Med rätt att välja- flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp, SOU 2011 :30

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med rätt att välja- flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp, SOU 2011 :30"

Transkript

1 ~hrf Hörselskadades Riksförbund Dnr n on-o8-25 Remissvar på delbetänkandet Med rätt att välja- flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp, SOU 2011 :30 Undertecknande organisationer företräder hörselskadade och döva, personer med dövblindhet samt föräldrar till hörselskadade och döva barn och ungdomar. Vi lämnar med detta remissvar våra gemensamma ställningstaganden rörande rubricerade betänkande. Sammanfattning Utredningens förslag om svenskt teckenspråk samt flexibel skolgång mellan olika skolformer öppnar för en del nya möjligheter. Vi anser dock att innebörden av dessa förslag behöver närmare analyseras och beskrivas. Vår bestämda uppfattning är att kommuner inte kan ta ett fullt ansvar för vår m ålgrupp vare sig det gäller teckenspråksundervisning eller andra åtgärder i skolan utifrån målgruppens förutsättningar. Vi anser också att det är angeläget att skillnaden mellan teckenspråk som ämne och teckenspråk som undervisningsspråk tydliggörs. Vi har tidigare framfört att det är nödvändigt med en radikal skolreform för hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet, med eller utan hörapparatfel Vi saknar därmed en diskussion och förslag om detta i utredningen. Vi tycker att de skäl som utredaren anger för att inte föreslå en permanent lösning angående regionala resurscenter går emot uppdraget att bedöma hur staten bäst kan stödja kommuner och fristående huvudmäns utbildning för elever i målgruppen. Förslaget om en tillfällig nationell samordnare är otillräckligt och vi är inte överens med utredaren om vilket uppdrag en nationell samordnare ska ha. Vår målgrupp är liten och eleverna går idag i och kommer även framöver att välja att gå i olika skolformer. En talspråkig miljö innebär en stor utmaning för de flesta i vår målgrupp när det gäller utveckling av språk och andra kognitiva färdigheter. Till exempel påverkar olika grad av hörselnedsättning barns förutsättningar att utveckla de fonologiska färdigheterna att förstå och tolka språkljud. Hörselskadade särskilt barn - är också mer känsliga för buller, vilket påverkar möjligheten att uppfatta och komma ihåg vad som sägs. Undervisning i talspråkig miljö måste således vara fullt tillgänglig både fysiskt och pedagogiskt. Teckenspråket ska ses som ett kompletterande och likvärdigt språk till svenskan, inte ett konkurrerande, för hela vår målgrupp. Det ska finnas möjlighet att få undervisning i svenskt teckenspråk och det ska finnas skolor där elever kan få undervisning på svenskt teckenspråk i en teckenspråkig miljö. Tvåspråkig miljö är en pedagogisk förutsättning för att utveckla

