I Mellankrigssverige såg det betydlig annorlunda ut jämfört med i dag. Livet i storstaden var fattigt, och man bodde trångt i undermåliga bostäder

Transkript

1 RU N DT U R f ö l j m ed på en resa i vå r vä rld fa m i l j eb o s tä d er

2 H i s to r i e n b ö r ja d e 1936 I Mellankrigssverige såg det betydlig annorlunda ut jämfört med i dag. Livet i storstaden var fattigt, och man bodde trångt i undermåliga bostäder med dålig hygienisk standard. I Stockholm var mer än hälften av lägenheterna ett rum och kök eller mindre. Dusch eller badkar var fortfarande en lyx för ett fåtal. Man torde flerstädes kunna tala om verkliga slumbostäder, konstaterade dåvarande socialministern Gustav Möller. Ett annat stort problem under 1900-talets tre första decennier var att antalet barn som föddes sjönk drastiskt. Samhällsdebattörer menade att den enda lösningen var att förbättra levnadsvillkoren för barnfamiljer. Efter en bostadssocial utredning skapade riksdagen 1935 en lånefond för att bygga sådana hus åt mindre bemedlade, barnrika familjer. Februari 1936 bildades Familjebostäder med uppdraget att bygga så kallade barnrikehus. De första byggdes i Hammarbyhöjden och i Kristineberg. Kravet för att få flytta in i de nya lägenheterna var att familjen hade minst tre barn under 16 år. Redan i oktober flyttar de första familjerna in i kvarteret Syrsan i Hammarbyhöjden. Där möttes de av något alldeles nytt. Lägenheterna var på minst två rum och kök med centralvärme och bad. Lekplatser för barnen fanns utanför dörren. I större hus kunde det till och med finnas en lekstuga, något som liknade dagens förskola. Den vita staden, som nybyggda Hammarbyhöjden kallades, innebar bostadsmässigt en liten revolution. Den fattiga befolkningen fick möjlighet att byta stadens smuts och mörker mot ljus och frisk luft, nära naturen. Månadshyran för en tvårumslägenhet var drygt 60 kronor. En man tjänade i genomsnitt 300 kronor i månaden, kvinnor betydligt mindre. Detta skulle då räcka för boende, mat och kläder till familjen. Det var visserligen billigare då; mjölken kostade 25 öre litern och ett kilo strömming fick man för 65 öre. Sedan dess har mycket hänt. I slutet av 40-talet upphörde barnrikehusen som begrepp, välfärdssamhället växte fram och familjerna krympte. Hos Familjebostäder är numera den övervägande delen av hushållen utan hemmavarande barn.

3 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s s i d M E D F O T E N I F R A M T I D E N s i d K R A F T AT T U T V E C K L A S s i d L E D N I N G o c h S T Y R E L S E s i d Familjebostäder 75 år senare I år fyller Familjebostäder 75 år. Det är en fantastisk resa vårt samhälle har gjort sedan Tänk bara på den tekniska utvecklingen, där har vi gått från svartvit film på stora biografer till filmklipp på YouTube och sändningar i realtid i mobilen. Själva rustar vi oss för den digitala framtiden och slutför just nu installationen av fiberbredband i alla våra lägenheter. Stockholm växer så det knakar och för oss handlar det om att få fram tillräckligt många nya bostäder. De närmaste fyra åren ska Familjebostäder enligt stadens mål bygga nya hyresrätter, vilket förutsätter att vi får tillgång till byggbar mark till rimliga priser. Eftersom tomtmark är en bristvara i staden blir detta en av våra största utmaningar. Minskad energiförbrukning och klimatpåverkan är andra stora framtidsfrågor. Att bli framgångsrik på detta område är ett måste om Stockholm ska klara miljömålen. Vi jobbar till exempel intensivt med en ny typ av boende med inbyggt energisparande. Dessa hus har betydligt lägre energiförbrukning än vanliga fastigheter. Personligt boende med stor valfrihet blir allt viktigare, och framöver kommer var tionde ny lägenhet som vi bygger att vara någon form av nischboende. Vi erbjuder redan boende i rökfria hus och Brandsäkert hem -märkta hus. Exakt vad vi kommer att utveckla den kommande perioden kan vi idag inte säga. Vad vi dock kan konstatera är att ett stort kommunalt bostadsbolag som Familjebostäder har möjlighet att gå före genom att prova nya grepp. Viljan finns och nu handlar det om att fortsätta våga! Att värna och utveckla hyresrätten som boendeform kommer att vara Familjebostäders viktigaste uppdrag framöver. Vår vilja och förmåga att lyssna till de boendes och stockholmarnas krav och önskemål är alltid lika viktig och avgörande. Äldre ska kunna ha möjlighet att bo kvar länge. Därför har vi lagt resurser på att bygga om vägen fram till bostadsentréerna så att det blir enklare att komma fram med rullstol, rullator och barnvagn. Vi går också längre än gällande lagstiftning och sätter bland annat in handtag i dusch och högre toalettstolar. Hyresgästinflytandet tror jag är avgörande för att det om ytterligare 75 år ska finnas en stark hyresrätt. Boinflytande är något vi har talat om sedan början av 70-talet och Sverige är ett av fåtalet länder i Europa som har ett formaliserat system kring detta. Familjebostäder är organiserat så att vi ska ha en nära kontakt med våra hyresgäster. Våra husvärdar, som möter hyresgäster varje dag, har en mycket viktig roll. De får många synpunkter och goda idéer till hur vi kan förbättra både vår service och boendet. Det är viktigt att vi hela tiden utgår från de behov och önskemål som våra hyresgäster har. Under 2010 fortsatte vi därför med våra så kallade boendedialoger i ytterligare bostadsområden den här gången i Söderort. Själv får jag brev från många, andra ringer och tycker till. Min känsla är då att allmännyttan har ett gott renommé och att människor trivs hos oss. Det känns bra! Överlag var 2010 ett bra år. Det var en utmanande uppgift att ta emot de cirka lägenheter som vi fick överta från Svenska Bostäder Det var två olika företagskulturer som skulle giftas samman. Nu känns det att vi har fått allt på plats. Avslutningsvis kan konstateras att vi har haft ännu ett år med omfattande nyproduktion. De två största projekten anknyter passande nog till vår start Vid Hornsbergs Strand, ett stenkast från våra barnrikehus i Kristineberg, står inom kort vårt 24 våningar höga landmärke, kvarteret Lusten, klart för inflyttning. Samtidigt har vi byggt bostäder och kontor i miljöstadsdelen Hammarby Sjöstad. Hit har vi nu flyttat vårt huvudkontor efter att sedan starten för 75 år sedan ha huserat på Kungsholmen. Vänder vi blicken mot Hammarbyhöjden, inte mer än 500 meter från vårt nya kontor, kan vi se de kvarter där vi, under samma år som i Kristineberg, byggde våra första barnrikehus. Bosse Sundling Vd Familjebostäder

