Kapitalisme og demokrati - Keynes og dagens situasjon i Europa Föreläsning Melbu, Sommer-Melbu, filosofiseminariet,

Transkript

1 Kapitalisme og demokrati - Keynes og dagens situasjon i Europa Föreläsning Melbu, Sommer-Melbu, filosofiseminariet, In putting forward these proposals, the British representatives should make it clear that the measures/ / which the Governing board can ask a country to take to improve its position, if it has a substantial debit balance, do not include a deflationary policy, enforced by dear money and similar measures, having the effect of causing unemployment; for this would amount to restoring, subject to insufficient safeguards, the evils of the old automatic gold standard John Maynard Keynes, april 1942 "The only effective remedy that remains is deflation And this is exactly what the European Commission has correctly recommended." Domique Strauss-Kahn, april 2010 (då chef för Internationella valutafonden, IMF) Tony Johansson Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet tony.johansson@ekh.lu.se

2 1. Eurokrisens anatomi. Är det en kris orsakad av: a) slarviga politiker och av att länder som inte var redo tilläts bli medlemmar? b) mekanismer skapade av euron och den gemensamma valutan? 2. Att möta krisen EU/eurogruppens hantering av krisen: 30-talsmetoden - åderlåtning för bättre hälsa 3. Finns det några alternativ? Fyra alternativa metoder att hantera internationella obalanser, med utgångspunkt i Keynes analys i Clearing-unionutkasten. 4. Kapitalism och demokrati - den gemensamma valutans trilemma.

3 Påstående: krisen är orsakad av slarviga politiker och lättjefulla, välfärdsknarkande folk i Grekland, Spanien, Portugal, Cypern och Irland 1. Den som är satt i skuld är icke fri - de har tagit för stora lån, därför är det kris i euron 2. De fuskade sig in/var inte kvalificerade 3. De jobbar för lite och går i pension i 40-årsåldern 4. De har för stora välfärdsutgifter

4 % 120 Bruttoskuldsättning som andel av BNP (i procent) Ireland Spain Germany

5 Bruttoskuldsättning i euro12 som andel av BNP Antal brott Belgium 113,7 107,9 106,6 103,5 98,5 94,2 92,1 88,1 84,2 89,6 96,2 96,8 12 Ireland 48,5 37,8 35,5 32,1 30,9 29,6 27,4 24, ,4 65,6 96,2 2 Greece ,4 103,7 101,7 97,4 98, ,1 105,4 110,7 127,1 142,8 12 Spain 62,3 59,3 55,5 52,5 48,7 46, ,6 36,1 39,8 53,3 60,1 2 France 58,9 57,3 56,9 58,8 62,9 64,9 66,4 63,7 63,9 67,7 78,3 81,7 8 Italy 113,7 109,2 108,8 105,7 104,4 103,9 105,9 106,6 103,6 106,3 116, Luxembo 6,4 6,2 6,3 6,3 6,1 6,3 6,1 6,7 6,7 13,6 14,6 18,4 0 urg Netherla 61,1 53,8 50,7 50, ,4 51,8 47,4 45,3 58,2 60,8 62,7 3 nds Austria 67,3 66,5 67,3 66,7 65,8 65,2 64,6 62,8 60,7 63,8 69,6 72,3 12 Portugal 49,6 48,5 51,2 53,8 55,9 57,6 62,8 63,9 68,3 71, Finland 45,7 43,8 42,5 41,5 44,5 44,4 41,7 39,7 35,2 34,1 43,8 48,4 0 Germany 60,9 59,7 58,8 60,4 63,9 65, ,6 64,9 66,3 73,5 83,2 10 Antal brott

6 Sveriges finansminister Anders Borg och klimatläran "Svenska skattebetalare och andra skattebetalare ska inte behöva betala för att greker väjer att gå i pension vid 40-årsåldern. Det är oacceptabelt France OECD Austria Luxembourg Slovak Republic Belgium Hungary Finland Italy Spain Poland Netherlands Germany Czech Republic Greece United Kingdom Denmark Switzerland Ireland Sweden Portugal Faktisk pensionsålder Antal arbetade timmar per sysselsatt 68,0 66,0 64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 52,0 50,0 Men Females Greece Portugal Malta Ireland Cyprus Italy Finland Austria United Kingdom Spain Sweden Denmark Luxembourg Belgium France Germany West Germany Norway Netherlands Notera: den grekiska arbetsproduktiviteten är drygt hälften av den tyska. Men den skillnaden kan endast lösas genom produktiva investeringar i Grekland. Average Källor: Society at a glance 2009, OECD samt total economy database