2 tvåspråkighet hos vår målgrupp. För att överbrygga dessa utmaningar krävs en radikal skolreform som omfattar hela utbildningssystemet från förskola till gymnasieskola. Även elever med förvärvad och progredierande dövblindhet går i olika skolformer. Denna specifika grupp anser vi behöver uppmärksammas. Inledning Utredningsdirektiven Utredningen har haft uppdrag att bland annat utreda och föreslå hur en flexibel specialskola ska kunna införas samt hur staten bäst kan stödja kommunala och fristående huvudmäns utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Som utgångspunkt har utredningen haft att använda förslag som lämnats i tidigare betänkanden; "Två nya statliga specialskolor" SOU 2007:30 samt "Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder"2007=87. I direktiven konstaterades även att det finns behov av att göra en heltäckande översyn av specialskolan och av utbildning för elever i behov av teckenspråk - en bedömning som vi helt instämmer i. Vår bestämda uppfattning är att skolsituationen för hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet idag inte är tillfredsställande. skolinspektionens rapporter "skolsituationen för elever med funktionsnedsättning" samt i den riktade tillsynen av specialskolan bekräftar detta. Med ovanstående utgångspunkter har utredaren haft tillfälle att vidare analysera och utveckla skolorganisationen för hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet Vi saknar denna heltäckande översyn i betänkandet. Vi kan dela uppfattningen om att kommunerna måste ta sitt ansvar för sina elever. Vi befarar dock att det alltför hårt dragna kommunala ansvaret som förslagen i betänkandet innebär kommer att resultera i att många elever inte får en utbildning på sina villkor. Vi efterlyser en radikal skolreform Vi vill ha en ny sammanhållen skolorganisation för hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet - en reform som också innebär en omfattande förändring av dagens specialskola: Skolor där undervisning och övrig verksamhet sker på svenskt teckenspråk respektive tal med hörselteknisk utrustning. Skolorna ska ha förutsättningar att driva sin verksamhet med ett långsiktigt förhållningssätt. Vi anser- i detta sammanhang - att det nu är dags att se över möjligheten att andra aktörer än staten kan ansvara för driften av dagens specialskolor. Skolorna ska ingå i en organisation där det finns en nationell samordnare och stå under statlig kvalitetskontroll och garanti. En del av den förnyelsen vi vill uppnå är att begreppet specialskola avskaffas. Regionala resurscenter som tar initiativ till och samordnar insatser för samtliga elever i vår målgrupp. Resurscentren ska stå för kontinuitet och ha specialistkompetenser som kan ge stöd och information till elev, föräldrar och skolpersonal oavsett vilken skolform eleven går i. Uppdraget ska omfatta bland annat erbjudande om tekniska, rumsakustiskafauditiva, visuella och pedagogiska insatser samt teckenspråkslärare. Dessutom kan resurscentret samordna gruppverksamhet så

3 att elever får möjlighet att träffa andra hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet Resurscentret kan också erbjuda teckenspråksutbildning för föräldrar. En nationell samordnare med ansvar för att alla hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet får den skolgång de behöver. I uppdraget ska ingå fort- och vidareutbildning av skolpersonal, statistikinsamling, kvalitetssäkring av målgruppens utbildning, initiativ till forskning och utveckling samt att följa utvecklingen inom hörself dövpedagogisk verksamhet både nationellt och internationellt. Läs mera i HRFs årsrapport 2007 "äh, det var inget viktigt... " http: //www.hrf.se/upload/pdf/ rapporto7. pdf Utredningens utgångspunkter Valfrihet Barnets bästa ska absolut vara en självklar utgångspunkt vid valet av skola. Vi ställer oss dock frågan vad elever och föräldrar har att välja på? Ofta ställs vår målgrupp inför en svår prioriteringssituation där till exempel närhet till hemmet och elevens rätt att få en utbildning som fungerar ställs mot varandra. Den reella valfriheten bör handla om elevens möjlighet att kunna välja mellan alternativ där hon eller han kan vara delaktig. Valfrihet innebär att det finns tillgång till information om vilka utbildningsmöjligheter som finns. Inför valet måste det finnas en tydlig instans som elever och föräldrar kan vända sig till för att få information om vilka skolalternativ som finns och vad dessa alternativ innebär till exempel för elevens möjlighet att kommunicera med omgivningen, inhämta kunskap och utveckla språk. Närhetsprincipen Närhetsprincipen som utgångspunkt är en bra tanke. Vi anser dock att närhetsprincipen inte får gå före elevens behov av språkutveckling, fungerande utbildning och social miljö. Skolan ska vara en plats där barn och ungdomar kan vara delaktiga i verksamheten oavsett om den sker i klassrummet, matsalen, på raster, studiebesök med mera. För många elever i vår målgrupp är det svårt att uppnå en fungerande kommunikation i hemskolan. Det är inte acceptabelt att hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet tvingas gå i skolan under otillräckliga förhållanden där de inte kan följa undervisningen ochfeller ha fungerande sociala relationer med sina skolkamrater. Alla barn behöver olika förebilder; våra barn och ungdomar behöver även identifiera sig med andra barn, ungdomar och vuxna som är hörselskadade, döva eller har dövblindhet Eftersom målgruppen är så liten förblir närhetsprincipen en bra tanke, men inte en realistisk utgångspunkt.