4 Hyresr ät t i vä rldskl as s Konstverket Mer än bara vänner av Thomas Nordström, som finns på gården i kvarteret Sjöfarten i Hammarby Sjöstad.

5 R u m a t t p å v e r k a 4 5 B o e n d e d i a l o g 6 7 t r y g g t b o e n d e i e n s t a d f ö r a l l a 8 9 T r i v s a m m a u t e m i l j ö e r l o k a l e r s o m g e r e n L e v a n d e s t a d s m i l j ö

6 4 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s RUM at t påverk a Hyresrätten är en viktig boendeform på många sätt. Som ett alternativ till ägande ger den ett bekymmersfritt och praktiskt boende. Att hyra är enkelt och tryggt. Den som väljer hyresrätten behöver till exempel inte tänka på reparationer och underhåll, snöskottning, trädgårdsskötsel eller bostadslån. En utmaning för Familjebostäder är att bygga bostäder med stor valfrihet i fråga om allt från storlek och standard till område och boendeform. Det är vår uppgift att utveckla framtidens moderna och attraktiva hyresrätt. Trygghet, personlighet och ett prisvärt boende är då viktiga och bestående värden. Vi vill ge utrymme för en större valfrihet och möjlighet att själv kunna påverka den egna boende miljön, beroende på individuella önskemål. Vilket underhåll önskas? Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll, HLU, är ett tydligt exempel på valfrihet. Hyresgästerna bestämmer i stor utsträckning själva vad som ska renoveras, när och till vilken kostnad. I vårt underhållserbjudande ingår tapetsering, målning, byte av spis, vitvaror och golv. Alla åtgärder görs normalt med fasta tidsintervall, men med HLU kan hyresgästen själv styra när de ska utföras. Valet påverkar hyran och ett tillvalssortiment ger även möjligheter att möta andra önskemål. Leva grönare och billigare? Något många vill kunna påverka är energianvändningen. Därför provar Familjebostäder i några fastigheter att installera lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler där hyresgästen själv kan reglera och hålla koll på värme- och vattenförbrukningen i sin lägenhet. Genom att både värme- och varmvattenkostnaden mäts individuellt går det att leva både energismartare och billigare. Vi kommer nu att utvärdera dessa projekt för att se om detta är en möjlig väg. Valfrihet på många plan Under 2010 sammanfördes Familjebostäders interna byteskö med de övriga kommunala bostadsbolagens till en gemensam intern byteskö, som sköts av Stockholms stads bostadsförmedling. Familjebostäders hyresgäster fördes automatiskt över till den gemensamma kön och kan nu välja bland fler lägenheter och områden. Den 1 april 2011 blev ett historiskt datum för oss. Då fick alla Familjebostäders lägenheter tillgång till vårt öppna bredbandsnät som gör att det är fritt fram för varje hyresgäst att välja sin egen leverantör av internet, telefoni och TV. Nätet ger tillgång till bredbandstjänster med mycket hög kapacitet. Det gör det möjligt att surfa riktigt snabbt, titta på digital-tv och ringa billigare i ett och samma nät. Förutom att valet av bredbandstjänster blir fritt öppnar det för priskonkurrens genom att varje lägenhetsinnehavare själv kan välja leverantör. Boendedialoger utvecklar hela stadsdelar Genom boendedialoger får våra hyresgäster möjlighet att tycka till om det egna området och vara med och påverka den fortsatta utvecklingen av sin stadsdel. Boendedialogerna i Rinkeby och Tensta 2009 gav många värdefulla synpunkter, förslag och idéer till åtgärder. Under våren 2010 följdes den upp av nya boendedialoger, den här gången i söderort. Till Hökarängen, Rågsved, Farsta Strand och Bredäng kom tusentals hyresgäster för att tycka till om sin boende miljö. Under försommaren 2011 är det dags att bjuda in till nya dialogdagar i Söderort för att ge en återkoppling på alla lämnade syn punkter. Då kommer både planerade och redan genomförda åtgärder att presenteras för de boende.

