Underlag till resultatförslag för utvecklingssamarbetet med det palestinska området (Västbanken/Gaza)

Transkript

1 Underlag till resultatförslag för utvecklingssamarbetet med det palestinska området (Västbanken/Gaza) Regeringen har formulerat följande ingångsvärden för det svenska utvecklingssamarbetet: Ökad funktionalitet och transparens för demokratiska institutioner, korruptionsbekämpning, särskilt inom rätts- och säkerhetsområdet, inklusive MR. Långsiktig statsfinansiell stabilitet genom bl. a. hållbar tillväxt för ekonomin, utökad skattebas och utveckling av privata sektorn. Effektiv och utvecklad infrastruktur, särskilt inom miljö- och vattenområdet, som tryggar befolkningens grundläggande behov. Enligt ingångsvärdena ska målet med utvecklingssamarbetet vara att främja en demokratisk och hållbar palestinsk statsbyggnad. Detta i sin tur ska stödja den svenska regeringens, liksom EU:s, övergripande politiska mål att nå en lösning på konflikten och bidra till ett självständigt, demokratiskt, sammanhängande och livskraftigt Palestina som lever sida vid sida med Israel i fred och säkerhet. 1. Utvecklingsutmaningar Den Israeliska ockupationen, blockaden av Gaza och den intra-palestinska splittringen Det största hindret tillika utmaningen för biståndet är den israeliska ockupationen av Västbanken inklusive östra Jerusalem och Gaza som nu har pågått i 45 år. De israeliska bosättningarna som kontinuerligt breder ut sig 1 och den 700 km långa separationsbarriären skapar avsevärda hinder på Västbanken i form av olika vägspärrar och kontroller som splittrar området geografiskt 2. Den palestinska myndigheten har kontroll över mindre än 18 procent av Västbanken, dvs. område A. Område B kontrolleras till viss del av palestinska myndigheten men säkerheten kontrolleras av Israel. I område C som utgör 60 procent av Västbanken samt östra Jerusalem, har Israel full 1 Demolishing Homes, Demolishing Peace, Itay Epshtain, ICAHD World Bank: Checkpoints and Barriers: Searching for Livelihoods in the West Bank and Gaza, report published February

2 kontroll 3. Ockupationsmaktens kontroll av mark, vatten, handel, gränser och luftrum tillsammans med restriktionerna för rörelsefrihet för palestinier medför uppenbara negativa konsekvenser för det palestinska statsbyggandet, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingssamarbetet och i förlängningen fredsprocessen. Den sociala, ekonomiska, kulturella och politiska situationen i Jerusalem har försämrats under de senaste åren. Bosättarvåldet ökar, de israeliska bosättningarna i staden har expanderat och demoleringar av palestinska hus blir allt vanligare 4. Israel har konfiskerat 35 procent av den palestinska marken i östra Jerusalem 5. 77,1 procent av palestinska familjer och 83,9 procent av de palestinska barnen i östra Jerusalem lever under fattigdomsgränsen 6. Dessa faktorer, tillsammans med frågan om vem som har rätt att bo i Jerusalem underminerar den palestinska närvaron i Jerusalem 7. Den israeliska blockaden av Gaza har lett till en mer eller mindre fullständig ekonomisk och social isolering med enorma humanitära konsekvenser för civilbefolkningen. Möjligheterna för palestinier att få tillstånd för att besöka Västbanken är idag minimala och exporten av varor från Gaza är två procent av vad den var innan blockaden infördes 8. Vatten- och sanitetssituationen är akut, bostadsbrist och arbetslöshet skapar en tilltagande social misär. Den intra-palestinska konflikten mellan Hamas och Fatah utgör i sig ett hinder för utveckling. Trots upprepade försök har parterna inte lyckats enas om en väg framåt som skulle kunna avsluta uppdelningen. Den palestinska myndigheten har haft mycket begränsat tillträde till Gaza efter Hamas övertagande där Det gör att Västbanken och Gaza allt mer glider isär med parallella regeringsstrukturer. Mot bakgrund av EU:s kontaktpolitik gentemot Hamas försvåras och begränsas möjligheterna att genomföra olika utvecklingsinsatser i Gaza. Brist på respekt för mänskliga rättigheter, demokratisk samhällsstyrning och jämställdhet Inga allmänna val har hållits sedan 2006, parlamentet har inte kunnat sammanträda och lagarna beslutas genom presidentdekret. Favorisering och nepotism, brist på respekt för och skydd av medborgerliga och politiska rättigheter samt begränsade möjligheter för allmänhetens deltagande och inflytande fortsätter att påverka den offentliga sektorn. Tillsammans med myndighetens brist på förmåga att hantera korruption, undergräver detta statens legitimitet och leder till bristande förtroende hos befolkningen. Den palestinska myndighetens begränsade kontroll över det 3 Uppdelningen som är en följd av Osloavtalet 1994 var avsedd att pågå i fem år, d v s en tillfällig lösning där kontrollen över områdena B och C gradvis förväntades överlåtas till PA för att helt överföras senast 1999, då en slutlig fredsöverenskommelse skulle ha nåtts. I och med att Osloprocessen kollapsade i slutet av 1990-talet, skedde aldrig detta. 4 Demolishing Homes, Demolishing Peace, Itay Epshtain, ICAHD EU Heads of Mission 2012 Report on East Jerusalem, unpublished and restricted document. 6 Statistical yearbook 2012 Edition, Standard of living and welfare, Table VI\1 - Extent of Poverty in Israel, Jerusalem, Selected Towns and Districts, 2009, 2010, 7 EU Heads of Mission 2010 Report on East Jerusalem, unpublished and restricted document. 8 The Gaza Cheat Sheet Real Data on the Gaza Closure January 21, 2013; 2

3 palestinska området gör dessutom att nationell planering och institutionsbyggande har mycket liten räckvidd. Även om senare års reformering av säkerhetssektorn har lett till förbättrad lag och ordning i områden som kontrolleras av den palestinska myndigheten, har reformerna skapat obalans i förhållande till den fortfarande mycket svaga rättssektorn inklusive civilpolisen. Reformer och kapacitetsbyggande inom sektorn sker utan demokratisk översyn och rättsligt ramverk. Bristande kapacitet och oklara mandat mellan olika rättsinstitutioner förstärker ytterligare rättsosäkerheten, särskilt för kvinnor i en mansdominerad och ibland diskriminerande struktur för brottsbekämpning 9. I område C hänskjuts många mål till israelisk militärdomstol och i Gaza där Hamas har kontroll är rättssäkerheten mycket svag. 10 I avsaknad av ett adekvat rättsligt system, vänder sig många palestinier till sedvanerätt för att lösa interna tvister. Situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt svår. Godtyckliga gripanden och tortyr rapporteras. Civila samhällets utrymme har minskat och organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter lever under ständigt hot att stängas ned av lokala myndigheter 11. Även yttrandefriheten har minskat. Media och allmänhetens tillgång till information fungerar inte tillfredställande. Information är till stor del under statlig kontroll och/eller censureras. Kvinnors politiska deltagande är lägre än andra länder i regionen och kvinnors möjlighet att påverka är begränsad. Bara tolv procent av platserna i parlamentet gick till kvinnor efter valen och i 2009 års val till Fatahs Centrala råd, blev ingen kvinna invald. Kvinnors deltagande i det offentliga livet är ofta begränsat. Palestinska kvinnor är utsatta för restriktiva, traditionella familjelagar, med diskriminerande bestämmelser om äktenskap, skilsmässa och vårdnad av barn 13. Den nya, mer konservativa sociala ordning som infördes av Hamas i Gaza har lett till ännu större begränsningar för kvinnorna där. Våld mot kvinnor är utbrett. Det finns inga lagar som skyddar mot våld i hemmet och sociala normer förhindrar ofta att våld mot kvinnor rapporteras. Sammantaget har situationen för kvinnor försämrats och det palestinska samhället anses mer konservativt idag än för 20 år sedan. Ungdomar får det allt svårare, samtidigt väntas antalet barn och ungdomar öka från 1,4 miljoner 2015 till 1.7 miljoner år Palestinska ungdomar i dag har mycket lågt förtroende för politiken där ungdomsfrågorna är marginaliserade och ibland helt ignorerade 14. Den interna politiska splittringen gör också att det inte finns någon bred ungdomsrörelse. Konsekvenserna är den hopplöshet som breder ut sig. Bara 40 procent av ungdomarna tror att en palestinsk stat 9 Not 10 Not 11 Independent Commission for Human Rights (ICHR): Freedom of Association in the Palestinian controlled Territory during Freedom House: Women s rights in the Middle East and North Africa Sharek Youth Forum, The Status of Youth in Palestine 2013, s 52 3

4 kommer att bli verklighet, av dem tror knappt hälften på ett demokratiskt system medan 41 procent skulle föredra ett islamiskt system 15. Ekonomiska utmaningar Efter flera år av relativt hög tillväxt som till stor del har drivits av externt bistånd, visar prognosen för de kommande åren på allvarliga ekonomiska utmaningar inte minst då biståndsnivåerna minskat de senaste åren. Hösten 2012 redovisade den palestinska myndigheten ett budgetunderskott på 400 MUSD och löner till offentliganställda har inte kunnat betalas fullt ut sedan augusti Ett annat problem är osäkerheten kring Israels överföring av skatte-och tullavgifter, samt de restriktioner som införts för rörelsefrihet och ekonomisk verksamhet. IMF beräknar att drygt en tredjedel av den palestinska myndighetens totala budget kommer från överföringar från Israel, drygt en tredjedel från bistånd och mindre än en tredjedel från egna intäkter. Den palestinska myndighetens ansträngningar att genom lokala banklån minska effekten av budgetunderskottet är tillfälliga och långt ifrån hållbara. Myndigheten vidtar däremot åtgärder för att öka intäkterna genom att bredda skattebasen och förbättra skatteförvaltningen. Dock finns det en gräns för hur mycket extra intäkter man kan förvänta sig, med tanke på den redan höga graden av samlade skatteintäkter och den låga ekonomiska aktiviteten. En neddragning av myndighetens kostnader och antalet statligt anställda behövs för att hitta en ekonomisk balans. 16. Hållbar tillväxt är beroende av att den privata sektorn kan expandera. Israels restriktioner på exporten från Västbanken, östra Jerusalem och Gaza samt svårigheten att importera till det palestinska området försvårar handeln, hindrar investeringar och gör området fortsatt beroende av israelisk handel. Dessutom innebär de komplicerade israeliska administrativa rutinerna runt in- och utförsel av gods samt transportmetoder att det fördyrar palestinska produkter som därmed tappar sin konkurrenskraft. 17 Den totala arbetslösheten ligger på knappt 24 procent. Bland ungdomar i hela det palestinska området mellan år var arbetslösheten 35 procent år I Gaza var den så hög som 53 procent. Kvinnors deltagande i den formella arbetsmarkanden har legat på ca 16 procent de senaste tio åren, vilket även i jämförelse med länderna i regionen är väldigt lågt. Majoriteten av kvinnorna 15 Ibid s Världsbanken, Towards economic sustainability of a future Palestinian state, april 2012, sid ii, iii 17 Ministry of National Economy and Applied research institute Jerusalem (ARIJ), The economic costs of the Israeli occupation for the occupied Palestinian territory, sept 2011, sid II 4

5 arbetar i den informella sektorn främst med små projekt inom familjen eller inom jordbruk, där de saknar legalt skydd. 18 Brist på kontroll av naturresurser och hållbar infrastruktur I och med ockupationen har Israel i stor utsträckning kontroll över naturresurserna. Det leder till ett överutnyttjande av mark- och vattenresurserna som bidrar till en utarmning av ekosystemet. Bosättningarna på Västbanken (inklusive östra Jerusalem) är ofta byggda över viktiga vattentäkter och på konfiskerad jordbruksmark procent av vattenresurserna på Västbanken går till Israel och bosättningarna och endast 20 procent till det palestinska området. 20 Speciellt svår är situationen för de palestinier som bor i område C. I jämförelse med regional standard har palestinier den lägsta tillgången till färskvattenresurser. Det palestinska området är också sårbart för konsekvenserna av klimatförändringarna som ytterligare bidrar till den negativa miljöutvecklingen. På grund av de israeliska restriktionerna och den palestinska myndighetens kapacitetsbrist genomförs bara en tiondel av planerade investeringar inom vattensektorn. Situationen är särskilt allvarlig inom sanitet 21. Endast 13 procent av avloppsvattnet renas, av hushållen är bara 55 procent kopplade till avloppsnät och bara 30 procent av avfallet hanteras på ett sanitetsmässigt hållbart sätt 22, vilket direkt bidrar till en negativ miljöpåverkan. Vattenkvaliteten har dessutom försämrats och vattenrelaterade sjukdomar blivit vanligare 23. I Gaza är bara 5-10% av grundvattnet drickbart på grund av föroreningar och överutnyttjande av vattentäkten, vilket gjort att havsvattnet börjat tränga in i grundvattnet. Gazas vattentäkt riskerar att bli helt obrukbar redan 2016 och omöjlig att återställa efter Palestiniernas bristande tillgång till mark har också lett till en överanvändning av betesmarker och utarmande av jordbruksmarken. Den begränsade marktillgången bidrar till små investeringsmöjligheter inom jordbrukssektorn vilken annars skulle kunna spela en nyckelroll för utvecklingen av den palestinska ekonomin. Utvecklingsmöjligheter och förändringsaktörer Den palestinska myndigheten har identifierat sin vision för statsbyggande i den palestinska utvecklingsplanen I juni 2012 antog den palestinska myndigheten därtill en nationell strategi för millennieutvecklingsmålen. Det faktum att det finns ett tydligt palestinskt ägarskap och kompetens för statsbyggande samt att tillägg har gjorts till utvecklingsplanen för att förtydliga åtaganden inom område C och östra Jerusalem är en positiv utgångspunkt och 18 Världsbanken, Towards economic sustainability of a future Palestinian state, april 2012, sid Palestine Monitor factsheet, 17 Dec See: 20 World Bank: Assessment of Restrictions of Palestinian Water Sector Development (2009) 21 Ibid. 22 The Palestinian National Authority: The National Strategy to Achieve the MDGs by 2015, June United Nations: Gaza in 2020 A liveable place? August Ibid. 5

6 möjlighet. Tillika omfattas samtliga ingångsvärden av den palestinska utvecklingsplanen. Stärkande av kvinnors rättigheter och jämställdhet, civila samhällets roll samt behov av ansvarsutkrävande och transparens nämns också särskilt. Genom det civila samhället finns det tillträde till områden där den palestinska myndigheten inte har kontroll. Genom stöd till det civila samhället kan man på sikt bidra till att utvidga statsbyggandet även till dessa områden. Civila samhällets organisationer är därmed viktiga aktörer, dels genom att bevaka mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, dels genom att ge vissa samhällstjänster som den palestinska myndigheten inte kan tillhandhålla. I område C spelar även israeliska människorättsorganisationer en viktig roll vid sidan av palestinska organisationer, då deras aktiviteter innefattar att ställa israeliska myndigheter och militär till svars för brott mott internationell humanitär rätt samt informera om övergrepp. Även media är en betydelsefull aktör för att värna yttrandefrihet, bevaka rättigheter och främja icke stereotypa och diskriminerande bilder och budskap i en svår kontext. Den privata sektorn bedöms trots svåra förutsättningar ha potential för att stärka lokalt företagande och därmed öka palestiniernas möjlighet att stanna kvar och verka i område C och östra Jerusalem. En utvecklad privat sektor kan också skapa arbetstillfällen, ett starkare skatteunderlag för den palestinska myndigheten och minska biståndsberoendet på sikt. Ökade satsningar på kvinnors ekonomiska aktörskap förväntas kunna stimulera utvecklingen i sektorn. Samtidigt kan det bidra till minskad arbetslöshet och ökat skydd för kvinnor och kan utgöra en central strategi för att förebygga könsrelaterat våld. Miljöområdet är förbisett av andra givare och har hittills haft låg prioritet av den palestinska myndigheten. I strategin för millennieutvecklingsmålen 25 understryks dock vikten av skydd av miljön. Sverige har tillfrågats av den palestinska myndigheten att öka sitt engagemang i och med låg givartäthet, men också på grund av Sveriges erfarenhet och kunskap inom miljöområdet. Det finns därmed förtroende för svenskt engagemang på området. För att motverka en tillbakagång av kvinnors rättigheter är jämställdhet, kvinnors ekonomiska aktörskap och politiska deltagande viktiga frågor att stödja. Unga män och kvinnor är viktiga aktörer för utveckling och förändring eftersom de är en växande del av samhället. Med rätt redskap har palestinska ungdomar goda förutsättningar att bidra till en positiv socioekonomisk och politisk utveckling och göra sina röster hörda. Vad kan utvecklingssamarbetet bidra till i det palestinska området? Utvecklingssamarbetet kan inte lösa konflikten då en lösning är beroende av politiska förhandlingar. Utvecklingssamarbetet kan däremot bidra till att stödja palestinier i byggandet av en självständig, demokratisk och sammanhängande palestinsk stat som i större utsträckning 25 Palestinian Authority, The National Strategy to Achieve the MDGs by 2015, June

7 tillgodoser den palestinska befolkningens rättigheter och behov. Det inkluderar grundläggande hållbar och miljömässig infrastruktur och ökad ekonomisk utveckling. Insatser bör utformas så att de främjar palestinsk närvaro i hela det palestinska området oavsett fredsprocessens utveckling. 2. Landrelaterade risker Förslaget innefattar sammantaget en hög risk. Den höga politiska risken relaterar till ockupationen och de begränsningar den medför och kan påverka måluppfyllelsen per resultat negativt. Men ett risktagande i denna kontext är en förutsättning för att nå resultat. Insatser måste genomföras med konfliktkänslighetsbedömning. Många risker relaterade till ockupationen och dess begränsningar måste också accepteras utan att det finns någon riskhantering. Mycket hög beredskap bör finnas för att avbryta eller omforma biståndsinsatserna om situationen radikalt förändras eller förvärras. De övergripande riskerna för utvecklingssamarbetet är både den israelisk-palestinska och den intrapalestinska konfliktens, oförutsägbara dynamik, samt den mycket osäkra politiska utvecklingen i det palestinska området och i regionen som helhet. En förvärrad politisk situation skulle kunna leda till att insatser inte kan genomföras eller att de rent av förstörs. Det skulle också leda till ökat behov av humanitära insatser till nackdel för mer långsiktigt statsbyggande. Det ansträngda finansiella läget är en källa till oro och har lett till våldsamma protester under det senaste året. En förvärrad ekonomisk situation där befolkningen får det allt sämre riskerar att leda till ökade sociala oroligheter och instabilitet. Frånvaron av val, en regering som inte är folkvald och ett parlament som inte möts utgör i sig en överhängande risk eftersom det påverkar de styrandes legitimitet och undergräver möjligheterna för en hållbar utveckling. För att öka förtroendet bland allmänheten för palestinska institutioner bör stöd till ansvarsutkrävande, öppenhet och ökad medvetenhet om korruption fortsätta. Trots insatser för att motverka korruption måste korruptionsrisken betraktas som hög. För att motverka korruption är det viktigt med uppföljning, utvärdering och revision samt att etablera gemensamma givarstrukturer för att hantera dessa risker. Media och civila samhället är också viktiga aktörer i detta sammanhang. En riskfaktor inom jämställdhetsarbetet är motståndet mot förändringar i en allt mer konservativ kontext. I kombination med att det inte finns någon givarsamordning som trycker på för ökad jämställdhet så riskerar reformer och planer for jämställdhetsarbete att lågprioriteras. Bristande tillträde till Gaza är en risk för alla projekt och program. Stöd till område C, liksom till östra Jerusalem är avhängigt israeliska myndigheters tillstånd. Samtidigt är det viktigt att fortsatt stödja dessa områden för att inte riskera att bidra till ytterligare fragmentering av det palestinska området. 7

8 3. Resultatområden I perspektivet av ovan har Sida formulerat följande resultatområden där biståndet kan göra skillnad och visa resultat. De tre områdena svarar mot målet att bidra till uppbyggandet av en palestinsk stat som innefattar hela det palestinska området, d v s Västbanken, östra Jerusalem och Gaza. Sidas bedömning är att resultatområdena är relevanta i den bemärkelsen att de kompletterar varandra. De är relevanta även i fattigdomsperspektivets bredare tolkning som innefattar brist på människors möjligheter att påverka sina liv. En brist som är hög i det palestinska området. Däremot bör balansen mellan och prioriteringar inom varje resultatområde bedömas och förtydligas för att göra mest nytta. Tabell 1. Inriktningsområde(-n) i ingångsvärden per resultatområde Resultatområde Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Privata sektorn och offentliga finanser Hållbar samhällsbyggnad och miljö Inriktningsområde(-n) i ingångsvärden Ökad funktionalitet och transparens för demokratiska institutioner, korruptionsbekämpning, särskilt inom rättsoch säkerhetsområdet, inklusive MR. Långsiktig statsfinansiell stabilitet genom bl. a. hållbar tillväxt för ekonomin, utökad skattebas och utveckling av privata sektorn. Effektiv och utvecklad infrastruktur, särskilt inom miljö- och vattenområdet, som tryggar befolkningens grundläggande behov. 4. Resultat per resultatområde: risker, genomförande, uppföljning 4.1 Resultatområde 1: Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Varför ska Sverige bedriva utvecklingssamarbete inom resultatområdet? Förutsägbara, transparanta och demokratiskt styrda offentliga institutioner som tillgodoser befolkningens behov och rättigheter och där allmänheten känner förtroende för de styrande samhällsstrukturerna är fundamentala för ett fungerande samhälle. Trots att framsteg gjorts lider den palestinska myndigheten av en generell kapacitetsbrist inom de centrala demokratiska institutionerna vilket påverkar allmänhetens förtroende negativt. Uteblivna palestinska val förstärker ytterligare förtroendekrisen. Situationen för mänskliga rättigheter i det palestinska området är fortsatt svår. Ockupationen begränsar kraftigt arbetet med demokratisk 8

9 samhällsstyrning och mänskliga rättigheter då merparten av det palestinska området kontrolleras av Israel. I dessa områden har den palestinska myndigheten ingen räckvidd, vare sig för samhällsservice eller som garant för palestiniernas rättssäkerhet. För att minska förtroendegapet mellan stat och medborgare och för att tillgodose medborgarnas behov i geografiska områden där staten inte har möjlighet att agera, föreslås att det svenska stödet fokuserar på två huvudområden utifrån ett rättighetsperspektiv. För det första, att öka den palestinska myndighetens kapacitet att uppfylla sitt ansvar med fokus på rättssektorn, inklusive civilpolis. I denna kontext är korruptionsbekämpning särskilt viktigt för att öka befolkningens förtroende för institutionerna och möjliggöra ökat kvinnligt deltagande, och därmed också öka möjligheterna för statsbyggnad. 26 Här ingår också stöd till ansvarsutkrävande och att stärka allmänheten att förstå och utkräva sina rättigheter. För det andra, att genom stöd till civila samhället ge medborgarnas tillgång till samhällstjänster i de geografiska områden där staten inte har kontroll. Samhällsstyrning är ett av de prioriterade områdena i den palestinska utvecklingsplanen. Där ingår rätts- och säkerhetssektorn och de institutioner som arbetar med den palestinska myndighetens internationella representation. De senare är av stor betydelse för arbetet med att det palestinska området ska bli en erkänd stat 27. Givarsamordningen är svag då ansvariga ministerier är mindre villiga att släppa in givare för långt i denna känsliga sektor. Samtidigt finns här många givare, vilket ökar risken för överlappning och dubbelfinansiering. Trots hög givartäthet kan Sverige spela en viktig roll för att fortsatt stärka dessa fundamentala institutioner inte minst genom att driva viktiga tvärfrågor som jämställdhet, kvinnors, barns och ungdomars rätt, behovet av att stärka länken mellan stat och civila samhälle och förbättrad givarsamordning. Civila samhället är också identifierat av den palestinska myndigheten som viktig aktör jämte myndigheten i genomförandet av utvecklingsplanen. Givarsamordningen är begränsad vad gäller stöd till civila samhällets organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Här kan Sverige med fördel arbeta i givarkonsortier tillsammans med likasinnade givare. Stärkandet av civila samhällets organisationer som arbetar med mänskliga, inklusive kvinnors rättigheter, ansvarsutkrävande, öppenhet och icke-diskriminering tjänar därför två syften. För det första bidrar de till ett demokratiskt ansvarsutkrävande genom granskning av de palestinska institutionerna som på sikt kan leda till ökad legitimitet hos staten. För det andra bidrar de till att upprätthålla mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt samt centrala tjänster för den palestinska befolkningen i de områden där den palestinska myndigheten inte kan verka. 26 Se Kvinna till Kvinna, Equal Power - Lasting Peace: Obstacles for women s participation in peace processes, (december 2012), som identifierar korruption som ett verktyg för män att bibehålla makt och exkludera kvinnor från politiska processer. 27 National development plan , Establishing the State, Building our future 9

10 Stöd for ökad yttrandefrihet och medieutveckling är viktiga inslag i ett demokratiskt palestinskt statsbyggande. Media har en roll som granskare av stat och makthavare, och kan med fördel arbeta med anti-korruption. Ett brett stöd för ökad yttrandefrihet bidrar till en demokratisk opinion, ökad medvetenhet och ansvarstagande. Bättre tillgång till Internet och framväxten av sociala medier har bidragit till en förändring av medielandskapet och en potential för ökad yttrandefrihet. Media och kultur är strategiskt viktiga kanaler, också för att göra ungdomars röster hörda. Media är ett område med relativt få givare Resultat Tabell 2. Resultat för resultatområde 1 Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Resultat Palestinska demokratiska institutioner med fokus på rättssektorn, inklusive civilpolis, främjar mänskliga rättigheter och agerar mot kränkningar av desamma. Källa Palestinian National Development Plan UNDP Rule of Law and Access to Justice Programme Enskilda organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt verkar för ökat ansvarsutkrävande från ansvariga myndigheter. MR/IHL-sekretariatets programdokument Utsatta grupper inklusive överlevare av könsrelaterat våld får ökad tillgång till samhällstjänster som hälso-, sjuk-, och mentalvård samt juridiskt stöd. Särskilt fokus på område C och Gaza. OCHA, Palestinian Bureau of Statistics Yttrandefrihet stöds av lagar och ramverk samt främjas av relevanta myndigheter och civilsamhällesaktörer. National Media Strategy/UNESCO media indicators Genomförande Resultat 1: Sida föreslås fortsatt stöd till kapacitetsbyggande av de centrala demokratiska institutionerna, med fokus på rättsväsendet inklusive civilpolis, samt ombudsmannafunktioner som bevakar mänskliga rättigheter och främjar kvinnors skydd och deltagande. Givet kontexten, föreslås att centrala frågor som jämställdhet, kvinnors, barns och ungdomars rätt, anti-korruption och givarsamordning drivs. Frågor som inte nödvändigtvis drivs av andra givare i lika stor utsträckning. Institutionsutveckling är kopplat till det geografiska område som kontrolleras av den palestinska myndigheten. Genomförande kommer främst att ske via multilaterala organisationer men även direktstöd kan vara aktuellt. Stödet bör utformas så att samspelet mellan stat och civila samhället stärks. 10

11 Resultat 2 och 3: Sverige har lång erfarenhet av att stödja civila samhället både för att arbeta med ansvarsutkrävande och för att leverera centrala sociala tjänster i geografiska områden där den palestinska myndigheten inte kan verka. Jämställdhet, kvinnors deltagande, arbete mot våld mot kvinnor samt barn och ungdomar i utsatta miljöer är viktiga områden att stödja. Ansatsen är att öka stödet ytterligare. Ökat fokus på ungdomars deltagande genom befintliga stödmekanismer kan undersökas. Sida föreslår en bred programansats, dels genom den särskilda mekanism som nu upphandlas för att hantera stöd till organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, dels genom att arbeta aktivt med transitionsinsatser i övergången från humanitärt bistånd. Stödet avser hela det palestinska området med särskilt fokus på område C, östra Jerusalem och Gaza för resultat 3. Genomförande kommer främst ske via svenska och palestinska men även israeliska organisationer. Resultat 4: Sverige har sedan tidigare ett väletablerat mediestöd som fokuserat på journalistutbildning. Den nationella mediestrategi som nu är under utveckling är ett resultat av det svenska stödet och erbjuder en strategisk möjlighet att stödja en mer demokratisk mediemiljö genom förbättrade institutionella och legala ramverk. Jämställdhet samt medias roll i att förebygga könsrelaterat våld är frågor som Sverige fortsatt kan stödja. Sverige kan även fortsatt stödja barn och ungdomars deltagande inom yttrandefrihet. Genomförande kan ske främst via palestinska enskilda organisationer. Sverige har en stark roll i hela resultatområdet, bland annat som ledande givare inom program för stöd till civilsamhällsorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter Risker och möjligheter Den samlade riskbedömningen inom resultatområdet är hög. Resultat 1: Uteblivna val även inom den kommande femårsperioden innebär att statsbyggandet riskerar förlorad legitimitet och målet med en självständig stat blir svårare att uppnå. Motstridiga viljor och intern maktkamp inom rättssektorn riskerar att leda till att viktiga reformbeslut inte tas. Fortsatt israelisk kontroll över område B och C medför att kapacitetsutveckling med fokus på rättssektorn begränsas till område A. Dessa höga risker måste accepteras men kan balanseras genom stödet till civila samhället för ansvarsutkrävande och för att tillgodose befolkningens rättigheter och centrala behov i de geografiska områden där myndigheten inte har kontroll. Den begränsade givarsamordningen inom rättssektorn och det svaga ägarskapet från den palestinska myndighetens sida för detsamma utgör en medelhög risk som påverkar resultaten negativt med överlappning som konsekvens. Trots svagt intresse för samordning från myndigheten görs försök bland givarna och Sida föreslår fortsatt aktivt deltagande i givarsamordningen, även inom EU-kretsen. 11