4 Utredningens förslag Även om vi saknar ett förslag som tar ett helhetsgrepp om skolan för målgruppen lämnar utredningen ett antal förslag som kan driva utvecklingen i rätt riktning. Förslag som vi ställer oss bakom- utan kommentarer Nioårig skolplikt i specialskolan med möjlighet till förlängning. Kommunen ska kunna köpa kompetens i teckenspråk av annan kommun eller staten Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning ska inte pröva om hemkommunen tillgodoser elevens behov vid beslut om elev ska tas emot i specialskolan. Hemkommunen ska inte kunna överklaga beslut om mottagande i specialskolan. Förslag som vi kommenterar/inte ställer oss bakom Mottagande - ändring i lagen Vi anser att förslaget till ändring är i positiv riktning, men vi tycker att det inte räcker. Frågan bör beredas ytterligare. Formuleringen i skollagen, anser vi, ska ha sin utgångspunkt i ett rättighetsperspektiv. Elever i vår målgrupp ska kunna fullgöra sin skolplikt i en skola med språkprofil där undervisningen är anpassad utifrån de språkliga behov som gruppen har - svenska och svenskt teckenspråk. Deltidsutbildning/flexibel skolgång blir en rättighet Vi välkomnar forslagen som underlättar samverkan mellan stat och kommun, men vi anser att det är en nödlösning att elever ska gå i olika skolformer. En ny skolorganisation med skolor, regionala resurscenter och nationell samordnare är en grundläggande förutsättning för att en flexibel skolgång ska fungera. Om regeringen avser att gå vidare med förslaget anser vi att det först måste prövas i försöksverksamhet. Stärkt tillgång till teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan Vi anser att det är bra att rätten till undervisning i ämnet teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan förstärks. Vi vill här starkt betona skillnaden mellan tecken språk som ämne och teckenspråk som u ndervisningsspråk. När det gäller ämnet teckenspråk räcker det inte att läsa det på lektionstid. Eleverna måste också erbjudas situationer och miljöer där de får m öjlighet att praktisera språket i så kallat "språkbad". En skolmiljö där både svenska och svenskt teckenspråk är levande fungerar både som språklig miljö och ett pedagogiskt verktyg för att utveckla dessa två språk. Denna språkmiljö saknas i regel hos kommunerna. Vi ställer därmed oss frågan om det överhuvudtaget är möjligt för kommunerna att erbjuda teckenspråk som undervisningsspråk. För detta krävs både lärare för varje ämne som behärskar teckenspråk samt tillräckligt stora grupper av teckenspråkiga elever.

5 Eftersom det sällan finns kompetens att undervisa i ämnet svenskt teckenspråk i kommunerna är det viktigt att det finns regionala resurscenter som kan tillhandahålla kluster av kompetens innehållande bland annat teckenspråkslärare. Att tillhandahålla sådan kompetens och teckenspråkiga miljöer ser vi som en viktig uppgift för den nationella skolorganisation som vi föreslår. Förslaget om akademisk fortbildning i svenskt teckenspråk för pedagoger med grundläggande kunskaper i teckenspråk är positivt. Men vi saknar förslag om utbildning som kan täcka det stora behovet av teckenspråkslärare. För denna yrkesgrupp räcker inte 15 högskolepoäng. Vi motsätter oss förslaget om att rektor ska avgöra om eleven har behov av teckenspråk. Vilka bedömningsgrunder ska denne ha och kan man förvänta sig att rektorer i allmänhet har kompetens för att göra bedömningen? Det är viktigt att eleverna får en rättsäker bedömning och att elevernas rätt och möjlighet att få lära sig svenskt teckenspråk säkras i lagtexter och förordningar. Ökat finansiellt ansvar för kommunerna Vi är allvarligt oroade över det mycket hårt dragna kommunala ekonomiska ansvaret för eleverna. Genomförandet ska dessutom, enligt förslaget, ske under en mycket kort tidsperiod. Att använda ekonomiska incitament som en metod till att kommuner själva startar skolverksamhet för vår målgrupp - utan någon som helst långsiktig samordning- ser vi inte som en särskilt bra väg att gå. Kommuner har inte den kompetens de behöver ha för att ta hand om denna elevgrupp, vilket bland annat konstaterats i skolinspektionens rapport "Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan" (2009:6). Eftersom antalet hörselskadadejdöva elever och elever med dövblindhet är litet är det svårt för kommunerna att själva utveckla kompetens inom området och att starta långsiktigt hållbar skolverksamhet Vi kan heller inte se att kommuner i någon större omfattning har intresse för interkommunala lösningar. Det har dessutom tidigare visat sig att kommuner hänvisat elever till dåliga j sämre skollösningar i hemkommunen i stället för att erbjuda dem fullt anpassad skolgång på elevgruppens villkor i en annan kommuns hörselklasskola. Det finns även undersökningar som visat att kommuner och skolor som fått information om vad som behövs för att anpassa studiemiljön valt att inte prioritera nödvändiga åtgärder ("Anpassningar i praktiken får elever med hörselnedsättning- en utvärdering av hinder och möjlighet" Harec, DHB m f12oo8). Att använda ekonomiska incitament för att stimulera kommuner att starta egna skolverksamheter för vår målgrupp utan nationell samordning tror vi inte på. Vi kan dela utredningens uppfattning att hemkommunernas avgift är låg i förhållande till andra kommuner. Vi anser att det är angeläget att kostnadsfördelning mellan kommun och stat och den effekt det har för eleverna i målgruppen bör analyseras ytterligare. En sådan analys bör vara en del av en omfattande skolreform får denna målgrupp. Tillfållig samordnare Vi anser att den föreslagna tidsbegränsade satsningen med en nationell samordnare inte räcker för att på lång sikt underhålla kommunernas kapacitet att möta vår målgrupp i skolan. För att åstadkomma detta behövs en permanent verksamhet. Vi delar heller inte utredarens uppfattning om vad samordnaren ska ha får uppdrag.

6 Regionala resurscenter Vi anser, till skillnad från utredningen, att staten ska ta ansvar för nationell samordning och resurscenter som ger stöd både till kommuner och till elever. Ett for hårt draget kommunalt ansvar drabbar eleverna Utredaren har med sina förslag velat tydliggöra kommunens ansvar för eleverna. En konsekvens av denna hårt dragna princip är att utredaren inte ser sig kunna förorda inrättande av regionala resurscenter-stöd till eleverna är inte statens ansvar menar utredaren. Det är i sig inte fel att kommunerna ska ta sitt ansvar för eleverna, men vi ifrågasätter ett så hårt draget kommunalt ansvar då det i slutändan kommer att innebära att många elever inte får en utbildning de har rätt till. Svårt för kommuner att bygga upp och upprätthålla kompetens Vi anser att det är omöjligt för varje enskild kommun att åstadkomma de anpassningar och tillhandahålla den kompetens som krävs. För att eleverna ska kunna svara mot de krav som utbildningen ställer behövs tillgång till pedagogik och metodik utifrån målgruppens förutsättningar, bra ljudmiljö, hjälpmedel, tillgängliga läromedel, teckenspråk, punktskrift och rätt gruppstorlek. För att erbjuda en tillgänglig fysisk miljö krävs kunskap om vilka åtgärder som ska beställas och vilka krav som ska anges i beställningen. När installationerna väl är på plats måste de underhållas och utvärderas kontinuerligt. I arbetet med en tillgänglig lärandemiljö är det viktigt att elevernas lärare har kunskaper om hur hörselskadan påverkar inlärning, språkutveckling, socialt samspel med mera och hur man pedagogiskt kan möta detta. Det är svårt för lärare att utveckla och underhålla tillräcklig kompetens om de bara har en elev inom målgruppen någon enstaka period vilket är fallet för de flesta lärare i grundskolan (rapport "Om elever med hörselskada i skolan", SPSMfConiavitis Gellerstedt). Samma undersökning bekräftar att lärare och elever är överens om att viktigast för att en elev ska kunna delta i skolarbetet på ett likvärdigt sätt är lärarens kunskap om elevens hörselskada och dess konsekvenser för situationen i skolan. Det är också så att rektorer och pedagoger i kommunerna av olika skäl slutar, vilket kräver ständig fortutbildning av personal. Och vad händer om eleven flyttar eller utnyttjar den eftersträvansvärda valfriheten och därför byter skola? En ny kommun eller en ny skola måste göra anpassningar och utveckla kompetens snabbt. Detta talar för att det behövs regionala resurscenter som står för kontinuitet. SPSMs uppdrag otillräckligt Utredningen konstaterar att SPSM får mycket få uppdrag från kommunerna när gäller hörselskadade och döva elever. Enligt utredningen beror detta på att kommunerna klarar det grundläggande specialpedagogiska stödet själva. Det är möjligt att kommunerna tror det själva, men utifrån vår erfarenhet och de signaler vi får från våra medlemmar stämmer detta inte. De uteblivna uppdragen beror sannolikt mer på ekonomiska hänsyn, bristande kännedom om hörselskadades behov samt bristande beställarkompetens.

7 Vi anser vidare att det råd- och stöduppdrag SPSM har för närvarande, det vill säga att stödja kommunerna som i sin tur ska stödja eleven, är otillräckligt. Utan direkt stöd från specialister lämnas eleverna ofta utan kompetent och tillräckligt stöd. Vi anser att permanenta regionala resurscenter är nödvändigt för att kommunerna ska kunna tillhandahålla en likvärdig och tillgänglig utbildning för våra målgrupper. Övriga synpunkter Förskolan lägger grunden inför skolstarten Förskolebarnen har inte ingått i utredningens målgrupp och följaktligen tas inte förberedelsen inför skolgången det vill säga förskoleverksamheten upp. Men förskolan och de miljöer barnen vistats i och vilka förkunskaper de har när de börjar skolan påverkar barnets förutsättningar inför skolgången. I det fortsatta arbetet med förslagen bör man därfår uppmärksamma det angelägna i att hörselskadade och döva barn samt barn med dövblindhet får sina behov tillgodosedda redan i förskolan och att det krävs en organisation för att detta ska vara möjligt. En rik språktillgång med både talade och tecknade språk på barnens villkor är oerhört viktig tillgång för språkutvecklingen. Ett aktivt och medvetet arbete med barns språkutveckling i förskolan har stor betydelse för elevernas fortsatta språk-, läsoch skrivutveckling i den fortsatta skolgången. En hörselskada ställer krav på ett medvetet arbete i förskolan för att anpassa språkstimulans och kommunikation utifrån barnets behov. För att möta behovet måste förskalepersonal få kvalificerat stöd i sitt arbete och det måste också finnas förskolor som riktar sig till hörselskadade och döva barn samt barn med dövblindhet Svensktteckenspråk Enligt Sveriges språklag gäller rätten att lära sig, utveckla och använda svenskt teckenspråk även hörande som har behov av teckenspråk, till exempel barn som har teckenspråkiga föräldrar eller syskon. I en framtida reform vill vi att även hörande elevers möjlighet att få utbildning i och på svenskt teckenspråk beaktas. Samma lag ålägger det allmänna ett särskilt ansvar att skydda och främja svenskt teckenspråk. Eftersom de flesta föräldrar till målgruppen inte är teckenspråkiga förmedlas teckenspråk generellt inte som andra modersmål från föräldrar till barn. Förskolan och skolan blir då den arena där barnen får möjlighet att lära sig och utveckla språket. Därför ser vi det som ytterst viktigt att beakta detta särskilda ansvar i skolreformarbetet. Elever med dövblindhet Elever med dövblindhet finns i alla skolformer, men utredningen har bara beskrivit en liten del av gruppen. Framförallt har man helt missat den största gruppen elever med dövblindhet det vill säga de som har förvärvad dövblindhet och går i någon av de regionala specialskolorna eller i kommunal grundskola. Många av dessa elever kommer successivt att förlora mer och mer av både syn och hörsel och behöver därför få möjlighet att lära sig både svenska och svenskt teckenspråk. Några kommer att bli helt döva och helt blinda och därmed bli beroende av kommunikation med taktilt teckenspråk samt att läsa text med punktskrift. För att de skolor dessa elever väljer ska kunna erbjuda en likvärdig utbildning utifrån elevernas förutsättningar och behov

8 krävs specifika insatser och specialistkompetens. Att utredningen inte beaktat denna grupp i sitt underlag ser vi som en brist som måste uppmärksammas i det fortsatta arbetet med förslagen. Avslutningsvis Våra ställningstaganden grundar sig i det faktum att hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet ska, med stöd av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, erbjudas undervisning på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling. Eleverna ska kunna vara fullt delaktiga i skolan och ges möjlighet att utveckla flera språk inklusive teckenspråk. Elevens behov, villkor och potential ska styra valet av skola inte attityder eller ekonomi. Behoven hos eleverna kan variera över tid. För att möta detta behövs en skolorganisation som kan samla och utveckla kompetens att undervisa hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet Vi anser Att det är nödvändigt att med vårt skolorganisationsförslag som grund snarast genomföra en genomgripande skolreform som radikalt förbättrar förutsättningarna för hörselskadade och döva elever samt elever med dövblindhet att få en likvärdig utbildning. J an Carlsson förbundsordförande, Riksförbundet för döva och hörselskadade och språkstörda barn (DHB) Ragnar Veer förbundsordforande, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) Pantus Degsell förbundsordförande, Förbundet Sveriges Dövbinda (FSDB)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) 2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp 2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd 2012-12-13 Ert diarienummer: 62-2012:160 Skolverket 106 20 Stockholm Vårt diarienummer: 1379/2012 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet, SOU 2017:35

Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet, SOU 2017:35 2017-08-31 Dnr: U2017/1967/S Till: Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet,

Läs mer

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87)

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Handläggare: Agneta Palmqvist Telefon: 08-508 33 006 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 Ökad likvärdighet för elever

Läs mer

Sammanfattning ALL 2016/1186. Till Utbildningsdepartementet Stockholm e

Sammanfattning ALL 2016/1186. Till Utbildningsdepartementet Stockholm e 2016-11- 25 ALL 2016/1186 Till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.s e Yttrande över betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning 2012-09-28 Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning Institutet för språk och folkminnen, via avdelningen

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46) Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-28 Handläggare Sara Lidegran Telefon: 08 50833741 Till Utbildningsnämnden 2016-10-20 Samordning, ansvar och kommunikation

Läs mer

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- 1 (4) NÄMNDEN 2011-08-30 p 7 Handläggare: Lena Johnsson Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med

Läs mer

Behov av en helhetslösning

Behov av en helhetslösning Sammanfattning Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver

Läs mer

Stockholm. Stockholm den 31 augusti 2011

Stockholm. Stockholm den 31 augusti 2011 REMISS U2011/2219/S Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 31 augusti 2011 Handläggare: Jenny Ek, Sveriges Dövas Ungdomsförbund/Sveriges Dövas Riksförbund Förmansvägen 2, 6tr 117 43 Stockholm

Läs mer

Två nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp

Två nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU16 Två nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2007/08:112 Två nya specialskolor

Läs mer

Remissvar: Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Remissvar: Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) Dnr 16-0356 /NAW 2016-11-24 Till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Hörselskadades Riksförbund besöksadress: Gävlegatan 16 Box 6605, 113 84 Stockholm tel: +46 (0)8

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth 2015-10-05 ALL 2015/1256 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets förslag till förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem. Regeringsuppdrag

Läs mer

Yttrande över En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Yttrande över En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 1(6) Dnr 09-0010 Hanna Sejlitz/NAW 2009-03-26 Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm elisabeth.backlund@education.ministry.se Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten; SFS 2011:130 Utkom från trycket den 8 mars 2011 utfärdad den 24 februari 2011. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsutredningen (SOU 2017:43)

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsutredningen (SOU 2017:43) _ Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning Beskyddare: Hennes Majestät Drottningen Örebro 2017-10-05 YTTRANDE Dnr 2017-06/AG/LF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33

Läs mer

Utveckling av specialskolans verksamhet

Utveckling av specialskolans verksamhet Redovisning 2013-06-28 ALL 2013/781 Utveckling av specialskolans verksamhet 1. Inledning I regleringsbrevet för specialpedagogiska skolmyndigheten anges under punkt 3, Nytt uppdrag, följande: Myndigheten

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Med rätt att välja. flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola

Med rätt att välja. flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Delbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola Stockholm 2011 SOU 2011:30 SOU och Ds kan köpas från Fritzes

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Hjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

Hjälpredan Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad Hjälpredan 2015 Ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett barn med fysiska eller

Läs mer

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 2013-05-02 1 (5) Dnr:02-2013:1030 Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) U2012/6322/S

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-20 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-12-10 Gymnasieutbildning för elever med

Läs mer

Stödet till barn och unga 2015

Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Skolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (9) Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Sammanfattning Skolinspektionen

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Motioner från Stockholms Dövas Förening till Sveriges Dövas Riksförbunds Kongress

Motioner från Stockholms Dövas Förening till Sveriges Dövas Riksförbunds Kongress Motioner från Stockholms Dövas Förening till Sveriges Dövas Riksförbunds Kongress Det finns på teckenspråk också, länken: https://vimeo.com/album/4227945 Kod: SDF2017 Motion 1: Döva med kognitiv funktionsnedsättning

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U 2010:04) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U 2010:04) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U 2010:04) Dir. 2010:137 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2010 Utvidgning

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Hjälpredan. Dövblindhet

Hjälpredan. Dövblindhet Hjälpredan 2015 Dövblindhet Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10. Skolverket 106 20 Stockholm. gunilla.pruzelius@skolverket.se

Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10. Skolverket 106 20 Stockholm. gunilla.pruzelius@skolverket.se Dnr 12-0377 MRE/NAW 2012-12-10 Skolverket 106 20 Stockholm Hörselskadades Riksförbund besöksadress: Gävlegatan 16 Box 6605, 113 84 Stockholm tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01 fax: +46

Läs mer

Yttrande över remiss "Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Yttrande över remiss Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Kamstad 2013-03-06 BUN 2013/0133 Maria-Therese Petersson Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över remiss "Utbildning för elever i samhällsvård och

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

Författningsstöd Särskild undervisning på sjukhus

Författningsstöd Särskild undervisning på sjukhus Författningsstöd Särskild undervisning på sjukhus Huvudman Särskild undervisning enligt 17 anordnas av den kommun där institutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå öppen även för dem som fullgör

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:886 Utkom från trycket den 23 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 )

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Stockholm 29 februari 2016 Till Utbildningsdepartementet U2015/04749/S Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Riksförbundet Attention är en intresseorganisation

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Vissa skolfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:94 Vissa skolfrågor. I propositionen föreslår regeringen

Läs mer

Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet

Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Göteborgsregionens kommunalförbund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Box 5073 2003-06-19 402 22 Göteborg Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Bakgrundsinformation Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Remissvar Tid för undervisning lärares arbete med åtgärdsprogram (DS 2013:50 )

Remissvar Tid för undervisning lärares arbete med åtgärdsprogram (DS 2013:50 ) Dnr 13-0294 Marianne Rogell Eklund/ Anna Quarnström/NAW 2013-10-09 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Hörselskadades Riksförbund besöksadress: Gävlegatan 16 Box 6605, 113 84 Stockholm tel:

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Remissvar på Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Remissvar på Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) Stockholm 25 november 2016 Till Utbildningsdepartementet Remissvar på Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Läs mer

Meritpoäng för studier i svenskt teckenspråk för hörande

Meritpoäng för studier i svenskt teckenspråk för hörande Stockholm den 13 maj 2011 Unga Hörselskadade Arbetsgruppen för Publicitet och Påverkan Ansvarig för frågan: Kave Noori Medverkande: Susanne Gärtner (styrelsen), Imse Nilsson (kansliet) Meritpoäng för studier

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Afasiförbundets yttrande till betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildning för vissa funktionsnedsättningar, SOU 2016:46

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Yttrande över "Teckenspråk och teckenspråkiga - Översyn av teckenspråkets ställning" (SOU 2006:54).

Yttrande över Teckenspråk och teckenspråkiga - Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54). Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Susanne Rydberg-Lif Tfn: 08-508 25 911 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-25 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-09-26 DNR 106-0419/2006 Till Socialtjänstnämnden Yttrande över

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning Sammanfattning Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan 3 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

förlängd skolplikt och lovskola

förlängd skolplikt och lovskola REMISSVAR 2016-02-26 Dnr 3.9:0848/15 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskapförskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Sammanfattning Barnombudsmannen yttrar sig

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-01-11 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-50833010 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Mer tid för kunskap -

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är: 2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-20 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76)

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76) 2014-03-13 ALL 2013/1380 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning,

Läs mer

Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun

Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun 1 (5) Nynäshamns kommun kommunstyrelsen@nynashamn.se Uppföljning efter tillsyn i Nynäshamns kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Nynäshamns kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 PM 2016:120 RVI (Dnr 110-565/2016) Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer