Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering: Resultat från pågående forskning. SymCity 27 januari 2016 Mattias Hjerpe och Sofie Storbjörk

Transkript

1 Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering: Resultat från pågående forskning SymCity 27 januari 2016 Mattias Hjerpe och Sofie Storbjörk

2 CLIPP Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering Finansieras av FORMAS Samarbete mellan Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut. Projektledare: Sofie Storbjörk och Karolina Isaksson. Övriga forskare: Mattias Hjerpe, CSPR, Hans Antonson och Robert Hrelja, VTI. Bakgrunder: statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi och humangeografi med forskning kring integrering av miljö- och hållbarhetsperspektiv i samhällsplanering och beslutsfattande. ELLER

3 CLIPP Planeringsideal och planeringspraktik Å ena sidan förväntas fysisk planering: förbättra koordinering och integrering för lokalt hållbara lösningar leda till strategiskt nytänkande, förändring och omställning Å andra sidan visar forskning att: integreringen av klimathänsyn lätt blir retorisk och fragmenterad: enstaka åtgärder eller bevarande av status quo planeringen drivs mot mer flexibilitet för att säkerställa byggande Dvs. vi behöver utforska den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar att främja en urban klimatomställning

4 CLIPP Utgångspunkt Studera fysisk planering som en möjlig arena för ett mer samlat och strategiskt klimatomställningsarbete som länkar samman mål, ambitioner och hänsyn. Syfte att identifiera nyckelåtgärder för ett mer effektivt klimatomställningsarbete i fysisk planering Fokus 1. Sammanlänkning av mål och visioner på klimatområdet 2. Drivkrafter och barriärer för klimatomställning 3. Integrering i olika delar av planeringen: ÖP-DP-bygglov 4. Hur ett mer effektivt klimatomställningsarbete kan främjas

5 CLIPP Tre fallstudier Tre vägar att hantera klimatfrågan

6 Vellinge Bevara det befintliga Övergripande mål: växa hållbart och måttfullt med fokus på trygghet, estetik och att säkerställa befintliga värden och miljö. Arbetssätt: Mindre vikt vid styrstrategier än att göra. Informellt agerande när möjligheter visar sig. Klimatfrågan: en av kommunens största utmaningar. Mål att bevara och skydda kommunens utsatta läge i kustzonen. Vi trivs här och kommer inte att flytta från Falsterbonäset. Medborgarnas livsstil, resemönster och boende ska inte rubbas. Anpassning: Stegvis plan (10, och år) för att fånga upp teknikutveckling. Primärt tekniska åtgärder vallar som kompletteras efterhand när behovet ökar. Åtgärder i konflikt med bevarande av t.ex. skyddsvärda äldre tångvallar, Natura Mitigering/trafik: För hållbar mobilitet finns inga tydligt framskrivna mål, förutom en tilltro till regionala kollektivtrafiksatsningar som kan skapa alternativ till privatbilism.

7 Sundsvall Arbete på gång Övergripande mål: expansion och attraktivitet. Norrlands huvudstad 2021 med fokus på regionförstoring, mobilitet och vattenkontakt. Arbetssätt: Identifierat behov av ökad intern samverkan och samordning av styrstrategier för att motverka sektorsperspektiv och motstridigheter. Klimatfrågan: Klimatfrågan ska stödja tillväxt och attraktivitet men är samtidigt ett hänsynstagande bland andra. Anpassning: Projektet klimatanpassa Sundsvall Kommunen ser sig som en i stor utsträckning klimatanpassad stad med undantag av dagvattenfrågan. Mitigering/trafik: Mål att vara en föregångare i att utveckla logistiklösningar med gröna resor och transporter i alla väderstreck, omställning till hållbart resande parallellt med regionförstoring och ökade transportbehov. Konkreta beslut och prioriteringar saknas.

8 Karlstad Kommunkoncernen ställer om Övergripande mål: expansion och attraktivitet. Livskvalitet Karlstad en attraktiv stad som växer via ökad Väner- och vattennärhet. Arbetssätt: Samordnade styrstrategier och internt strategiskt arbete för förvaltningsgemensamma värderingar. Behov av ökat samarbete med aktörer utanför kommunkoncernen för en bredare omställning. Klimatförändringar: Lång erfarenhet och politiskt stöd att ta ledning i miljö- och klimatfrågor utifrån delta- och luftproblematik. Klimatfrågan som förutsättning för attraktivitet och tillväxt. Anpassning: Deltaproblematik skapar behov att planera med översvämningshänsyn. Översvämningsutredning 2010, strategiska riktlinjer för vattennära byggande, översvämningsskydd via vallar och andra tekniska lösningar. Mitigering/trafik: Mål att minska transportsektorns utsläpp av klimatpåverkande gaser via planering för ett balanserat transportsystem. Parallella initiativ som riskerar att bidra till gles bebyggelse och ökat transportbehov.

9 Mål Vellinge Bevara det befintliga Växa hållbart och måttfullt Sundsvall Arbete på gång Expansion och attraktivitet: Sundsvall Norrlands huvudstad 2021 Karlstad Koncernen ställer om Expansion och attraktivitet: Livskvalitet Karlstad Arbetssätt Informellt agerande när möjligheter visar sig Riktning mot mer samordning Samordnad styrstrategi och gemensam värderingsgrund Klimatfrågan Stor utmaning att bevara och skydda utsatt läge. Livsstil, resemönster och boende ska inte rubbas. Ska stödja attraktivitet. Fokus på mobilitet och vattenkontakt. Ett hänsynstagande bland andra. Deltaproblematik och luftföroreningar som stor utmaning och förutsättning för en attraktiv stad. Anpassning Stegvis plan för kustzon, tilltro till gradvisa utpekade åtgärder efter behov I stor utsträckning klimatanpassad utom dagvattenfrågan: omfattande planering, ej institutionaliserad Institutionaliserad anpassningspolicy, handlingsplan, riktlinjer, kunskapsuppbyggnad och samordning. Mitigering / trafik Inte viktigt för att nå övergripande mål Tydliga mål att stödja attraktivitet / tillväxt / Tydliga mål att stödja attraktivitet / tillväxt

10 CLIPP Alla vägar bär till Viktigt att i ett första steg ringa in vad som ska ställas om (Omfattning/Scope, Stegvis/Fundamental) Trots väldigt olika vägar är knäckfrågorna i stora drag gemensamma i de tre kommunerna.

11 KNÄCKFRÅGOR I praktiken: hur styrande är målen? Hur säkerställa implementering? Politiskt stöd Privata aktörers betydelse Mötesplatser /Arenor Kraftsamla /Mobilisera Kraftsamla /Mobilisera Prioritera Beslutsfattare som sätter ner foten. Stabil majoritet vs. majoritetsskiften. Ställa krav på klimathänsyn och få till stånd byggande. Byggherrarnas ord väger tungt. Kontinuerligt lära av varandra. Hellre mer tid att träffas än väldigt tydliga mål Kombinerat engagemang/eldsjälar och ledarskap. Många ljus brinner men ingen sol. Tillämpa befintliga verktyg och styrmedel i fysisk planering t.ex. restidskvoter och checklistor. Tolkningar och målkonflikter i praktiskt beslutsfattande. Att ta klimathänsyn och samtidigt växa.

12 CLIPP Den fysiska planeringens förutsättningar Potential att sammanlänka, balansera och medla vilket kan främja ett mer klimatanpassat samhällsbyggande MEN Realistisk syn på styrkor och svagheter i samtida fysisk planering. Öppet diskutera i vilken riktning våra dagliga beslut faktiskt tar oss. Planning can either increase the local capacity to deal with climate risks or lock future generations into development pathways that increase vulnerability (Rayner 2012)

13 Ny forskning kring knäckfrågor för lokal klimatomställning ExTra Ställer svenska städer om? Pekar städernas klimatarbete i rätt riktning? CLIPP EXPECT Hur kan urbana experiment främja klimatomställning? Dagvatten, vattennära byggande, översvämningsskydd Samverkansforskning CSPR +

14 Utmaningar vi identifierat tillsammans 1. Planera/skapa mångfunktionella ytor, t.ex. dagvattenhantering se olika värden Integrerad dagvattenhantering 2. Beslutsstöd modeller kostnader/nyttor, visualiseringsstöd 3. Ansvarsmodellen hur skapar man processer/resurser för tvärsektoriella frågor i en sektorsbaserad budgetmodell 4. Samverkan Bygg (kommun, byggherre, försäkring, länsstyrelse) 5. Visualisering (för att synliggöra för aktörer/skapa tilltro) 6. Social hållbarhet för vem gör man detta? Unga/gamla, delar av staden, ej öka segregering 7. Teknik och konstruktion dagvattenreglering/dammar, best practices 8. Hur man arbetar med ÖP-processer (identifiera effektiva sätt/levande processer i landet) 9. Planering för att skapa sociala mervärden stadsodlingar, nyttja spillvärme, mötesplatser 10. Storskaliga lågt liggande områden scenarioplanering, kommunikation/förståelse. Stor utmaning att få olika grupper att se vad som kommer att hända och visa på vägar framåt (internt/externt) 11. Betydelsen av och skillnader mellan långt tidsperspektiv daglig verksamhet 12. Osäkerheter i beslutsunderlag

15 Flaskhalsar för klimatomställning: ExTra-projektet 1. Ledning och styrning. Kan man styra klimatomställning och i så fall hur? 2. Privat-offentlig samverkan. Vilka perspektiv och roller har privata aktörer? 3. Aktiv medborgardialog. Hur skapar man en varaktig dialog mellan planerare, medborgare och politiker? EXPECT-projektet 4. Experiment och innovation. Hur sker experiment? 5. Uppskalning. Hur kan experiment skalas upp för att transformera?

16 Vi arbetar med hjälp av: Fallstudier i Norrköping. Åter- och utblickar för lärande - gamla fall (från våra ca. 20) - best practices i världen Tester i Norrköpings Beslutsarena

17 Urban Transition Showroom Integrativ kommunikationsplattform (Cityplanner Expanded) Virtuella Omställningsstudiebesök (minst 5) Övningar/verktyg/modeller för att stödja omställning i stadsplanering (minst 5)