UTBYTESSTUDIER VID ARKITEKTUR- OG DESIGNHØGSKOLEN I OSLO (AHO)

Transkript

1 UTBYTESSTUDIER VID ARKITEKTUR- OG DESIGNHØGSKOLEN I OSLO (AHO) MAGISTERSTUDIER I LANDSKAPSARKITEKTUR VÅREN 2016 Ina Westerlund Aalto-universitetet Högskolan för konst, design och arkitektur Studieprogrammet för landskapsarkitektur

2 UTBYTESSTUDIER VID ARKITEKTUR- OG DESIGNHØGSKOLEN I OSLO VÅREN 2016 MAGISTERSTUDIER I LANDSKAPSARKITEKTUR Jag åkte på utbyte till Oslo för studier på magisternivå i landskapsarkitektur under tidsperioden Redan i början av mina studier vid Aalto-universitetet hade jag beslutat mig för att åka på utbytesstudier någon gång under studietiden. För oss på arkitektavdelningen passar utbytesstudierna bäst in under magistersstudierna. Vart jag ville åka beslöt jag mig däremot för ganska sent, men efter att ha besökt min moster i Norge och fallit för de vackra norska landskapen blev Oslo mitt förstahandsalternativ. Andra faktorer som påverkade valet var möjligheten att vid AHO studera specifika kurser för landskapsarkitektur och därmed ha möjligheten att lära sig den branschspecifika skandinaviska terminologin då studierna här hemma endast är på finska eller engelska. Eftersom jag aktivt utövar orientering valde jag att åka på utbyte endast för vårterminen eftersom det passade bättre ihop med tävlingssäsongen som främst infaller på hösten här hemma i Finland. Fem månader gick snabbt, så som många varnat mig för, och jag hade gärna kunnat stanna i Oslo för en lite längre tid. Att jag valt att åka till ett land rätt nära Finland med ett bekant språk var jag med tanke på detta ändå mycket nöjd med eftersom jag anpassade mig snabbt och därmed bäst möjligt kunde njuta av tiden på plats. Inför avresan fanns det många obesvarade frågor och öppna alternativ, men då jag steg på flyget till Oslo var ändå allt i sin ordning. Jag hade fått en studiebostad i staden, jag hade fått veta vilka av mina kursalternativ jag blivit vald till och jag hade hittat en lokal orienteringsförening att träna med. Ja var ivrig över att äventyret äntligen skulle börja och kände mig samtidigt lugn eftersom jag visste jag alltid kunde be min moster som bor i Oslo om hjälp ifall det var något. Ändå kändes de första dagarna oväntat tunga. Det var mycket nytt och man fick anstränga sig lite extra hela tiden. Snabbt gick ändå tröttheten över då man började få ordning på sina saker, hitta i sin näromgivning, förstå sig på kollektivtrafiken och träffade de andra utbytesstuderandena och sina kurskamrater. Att man så snabbt kunde skapa sig lika fullbokade vardagar och intensiva veckor som här hemma överraskade mig. Studierna tog upp veckodagarna med tid för träning eller att träffa bekanta på kvällarna och veckosluten fylldes av resor, tävlingar och mindre evenemang, samt studier då DL för kurserna närmade sig. Detta passade mig fint eftersom jag gillar att ha mycket att göra. Dessutom var det kul att jag fick lära känna människor från olika kretsar, både andra utbytesstuderande och kurskamrater vid AHO, föreningsmedlemmar i orienteringsklubben och de jag delade lägenhet med. Det gav mig ett mångsidigt nätverk av bekanta, som gjorde att jag kände mig trygg och hemma i staden. Vid AHO läser alla magisterstuderande en studiokurs på 24 studiepoäng och en valbar kurs på 6 studiepoäng per termin. Studiokursen jag gick var en multidisciplinär kurs inom urbanism med fokus på flyktingsituationen i Europa, för arkitektur-, landskapsarkitektur- och designstuderande. Innan kursen började var jag lite orolig eftersom våra kurser vid Aalto-universitetet aldrig varit lika stora i studiepoängsmängd. Kursen var till sin uppbyggnad ändå mycket lik våra kurser här hemma, med både grupparbeten, föreläsningar och ett större planeringsprojekt. Och eftersom kursen sträckte sig över en längre tidsperiod hade vi mer tid för varje del och hade möjlighet att se på situationen ur olika vinklar och fördjupa oss mer i temat än vad som annars varit möjligt. Varje studiokurs hade tilldelats plats i en studio/ett klassrum, och de flesta utnyttjade detta utrymme även för de kursuppgifter man gjorde på egenhand. Att ha en plats som var till för studerande och där man kunde träffa sina kurskamrater varje dag var något jag uppskattade stort och det bidrog till att man lärde känna alla på kursen väl. Jag hade dessutom turen att vår studiokurs delade rum med en studiokurs för landskapsarkitekter, med vilka jag gick den valbara kursen. Studiorummet var på så vis en trivsam plats där du alltid visste att det fanns någon du kände på plats oberoende vilken tid på dagen du kom dit och för mig var detta en bidragande orsak till att jag gjorde det mesta studierelaterade arbetet i studiorummet. Studierna gick främst på engelska eftersom det förutom utbytesstuderande även var många utländska studerande som studerade hela magisterprogrammet på AHO. Även många av lärarna var utomlands ifrån, vilket bidrog till att engelska var det främst använda språket. Lärarna på min studiokurs var ändå till stor del från Norge, så speciellt mot slutet av kursen fick jag även individuell handledning på norska. Även då vi kurskamrater sinsemellan diskuterade våra projekt fick jag öva mig på norska och den skandinaviska arkitekturterminologin då jag talade med de norska studerandena på kursen.

