Ekonomi Nytt. Nummer 12/ Dnr SKL 14/5192 Måns Norberg m.fl

Transkript

1 Ekonomi Nytt Nummer 12/ Dnr SKL 14/5192 Måns Norberg m.fl Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar för åren I detta EkonomiNytt presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Preliminärt taxeringsutfall september SCB:s preliminära utfallsberäkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2015 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer Löne- och prisförändring för landsting Rörlig del av statsbidrag för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Vår samhällsekonomiska bild är nästan exakt densamma som den som låg till grund för vår skatteunderlagsprognos i augusti. Inte heller det preliminära taxeringsutfall som Skatteverket presenterat i september eller annan ny information ger skäl till revideringar. Den nya skatteunderlagsprognosen visar därmed samma utveckling som förra prognosen. Oförändrad syn på makroutvecklingen sedan augusti SKL:s senaste makroekonomiska prognos och skatteunderlagsprognos publicerades den 18 augusti. Vår syn på den ekonomiska utvecklingen är densamma nu som då. BNP-tillväxten reviderades då ned relativt kraftigt för innevarande år. Antalet arbetade timmar reviderades däremot upp något medan skatteunderlaget endast ändrades marginellt. De enda förändringarna vi nu har gjort är marginella justeringar av prisutvecklingen och det reala skatteunderlaget. I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt. Vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. En fylligare redovisning av den makroekonomiska prognosen finns i MakroNytt 2/2014. Vår nästa prognos presenteras under andra halvan av december, i samband med att Ekonomirapporten publiceras. 1 (10) Postadress: Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tfn Fax:

2 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar* 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 3,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPIF 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. Oförändrad skatteunderlagsprognos Förändringarna av den samhällsekonomiska bildens variabler är så små att skatteunderlaget inte påverkas jämfört med vår skatteunderlagsprognos från augusti (se EkonomiNytt 11/2014). Det preliminära taxeringsutfall som Skatteverket presenterade i september ger heller inte anledning att revidera vår prognos för år Även ny information som kommit om utvecklingen av sociala ersättningar är i linje med augustiprognosen. Den nya prognosen visar därmed samma utveckling av skatteunderlaget som förra prognosen (diagram 1). Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter ,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4, Sysselsättning Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: SKL. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Regeringen skall varje år besluta om uppräkningsfaktorer för utbetalning av kommunal- och landstingsskatt före utgången av september. I år beslutade regeringen om uppräkningsfaktorer för åren 2014 och 2015 den 25 september (tabell 2). Under valår får regeringen dock ändra uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. Om regeringens 2 (10)

3 skatteunderlagsprognos i den kommande budgetpropositionen avviker från den som redovisas i tabell 2 får vi alltså räkna med att beslutet om uppräkningsfaktorer kommer att ändras. Regeringens prognos är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenterades i samband med regeringsöverläggningarna på Harpsund i augusti. Det innebär att skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 påverkas av förslaget att avveckla avdraget för pensionssparande, som aviserades i den ekonomiska vårpropositionen. Det är också en förklaring till att regeringen prognostiserar större skatteunderlagstillväxt än SKL dessa år 1, trots att SKL:s prognos bygger på något större lönehöjningar. För hela perioden till och med 2018 visar regeringens prognos en större ökning än SKL:s prognos. Skillnaden är mest markant under åren 2016 och Skillnaden för år 2016 förklaras främst av att SKL förutser större ökningar av avdrag. År 2017 räknar regeringen bland annat med större sysselsättningsökning än SKL. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, okt 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 23,3 Regeringen, sep 3,7 3,2* 4,8* 5,5 5,3 4,6 24,6 ESV, sep 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 22,2 SKL, aug 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,3 Regeringen, apr 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 *Uppräkningsfaktor för utbetalning av kommunalskatt år 2015, enligt regeringens beslut den 25 september. Eftersom det är valår har regeringen möjlighet att revidera uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Ekonomistyrningsverket presenterade en ny prognos den 2 september. Den visar svagare utveckling av skatteunderlaget än SKL:s prognos. Främsta förklaringen är att ökningen av pensioner och arbetsmarknadsstöd blir mindre enligt ESV än enligt SKL. Preliminärt taxeringsutfall september Som nämndes i avsnittet för skatteunderlagsprognosen ovan har Skatteverket sammanställt september månads preliminära utfall över beskattningsbar förvärvsinkomst för inkomståret 2013 (taxeringsår 2014). Utfallet finns att hämta på Skatteverkets webbplats: e1b10334ebe8bc html 1 SKL beaktar regeländringar först när en proposition med förslaget lämnats till riksdagen. I årets ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att man avsåg att lämna ett sådant förslag i höstens budgetproposition. Om den nya regeringen behåller förslaget kommer effekten på landstingens ekonomi sannolikt att neutraliseras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning. 3 (10)

4 Slutavräkning Slutavräkning 2013 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2012 och 2013 till 4,1 procent för båda åren i Budgetpropositionen för år Slutligt utfall för 2012 blev 4,0 och vår prognos i december 2013 visade på en ökning av skatteunderlaget med 3,6 procent för Med den bedömningen av uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2013 till 117 kronor per invånare den SKL:s prognos enligt detta EkonomiNytt visar en ökning av skatteunderlaget med 3,5 procent för Med denna lägre uppräkning uppgår prognosen för avräkning 2013 till 138 kronor, vilket medför en korrigering på 21 kronor per invånare jämfört med bokslut Jämfört med vår prognos i augusti (EkonomiNytt 11/2014) är det dock ingen förändring. Slutavräkning 2014 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2013 och 2014 uppgår till 3,9 procent respektive 2,7 procent, enligt Budgetpropositionen för år Förbundets prognos innebär högre uppräkning än med regeringens faktorer. Detta gör att vår prognos på slutavräkningen 2014 blir 95 kr per invånare den Jämfört med vår prognos i augusti (EkonomiNytt 11/2014) är det ingen förändring. Slutavräkning 2015 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2014 och 2015 uppgår till 3,2 procent respektive 4,8 procent, enligt regeringsbeslut. Regeringens prognos innebär en lägre uppräkning än SKL:s bedömning. Regeringens lägre bedömning gör att vår prognos på slutavräkningen 2015 blir positiv med 53 kr per invånare den Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos är inte det möjligt En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. 2 2 Se RUR i praktiken, SKL 2013, Klicka på Klicka på Ekonomi, juridik, statistik Ekonomi God ekonomisk hushållning.. 4 (10)

5 Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 3,8 3,8 3,9 4,0 4,0 4,1 4,0 Årlig 4,0 3,7 3,9 4,7 4,9 4,8 4,5 Differens 0,2 0,1 0,0 0,8 0,9 0,7 0,4 SCB:s preliminära utfallsberäkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2015 SCB har gjort en preliminär beräkning av 2015 års utjämningssystem. Tabeller med resultat och dataunderlag samt beskrivning av beräkningarna har skickats ut till samtliga landsting den 1 oktober. Nedan kommenteras beräkningsskillnader mellan SCB:s utskick och SKL:s Prognosunderlag Lt enligt detta EkonomiNytt. Inkomstutjämning SCB:s beräkning av inkomstutjämningen bygger på det preliminära taxeringsutfallet 2014 (inkomstår 2013) för september (3,4 procent). I de landstingspecifika beräkningarna i Prognosunderlag Lt används SKL:s prognos på den definitiva taxeringen, 3,5 procent. SCB använder sig av folkmängden per den sista juni 2014 för att räkna ut skattekraften. I våra beräkningar har vi räknat med en prognos på befolkningen per den Skillnaden mellan SCB:s och SKL:s bedömningar resulterar i olika nivåer på den garanterade skattekraften i riket. Detta påverkar landstingets avgift respektive bidrag, i inkomstutjämningen. Landsting som erhåller ett bidrag får ett högre bidrag i SCB:s beräkningar; för betalande landsting blir avgiften lägre, under förutsättning att landstingets skattekraftsutveckling inte avviker från riket i större omfattning. Det råder i år en viss osäkerhet kring inkomstutjämningens avgiftsnivå. Socialdemokraterna aviserade i sitt valmanifest att de ämnar ta bort avgiftsminskningen för det enda landsting som har skattekraft över garantinivån och därmed betalar en avgift i inkomstutjämningen, som infördes från och med Ett sådant beslut kommer sannolikt kommuniceras i budgetpropositionen som kommer senast den 15 november. En avgiftsminsking kommer troligen att bli ett nollsummespel för inkomstutjämningens bidragslandsting, vars regleringsbidrag kommer att förbättras ungefär lika mycket som strukturbidraget minskar. Det slutliga utfallet av inkomstutjämningen för år 2015 kommer att fastställas under december månad. Det som återstår att uppdatera är eventuell justering av de fastställda uppräkningsfaktorerna, utfallet av beskattningsbar inkomst 2013 samt länens folkmängd per den 1 november (10)

6 Kostnadsutjämning Landstingens preliminära bidrag eller avgift framgår av filen Prognosunderlag Lt raderna 6 och 20. Förändringar för enskilda landsting gentemot förbundets prognos i EkonomiNytt 08/2014 varierar från 6 kronor till 11 kronor per invånare. Förändringar för enskilda landsting gentemot utfallet för 2014 sträcker sig från ett bättre utfall med 106 kronor per invånare till ett sämre utfall med 64 kronor per invånare. Ersättning för eftersläpning Beräkningen av eftersläpningsersättningen för 2015 bygger på förändringen av folkmängden mellan den 1 november 2013 och den 1 november Stockholm är det enda landsting som kan bli aktuella för ersättning för eftersläpning bidragsåret De har haft en genomsnittlig befolkningsökning de senaste fem åren (2009 till 2013) som överstiger 1,2 procent. För att bli aktuell för ersättning bidragsåret 2014 måste befolkningen även öka med 1,2 procent mellan 2013 och SCB gör en preliminär bedömning av ersättningen för eftersläpningseffekter för de landsting som är aktuella där gränsvärdet är 0,8 procent för ökningen fram till den sista juni I denna beräkning får Stockholm 35 kronor per invånare vilket finansieras av hela landstingskollektivet inklusive Stockholm till en kostnad av 8 kronor per invånare. Observera att eftersläpningseffekten i filen Prognosunderlag Lt beräknas utifrån befolkning framskriven enligt trend och läggs på SCB:s preliminära kostnadsutjämning exklusive eftersläpningsersättning. Utfallet för Stockholm blir därmed annorlunda i SCB:s beräkning än i SKL:s enligt detta EkonomiNytt. SCB använder också ett annat belopp för anslaget för kommunalekonomisk utjämning, vilket är huvudorsaken till skillnader i regleringsposten mellan SCB:s beräkning och de som redovisas här. Orsaken är att SCB räknar med att den aviserade nedtrappningen av avdraget för pensionssparande (enligt avisering i vårpropositionen) kommer att regleras med ett minskat anslag för kommunalekonomisk utjämning. Eftersom regeringen ännu inte har presenterat budgetpropositionen för 2015 har SKL valt att ej ta hänsyn till detta vare sig i bedömningen av skatteunderlaget eller anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Löne- och prisförändring för landsting Dessa beräkningar bygger på den bild av samhällsekonomin som presenteras ovan. Vi räknar med samma löneutveckling i landstingen som för hela arbetsmarknaden. Revideringarna är obetydliga sedan vår förra prognos (EkonomiNytt 11/2014). Vi räknar med fallande läkemedelspriser under hela perioden. Notera att vi här endast räknar med rena prisförändringar på befintligt sortiment inklusive generika. Här ingår alltså effekterna av statens överenskommelse med läkemedelsindustriföreningen (LIF), patentutgångar etc. Den eventuella merkostnaden för nya läkemedel ingår inte i våra prismätningar. Att nya läkemedel ofta kostar mer antas spegla en förbättrad kvalitet och betraktas alltså inte som en prisförändring. Prisökningarna tar fart i takt med återhämtningen i samhällsekonomin. 6 (10)

7 Tabell 4. Prognos för LPIK Årlig procentuell förändring LPIK inkl. läkemedel 1,7 2,1 2,6 2,7 2,8 Timlön 2,6 2,9 3,2 3,5 3,6 Socialavgifter 2,6 3,3 4,1 3,5 3,6 Läkemedel 1,4 2,1 1,0 0,8 0,2 Förbrukning 1,3 1,8 2,1 2,3 2,3 LPIK exkl. läkemedel 2,2 2,7 3,1 3,2 3,2 Notera att vi här publicerar både prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) som används i SKL:s egna beräkningar och analyser och LPI. Det är endast sättet att beräkna löneförändringarna som skiljer de båda prisindexen åt. I LPIK ska varken förskjutningar i yrkessammansättning eller ålderssammansättning påverka lönepriset. Tabell 5. Prognos för Landstingsprisindex, LPI Årlig procentuell förändring Landstingsprisindex inkl. läkemedel 1,9 2,2 2,7 2,8 3,0 Timlön 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Socialavgifter 2,8 3,6 4,4 3,7 3,8 Landstingsprisindex exkl. läkemedel 2,4 2,8 3,3 3,3 3,4 Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Den rörliga delen av bidraget för år 2014 Den rörliga delen av bidraget för år 2014 uppgår till 308 miljoner kronor och är uppdelat i två delar. För att ett landsting ska få del av bidraget ska minst ett av två delmål uppnås. 154 miljoner är avsatt för de landsting som når Mål 1: att den procentuella ökningen i länet av antalet sjukpenningdagar i sjukfall upp till 2,5 år är mindre år 2014 än den var i länet år Ytterligare 154 miljoner är avsatt för de landsting som når Mål 2: att den procentuella ökningen i länet av antalet sjukpenningdagar i sjukfall upp till 2,5 år är mindre år 2014 än den var i riket år De landsting som uppnår målen får en andel av respektive delbelopp som motsvarar deras andel av befolkningen den 1 november (10)

8 Tabell 6. Förändring av antalet sjukpenningdagar jämfört med föregående år i sjukfall upp till 2,5 år och rörlig del av statsbidraget för år 2014 Förändring, procent Statsbidrag, miljoner kr Landsting Skillnad Mål 1 Mål 2 Totalt Stockholm 9,7 11,2 1,5 0,0 0,0 0,0 Uppsala 5,5 11,4 5,9 0,0 0,0 0,0 Sörmanland 17,0 14,2 2,8 4,4 0,0 4,4 Östergötland 7,2 10,4 3,2 0,0 0,0 0,0 Jönköping 10,8 10,3 0,5 5,4 0,0 5,4 Kronoberg 7,7 8,5 0,8 0,0 3,0 3,0 Kalmar 8,8 9,5 0,8 0,0 3,7 3,7 Gotland 12,6 2,5 10,0 0,9 0,9 1,8 Blekinge 6,2 9,7 3,5 0,0 2,4 2,4 Skåne 10,7 13,7 3,0 0,0 0,0 0,0 Halland 9,7 14,7 5,1 0,0 0,0 0,0 Västra Götaland 11,9 15,2 3,3 0,0 0,0 0,0 Värmland 14,7 20,3 5,6 0,0 0,0 0,0 Örebro 4,8 12,4 7,7 0,0 0,0 0,0 Västmanland 7,5 12,0 4,6 0,0 0,0 0,0 Dalarna 10,2 16,4 6,2 0,0 0,0 0,0 Gävleborg 13,4 10,7 2,8 4,4 0,0 4,4 Västernorrland 4,6 17,2 12,6 0,0 0,0 0,0 Jämtland 6,8 7,6 0,7 0,0 2,0 2,0 Västerbotten 10,5 13,4 2,9 0,0 0,0 0,0 Norrbotten 8,8 14,9 6,0 0,0 0,0 0,0 Riket 9,9 12,9 3,0 15,2 12,1 27,3 Källa: Försäkringskassan och egna beräkningar. Vi har statistik för antalet sjukpenningdagar till och med augusti I tabell 6 kan man se hur antalet sjukpenningdagar förändrades helåret 2013 jämfört med 2012 och hur stor förändringen var under de första åtta månaderna i år jämfört med samma period Där framgår också hur stort statsbidrag varje landsting får om ökningstakten de första åtta månaderna består året ut. Fyra landsting uppnår då mål 1 medan fem landsting uppnår mål 2. Totalt skulle en sådan utveckling innebära att åtta landsting får dela på 27,3 miljoner kronor. I övrigt gäller följande förutsättningar I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras Prognosunderlag Lt på vår webbplats via nedanstående länk: derlagsprognos.1355.html Genom att i Excelfilen skriva in den egna länskoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sitt landsting. I filen prognosunderlag redovisas beräkningar per landsting av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i filen. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen hittas på 8 (10)

9 via rubriken Ekonomi, juridik, statistik Ekonomi Budget och planering Statsbidrag, specificering. Uppdatering av modellen Skatter & bidrag Landsting som använder den nya modellen Skatter & bidrag, kan ladda ner filen för förenklad uppdatering: Uppdateringsfil-Lt xls från vår webbplats via Ekonomi, juridik, statistik Ekonomi Budget och planering Skatter och bidrag, landsting. Följ sedan instruktionerna i filen, eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta EkonomiNytt. Skillnader jämfört med förra beräkningen (EkonomiNytt 11/2014) beror på: Fastställda uppräkningsfaktorer för 2014 och 2015 Preliminärt taxeringsutfall september Preliminärt utfall i kostnadsutjämningen 2015 Observera att SKL:s skatteunderlagsprognos är oförändrad från föregående EkonomiNytt. Beräkningarna bygger i övrigt på 2014 års skattesatser samt att befolkningen i varje landsting utvecklas i takt med riksprognosen men med hänsyn till historisk trend. 9 (10)

10