Kvalitetsredovisning Myrstackens förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Myrstackens förskola

2 Grundfakta Myrstacken består läsåret 2010/2011 av 75 barn fördelade på fyra avdelningar. Totalt är det 13 personer anställda, varav 7 förskollärare, 6 barnskötare och 2 ansvariga för kök/städ. I ledningsgruppen för Myrstacken ingår förutom rektorn även en arbetslagsledare. Rektorn har även ytterligare en förskola och en skola i sitt ansvarsområde. Myrstackens förskola i framtiden kommer att bli en integrerad del av Brännkärrskolan. Detta innebär att förskolan kommer att gå från att ha varit fem avdelningar med 102 barn (2009) till att bli två avdelningar med ca 40 barn (2012). Genomförande Alla pedagoger på Myrstackens förskola skriver två gånger per läsår en redovisning av sitt arbete utifrån de punkter som finns formulerade i anvisningarna inför kvalitetsredovisning från Knivsta kommun. Sedan dessa sammanställts av arbetslagsledaren och rektorn används de som en grund på Myrstacken för en diskussion kring verksamhetens och pedagogernas fortsatta arbete och utveckling. Åtgärder som gjorts enligt föregående kvalitetsredovisning Under hösten hade förskolan sin årliga teknik- och experimentvecka. Alla barnen fick, under veckan chansen att utforska och utföra olika experiment ur ett sammanställt kompendium och varje moment påbörjades och avslutades med enskild och/eller gemensam reflektion. Under våren har förskolan haft en hälsovecka då vi, förutom att delta i en skräpplockardag initierad av Håll Sverige rent även fokuserat på sopsortering, friskvård och närmiljö. Vi har börjat sammanställa temalådor med pedagogiskt material inom olika ämnen. Dessa temalådor är dels tänkta som ett stöd då barnen skall arbeta med olika egenvalda ämnen (t.ex. kroppen, miljö och dinosaurier) och dels tänkta som ett stöd för pedagogerna i deras egen planering (t.ex. genus och FN: s barnkonvention). På årets APTmöten har vi, förutom stående punkter haft olika teman, så som genus, etikett, vår konflikthanteringsmodell och den reviderade läroplanen. Att ha ett planerat ämne inför varje enskilt möte gör att alla i förväg kan förbereda frågor och funderingar och detta gör att vi får konstruktiva diskussioner på våra möten. Förskolans tematiska arbetssätt där barnens intressen och frågeställningar styr temats längd och innehåll. Barnråden sker utifrån barnens ålder och förmåga. I de fall då barnen haft modersmålsstöd har de pedagogerna regelbundet informerats om temat för att på så sätt kunna planera sin verksamhet så den korrelerar med barngruppens tema. Föräldrarna informeras löpande om barnens teman och aktiviteter genom informationsbrev, uppsatta bilder/texter och genom olika tekniska hjälpmedel. Som ett ytterligare hjälpmedel för att informera föräldrarna så har vi infört nya rutiner kring överlämnande av barnen mellan pedagoger och avdelningar och alla barn skrivs över i en gemensam avlämningspärm på eftermiddagarna så att alla pedagoger vet vad alla barn gjort under dagen. Två utvecklingsområden i den föregående kvalitetsredovisningen har förskolan inte fullgjort. Det ena är införande av UNIKUM på förskolan. Det andra utvecklingsområdet är personalens skrivande av loggbok. För att underlätta för personalen att komma igång med detta kommer en lathund att sammanställas med frågeställningar alla pedagoger skall ha som mall när de skriver sin egen logg. 2

3 Verksamhetens mål Normer och värden Mål för den egna verksamheten Bättre synliggöra hur vi arbetar med konflikthantering för föräldrarna. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra och visa hänsyn för andra. Alla avdelningar informerade föräldrarna om konflikthanteringsmodellen på höstens föräldramöte. Personalen använder sig av och refererar till konflikthanteringsmodellen i sitt arbete med barnen i alla de situationer som uppkommer på gården och i vardagen och stöttar barnen i att själva använda sig av modellen. Under våren har vi ändrat morgon- och eftermiddagsrutiner på förskolan vilket gjort att alla pedagoger har haft mer tid med alla barn i förskolan. Arbetet med (och användandet av) konflikthanteringsmodell och värdegrundsfrågor underlättas av att barnen känner sig trygga med alla pedagoger. På alla avdelningar finns det kompisregler som barnen själva har varit delaktiga i att formulera. Målet att vi bättre skall synliggöra för föräldrarna hur vi arbetar med konflikthantering har uppnåtts. Målet att uppmuntra barnen att hjälpa varandra och visa hänsyn för andra har uppnåtts. Personalen är trygg med konflikthanteringsmodellen och använder den när konflikter uppstår i vardagen. De äldre barnen använder sig också ofta av modellen (både med och utan stöd av pedagoger) och detta gör att det också är mer naturligt för personalen att hänvisa till modellen i samtal med barnen kring konflikter och dels i kontakten med föräldrar. När det gäller att visa hänsyn har det varit och är en process att synliggöra vikten av detta för barnen. Det kontinuerliga arbetet handlar om att synliggöra situationer för barnen där de får vara med och problematisera olika situationer. Pedagogerna arbetar mycket med att vara goda förebilder genom att inte avbryta barnen när de pratar och lyssna på dem. Vi uppmuntrar ofta de äldre barnen att hjälpa de mindre och guidar både stora och små i det sociala samspelet. Fördjupa personalens kunskaper om barns sociala samspel. Fördjupa barnens förståelse för, och förmåga att använda den demokratiska processen i vardagen. Uppföljning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mål för den egna verksamheten Förankra likabehandlingsplanen hos föräldrarna På höstens föräldramöten gick vi igenom vår plan och hur vi arbetar med den i barngruppen Vi hade även ett tema på föräldramötet barns inflytande. Det var mycket uppskattat av föräldrar att diskutera olika dimensioner av begreppet, bland annat utifrån förskolans värdegrund. Verksamhetens uppföljning av planen genomfördes under våren. Alla barn fick efter förmåga besvara frågor kring var de kände sig trygga/otrygga på förskolan. Enkäten som genomfördes bland barnen under våren sammanställdes och gicks igenom på ett APT- möte där vi diskuterade hur vi skulle 3

4 arbeta vidare. Alla avdelningar fick även ut sin resp. avdelnings kommentarer och arbetade på olika sätt vidare med dessa tillsammans med barnen. Informationen lämnades även till alla föräldrar. Vi har nu börjat använda Diskrimineringsombudsmannens webbaserade verktyg för plan mot diskriminering och kränkande behandling Målet att vi skall förankra likabehandlingsplanen hos föräldrarna har uppnåtts Att använda en enkät där pedagogerna intervjuade de stora barnen enskilt och de yngre i grupp var tidsödande men värt all information som kom fram. Att i alla enheter i ansvarsområdet använda samma material (från DO) underlättar för arbetet med den röda tråden. Utveckling och lärande/kunskaper Mål ur den egna verksamheten Utveckla vårt arbete med matematik och teknik Utveckla vår pedagogiska dokumentation Utveckla vårt språkarbete Arbetet med att utveckla vårt arbete kring matematik går framåt. Under året har vi fått möjlighet att öva på, och få förståelse för, många matematiska begrepp. Barnen har bland annat gjort stapel- och cirkeldiagram för att visa resultatet av röstningar, mätt ingredienserna när de bakat och övat mängdlära med kottar och stenar. Pedagogerna använder sig alltid av de korrekta matematiska termerna i samtal med barnen och har arbetat medvetet med att få in matematiken som en del i temaarbetet. Vår årliga teknik- och experimentvecka är mycket populärt bland barnen och även då arbetar vi aktivt med att hitta tillfällen att leka med matematiken. Förskolan har deltagit i ett IT projekt med fokus på barns språkutveckling under läsåret och har där fått tillgång till tekniska hjälpmedel (t ex videokamera) och barnen har intervjuats och filmats i olika pedagogiska lärsituationer. Bland annat så har teater, sagor, dans och intervjuer förevigats och återupplevts till stor glädje för barn, föräldrar och pedagoger. Alla avdelningar har på olika sätt använt boken Före Bornholmsmodellen som stöd i sitt pedagogiska arbete med barns språkutveckling. Alla pedagoger som arbetat på Myrstacken under detta läsår har påbörjat en vidareutbildning i hur man kan använda IT i sitt pedagogiska arbete (PIM). Denna utbildning finns i fem steg och alla skall, när de är klara, ha uppnått nivå 3. I avvaktan på att Unikum ska komma igång beslutade vi att all dokumentation skulle sparas på USB- minnen och ett sådant köptes under hösten in till respektive avdelning. Varje barn har fått en cd med sin dokumentation när de slutat förskolan. Målet att vi skall utveckla vårt arbete med matematik och teknik har till viss del uppnåtts. Målet med att utveckla vår pedagogiska dokumentation har till viss del uppnåtts. Målet med att vi skall utveckla vårt språkarbete har uppnåtts. När det gäller ämnet teknik har vi haft det lite svårare att få till det och där behöver vi diskutera mer hur vi skall kunna arbeta och vad som ingår i begreppet teknik. Alla avdelningar arbetar aktivt med matematiken på olika sätt och vi använder oss ofta av vår utemiljö. Vi har blivit bättre på att fånga matematiken i stunden och vardagsmatematik har blivit så mycket mer än att bara räkna barn på 4

5 samlingen och hur många glas som skall ställas fram när det är dags att duka. Några pedagoger har filmat sin egen praktik för att tillsammans reflektera över det egna agerandet. Detta har varit mycket positivt och vi kommer att utveckla detta arbetssätt. Användandet av datateknik har ökat betydligt och även sätten att dokumentera att använda sig av digitala verktyg ex. inför utvecklingssamtal har utvecklats. Utveckla vårt arbete med ämnet teknik Utveckla vårt arbete med IT i barngrupp Utveckla vårt arbete med IT bland pedagoger Ansvar och inflytande Mål ur den egna verksamheten Arbeta för att barnen skall få en större medvetenhet om sitt eget ansvar och inflytande Synliggöra barnens val av tema och lägga upp arbetet i projekt Utveckla informationskanalerna till föräldrarna Ha bra, fungerande rutiner vid överlämning av barn till och från förskolan Förskolans tematiska arbetssätt bygger på barnens delaktighet och intressen. I alla situationer då det är möjligt använder sig pedagogerna på förskolan av diskussioner och omröstningar för att göra barnen delaktiga i beslutsfattandet. Genom att utgår från dessa demokratiska omröstningar har barnen tränats i att på olika sätt att göra sin röst hörd, stå för sin åsikt och påverka i den dagliga verksamheten då beslut ska tas i olika situationer. Temaperiodernas längd är beroende av barnens intresse och löper från någon vecka till flera månader. Det vi har gjort på förskolan har synliggjorts för såväl barn som föräldrar genom informationsbrev och olika sorters dokumentation som varit tillgänglig för barn, föräldrar och pedagoger. Förskolan använder sig även av en stängningspärm där alla avdelningar skriver vad resp. barn har gjort under dagen. Målet att vi skall arbeta för att barnen skall få en större medvetenhet om sitt eget ansvar och inflytande har uppnåtts. Målet att vi skall synliggöra barnens val av tema och lägga upp arbetet i projekt har uppnåtts. Målet att vi skall utveckla våra informationskanaler till föräldrarna har till en viss del uppnåtts. Målet att vi skall ha en bra, fungerande rutiner vid överlämnande av barn till och från förskolan har till en viss del uppnåtts. Vårt stora arbete tidigare läsår har påverkat vår kunskapssyn. Vi har blivit så mycket säkrare i hur vi vill arbeta och tänka kring ansvar och inflytande. Vår utgångspunkt är att barnen, genom vårt arbetssätt, skall få använda sig av och få en förståelse för den demokratiska processen. Den stolthet som barnen visar i samband med arbetet kring deras eget valda projekt är en fantastisk drivkraft. 5

6 Genom att synliggöra problem, vardagssituationer och frågeställningar och föra diskussioner kring barnens synpunkter blir både barn och pedagoger mer medvetna om sina egna och varandras åsikter och tankeprocesser. På så sätt arbetar personalen aktivt med läroplanens strävansmål att utveckla barnens egen identitet och förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika dilemman och livsfrågor. Utvecklandet och erkännandet (Årets prestation 2010) av vårt arbetssätt har varit i fokus i diskussionen på både APT och i utvecklingsgruppen. Pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra för barnen att deras åsikter är viktiga för gruppen och en utveckling av vårt sätt att arbeta med projekt är att arbeta mera med barnen och IT för att på så sätt ytterligare. Utveckla vårt arbete med barns inflytande Utveckla vårt användande av tekniska hjälpmedel i vardagen Barn i behov av särskilt stöd Förskolan har under läsåret haft regelbunden kontakt med SOK-teamet och specialpedagog Barbro Sandberg har vid ett flertal tillfällen varit på förskolan och handlett pedagoger. Personalen har haft ett nära och kontinuerligt samarbete med berörda föräldrar. Tillsammans med föräldrar har pedagogiska insatser diskuterats och åtgärdsprogram upprättats. Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Myrstackens förskola är inne i en avvecklingsprocess över tre år. Från fem till två avdelningar hösten En avveckling påverkar då personalen lever med vetskapen att några kollegor kommer att bli övertaliga och andra blir kvar i verksamheten. Trots dessa förutsättningar utvecklade pedagogerna förskolans arbetssätt under förra året och fick Årets prestation 2010 för sitt på kort tid genomförda förändringsarbete kring barns inflytande och demokratiprocessen. Under läsåret har det varit ett pågående IT projekt kring barn och språk. Det har resulterat i att det finns ett nyfunnet intresse för att införa digitala verktyg i arbetet med barnen. Alla pedagoger har under året vidareutbildat sig i PIM. Matematik och svenska är nu en stark naturlig del i verksamheten och för att ytterligare stärka kvalitén i behöver förskolan sätta extra kraft på ämnesområdena teknik och IT. Implementering av den nya läroplanen för förskolan har pågått under läsåret i hela personalgruppen. Det som har påverkat förskolans resultat och måluppfyllelse generellt är utvecklingsgruppen och APT som forum för diskussion samt att all personal skriver en egen kvalitetsredovisning vid två tillfällen per år. Som pedagog få du då tillfälle att reflektera över din egen praktik och det blir även synligt för rektor vad som händer i verksamheten. Pedagogernas användande av digitala verktyg i verksamheten Introducera IT till barnen i verksamheten Höja kompetensen inom ämnet teknik Knivsta Susanne Sundell Rektor 6