3 De flesta studiokurserna vid AHO gjorde studieresor utomlands och så även den kursen jag gick. Vi reste för en vecka i februari till Grekland och de tre öarna Kos, Kalymnos och Leros, som ligger intill gränsen till Turkiet i det Egeiska havet. Under resan besökte vi olika former av flyktingläger och registreringstationer samt fick träffa personer som arbetade på platserna och inom fältet. Under tiden för vårt besök var situationen mycket lugn och de flesta faciliteter vi besökte så gott som tomma, men det var ändå en resa som väckte många tankar och frågor om vilka förhållanden som möter de anländande flyktingarna och migranterna idag och vad som kunde göras för att förbättra förhållandena. Samtidigt som resan var lärorik bidrog den även till en stark gruppanda inom kursen i och med att vi lärde känna varandra väl under intensiv samvaro under hela studieresan. Eftersom de vackra landskapen var en av orsakerna till mitt val av utbytesort försökte jag även passa på att resa runt så mycket som möjligt i Norge under min vistelse där. Under påsklovet som i Norge pågår en hel vecka hann jag både besöka regniga Bergen, se fjordlandskapen i Flåm och natursköna Lofoten i norr. Även orienteringen gav mig chanser att i samband med läger och tävlingar få resa runt i landet, bland annat till Sandnes vid östkusten och Halden vid gränsen till Sverige. Att gå med i en lokal förening, klubb, grupp eller dylikt vid sidan om den verksamhet universitetet eller högskolan har att erbjuda är något jag varmt kan rekommendera. Det kan ge en vidare inblick i värdlandets kultur och skillnader och likheter i vardagen, men ger dig också en trygghet och ett nätverk att vända dig till ifall du en dag beslutar dig för att återvända till ditt utbytesland eller din utbytesstad. Och Oslo är absolut en stad jag planerar återvända till. Ina Westerlund Aalto-universitetet Högskolan för konst, design och arkitektur Studieprogrammet för landskapsarkitektur

4 Sogn studentby, Oslo. Det delade köket i studiebostaden. Intervallträning med orienteringsklubben. Skidskytte VM vid Holmenkollen, Oslo.

5 Besök på ett tillfälligt flyktingläger på ön Kos under studieresan till Grekland. Fjordlandskap i Flåm. Båttur till Lofoten.