenskap med hjälp av olika bilder: - grenar som hör ihop med vinstocken 4 - lemmar i Kristi kropp 5 - levande stenar i ett husbygge 6 - ett Guds eget folk 7 - de som hör till Vägen 8 Församlingen är kallad att vara ett tecken på Guds vilja om mänsklighetens kommande enhet och vill därför göra mångfalden tydlig: kvinnor, män och barn, alla med olika gåvor. Gemenskapen berikas när olika erfarenheter, skilda tolkningar av Bibeln och självständiga ställningstaganden i fråga om trons konsekvenser i livet delas i ödmjukhet, öppenhet, kärlek och omsorg. Var och en tjänar i församling och omvärld utifrån sina förutsättningar. Församlingens grund, församlingsordning och församlingsstadgar har antagits av den samt den 1 Kol. 1:15-20, Joh. 12:32, Ef. 2:17-19, 1 Tim. 2:1-3 2 Ef. 3:20, Ps 119:105, Rom 15:4 3 Rom 1: Joh. 15: Rom. 12:4,5; 1 Kor. 12: Ef. 2:20-22; 1 Petr. 2: Petr. 2:10 8 Apg. 9:2 11

12 Församlingsordning Exempel ett med alternativa skrivningar om doppraxis Alternativ A när det gäller skivningen om doppraxis (församlingsordningen) kan användas vid samgående mellan Alliansmission - Baptistsamfundet - Metodistkyrkan - Missionskyrkan (eller två av dessa) Alternativ B Gemensam församling mellan församlingar från Evangeliska Frikyrkan eller Pingströrelsen och församling som också erbjuder dop av barn Församlingen har antagit följande församlingsordning för att beskriva församlingens uppgift, inriktning och liv. Församlingsordningen är utgångspunkten för och gäller tillsammans med församlingens stadgar. 1. Församlingens uppgift Församlingens uppgift är att fira gudstjänst och föra evangeliet om Guds rike vidare i vittnesbörd och tjänst. Med utgångspunkt i Jesu missionsbefallning 9 vill församlingen dela hela Guds kyrkas uppgift att föra evangelium till alla folk. Församlingslivets centrum är gudstjänsten. Där hämtar den sin kraft i lovsång till Guds ära, bön, bekännelse och förlåtelse, Guds ords predikan, dop och nattvard samt förbön. 2. Medlem i församlingen Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner sig tro på Jesus Kristus och är döpt. Tron och dopet är vägen in i församlingen. Den som vill bli medlem i församlingen samtalar om tro, dop och församlingsgemenskap med församlingsföreståndaren. Ny medlem hälsas välkommen i församlingen i samband med gudstjänst. Då medlem kommer med flyttningsintyg från annan församling, antecknar församlingsföreståndaren medlemskapet i församlingsboken och meddelar församlingen. Medlem som flyttar från församlingen meddelar detta till församlingsföreståndaren, som utfärdar flyttningsintyg till den nya församlingen. Medlem som önskar utträda ur församlingen meddelar detta i samtal med församlingsföreståndaren. Församlingen kan skilja medlem från sig som uppenbart splittrar eller skadar gemenskapen. Den som skilts från församlingsgemenskapen skall också i fortsättningen omfattas av dess förbön och omsorg Nådemedel och kyrkliga handlingar Församlingen är en hela livets kyrka och vill möta människors behov i alla åldrar och skilda livssituationer. Den erbjuder förkunnelse, själavård och bikt samt välsignelse av barn, dop, konfirmation, vigsel och begravning. 9 Matt. 28:16-20; Mark 16:15 10 Matt 18:

13 Dopet. Alternativ A Dopet är ett dop till Kristus och livet i hans kyrka. Det är en gåva som församlingen erbjuder enligt Kristi uppdrag och som var och en får ta emot i tro. Dopet sker med vatten i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Församlingen erbjuder med sin öppenhet för Guds handlande i olika doptraditioner både dop av barn och dop på grund av personlig bekännelse. Den vill hjälpa människor att förnya och bekräfta det egna dopets gåva och löfte samt att leva i sitt dop. Alternativ B Församlingen erbjuder dop till Kristus. Det sker i vatten i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Församlingen har öppenhet för olika synsätt när det gäller tid och form för dopet. Nattvarden. Nattvarden är en hoppets och tacksägelsens måltid som firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Där är Jesus närvarande i bröd och vin. Han ger sig själv till var och en, förnyar det andliga livet och fördjupar den kristna gemenskapen. 4. Arbetsformer Församlingens uppgift tar sig uttryck i olika arbetsformer. Den vill vara en alla åldrars församling som ger utrymme för nytänkande och nyskapande Diakoni Diakoni är ett av uttrycken för evangeliet. Församlingen vill tjäna medmänniskor i hem, arbetsliv och samhälle. Omsorgen om gemenskapen och tjänsten i samhället hålls levande både i församlingens gudstjänstliv och i enskilda människors vardag. Diakonin innefattar hela människan oavsett ålder. 6. Barn- och ungdomsarbete Församlingens arbete bland barn och unga anförtros åt B-kyrkans församlings Ungdom i X-stad. Ledaruppgiften i olika grupper hör till de områden där församlingen tydligt vill känna ansvar. Genom förbön och stöd på olika sätt befrämjas denna väsentliga del av församlingens liv. 7. Allas tjänst Församlingens uppgift tar sig uttryck i olika arbetsformer. Gemenskapen i församlingen är viktig. Därför skapas mötesplatser så att mångfald, närhet och relationer kan utvecklas. Församlingsmötet är församlingens högsta beslutande organ. Det uttrycker allas möjlighet till inflytande och medansvar i demokratiska former. Församlingen söker vägar att fördjupa denna delaktighet. Som ett uttryck för allas delaktighet utser församlingen styrelse, vice församlingsföreståndare, ledare för olika grupper samt människor till andra uppdrag efter de behov som finns. Styrelsen skall tillsammans med församlingsföreståndaren leda församlingens arbete. De som väljs att tjäna och svara för församlingens helhet i gudstjänst, församlingsgemenskap och omvärld på olika sätt, erbjuds att ta emot församlingens förbön i gudstjänst Kor 12: Apg. 14:23 13

14 8. Gåvor och offer Församlingens ekonomi samt dess medansvar för mission bygger på gemensamt ansvar. Var och en bidrar efter sin förmåga för det ekonomiska ansvaret. Förutsättningarna för ansvaret kan skifta under olika perioder av livet. Tillhörigheten är gratis samtidigt som uppgiften bärs gemensamt. Därför aktualiseras och uppmuntras det personliga ansvaret för församlingens ekonomi. Offrandet är en del av gudstjänsten. Glädje och tacksamhet hör samman med den kristna människans offrande. 13 Genom ett personligt och skriftligt medgivande kan den som så önskar - oavsett om man är medlem av församlingen eller inte - låta kyrkoavgiften via skattsedeln överföras till [EFK, Pingst-ffs, SAM, SB och SMK] som sedan enligt sina bestämmelser överför huvuddelen av kyrkoavgiften till B-kyrkans församling. 9. Särskild tjänst Församlingen väljer och kallar pastor enligt de ordningar som församlingens stadgar föreskriver. Genom installation mottar församlingen pastor som Kristi tjänare i församlingen. Pastorn är Kristi tjänare i församling och samhälle med uppgift att samla och bygga upp Kristi kropp, förkunna Ordet, förvalta sakramenten, utöva själavård och leda församlingens liv i gudstjänst och mission. 14 Pastor har genom ordination [eller avskiljning] avgett löfte om tystnadsplikt för det som anförtros under bikt och i enskild själavård. Dessa löften aktualiseras vid installationen. Ev- tilläggsskrivning [I det fall föräldrar utrycker önskemål om att deras barn skall döpas kan pastor som inte själv anser sig kunna döpa barn, i samråd med föräldrarna kontakta annan dopförrättare]. Församlingsföreståndarens uppgift är att - förkunna Guds ord, undervisa, döpa, leda nattvarden samt andra akter i församlingen som barnvälsignelse, vigsel, begravning, - utöva själavård, ta emot bikt och förmedla avlösning, - föra församlingsboken, aktualisera medlemskapet och så långt som möjligt hålla personlig kontakt med medlemmarna och med dem som finns i församlingens gemenskap och omgivning, - förbereda och ansvara för gudstjänstlivet, - ha tillsyn över och omsorg om hela församlingens liv, - i bön och förbön bära sin församling och andra människor inför Gud, - tillsammans med styrelsen planera och leda församlingens arbete och i förekommande fall representera församlingen, - arbeta för församlingens närvaro i det omgivande samhället, - följa församlingens utveckling särskilt med hänsyn till dess framtid, till andra församlingar på samma ort och till det omgivande samhället, - verka för Kristi kyrkas synliga enhet i det område församlingen arbetar Kor 9: Apg 20:28, 1 Petr 5:2-3 14

15 Exempel två, för samgående mellan församlingar inom Evangeliska Frikyrkan och Pingst Fria Församlingar i samverkan 1. Församlingens självförståelse XXX församling i XXX är en kristen församling som har sina historiska rötter i baptismen, helgelserörelsen, pingströrelsen och svensk väckelserörelse. Viktiga bidrag till vår utveckling har även kommit från den karismatiska väckelsen och från den evangelikala rörelsen. Dessa rörelser har på nytt aktualiserat betoningen av Skriftens auktoritet, Kristi försoning, omvändelse, lärjungaskap, Andens gemenskap, utrustning och gåvor samt evangelisation och mission. Den grundläggande identiteten som kristen församling har vi gemensamt med den världsvida kyrkan genom bekännelse till Jesus Kristus som Herre och Frälsare. Eftersom den kristna enheten enligt Bibeln tillhör församlingens kännemärken, är vi angelägna om att gestalta och bevara den och därigenom motverka alla tendenser till splittring, som visat sig vålla stor smärta och mycket lidande. Till sin natur är församlingen en gemenskap samlad kring Jesus Kristus som Herre och Frälsare (Matt 18:20). Vår gemenskap består "i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och i bönerna" (Apg 2:42) och i evangelisation (Apg 2:47). Församlingen utgörs av alla som bejakat Guds kallelse till tro, dop och lärjungaskap och därmed hör Kristus till (Gal 3:26-29). Församlingen är Jesus Kristus synliggjord och förkroppsligad i världen. En av de mest betydelsefulla bilderna för detta är "Kristi kropp" (Rom 12, 1 Kor 12, Ef 1:22-23). I sin existens är församlingen ett synligt tecken på Guds rike och i sin funktion i världen ett redskap för detta rike. Församlingen har alltså en dubbel sändning, nämligen att vara och att göra. Den helige Ande utgör stödet för både existens och funktion. Jesu Kristi församling finns i världen och är till för världen. Till församlingens väsen hör att den ständigt är på väg ut ur eller från sig själv, till hela den värld Gud skapat och i vilken det formats samhällen av varierande karaktär under olika tider och i skiftande kulturer. Församlingen är ur teologisk synpunkt i första hand en organism, men den är också både ur sociologisk och teologisk synvinkel en organisation. Både som organism och organisation har församlingen att forma sina strukturer och funktioner. Utifrån denna dubbla identitet har församlingen att söka sin gestalt i tidens och rummets värld. Församlingens yttre strukturer är inte låsta till bestämda historiska och sociologiska mönster utan måste ständigt prövas och förändras. 2. Församlingens liv Församlingens existens i världen har många olika livsformer, men alla är de vittnesbörd om Guds liv och välgärningar. Sedan fornkyrkans tid har detta liv beskrivits med hjälp av tre biblisk begrepp: gemenskap (koinonia), vittnesbörd (martyria) och tjänande (diakonia). Församlingens liv kommer också till uttryck i gudstjänsten och i gemensamma praktiker kring exempelvis ekonomi och moral. De konkreta uttrycken för allt detta varierar och betonas olika över tid och rum, eftersom det är ett andligt liv som pulserar och har skiftande yttre förutsättningar. 15

16 2.1 Församlingens liv är gemenskap Ett kristet liv innebär ett liv i överlåtelse till Kristus och till hans församling. Vägledda av Guds ord bär församlingens medlemmar varandras bördor, har ett förlåtande sinnelag, ber för varandra och söker tillsammans andlig mognad. Med församlingsgemenskap avses såväl faktisk delaktighet i samma frälsning genom dop och nattvard som byggande av nära relationer mellan människor i församlingen. Denna gemenskap fördjupas och vidgas genom ett aktivt deltagande i sammankomster och en ömsesidig omsorg om varandra. För att möjliggöra olika aspekter av gemenskap är församlingens liv organiserat både utifrån den stora och lilla gruppen, både i offentlig verksamhet och i vardagsgemenskap i husgrupper (eller motsvarande). Församlingens liv som gemenskap behöver ledare som ser helheten, kan bygga relationer och leda en grupp. Församlingens gemenskap praktiserar full jämlikhet mellan män och kvinnor. Det betyder bland annat att kvinnor har på lika villkor tillträde till alla former av ledartjänster i församlingen och att kvinnors erfarenheter tas medvetet tillvara i församlingens liv och uppdrag. Detta är inte bara en lämplighetsfråga i samhället utan tillhör enligt apostolisk undervisning frälsningens fullhet (Gal 3:26-29). 2.2 Församlingens liv är vittnesbörd Församlingen har ansvar för att föra evangeliet till jordens alla delar (Apg 1:1-8) och bära vittnesbörd i vardagslivet (1 Petr 2:11, 3:13). Olika former av vittnesbörd är en fundamental del av församlingens totala liv. En församling som inte förkunnar evangeliet lever i ett förnekande av sin Herre. Drivkraften till vittnesbördet är inte socialt medlidande eller en kulturell upplysningsiver. Den avgörande anledningen ligger i påskens erfarenheter: Jesus lever och han sänder sina lärjungar att vittna om sin seger (Joh 20:20-21). Därför tillhör mission och evangelisation församlingslivets innersta väsen och den får inte ses som en extra ansträngning vid sidan om det ordinarie livet. Kyrkans historia innehåller berättelser om många vittnen som för bekännelsens skull fått ge sina egna liv. Dessa martyrer inspirerar församlingen till ett troget vittnesbörd i dag (Hebr 12:1-4). 2.3 Församlingens liv är tjänande Fullheten i kristet liv består i ödmjukt tjänande för andra. Församlingen lever i världen för att tjäna, inte för att uppnå prestige eller välstånd. Därför ligger det avgörande kriteriet vid utvärdering av församlingen inte i tillväxt eller gott rykte utan i tjänsten. Tjänstens nåd är av Kristus given till varje troende (Ef 4:7) och inte bara till en inre cirkel i församlingen. Ingen medlem är utan en tjänst och alla har också en nådegåva att utföra den. Varje kristen skall därför ge sitt bidrag till det gemensammas bästa (1 Petr 4:10). Anden fördelar gåvorna i sin frihet (1 Kor 12:4), men vår del i detta är att upptäcka gåvan och utöva vår tjänst till ära för den Uppståndne (Ef 4:8) och till församlingens uppbyggelse (Ef 4:12). Församlingens tjänst är inte enbart inåtvänd utan innefattar också ett ansvar för kärlekens gärningar i världen. I Kristi efterföljelse måste församlingen älska sin nästa (Luk 12:25-37) och ta ansvar för den skapelse hon fått att förvalta. Även aposteln Jakob betonar den praktiska kristendomen genom sin definition av "religion" (Jak 1:27) och kritiserar skarpt de rikas självupptagenhet (Jak 2:1-11). Församlingens sociala omsorg innefattar också profetisk kritik av all orättvisa (Jes 1:17). Trohet mot Kristus bör i ett överflödssamhälle innebära en radikal prövning av livsstilen och ett otvetydigt avståndstagande från materialistiska livsvärden. Genom evangeliets kraft tror församlingen att den rike befrias från sin girighet 16

17 och själviskhet, medan den fattige befrias från sin utstötthet och hopplöshet. Evangelisation och social omsorg är åtskilda, men jämbördiga. De är inte identiska, men däremot oskiljaktiga. 2.4 Församlingens liv formar en levande gudstjänst Gudstjänst är ett möte mellan Gud och människor, där var och en är delaktig i ett andligt skeende. Återkommande moment i gudstjänsten är skriftläsning, förkunnelse, nattvard, bekännelse, bön, lovsång och insamling av ekonomiskt stöd. I gudstjänsten möter församlingen Guds tilltal, hör hans kallelse, lär känna hans vilja och får svara ja på hans kallelse. Den helige Ande verkar i gudstjänsten både genom frihet och ordning. Särskilda gudstjänsthandlingar är: Vigselgudstjänst Äktenskapet är instiftat av Gud. Ett kristet äktenskap tillhör både skapelseordningen och Guds frälsningsordning (Ef 5:21-33). Äktenskapet konstitueras i detta sammanhang genom kärlek, vigselgudstjänst samt samlevnad. Äktenskapet är därför inte enbart en enskild angelägenhet utan ingår i församlingens gemensamma liv. Församlingen värnar om äktenskapet och stöder denna levnadsform. Ur juridisk synvinkel konstitueras ett äktenskap av att mannen och kvinnan på vigselförrättarens fråga samtycker till äktenskap, vigselförrättarens tillkännagivande och att detta sker inför minst två vittnen. Det övriga kring en vigsel tillhör den gestaltning av kristen tro som församlingen vill ge kring ett ingående av äktenskap. Församlingens pastor äger som regel behörighet att förrätta laglig vigsel Barnvälsignelse Föräldrar bereds möjlighet att bära fram sina barn i församlingens gemenskap för att ta emot Guds välsignelse och tacka för Guds gåvor (Mark 10:13-16). I barnvälsignelsen uttrycker församlingen sin övertygelse att barnen tillhör församlingen. Den syftar till att barnen skall växa upp i församlingens gemenskap och finna vägen till en personlig tro, bekräfta denna sin tro och låta döpa sig. Akten är ett uttryck för församlingens omsorg om barnen och familjerna Begravningsgudstjänst I begravningsgudstjänsten uttrycker församlingen sin tro på att liv och död vilar i Guds händer (Joh 11:25, Luk 20:38). Den är ett tillfälle att beakta skapelsens begränsning och dödens allvar, uttrycka sin sorg och saknad samt säga farväl. Begravningsgudstjänsten är också en förkunnelse om församlingens tro på uppståndelsen. Vid begravningsgudstjänst står församlingens pastor till förfogande som officiant. 2.5 Församlingens liv formar ett gott förvaltarskap Bibeln säger och kristen tro bekänner att allt ytterst tillhör Gud (Kol 1:16-17). Detta innebär att allt vi har är Guds gåvor som skall förvaltas inför honom. I församlingen får vi hjälp att söka Guds vilja i förvaltandet av vår tid, våra relationer och resurser. Offrande till församlingen är ett uttryck för förvaltarskap. Allt givande är frivilligt. Bibelns gammaltestamentliga modell med tiondegivandet är en god princip (Mal 3:10), men nya testamentets undervisning sätter inte gränsen där för givandet (2 Kor 9:6-8). Ett gott förvaltarskap är i Bibeln ett uttryck för och en bekännelse att allt tillhör Herren. 17

18 2.6 Församlingens liv formar Kristus-präglade dygder Livet i församlingen får alltid moraliska konsekvenser. När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet, högmod, girighet och de handlingar som är uttryck för detta, exempelvis förtal, intriger, misstänksamhet, strider och ett egoistiskt levnadssätt. I stället odlar de kristna med Andens hjälp kärlek, tålamod, vänlighet, godhet och trofasthet. Detta tar sig uttryck i förståelse, generositet, öppenhet, uthållighet, ärlighet, uppriktighet och vänskap (Gal. 5:16-25). Församlingens liv bygger på den personliga Kristusefterföljelsen. Varje medlem är kallad att vara en lärjunge till Jesus och gå i hans fotspår i världen (Matt 16:24). 3. Församlingens uppdrag Församlingens funktion i världen är att vara ett redskap för Gud och hans frälsningsverk. Detta uppdrag omfattar en rad verksamheter som utgör delar av en helhet. 3.1 Att vara mission Församlingens uppdrag är att göra Jesus Kristus känd och mottagen som Herre och Frälsare (Matt 28:18-20). I den helige Andens kraft bär församlingen därför på olika sätt vittnesbörd om Faderns frälsningsverk genom sin Son. Församlingen vill hjälpa människor att omvända sig och genom dopet bli en del av Guds folks gemenskap, som bekänner och tillber den treenige Guden. Överallt där denna sanna tillbedjan inte finns existerar utmaningen till evangelisation och mission. Missionsfält finns alltså både mycket nära och på annat håll. Kristen mission ingår i Faderns sändning (missio Dei) av sin Son, och Sonens sändning av Anden, som utrustar lärjungarna att gå med hela evangeliet till hela världen (Apg 1:8). Modellen för en dynamisk mission finns därför i Jesu liv och verksamhet (Joh 17:18, 20:21, Fil 2:5-11). Därför är församlingen kallad att såväl vara mission som att missionera. Församlingen är inte ett mål i sig själv. Den är ett uttryck för och ett redskap för Guds rike. Till dess väsen hör att vara sänd och att sända ut. All mission skall därför vara förankrad i församlingen och innebära att församlingar planteras och byggs. All mission syftar till att förverkliga Guds vilja på jorden. Utifrån den gudomliga sändningsprocessen i världen innebär mission i praktiken att gå över gränser - geografiska, kulturella, sociala och religiösa - för att i nya sammanhang ge vidare det apostoliska vittnesbördet om Jesus Kristus bland dem som inte tror (Rom 10:13ff ). Vittnesbörd och diakoni är olika aspekter av missionsuppdraget som hör samman och kompletterar varandra. Mission betyder också ett ömsesidigt utbyte mellan församlingar och kyrkosamfund i andra länder. På olika sätt utgör mission ett brobyggande mellan församlingen och världen. En missionerande församling blir ett tecken på enhet och försoning i en splittrad värld. Församlingen vill motivera och skapa förutsättningar för ett personligt missionsengagemang bland sina medlemmar. Det kan exempelvis gälla förbön, ekonomiskt och praktiskt stöd samt missionärstjänst nationellt eller internationellt. 3.2 Att arbeta diakonalt Med respekt för varje enskild människa - oavsett ras, position, sexuell läggning, religion eller politisk åsikt - är det församlingens och den kristnes ansvar att genom barmhärtighet och solidaritet möta människan och hennes utsatthet. 18