7 För omfattande välfärd orsak till krisen? 30 Sociala utgifter som andel av BNP Källa: OECD Fact Book, database

8 Påstående: krisen är skapad av mekanismer skapade av euron och den gemensamma valutan 1. Skuldsättningen möjliggjordes fallande räntor på statsskulder 2. En gemensam ränta i ett suboptimalt valutaområde 3. Ingen stabilisering/utjämning via växelkurserna och ingen quick fix genom valutadevalvering (extern devalvering) 4. Destabiliserande kapitalflöden (som blev lönsamma p g a mekanismer skapade av euron) 5. Asymmetrin mellan att ha en gemensam valuta men inte gemensam finanspolitik ingen regional automatisk stabilisering Resultat: divergens i konkurrenskraft, med åtföljande externa obalanser (underskott/överskott i utrikeshandeln)

9 6 Fallande räntor i riskabla statsskulder bondspread against germany Spain Greece Ireland Italy Portugal

10 ECB:s uppdrag: att upprätthålla prisstabilitet (sysselsättning och tillväxt är underordnat detta mål) som ett genomsnitt för eurozonen Som att ha ett centralvärmesystem som inte anpassas efter hur kallt det är utanför respektive dörr!

11 Asymmetriska trender det är det som är problemet Absolut inflationsavvikelse från eurozonens genomsnitt Germany France Austria Absolut inflationsavvikelse från eurozonens genomsnitt Ireland Greece Spain Portugal Absolut inflationsavvikelse från eurozonens genomsnitt Belgium Finland Italy Netherlands Luxembourg Genomsnittlig/asymmetris ka negativa trender Asymmetriska positiva trender Asymmetriska chocker

12 ECB:s ränta Lämplig ränta för Tyskland Lämplig ränta för Irland

13 10 Lämpliga räntenivåer för Grekland, Spanien och Portugal Greece Spain Portugal Euro area 3m ränta

14

15

16 10% Bytesbalans (% av BNP) 5% 0% -5% -10% Germany Ireland Greece Spain Portugal Italy -15% -20%

17 Eurokrisen de två huvudkällorna sammanfattning Politiska mekanismer [ingen generell förklaring] Enskilda länders oansvariga finanspolitik Reglerna för inträde ignorerades Urvattningen av (motsättning i) tillväxt och stabilitetspakten Skuldkris Mekanismer som skapas av den monetära unionen [klart viktigast, detta är en generell förklaring]. Falsk trovärdighet fallande statsskuldsräntor Gemensam ränta i ett icke optimalt valutaområde Ingen stabilisering via växelkurserna för enskilda länder Urholkad konkurrenskraft Kris: EMU förhindrar nationellt anpassad penningpolitik och omöjliggör förändringar i nominell växelkurs

18 EU möter krisen Strategin har gått ut på 1) Framtvinga besparingar i syfte att sänka skuldbördan 2) Framtvinga pris/lönesänkningar i de krisdrabbade länderna i syfte att återskapa konkurrenskraften. Medvetna kränkningar av fackliga rättigheter 3) Institutionella förändringar i syfte att framtvinga bättre regelefterlevnad av reglerna i framtiden 4) Medvetna brott mot EU:s lagstiftning i syfte att lösa akuta problem (ECB:s självständighet, nobailoutklausulen)

19 Europas fackföreningsrörelser, fattiga och demokratier i skottlinjen Grekland 2012 i sammanfattning: Den grekiska ekonomin krymper för femte året i rad Arbetslösheten är över 20 procent, ungdomsarbetslösheten är 50 procent. En fjärdedel av grekerna lever i fattigdom Antalet hemlösa har exploderat Rapporter om att utblottade föräldrar lämnar bort sina barn till barnhem Statsskulden är 160 procent av BNP EU:s och Sveriges (via IMF) svar är: Vi lånar er mer pengar om ni garanterar att pengarna går till att betala av skulderna till oss och våra banker. Men då måste ni: Sparka i den offentliga sektorn Sänka minimilönen, så att de fattigaste grekiska löntagarna, får en lön på under 6000 norska kronor i månaden i stället för 7000 norska kronor i månaden Mellan parterna ingångna kollektivavtal har upphävts Krossa fackföreningar som sätter sig på tvären (IMF-krav på Grekland, enligt Elmbrant 2012) Inskränkt demokratisk styrning EU-krav: avtala bort effekterna av allmänna val Tyskt krav: skjut upp valet. Vill det sig väl kommer EU:s grekiska skuldslav att ha en skuld år 2020 som uppgår till 120 procent av BNP. Fast det är en glädjekalkyl.

20 % av BNP Fler nya lagstiftningar är beslutade eller är på väg. Alla syftar till att minska finanspolitiskt manöverutrymme/begränsa löneökningar. Men finanspakten är allvarligast 2,0 Strukturell budgetbalans Finanspakten förbjuder strukturella underskott större än 0,5 procent 0,0-2,0-4,0-6,0 Tyskland 2003: arbetslöshet : 9,8% Tillväxt BNP/c: -0,3% Lösning: skär ner motsvarande 3% av BNP. Tyskland Spanien Europaktens gräns -8,0-10,0-12,0 Spanien 2010: Arbetslöshet : 20,1% Tillväxt (BNP/c):-0,6% Lösning: skär ner motsvarande 9,3 % av BNP Tysk åtstramning under åren skulle ha ökat obalanserna i konkurrenskraft och utrikeshandel i eurozonen!

21 Keynes analys i Clearingunion-utkasten (Keynesplanen inför Bretton Woods-förhandlingarna) "Det är karakteristiskt för internationella [valuta]standarder som bygger på full konvertabilitet att den huvudsakliga anpassningsbördan läggs på det land som har underskott i sin betalningsbalans med omvärlden - det vill säga på det land som (i detta sammanhang) är den svagare och framför allt mindre i jämförelse med den andra sidan av skalan, vilket (för våra syften) är resten av världen." Problem: länder som får underskott, sänker priser och löner för att återställa konkurrenskraften. Då sänks efterfrågan, konsumtionen faller, tillväxten faller, arbetslösheten ökar. Gör många samma sak samtidigt, blir resultatet internationell depression.

22 Keynes förslag 1. Skapa en internationell betalningsunion (clearing union) för handel (current accounts) [kapitalrörelse, capital accounts) har länderna rätt att och bör, enligt Keynes, reglera]. 2. Alla handelstransaktioner mellan länder går igenom denna betalningsunion. Nationell valuta utbyts inte, utan överföringar görs via en global, internationell bankvaluta (bancor). 3. Alla nationella valutor har en fast växelkurs gentemot bancor. Bancor är baserat på guldets värde ( based on ). 4. Alla nationella överskott och underskott bokförs i betalningsunionen. 5. Ingen ränta utbetalas för överskott. För underskott betalas ränta in. 6. Länder som har överskott kan tvingas att skriva upp värdet på sin nationella valuta. De kan också välja att lämna unionen. Eventuella överskott konfiskeras i sådana fall 7. Länder som har underskott kan tvingas att skriva ner värdet på sin valuta. De kan också tvingas ut ur unionen. 8. Stora och bestående överskott konfiskeras av betalningsunionen. Överskotten kan av betalningsunionens styrelse överföras/överskottslandet kan välja att överföra överskotten till the international investment board the anti-depression board.

23 Tänkt effekt Keynes om sitt förslag: The plan aims at the substitution of an expansionist, in place of a contractionist, pressure on world trade. Överskott och underskott tar ut varandra! Därför är överskott ett problem. Det representerar oanvänd konsumtion och därför korresponderar överskott med oanvända resurser. Därför har överskottsländerna ett ansvar. De köper inte tillräckligt mycket av underskottsländerna. Om man kan förmå dem att expandera, så behöver inte underskottsländerna dra samma lika mycket. Och Konkurrenskraft är alltid något relativt. Alltså istället för att underskottsländerna sänker sina priser och löner (interndevalvering/deflatering) kan överskottsländerna höja sina priser och löner ( inflatering ), alltså expandera sina ekonomier, öka efterfrågan. Men är det värt mödan?

24 Denmark Finland Norway Sweden UK USA Belgium France Netherlands Switzerland Italy Austria Germany Är interndevalvering ineffektivt? För Keynes var svaret uppenbart och nära i tiden. BNP/c förändring ,15 0,1 Sterlingblocket - externdevalvering Guldblocket interndevalvering Kontrolländerna interndevalvering men kapitalkontroller 0,05 0-0,05-0,1-0,15-0,2-0,25-0,3 Kontrollblocket lämnar guldmyntfotens fria kapitalrörlighet 1931, men behåller de fasta växelkurserna och tvingas därför till Källa: fortsatt Egna deflatering beräkningar på och Maddisons massarbetslöshet. data, kategoriseringar Sterlingblocket av lämnar guldmyntfoten helt hösten 1931, länderna, Ljungberg (2003) valutorna deprecierar och en expansiv väg öppnas. Guldblocket är de länder som hänger fast längst i guldet. USA lämnar dock efter presidentbytet. Franklin D. Roosevelt förklarade: En nations inhemska ekonomiska situation är en viktigare faktor för dess välstånd än priset på dess valuta. John M. Keynes sa: Roosevelt har fantastiskt rätt

25 Är interndevalvering ineffektivt? För oss borde det vara lika uppenbart det finns många nutida exempel. Lettland med deflateringsmetoden i jämförelse Land År Size of Devaluation (agains $) Kvartal till vändning Loss of GDP (från devalvering till vändpunkt) Förändring i GDP, tre år efter devalveringen Argentina ,2 2-4,9 17,2 Finland ,9 4-2,4 6,8 Georgia ,8 1-1,6 6,5 Iceland ,6 6-10,4-5,7 Indonesia ,5 5-13,4-7,9 Iran ,9 4-1,6 10,6 Italien ,3 2-1,7 6 Sweden ,8 2-0,4 8,9 UK , ,7 Lettland ,1 8 24,1-21,3 Källa: Utdrag ur Weisbrot och Ray 2011, vilka sammanfattar: The average loss for countries with devaluations in crisis situations was 4.5 percent of GDP. This compares to a loss of 24.1 percent of GDP for Latvia during its recession, while it kept its exchange rate fixed Island (extern devalvering) vs euro-kris Change in real GDP-level and forecasts (2007=100) Ireland Greece Spain Iceland Källa: egna beräkningar

26 Går Keynesplanen att överföra till eurokrisen? Keynes skriver följande om vad överskottsländerna ska göra överfört till Eurozonen/överskottsländerna(Tyskland) Expandera den inhemska efterfrågan Sänkt ECB-ränta och kvantitativa lättnader/ökade budgetunderskott i Tyskland Öka värdet på den egna valutan Öka lönerna Tyskland lämnar eurozonen/grekland lämnar Ökade löner i Tyskland Ge lån till länder med underutvecklad industri Lån via Europeiska investeringsbanken till Sydeuropa med framtida intäkter som säkerhet, i syfte att öka produktiviteten. Men en åtgärd var förbjuden: the measures/ / which the Governing board can ask a country to take do not include a deflationary policy, having the effect of causing unemployment; for this would amount to restoring, subject to insufficient safeguards, the evils of the old automatic gold standard

27 Keynes metod är en lösning på den nuvarande eurokrisen, men inte en metod att få euron sjöduglig premisserna i Keynesplanen var * reglering av kapitalrörelserna, * fasta men justerbara växelkurser, * att penningpolitiken låg på nationell nivå. * full sysselsättning var det allt annat överordnade målet För att implementera Keynes plan skulle krävas * Statlig kontroll av lönebildningen (möjligt men inte önskvärd) * Extern stabilitetspakt (möjlig, men moraliskt tveksam) * En absolut prioritering av full sysselsättning (inte förenligt med eurons fortlevnad)

28 Den gemensamma valutans trilemma - ett mål måste strykas Varje stat är i detta trilemma En valutaunion upplöser den öppna ekonomins trilemma för de inhemska fårhållandena men skapar ett nytt trilemma, den gemensamma valutans trilemma Att inte göra något: sänkt långsiktig tillväxt, högre genomsnittlig arbetslöshet, återkommande kostnadskriser, med åtföljande deflationskriser. Minskad handel genom neomerkantilistiska strategier är sannolikt