7 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s 5 Fråga Maria! på VÅR kundtjänst för bredbandsfrågor Hej Maria! Vår familj ska flytta in i ett av era nybyggda hus i Hornsbergs Strand. Allt känns jättebra (Utsikten!!!) men vi har förstått att det inte finns några gammaldags telefonledningar indragna utan istället fiber. Ursäkta uttrycket, men vad i all sin dar är fiber för något? Hälsningar Blixten & Sally Maria svarar: Fiber, eller fiberoptik, är en teknik som funnits sedan 90-talet, men det är först under de senaste åren som de stora fastighetsbolagen börjat installera det i sina lägenheter. Det är ett optiskt system för överföring av olika data. Fiberoptik består av en tråd, lika tunn som en sytråd, som är gjord av glasfiber och leder ljus. Ett fiberoptiskt system har en sändare som skickar iväg och kodar ljussignaler och en mottagare som tar emot och avkodar dem. Mottagaren översätter ljussignalerna och skickar dem till er dator, telefon och TV. Fördelen med fiber är att det går riktigt snabbt. Lycka till med lägenheten! Hallå! Jag har fått fiberkablar installerade i min lägenhet men har fortfarande bredband via det gamla systemet, telefonledningen alltså. Nu undrar jag om det är värt för mig att byta över till fiberoptik. Bästa hälsningar Bettan Maria svarar: Fiberoptik bygger på en snabbare teknik. Du kan skicka information i båda riktningarna i en hög hastighet (som en flerfilig motorväg). Det gamla systemet med kopparlina är långsammare och klarar bara att skicka information i en riktning åt gången (som en enfilig landsortsväg där någon måste stanna ifall det blir möte). Segar och hackar det när du tittar på film via till exempel YouTube eller SVT Play på datorn kan det vara idé att byta till fiberoptik. Men hur snabbt datatrafiken går beror också på vilken hastighet du väljer hos din bredbandsleverantör. Hej Maria! Vi har bara ett bredbandsuttag i vår lägenhet och skulle behöva uppkoppling i sovrummet. Hur ska vi göra? Undrar Tvillingarna Maria svarar: I alla nyproducerade lägenheter finns bredbands- eller datauttag i varje rum men som ni märkt finns det äldre lägenheter med bara ett uttag. Behöver ni flera uttag får ni ombesörja det själva. Vi kan ge tips på bra firmor som kan utföra jobbet. En alternativ lösning kan vara att ni skaffar en router och surfar trådlöst. Hej! Jag ska få ip-telefoni och undrar om jag kan ha kvar min gamla telefon eller måste köpa någon ny dyr historia? Måste datorn vara på när jag pratar i telefon? Vad händer om det blir strömavbrott? Måste jag ha supersnabbt bredband? Lasse Maria svarar: Om du inte har en väldigt gammal telefon så kommer den att funka. Kravet är att telefonen har tonval. Datorn måste inte vara på när du talar i telefon och du behöver inte ha supersnabbt bredband. Det räcker med 0,5-1 mbit/s. Däremot går det inte att tala i telefon om det blir strömavbrott eftersom utrustningen är beroende av ström för att fungera. Bredbandshjälp Alla hyresgäster som har frågor om bredbandsinstallationen eller nätet kan kontakta Familjebostäders särskilda kundtjänst för bredbandsfrågor. ring eller mejla bredband@familjebostader.com Är det frågor som rör en enskild bredbandstjänst eller felanmälan av nätet eller tjänsten är det alltid tjänsteleverantören som ska kontaktas. Mer bredbandsinformation och bredbandsguider finns på

8 6 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s Bilder från boendedialogerna i Söderort Tusentals boende i Rågsved, Hökarängen, Farsta Strand och Bredäng kom för att tycka till om sitt område.

9 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s 7 Här på Stieg Trenters torg i Farsta Strand skulle det vara trevligt med torghandel, tycker Maud Ekroth Hydén. Under Familjebostäders dialogdagar hjälpte hon sina grannar att lämna förslag till förbättringar av närområdet. Eldsjäl för dialog Hon heter Maud Ekroth Hydén men man skulle lika gärna kunna kalla henne fru Nordmarksvägen flyttade hon hit och kände genast att hon hamnat rätt. Det var utrymmet och ljuset i lägenheten, att jag kunde hålla koll på barnen från fönstret och närheten till naturen. Det var helt underbart. För Maud Ekroth Hydén är det självklart att engagera sig i närområdet. Under årens lopp har hon bildat kommittéer, diskuterat behov av lokaler och lekplatser med områdesförvaltare och arrangerat sömnadskurser, matlagningskurser, temakvällar och fester. Hon sitter i medlemsrådet för den lokala Konsumbutiken och är ordförande för den lokala hyresgästföreningen. Någon måste göra något om det ska bli något. Och jag är väl en sådan person som gärna vill försöka vara med och påverka. När Maud Ekroth Hydén hörde talas om att Familjebostäder och stadsdelsförvaltningen planerade boende dialoger anmälde hon sitt intresse. Under de fyra vårdagarna som dialogdagarna pågick var hon volontär. Det var väldigt roligt att så många tog chansen att skriva förslag och ställa frågor till hyresvärden. Två förvaltare från Familjebostäder var med hela tiden och jag tror människorna som kom kände sig sedda och hörda. De flesta förslagen hade med trygghet att göra, till exempel behovet av bättre belysning och rensning av buskage längs gångvägar. Många hoppas också att Stieg Trenters torg ska bli en mer levande plats. Det vore trevligt med torghandel. Under våren 2011 blir det uppföljning av alla synpunkter som kom in. Då blir det nya dialogdagar där man presenterar förslagen på insatsåtgärder och även redan pågående projekt som ska utveckla stadsdelarna. Eftersom Familjebostäder genomför en upprustning av sina fastigheter i området är vissa önskemål redan uppfyllda. Inte minst de nyrenoverade husfasaderna tror Maud Ekroth Hydén att de boende är stolta över. En taxichaufför sade till mig att våra hus till och med ser finare ut än de nybyggda i Larsboda härintill. Söderortsdialogerna Under 2010 genomfördes boendedialoger i Farsta Strand, Rågsved, Hök arängen och Bredäng. Boendedialogerna i söderort är en satsning på dialog och boendeinflytande i samarbete mellan de kommunala bostadsbolagen, Stockholms stad och Hyresgästföreningen. Syftet är att tillsammans skapa dialog och stärka samarbetet för en fortsatt utveckling av stadsdelarna i söderort. Läs mer på

10 8 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s Tryg gt boen d e i en s ta d för a l l a Trivsel handlar inte bara om att ha ett tryggt och välskött boende. Den omgivande miljön och servicen i stadsdelen gör också sitt till, liksom att man känner stolthet över sitt bostadsområde. Då räcker det inte med satsningar på att förbättra den yttre miljön på gårdarna. Som stor fastighetsvärd vill vi stärka utvecklingen i ytterstaden på många andra sätt. Lyckad läxhjälp, fritidsaktiviteter och sommarjobb Vi vill bidra till en positiv utveckling i våra bostadsområden. Det handlar exempelvis om att erbjuda sommarjobb för ungdomar och fritidssysselsättningar för barn och ungdomar. Vi stöttar även stiftelsen Läxhjälpen. Elever i Rinkebyskolan och i Bäckahagens skola i Högdalen har tack vare individuell hjälp med läxläsning kunnat höja sina betyg och öka sina möjligheter att avsluta grundskolan med godkända betyg. Ett annat sätt att bidra är att erbjuda våra hyresgästers barn feriearbete. Ungdomarna får lön och en meningsfull sysselsättning så att de ska känna sig mer delaktiga i och stolta över sitt område. Förra året tog vi emot drygt 90 feriearbetande barn, varav den stora majoriteten var hyresgästers barn. Sim- och fotbollsskola till förmånliga priser är redan tradition. Under 2010 erbjöd vi dessutom friidrottsskola och matskola, som båda blev mycket populära. Att erbjuda sommarlovsaktiviteter för hyresgästernas barn och ungdomar har blivit ett stående inslag i vårt arbete med att stärka utvecklingen i våra områden. Med Familjebostäder får barn och ungdomar möjlighet att gå i simskola, spela fotboll eller prova på friidrott till rabatterat pris. I år deltog nära 400 barn i sommaraktiviteterna. I år kunde även barn och unga som bor i Tensta gå i Matskolan, ett dagläger som på ett roligt och motiverande sätt lär barnen hur mat och motionsvanor påverkar kroppen och knoppen. Under vintern har vi erbjudit bandy- och skridskoskola. Familjebostäder stöttar också helgaktiviteten med spontanfotboll i Hagsätra, så att alla barn och ungdomar som tycker det är roligt att spela fotboll utan krav kan träffas. Den trygga bostaden En förutsättning för att man ska känna sig trygg i sitt hem är att det känns säkert. Familjebostäder fortsätter att satsa på arbetet med förebyggande brandskydd och deltar i olika utvecklingsprojekt för att förebygga att bränder uppstår i hemmet. Ett exempel är konceptet Brandsäkert hem som Brandskyddsföreningen utvecklat och som vi provat i ett av våra nya hus. Där ingår automatisk övervakning av spisen, brandvarnare, brandfilt, handbrandsläckare, och utbildning i brandskydd. Nu har det konceptet utökats med en spisvakt som släcker om det börjar brinna på spisen. Vi har dessutom beslutat att permanenta försöket och inför nu konceptet i alla våra nybyggda lägenheter. Tryggt boende är också att veta att man som äldre har möjlighet att bo kvar i sin lägenhet så länge det bara går. Genom stadens stora satsning Stimulans för Stockholm har vi kunnat tidigarelägga vårt arbete med att öka framkomligheten. Entréer har byggts om så att det är lättare att komma fram med rullstol eller rullator. Under 2010 fortsatte vi med att installera elektroniska passersystem som gör att obehöriga inte tar sig in i våra hus. Under 2010 inleddes också arbetet med vårt så kallade trygghetspaket. Det innebär att vi gör en rejäl upprustning av säkerheten i husets gemensamma utrymmen. Nu ska källarförråd och källarutrymmen i alla våra gamla hus bli ljusa och trygga!

11 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s 9 Trygghetspaketet innebär att vanliga nycklar byts ut mot elektronisk nyckelbricka och att källarna blir säkrare. Mary-Anne Vrethammar som hade flera inbrott i sitt gamla hönsnätsförsedda källarförråd är glad över det nya förrådet med metallgaller. Hej då hönsnät Mary-Anne Vrethammar är 89 år och nybliven fotomodell. Under våren skickas information ut om Familjebostäders så kallade trygghetspaket med bilder på Mary-Anne Vrethammar till berörda hyresgäster. Vi går ner till källaren för att hon ska få visa vad trygghetspaketet handlar om i praktiken. Hon öppnar den brytförstärkta källardörren med en elektronisk nyckelbricka. Är det inte makalöst, utbrister hon när takbelysningen i den nymålade källarkorridoren tänds automatiskt. Mary-Anne Vrethammar har tråkiga minnen från källarförrådet. Någon månad efter flytten till Farsta kom det första inbrottet. Alla de fina verktygen som hon och maken Roland använt för att rusta upp sin gård i Småland försvann. Något år senare gick en låda med ärvda julprydnader samma öde tillmötes. Det var hur lätt som helst för tjuvarna att klippa sönder hönsnätet. Det har gått 27 år sedan hon flyttade hit. Hon har blivit Molkomsbacken trogen trots att hon inte var överförtjust i början. Sedan ett par år är hon änka. Om maken Roland berättar hon att han gillade motion och levde sunt. Så blev han också 102 år gammal. Jag hade lyckan att få ha honom kvar hos mig länge. Vi passerar några sedvanligt fullpackade källarförråd och Mary-Anne Vrethammar känner på det grå metallgallret. I hennes eget knappt halvfulla förråd har grannarna fått ställa in en rosa barncykel. Här kommer inte tjuvarna in. Det är faktiskt inte så lätt ens för mig som har nyckel, skrattar hon och pekar på stålbygeln som sitter runt hänglåset för att förhindra att låset knipsas av med bultsax. Väl tillbaka i lägenheten visar hon sin favoritplats, den för närvarande snöfyllda balkongen, där hon sitter på sommaren och njuter av morgonsolen. På det hela taget tycker hon att det känns tryggt att bo i Farsta. Visst kan det vara folk som skriker och skränar här i backen ibland. Men det hör ungdomen till. Trygghetspaketet Familjebostäders trygghetspaket är ett flerårigt investeringspaket för helhetsrenovering av källare och vindar för ökad säkerhet och upplevd trygghet för de boende. Åtgärderna innebär: en rejäl upprustning av säkerheten i husets källarutrymmen. låssystem med elektronisk nyckelbricka till ytterdörr och källare. Förbättrad källarbelysning som tänds automatiskt. nymålat och ljusare i källaren. större och säkrare förråd i källare eller på vind med stålgaller och stålbygel över lås. säkrare dörrar till allmänna utrymmen. Under 2011 kommer renoveringen påbörjas i Hässelby Strand, Högdalen, Långbro, Midsommarkransen, Rågsved, Västertorp, Fagersjö, Farsta, Gubbängen och Hammarbyhöjden. Läs mer: trygghetspaket

12 1 0 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s Trivsa m m a u temil j ö er Familjebostäders gårdsmiljöer betyder mycket för trivseln och gemenskapen i våra bostadsområden. Här kan barnen leka, grannarna träffas och de boende få en avkopplande stund i friska luften. Vi har därför sedan flera år tillbaka satsat på att utveckla och rusta upp våra utemiljöer. Rent och snyggt Det är viktigt för trivseln att gårdarna och utemiljöerna är prydliga. Och vårt arbete har gett resultat. År 2010 överträffade vi till och med våra mål då 71 procent av hyresgästerna var nöjda eller mycket nöjda med skötseln av gårdarna. En gång per år visar hela Familjebostäders personalstyrka, från vd till husvärdar, att vår målsättning att hålla gårdarna prydliga är allvarligt menad. Då går vi man ur huse med säckar och plocktänger för att plocka skräp på gårdarna. Förra året lyckades vi under två städtimmar samla ihop 1,2 ton skräp. Konst som ger hemkänsla Sedan lång tid tillbaka satsar vi också på att placera ut någon form av konstnärlig utsmyckning i all vår nyproduktion. Det skänker ett liv åt boendemiljön som ökar trivseln och stärker identiteten och hemkänslan i området. I varje nytt byggprojekt är konstnärlig gestaltning en naturlig del av byggprojektet. Valet av plats eller inriktning på konsten utgår från platsens historia, sammanhang och arkitektur i området. Den konstnär som får uppdraget utgår ifrån det konstprogram som tas fram i varje projekt. En samrådsgrupp bestående av projektledare, marknadsförare och områdesförvaltare från Familjebostäder samt en konstkonsult följer arbetet med konsten från skiss till färdigt resultat. Arbetet samordnas med byggledning och arkitekt. Cirka en procent av byggkostnaderna i all nyproduktion avsätts konsekvent för konstnärlig utsmyckning. Under 2011 kommer vi också att påbörja motsvarande satsning i våra ombyggnadsprojekt. Trygga lekplatser Lekplatserna ger våra gårdar liv och är därför en omistlig del i våra utemiljöer. Hos Familjebostäder ska barnen kunna leka tryggt. Vi har därför kontrollerat samtliga lekplatser så att de uppfyller EU:s standard. Besiktningarna omfattar all fast lekutrustning och görs nu varje år.

13 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s 1 1 Alla våra gårdar ska vara oaser för rekreation, umgänge och lek. Men gårdarna kan se väldigt olika ut. Ovan Artemisgatan i Hjorthagen som utsågs till vår trivsammaste gård Gården en lisa för själen På Familjebostäder vill vi att våra gårdsmiljöer ska vara robusta och lättskötta men ändå vackra och inbjudande. Gården ser vi som en yta med olika gröna rum där häckar, buskage och träd bildar naturliga avgränsningar mellan olika funktioner. både två åringen med hink och spade och åttioåringen med en god bok ska kunna trivas och känna harmoni. Här presenteras några exempel på saker som vi tycker är viktiga att tänka på när vi planerar den yttre miljön i samband med att vi bygger en ny eller bygger om en äldre fastighet. Trygghet. Gårdens utformning måste ta hänsyn till att det är mörkt i genomsnitt halva dygnet. God belysning och låga, välskötta häckar ökar upplevelsen av trygghet för den som passerar gården kvällstid. Tillgänglighet. Entréer utan trappsteg och med ledstång nära porten gör det lättare för äldre, rörelsehindrade och småbarnsföräldrar att kunna ta sig ut och njuta av gården. Trivsel. För att öka trivseln ska det finnas bra sittplatser där man kan slå sig ner och koppla av eller umgås med grannar eller vänner. På en del gårdar utrustar vi till och med en fast förankrad grill. Men det viktigaste av allt är att gårdarna och utemiljöerna hålls rena och prydliga. Avgränsade uteplatser. Där det är möjligt ska de lägenheter som ligger i husets markplan ha generösa, väl avgränsade uteplatser så att det blir tydligt att uteplatsen tillhör lägenheten. Solläge. En stor del av gården ska så långt det är möjligt ha söderläge så att det blir mycket sol. För att få full grönska så planterar vi växtligheten i olika sollägen eftersom olika växter behöver olika mycket ljus. Träd. Familjebostäder har sitt speciella vårdträd: Magnolia, som vi planterat på många gårdar. Om vi skulle anlägga en gård på en plats där det redan finns träd försöker vi dock behålla de befintliga. Växtvariation. För att gården ska kännas levande planterar vi träd, blommor och växtlighet som blommar olika tider samt häckar och buskar som byter färg under året. Vi jobbar även mycket med att växterna ska ha olika höjd. Lekplatser. När vi väljer gårdsutrustning prioriterar vi de minsta barnen. Familjebostäder besiktigar sina lekplatser varje år för att barnen ska kunna leka tryggt och säkert. Vi sätter upp tydliga hänvisningsskyltar vid gården för att undvika onödig biltrafik nära lekplatsen. I möjligaste mån skrotar vi de gamla Bollspel förbjudet"-skyltarna. Låt barnen ha kul istället! Delaktighet. Sist men inte minst viktigt! Vi vill uppmuntra de boendes kreativitet och välkomnar initiativ och förslag om gårdarna. Samarbetet sker i lokala samråd, gårdsföreningar eller direkt med boende som vill påverka sin boendemiljö. Du som är intresserad får gärna kontakta din husvärd eller områdesförvaltare.

14 1 2 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s Lo k a l er s om g er en l e va n d e s ta dsm il j ö Många av Familjebostäders fastigheter rymmer även lokaler för kontor, butiker, restauranger, barnstugor, frisörer eller annan lokal service. Totalt har vi mer än sådana lokaler och de upptar totalt tio procent av vår fastighetsyta. Resten är bostäder. Förutom värdefull närservice, handel och kommunal omsorg skänker dessa verksamheter liv och atmosfär åt våra bostadsområden. I stor utsträckning har vi våra lokalhyresgäster att tacka för den levande stadsmiljö vi vill skapa i våra bostadsområden. När vi bygger nya bostäder planerar vi från början in kommersiella lokaler för den här typen av verksamhet. Ett exempel på det är Hammarby Sjöstad med sina butiker, kontor och restauranger. Hit, till helt nya och egna lokaler, flyttade vi också i början av året ut vårt huvudkontor och distriktskontor Sydost. Här har vi nu en modern arbetsmiljö som anpassats efter framtidens krav på yteffektivitet, hög teknisk standard och omsorg om miljön. De våningsplan som vi inte använder själva hyr vi ut som kontor. Utöver våra rent kommersiella lokaler finns ett stort antal små, enklare lokaler som huvudsakligen hyrs ut till bostadshyresgäster som extra förråd eller upplåts till lokala hyresgästföreningar. Ny vitalitet åt gamla områden Med tiden förändrar många bostadsområden sin karaktär och nya behov uppstår. I våra äldre bostadsområden förnyar vi därför i efterhand våra lokaler för att möta nya verksamheter och gjuta nytt liv i området. Detta sker nu i till exempel Rinkeby. Där ska omfattande ombyggnader förvandla Rinkebystråket från en grå och ödslig gata till en levande stadsgata kantad av butiker, restauranger, uteserveringar, kultur och nöjen. Arbetet med att bygga det nya boulevardliknande Rinkebystråket med lokaler på sammanlagt kvadratmeter, breda trottoarer, miniparker och fler parkeringsplatser beräknas starta 2011 för att vara klart år Ett annat exempel på hur äldre områden får nytt liv är den planerade upprustningen av Tisslingeplan i Tensta. I planerna på att skapa en trevligare och mer levande miljö ingår bland annat butiker, ett café, nya garagelängor, träd och bänkar.

15 H y r e s r ä t t i v ä r l d s k l a s s 1 3 Mitt svåraste uppdrag. Det säger arkitekt Willy Hermansson om projektet att göra om Rinkebystråket. Hans tanke är att det nya stråket ska bli Rinkebys trygga och livfulla huvudgata. Familjebostäders förslag till förändring av Rinkebystråket. När Willy kom till Rinkeby En gata som lider brist på kärlek. Det var så arkitekt Willy Hermansson kände när han kom till Rinkebystråket som förbinder Rinkeby med E18. Rinkebystråket ligger som ett transportdike mellan bostadshusen, utan trottoarer och folkliv. Miljön saknar vackra detaljer och det påverkar oss människor negativt. Vi behöver stimulans: former, färger och rörelse, säger han. Uppdraget som Willy Hermansson fått från Familjebostäder gick ut på att göra Rinkebystråket attraktivare och att skapa lokaler för verksamheter som till exempel restauranger och butiker. Till en början kände han sig väldigt villrådig. Han letade efter inspiration på nätet men hittade inga liknande projekt vare sig i Europa eller USA. För att försöka förstå vad jag kunde och inte kunde göra gick jag runt i Rinkeby åtskilliga timmar flera dagar i sträck för att få grepp om stadsdelen. För en före detta innerstadsbo som jag själv är stadsbilden och miljön väldigt annorlunda. Den saknar inte kvaliteter, men det tog tid att upptäcka och förstå dem. Han konstaterade att stråket faktiskt är lika brett som till exempel Karlavägen. Det skulle alltså gå att få plats med både ordentliga trottoarer och lokaler. Som förebild till affärslokalerna använde han de låga paviljonger som finns längs många strandpromenader vid Medelhavet. För att skapa en länk mellan stråket och de omgivande bostadskvarteren som ligger betydligt högre, uppfann han och hans medarbetare ett slags lutande torg som länkar stråket till stadsdelens bostäder. I Rinkeby bor det över människor men det finns inget ordentligt urbant gaturum. Min förhoppning är att Nya Rinkebystråket ska bli både en trygg och livfull huvudgata som kommer att vitalisera Rinkeby och vara en plats där varje yta är omhändertagen och har en funktion. Nytt liv i Rinkeby Nya Rinkebystråket länkas till järvafältet via en ny park och nya bostäder som planeras ovanpå den överbyggda E18. Längs stråket föreslås affärslokaler á kvadratmeter. Lokalerna är låga och paviljongliknande med stora skyltfönster. Lutande torg och trappvägar fungerar som mötesplatser och länkar. Det nya Rinkebystråket är ett initiativ från Familjebostäder som blivit en del av Stockholms stads satsning Vision Järva Arbetet med Nya Rinkebystråket ska påbörjas under 2011 och vara färdigt Mer om planerna hittar du på: www. familjebostader.com/rinkebystraket

16 M ed foten i fr a mtiden

17 e t T h å l l l b a r t b o e n d e v i f ö r n y a r h y r e s r ä t t e n b o s t ä d e r f ö r e t t s t o c k h o l m i s t ä n d i g u t v e c k l i n g n ä t v e r k g e r s k j u t s å t H å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 3

18 1 6 m e d f o t e n i f r a m t i d e n e t t h å l l ba rt boen d e Att följa miljölagstiftningen är en självklarhet, men inte tillräckligt, tycker vi på Familjebostäder. Vi vill medverka mer aktivt till en långsiktigt hållbar utveckling. Sedan 1998 är vi ett miljöcertifierat bolag och i vårt miljöarbete sträcker vi oss längre än vad gällande lag kräver. Vi jobbar också aktivt för stadens långsiktiga mål att hela Stockholm ska vara fossilfritt år För att klara det måste vi minska de totala utsläppen som till största delen kommer från den energi vi använder till uppvärmning, el och varmvatten, förbränning av hushållsavfall och våra transporter och resor. På väg mot nära nollenergihus Familjebostäders mål är att våra nybyggda hus ska använda 30 procent mindre energi än vad lagen kräver. Genom våra lågenergihus går vi ett steg längre. Redan idag anpassar vi oss till de krav på nära nollenergihus som kommer att bli tvingande för allmännyttans nybyggnationer från Halverad energiförbrukning i äldre hus Vår största miljöpåverkande faktor är energianvändning i våra fastigheter (värme, el och varmvatten). Familjebostäder har tillsammans med Energimyndigheten och fyra andra stora allmännyttiga bostadsbolag ett samarbete kring helhetslösning för värmeåtervinning av ventilationsluften. Tekniken finns och är vanlig i nya flerbostadshus, men behöver utvecklas och anpassas för befintligt bostadsbestånd. Nu pågår installation av två sådana lösningar i sju fastigheter, som förutom att vara provhus för tekniken även kommer att fungera som demonstrationshus. Två av dessa fastigheter är Familjebostäders, båda byggda på 1940-talet. Kalkylerna pekar på att energibehovet kommer att halveras, vilket vore banbrytande. Vid en utomhustemperatur på ner till 20 grader ska det räcka med att återvinna värmen i rumsluften för att hålla en bra inomhustemperatur. Efter utvärdering under 2011 utses den vinnande lösningen. Håller den måttet kommer alla våra hus att utrustas med värmeåtervinning, med start år Utbildning i energifrågor Satsningen på energiåtervinning och värmepumpar ställer också krav på kompetensutveckling. Familjebostäder har under 2010 inlett en gedigen utbildningssatsning i energi frågor för företagets drifttekniker som ett led i att vi ska klara våra högt ställda energimål. Under en ettårsperiod genomgår de i sex olika steg utbildning i värme- och ventilationssystem och hur man hittar energitjuvar och driftoptimerar husen. Högre krav på entreprenörer I dag när vi har kunskap om tekniken för att bygga energisnålt kan vi ställa hårdare krav på våra entreprenörer. Ett exempel är vår senaste upphandling av så kallade typhus. Där har vi skapat ekonomiska incitament för entreprenören att klara energikraven. För att försäkra oss om att kraven verkligen uppfylls tryckprovar vi och fotograferar alla nybyggda hus med värmekamera. Bara godkända byggvaror Familjebostäder köper in byggmaterial för omkring en halv miljard kronor varje år. Av det följer att de val vi gör i fråga om vilka produkter vi använder får stor påverkan på såväl miljön som människors hälsa. Målet för våra ombyggnader och nyproduktioner är att husen ska byggas med enbart miljöbedömda och miljögodkända produkter. Med hjälp av bedömingsverktyget Byggvarubedömning kan vi ta ansvar för det vi bygger in i våra hus och lämnar över till kommande generationer. Byggvarubedömningen ägs av ett tjugotal stora fastighetsägare i Sverige, däribland Familjebostäder, och är anpassad till bland annat EU:s nya kemikalielagstiftning REACH. Som kommunalt bostadsbolag kan och ska vi visa att det går att bygga med ansvar.

19 m e d f o t e n i f r a m t i d e n 1 7 Att bo i ett lågenergihus är precis som att bo i ett vanligt hus, förutom att man inte har element och att man använder mindre energi, tycker Lars Olof Gavhed och Ylva Hedbäck Gavhed. Lågenergi och rymdhundar Tillbaka till brottsplatsen, skämtar Lars Olof Gavhed om sin och hustrun Ylvas flytt till Stureby. Lite extra roligt blir det om man vet att han arbetar som ridande polis. Redan som tvååring i slutet av 40-talet lärde han känna området. Då flyttade familjen till Familjebostäders nybyggda fyravåningshus i Svedmyra, alldeles intill Stureby. Gud i himlen vad mamma tyckte det var modernt. Vår trea hade två toaletter! Inne i stan hade vi delad toalett med hela huset. Senare i livet bodde han i Lindholmen, norr om Vallentuna och tillsammans med Ylva på Gärdet. När han för ett par år sedan återvände till barndomstrakten blev det även en återkomst till Familjebostäder. Även den här gången var det ett nybyggt och toppmodernt hus han kom till, nämligen lågenergihuset Skogskarlen i Stureby. Vi visste inte riktigt vad det skulle innebära att bo i ett lågenergihus. Men det kändes väldigt skönt att slippa vanliga element. Det nya boendet innebar i själva verket ingen större dramatik. Solfångarna på taket klarar sig själva och luftvärmeaggregatet som styr värmen i lägenheten sköts med en enkel manöverpanel på väggen. Om vi drar på värmen för fullt surrar det lite och det kan man bli irriterad på. Men det är bara korta stunder, säger Ylva Hedbäck Gavhed. Till Lars Olof Gavheds stora glädje är området kring huset sig ganska likt. Ibland tar han med sig hunden Majken på nostalgipromenad i skogen. Då går jag förbi den stora stenen där vi stod ett gäng kisar en höstkväll 1957 och såg den ryska Sputniken komma farande. Den åkte där över himlavalvet och vi pratade om hunden Lajka som satt däruppe och såg ner på jorden. Lågenergihus Lågenergihuset Skogskarlen har 46 lägenheter. Uppvärmningen består av ett luftburet värmesystem med värmeväxlare som är placerade i trapphuset. Det finns inga element i lägenheterna. Varmluften kommer in genom små, lågt placerade ventiler. Lägenheterna har två värmezoner, en varmare i vardagsrummet och en något kallare i sovrummet. På taket finns solfångare som bidrar till uppvärmning av varmvatten. Den beräknade energiförbrukningen i lågenergihusen är 50kWh/kvm och år. Boverkets byggregler ställer krav på 100kWh/kvm och år.

20 1 8 m e d f o t e n i f r a m t i d e n Vi f ö rnya r hyresr ät ten Samhället förändras ständigt, liksom människornas önskningar, drömmar och behov. Det gäller alla områden i livet, däribland boendet. Mycket av det som var angeläget när vi startade för 75 år sedan är av förklarliga skäl inte lika viktigt idag. Som kommunalt bostadsbolag är vi måna om att vara lyhörda för såväl våra hyresgästers som övriga stockholmares önskemål. Ett sätt att få kunskap är vår årliga kundundersökning. Här får vi värdefull information om hur våra hyresgäster vill förnya sitt boende. Oftast gäller det då relativt små förändringar. Men ibland är önskemålen mer omfattande. I ett samhälle där vi själva väljer skola, läkare och pension känns det självklart att också kunna göra individuella val när det gäller hur vi bor. Som stort bostadsbolag har vi möjlighet att utveckla hyresrätten för att möta sådana önskemål och skapa valfrihet i boendet. Därför har vi under de senaste åren utvecklat så kallade nischboenden. Stort intresse för rökfritt boende Ett av dem är rökfritt boende. Att behovet är stort stod klart redan då Familjebostäder 2008 satte spaden i jorden i Årsta för det första rökfria huset. Drygt personer anmälde sitt intresse för de elva lägenheterna. För att möta det stora intresset byggde vi ytterligare ett rökfritt hus året därpå denna gång i Axelsberg och med nära 50 lägenheter. Tryggt boende i Brandsäkert hem Familjebostäder arbetar mycket aktivt med förebyggande brandskyddsarbete. För att ytterligare öka säkerheten har vi tillsammans med Brandskyddsföreningen utvecklat konceptet Brandsäkert Hem. Lägenheterna är utrustade med brandvarnarsystem, automatisk övervakning av köksspisen, vanlig brandsläckare och brandfilt. Utbildning i hemmets brandskydd ingår också. Under 2010 kompletterades konceptet med en så kallad spisvakt. En inbyggd rökdetektor och brandsläckare i köksfläkten känner automatiskt av och släcker en av våra vanligaste bränder den som börjar vid spisen. En innovation som Familjebostäder är först i Sverige med att använda. Konceptet Brandsäkert Hem kommer att införas i alla våra nyproducerade lägenheter. Delat liv i gemenskapsboende Det kanske mest efterfrågade nischboendet just nu är gemenskapsboende. Allt fler vill bo i social gemenskap men ändå ha sin egen lägenhet och sin privata sfär. Familjebostäder byggde det första kollektivhuset för mer än tio år sedan. Idag har vi fem liknande boenden. De två senaste gemenskapsboendena, de i Hammarby Sjöstad och i Axelsberg, har också en ny upplåtelseform kooperativ hyresrätt. Den kooperativa hyresrättsföreningen blockhyr huset av Familjebostäder och hyr därefter ut lägenheterna till sina medlemmar. Det sker på ungefär samma villkor som i en vanlig hyreslägenhet. Skillnaden är att hyresgästen hyr av en kooperativ hyresrättsförening och att man måste vara medlem i den föreningen. Familjebostäder vill genom att förnya hyresrätten fortsätta att möta behoven hos framtidens boende. Tio procent av våra nyproducerade lägenheter ska vara olika typer av nischboenden. Genom att lyssna och finna nya lösningar vill vi kunna erbjuda stockholmarna en hyresrätt i världsklass.