19 Denna diakonala grundhållning har sin främsta förebild i Jesus Kristus. Han både undervisar om och visar medmänsklig omsorg (Matt 25:31-46, Joh. 13:12-15). Utifrån lokala behov och församlingens förutsättningar uttrycks också diakonin genom en planerad och strukturerad verksamhet. Det kan vara arbete bland missbrukare, psykiskt sjuka och deras anhöriga, integrationsarbete bland invandrare, flyktingar och funktionshindrade, sorge- och anhöriggrupper, arbete tillsammans med arbetslösa, besöksgrupper inom kriminalvård, äldreomsorg med mera. Ofta är det både önskvärt och nödvändigt att församlingar och samhälle tillsammans utför det diakonala arbetet, exempelvis RIA, Kyrka på stan och Sjukhuskyrkan. Det diakonala arbetet kännetecknas framförallt av barmhärtighetens och solidaritetens gärningar men diakonin är till sin karaktär också själavårdande och pedagogisk. Diakoni är inte enbart omsorg uttryckt i möten människor emellan. Diakonin har också en profetisk funktion. Ett enträget arbete för mänskliga rättigheter, fred och försoning, jämställdhet, demokrati och hushållning av jordens resurser. 3.3 Att föregripa Guds framtid Församlingen är inte likställd med Guds rike. Med Kristus har Guds rike redan kommit, även om dess fullkomning sker vid hans återkomst. Guds makt upprättas dock redan nu i dem som förts in i Sonens rike (Kol 1:13). Församlingen kan då bli ett vittnesbörd om och ett redskap för Guds rike, när de kristna i lydnad följer Guds vilja. Denna tanke på församlingen som en föraning av Guds rike anger alltså hennes tjänst i världen. Allt liv i församlingen ska föras in under Guds vilja. Församlingen är alltså den form som Guds rike tagit just nu men som sådan är den en ofullkomlig manifestation av Guds framtid. Vissheten om att gudsrikets fullhet kommer, gör att vi också kan härda ut med bristerna. Församlingens längtan efter Jesu återkomst präglar hennes närvaro i världen. Hon bär hopp om nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor (2 Petr 3:11-13) och hon bär Anden som en försäkran om frälsningens fullbordan (Ef 1:24). Detta levande hopp kommer till uttryck på olika sätt, till exempel i undervisning och förkunnelse, i tecken och under, i kamp för rätt och rättvisa, i solidaritet med små och svaga, i trohet mot Gudsrikets etik och i en glädjefylld väntan på Kristus. 3.4 Att verka för Kristi kyrkas synliga enhet Församlingens enhet är grundad i den evige Gudens enhet (Ef 4:1-6) och i Kristi kors (Ef 2:11-17). Eftersom Gud är en, ska också hans folk vara enat (Joh 17:21-12). Man kan inte multiplicera Guds församling mer än man kan multiplicera Gud själv. Enheten är också förankrad i Jesu frälsningsverk. De synder som skiljer människor är försonade. Splittring mellan kristna är därför en skymf mot Jesu gärning på korset. Att inte vilja umgås med andra kristna är att leva mot evangeliets sanning (Gal 2:14). Kristen enhet är inte likformighet. Det finns istället en mångfald i enheten, genom skillnader i tjänster (1 Kor 12:4-6), men också i åsikter av mindre betydelse (Rom 14). Även trons formuleringar och formerna för gudstjänstlivet kan skifta. Enheten har bara sin gräns där väsentliga delar av biblisk och historisk kristen tro står på spel (Gal 1:612). Enheten kan inte skapas av människor, men det är vårt ansvar att bevara och gestalta den grundläggande enhet som Anden givit. Det skall enligt den apostoliska uppmaningen ske med ivrig ansträngning (Ef 4:3). Enhetssträvanden är ständigt aktuellt både i församlingen och mellan församlingar. 19

20 XXX församling samarbetar i Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen och deras regionala organ XXX. Församlingen känner och vill också uttrycka sin samhörighet med den övriga kristenheten. Detta sker genom att församlingen samarbetar och låter sig representeras i olika lokala och regionala ekumeniska organ, för att tillsammans med andra arbeta för församlingens synliga enhet och förverkliga det gemensamma uppdraget. 4. Församlingens kraftkällor För att fullgöra sin kallelse brukar församlingen de nådemedel och andliga resurser som står till hennes förfogande. 4.1 Guds ord Gud har tagit initiativet att uppenbara sig för människan (Hebr 1:1f). Församlingens kännedom om den personlige Guden kommer genom Bibeln. Kristus, Det inkarnerade Ordet, är känd hos oss genom det skrivna Ordet (Joh 1:1-3, 14). Bibelns auktoritet uppstår ur det faktum att den förmedlar Guds uppenbarelse i Kristus. Kristus själv har bekräftat Bibelns auktoritet. Tro på Bibeln är därför ett tecken på lydnad mot Kristus. Den kristna församlingen närmar sig Bibeln i trons Ande. Frälsningens liv är alltid beroende av ett svar på evangeliet. Guds auktoritativa uppenbarelse i Bibeln är inspirerad av den helige Ande (2 Tim 3:16-17). Mänskliga författares ord är samtidigt Guds Ords. Bibeln är Guds skapelse utan fel i allt som den påstår och enda ofelbara rättesnöre för tro och liv. Den är yttersta norm, överordnad traditionen, förnuftet och erfarenheten, i alla frågor som gäller tro och liv. Bibeln är därför församlingens grund. Bibeln leder rätt i sin undervisning (Ps 119:105). Tolkad i sitt historiska sammanhang, i enlighet med sitt syfte och under Andens upplysning är Bibeln trovärdig i allt som den lär. Ingen mänsklig tolkning av Bibeln kan däremot gälla som ofelbar. Förståelse av Bibeln skapas främst genom församlingens lydnad av Guds Ord. Kunskap om församlingens sammanhang är då avgörande för en rätt kommunikation av Guds Ord till samtiden. Uppenbarelsen måste bli förstådd. 4.2 Dopet Dopet är en gåva, en del av evangeliet och en av de heliga handlingar som församlingen förvaltar på Herrens befallning och som människan får ta emot i tro (Matt 28:19-20). Därför intar det en central plats i såväl förkunnelse som praxis. Dopet hör samman med Kristi frälsningsgärning, hans liv, död och uppståndelse (Rom 6:3-11). Det är en försäkran om att vi genom tron på Jesus är delaktiga i försoningens nåd och uppståndelsens kraft till ett nytt liv. Dopet är människans svar på Guds kallelse till omvändelse och ett nytt liv (Apg 2:38). I dopet förenas människan med Jesus Kristus i hans död och uppståndelse. I dopet bekänner människan Jesus som Herre och där möter Herren människan med sin förlåtelse och nåd (1 Petr 3:21-22). Dopet uttrycker därför en djup gemenskap med Kristus (Gal 3:26-29). Församlingen praktiserar dop genom nedsänkning efter personlig bekännelse om tro på Jesus Kristus. 4.3 Nattvarden Nattvarden aktualiserar Jesu Kristi försoningsoffer för vår skull. Den uttrycker vår delaktighet i Jesus Kristus och försäkrar att vi genom tron på honom har syndernas förlåtelse, gemenskap och hopp (1 Kor 10:16-17). Vi kommer till Herrens bord för att det 20

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Församlingsordning. version 2013-01-24

Församlingsordning. version 2013-01-24 Församlingsordning version 2013-01-24 Inledning Barmhärtighetens gemenskap Vi vill vara en församling som i Jesu efterföljd attraherar alla slags människor och ger dem möjlighet att möta hans barmhärtighet:

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

LAUSANNEDEKLARATIONEN

LAUSANNEDEKLARATIONEN LAUSANNEDEKLARATIONEN Inledning Vi, lemmar i Kristi församling från mer än 150 nationer, deltagare i den internationella kongressen för världsevangelisation i Lausanne, prisar Gud för hans stora frälsning

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Processen att bilda en ny gemensam kyrka mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan tar nya steg framåt. Ett sådant är att

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

adventisternas tro& lära

adventisternas tro& lära adventisternas tro& lära Vill du veta mer om adventisterna? Se www.adventkyrkan.info eller kontakta cyberpastor@adventist.se. Fundamental Beliefs of the Seventh-day Adventist Church Senast reviderad 2005

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

I väntan på en ny kyrkohandbok... Råd & anvisningar. för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner

I väntan på en ny kyrkohandbok... Råd & anvisningar. för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner I väntan på en ny kyrkohandbok... Råd & anvisningar för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner Råd och anvisningar 1 för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner 2 i Equmeniakyrkan I Equmeniakyrkans

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG?

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG? 3 Ett norskt grunddokument om kristen efterföljelse. Andliga ledare i Norge (däribland generalsekreterarna Egil Grandhagen [NLM] och Anfin Skaaheim [IM]) har tagit initiativ till något som kallas Timoteus-felleskapet.

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

SVERIGESTRATEGI BESLUTAT AV EFKS KONGRESS MAJ 2010

SVERIGESTRATEGI BESLUTAT AV EFKS KONGRESS MAJ 2010 SVERIGESTRATEGI BESLUTAT AV EFKS KONGRESS MAJ 2010 2 STRATEGI FÖR EVANGELISKA FRIKYRKANS SVERIGEARBETE JESUS ÄR UNIK OCH DETTA MÅSTE FÖRKUNNAS! Analys: Jesus fascinerar men är också ifrågasatt Det finns

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

GUDSTJÄNSTBOK FÖR METODISTKYRKAN

GUDSTJÄNSTBOK FÖR METODISTKYRKAN GUDSTJÄNSTBOK FÖR METODISTKYRKAN 1 INNEHÅLL GUDSTJÄNSTEN / introduktion... 4 Ordets och bordets gudstjänst 5 Ordets och bordets gudstjänst för alla åldrar 9 Ordets gudstjänst 12 Bordets andakt 14 RITUALER

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Att hitta Pärlan. Av: Johannes Djerf

Att hitta Pärlan. Av: Johannes Djerf Att hitta Pärlan Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att visa ett litet filmklipp idag ifrån ett kärt tvprogram. Inte mitt favoritprogram direkt, men det kan vara en bra inledning för dagens predikan

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 1. TRO. TRONS LIV andra delen: (1 Kor. 6:12-20) Kroppens lovsång

Tro Hopp - Kärlek 1. TRO. TRONS LIV andra delen: (1 Kor. 6:12-20) Kroppens lovsång Tro Hopp - Kärlek 1. TRO TRONS LIV andra delen: Kroppens lovsång (1 Kor. 6:12-20) 2 Kroppens lovsång (6:12-20) Redan i det föregående avsnittet, den parentes där temat var kärlek, angav Paulus tonen för

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Agenda för gudstjänstens ledare

Agenda för gudstjänstens ledare genda för gudstjänstens ledare = Präst/ledare/liturg = lla Sång 15. Du som söker Du som söker efter fäste, du som famlar efter fred. Vet att räddningen är nära, den som älskar dig är här! Sök ditt inres

Läs mer

som e-bok innehåll förord

som e-bok innehåll förord som e-bok innehåll förord GUDSTJÄNSTBOKEN GUDSTJÄNSTBOKEN Handbok för församlingarna i Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet Bokförlaget Libris Örebro

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Juniorsoldaternas löften

Juniorsoldaternas löften U n d e r v i s n i n g s m a t e r i a l Juniorsoldaternas löften Frälsningsarméns Ungdomsenhet 2004 Introduktion av Juniorsoldaternas löften Hur motiverar vi svenska barn och ungdomar till medlemskap

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Diskussionsfrågor Vägvisare

Diskussionsfrågor Vägvisare Diskussionsfrågor Vägvisare Makthaveri? När boken skrevs för mer än 20 år sedan rådde en allmän misstänksamhet mot auktoriteter och ledare, samt en pessimism om att situationen skulle kunna bli bättre.

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad

Tro Hopp - Kärlek TRO. Gåvorna som bygger upp: (1 Kor. 14:1 14:40) Genom var och en till församlingens uppbyggnad Tro Hopp - Kärlek TRO Gåvorna som bygger upp: Genom var och en till församlingens uppbyggnad (1 Kor. 14:1 14:40) Den rätta förståelsen av Andens gåvor går via kärleken (kap 14) Det är först när korinthierna

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström

OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström OM VÅR TRO 20121230 Björnstorpskyrkan, Oskarström 1. Lilla bibeln och Guds gåva 2. Hur stor är Gud? 3. Tar du det på allvar?(1): Om förlåtelse. 4. Om Jesu död 5. Om Jesu uppståndelse 6. Om magi, spådom

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer