Hantverk på Björkgärdet

Transkript

1 UV GAL PM 2012:2 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Hantverk på Björkgärdet Okulär klassificering av slagg, smält lera, järnföremål, samt en smälta och en ten i kopparlegering från undersökningen av Björkgärdet, väg 288 Uppland, Rasbo socken, Örby 4:2, fornlämning 661 Mia Englund G A L Geoarkeologiskt Laboratorium

2

3 Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala har utfört en specialregistrering och okulär granskning av ett urval av slaggmaterialet från Björkgärdet. Materialet utgör den större andelen av påträffad slagg på lokalen. Enstaka andra fynd som till exempel smälta och brända leror ingick även i materialet. Registreringen har utförts i Intrasis. I uppdraget ingick även en okulär granskning av ett antal järnföremål samt några föremål i kopparlegering där uppgiften var att om möjligt bestämma föremålens funktion. Målet med den okulära granskningen av föremålen var att nå fram till en tolkning om vilket/vilka slags hantverk som bedrivits på Björkgärdet. Uppdraget kommer från Niclas Björck vid UV Mitt. Bosättningen på Björkgärdet uppvisar en lång kontinuitet med tyngdpunkten på yngre bronsålder-äldre järnålder och vendeltidvikingatid. Fyndspridningen av exempelvis slagger, men även andra fyndkategorier som olika redskap är relativt jämn över undersökningsytan. Den största koncentrationen av slagger och redskap/föremål kopplade till hantverk av olika slag finns inom område 2 (området runt hallen) på Björkgärdet. Inga processanläggningar som kan knytas till det arkeometallurgiska materialet framkom under slutundersökningen. Däremot kan vi med hjälp av fynden tolka vilka processled och hantverk som förekommit på platsen. Specialregistrering av slaggmaterialet Slaggmaterialet har specialregistrerats i Intrasis. Specialregistreringen har hållits så allmän som möjligt för slagger och ska kunna användas för att skilja mellan olika slaggtyper med avseende på t.ex. processled, form, viskositet och magnetism, d.v.s. slaggernas huvudsakliga karaktäristiska drag. Sakordet järnhaltig slagg avser slagg som i större mängd innehåller, eller bedöms innehålla metalliskt järn. Raden för anmärkning har använts för att uppge om fyndet är sågat av GAL. Enstaka mindre järnföremål, fragment av bränd lera och harts samt konkretioner påträffades bland slaggerna. Dessa har vid specialregistreringen sorterats ut och registrerats om. I lermaterialet påträffades fragment av ässjeinfodring. Vad som kan bedömas okulärt består slaggmaterialet enbart av smidesslagger. Till största delen består materialet av fragment, men delar av mindre smidesskållor förekommer. Storleken på smidesskållorna varierar mellan ca 0,07 och 0,09 m i diameter. Slaggerna härrör sannolikt från sekundärsmidet, d.v.s. föremålssmidet. Endast få, mindre partier med smält lera förekommer på slaggerna. En stor del av slaggerna har ett ytligt korrosionsskikt och är därför rostbruna i färgen. De flesta bitarna är magnetiska i varierande grad och flera av slaggerna har definierats som järnhaltig slagg. Hantverk på Björkgärdet 3

4 Fynd i tvärsnitt Utvalda slagger, enstaka okulärt obestämbara fynd samt en smälta har även sågats för att kunna studeras i tvärsnitt. Totalt sågades 9 stycken fynd för studier i tvärsnitt. Resultatet av sågningen innebar att flera fynd kunde definieras närmare avseende material, innehåll och funktion. Ett viktigt resultat är att arbete med kopparlegeringar kunde beläggas i slaggmaterialet. Detta skedde genom att droppar av kopparlegeringar upptäckes i ett tvärsnitt av en smidesslagg (fnr 1974). Tvärsnittet visar alltså att man i järnsmidet även arbetat med kopparlegeringar. En möjlig tolkning är att man på Björkgärdet arbetat med dekorationer i föremålssmidet. Nedan presenteras de sågade fynden efter material, i det här fallet slagg, kopparlegering och därefter bergart/mineral. Bildtexter är placerade under bilderna. Fnr 597, A Smidesslagg med mindre koncentrationer av metalliskt järn. Dessa ses som ljusa partier i slaggen. Fnr 611, A Smidesskålla med mindre koncentration av metalliskt järn. 4 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning

5 Fnr 633, A Mindre smidesslagg med koncentrationer av metalliskt järn. Fnr 661, A9733. Smidesslagg utan järninnehåll. Fnr 1642, A5958. Smidesslagg utan järninnehåll. Fnr 1974, A Smidesslagg med inneslutningar av ett flertal droppar av kopparlegering. Dropparna varierar i färg från gult till rödgult. Möjligen innehåller slaggen centralt även mindre partier av metalliskt järn. Hantverk på Björkgärdet 5

6 Fnr 26, A Smälta av kopparlegering. Möjlig gjuttapp. Smältans ljusgula färg tyder på en relativt låg kopparhalt. Fnr 646, A Fragment av delvis smält och eldsprängd sten samt mindre partier av slagg. Väggmaterial från ässja. Fnr 1458, A Naturligt förekommande mineral (svavelkis). Utvändigt finns järnoxid och järnhydroxid, vilket ger mineralet ett slaggliknande utseende. 6 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning

7 Verktyg, redskap och föremål i järn En okulär granskning av ett antal verktyg, redskap och föremål i järn utfördes med syftet att om möjligt bestämma deras funktion. Målet med denna granskning var att nå fram till en tolkning om vilka hantverk som bedrivits på platsen. Nedan presenteras verktygen och föremålen efter sakord. Borr Fnr 821. Borr för trä. Kam Fnr 531. Lätt böjd tagg till ullkam. Ullkammar är de äldsta kända verktygen i Norden för att preparera ull för spinning. De användes i par. Kammarna består av en eller flera rader med järntaggar fastsatta i ett långsmalt fäste av trä. Mitt på fästet var handtag anbringade i vinkel mot tänderna (Tengnér 1995:21 f. och där anförd litteratur). Kammarna användes för att avlägsna den korta ullen samt brutna fibrer före handspinningen. Hantverk på Björkgärdet 7

8 Mejslar Mejslar på rad. Samtliga eggar neråt i bild. Från vänster; fnr 1907, 1966, 426, 1904 och 337. Mejslar användes för avhuggning och avskrotning av ett arbetsstycke. Bland den mängd mejslar av järn från järnåldern, är det svårt att skilja på de verktyg som använts vid metallsmide, och de som använts för andra ändamål (Oldberg 1943:90 f.). Från Björkgärdet finns dock ett fynd (fnr 1907) som med stor sannolikhet använts vid metallarbete. Fnr Huggmejsel för avhuggning av metall. 8 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning

9 Pincetter Fnr 539 och 456. Fnr 456 till höger i bild. Pincetter har använts som redskap vid hantverk, till exempel vid ädelmetallhantverk. Punsar Punsar på rad. Samtliga spetsar nedåt i bild. Från vänster; fnr 533, 1879, 259, 540, 1883, 1901, 543, 853 och Punsar har främst använts till punsning, drivnings- och ciseleringsarbete av metallföremål. Den sistnämnda tekniken förekommer dock främst under vikingatid (Oldeberg 1943:66 ff.). I materialet finns flera olika slags punsar. De tre mindre punsarna (fnr 1901, 543 och 1893) har varit skaftade. Samtliga punsar är skadade i spetsen och detta är troligen anledningen till att de kasserats. Hantverk på Björkgärdet 9

10 Skåljärn Fnr 294. Skåljärnet sett från sidan. Eggen till vänster i bild. Skåljärn för träsmide. Används som verktyg vid arbete i massivt trä. Eggen är avbruten. Verktyg Fnr 512. Verktyg med egg. Eggen till vänster i bild. Verktyget liknar en skalpell i utförande. Tolkningen avseende funktion är osäker. Skärande verktyg. Ämnesjärn Fnr 317 och 286. Fnr 286 till höger i bild. Två skrotbitar från ämnesjärn. Skrotbiten till höger i bild har ett tydligt huggmärke. 10 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning

11 Föremål i kopparlegering En okulär granskning av några föremål i kopparlegering utfördes med syftet att om möjligt bestämma deras funktion. Målet med denna granskning var att nå fram till en tolkning om vilka hantverk som bedrivits på platsen. Nedan presenteras föremålen efter sakord. Smälta Fnr 26. Smältan antyder att man på platsen arbetat med gjutning av kopparlegeringar. Möjlig gjuttapp. Ten Fnr 245. Tenen antyder att man på platsen arbetat med kopparlegeringar. Tolkningen att föremålet utgör en avbruten och omvikt prydnadsnål är dock möjlig. Sammanfattning Fyndmaterialet pekar på att ett relativt varierat hantverk har bedrivits på Björkgärdet. I materialet finns fynd som hör samman med järnsmide, gjutning och arbete med kopparlegeringar, avhuggning och avskrotning, dekorarbete på metall, träsmide samt textilarbete. Hantverk på Björkgärdet 11

12 Slaggmaterialet, fragment av ässjeinfodring, väggmaterial från ässja samt ämnesjärn visar att föremålssmide i järn förekommit på platsen. I järnsmidet har även arbete med kopparlegeringar förekommit. En tolkning är att man på Björkgärdet har arbetat med dekorationer/ inläggningar i föremålssmidet. Spår efter arbete med gjutning i kopparlegering/metall finns i och med fyndet av smältan (fnr 26) samt tenen (fnr 245), men även i form av fynd av två degelfragment med rödfärgade utsidor (fnr 923 och 1801). Till gjuterimaterialet hör också fyra eventuella gjutformsfragment (se Holback, bilaga 6 för vidare diskussion om gjuterimaterialet på Björkgärdet). Mejslar har använts till avhuggning och avskrotning av arbetsstycken i metall, men kanske har mejslar använts även för andra ändamål. Fynd som hör samman med dekorarbete på metall är punsar i olika utföranden. Eftersom samtliga är skadade i spetsen är det svårt att uttala sig om de eventuella dekorelementen på punsarna. En borr (fnr 821) och ett skåljärn (fnr 294) är fynd som hör samman med hantverket träsmide. Slutligen finns ett fynd (fnr 531) som hör samman med textilarbete, nämligen en tagg till en ullkam. Sammanfattningvis kan sägas att fyndmaterialet väl speglar den bredd av hantverk som har funnits vid en lokal av denna karaktär. Referenser Oldeberg, A Metallteknik under förhistorisk tid. Del 2. Lund. Tengnér, B Verktyg vid Birkas stadsvall. CD-uppsatser i laborativ arkeologi läsåret 94/95, Vol. 1. Stockholm. 12 UV GAL PM 2012:2 Geoarkeologisk undersökning