Väg 288, Jälla Hov, Rasbo socken 2009

Transkript

1 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, startsida Förundersökningar och utredningar längs väg 288 genom Med start första juni och cirka fyra veckor framåt kommer UV att genomföra utredningar och förundersökningar på ett tjugotal platser i någon mil nordost om Uppsala. Bakgrunden till undersökningarna är att Vägverket planerar att bygga ut den olycksdrabbade väg 288, sträckan Jälla till Hov, och att man måste fastställa var det kan finnas fornlämningar innan vägbygget kan dra igång. På de platser där fornlämningar är kända sedan tidigare gäller det att skaffa sig en uppfattning om hur stora de är, vilka typer det rör sig om och vilka dateringar de har. I åkermarken vid Örby misstänker man att det finns förhistoriska boplatser. Foto: UV Uppsala. (Klicka på bilden för att se en större version.) Niclas Björck och Thomas Eriksson granskar en möjlig husgrund vid Älby. Foto: UV Uppsala. (Klicka på bilden för att se en större version.) är en av Upplands fornminnesrikaste, men också en av de minst beforskade. Äldre undersökningar har gjorts av enstaka gravar och under nyare tid har man grävt mindre delar av boplatser. Men om man jämför med till exempel den närbelägna Uppsalaslätten är det tydligt att mycket återstår att göra i Rasbo vad gäller arkeologi och bygdens äldre kulturhistoria. Vid Hov finns tydliga lämningar, antagligen från bronsålder. I bildens högra kant kan man till exempel se en skärvstenshög. Foto: UV Uppsala. (Klicka på bilden för att se en större version.) Socknen är välavgränsad med blockrika moränområden och gränsen mot Uppsalaslätten är tydlig. Men vattensystemen medför en naturlig kontakt med övriga Tiundaland mot Funbosjön och mot Attundaland genom Lejstaån. Rasbo är egentligen ett typiskt exempel på en urbygd, det vill säga en väldefinierad bygd där bland annat mängden fornlämningar och bevarade ortnamn tillåter fördjupade studier av förhållanden i äldre tider. Lämningar från stenålder, neolitisk tid, finns förmodligen på nivåer över 25 meter i anslutning till den dåtida kustlinjen. Bronsåldersmiljön är rik med gravrösen och skärvstenshögar. Vid en inventering som nyligen gjorts inför vägbygget har man också hittat nya skålgropar på flera ställen. Från järnålder finns talrika gravfält och enstaka undersökta vikingatida gravar talets bytomter ansluter ofta till dessa gravfält. Vi förväntar oss att arkeologin längs den 14:34:40]

2 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, startsida nya vägsträckan kommer att ge en representativ bild av bygdens äldre historia. Utredningarna och förundersökningarna kommer att beröra boplatser och kanske gravar, troligtvis från brons- och järnålder, och agrara lämningar från förhistorisk och historisk tid. Till och med ett äldre torp och en kvarnlämning kommer att bli föremål för arkeologernas granskande blickar. En mycket tydlig stensträng vid Hov. Foto: UV Uppsala. För att Vägverket ska kunna påbörja vägbygget redan under början av sommaren kommer arkeologerna att koncentrera sina insatser till ungefär en månad, med tre arbetslag som kommer att arbeta parallellt. Upp 14:34:40]

3 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, kartor Utsnitt ur Fastighetskartan som visar den nya vägsträckningen (svarta linjer) och förundersökningsområden (rött) för sträckan Jälla Hov, väg 288. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr 601-/1608. (Klicka på kartan för att se en större version.) 14:34:45]

4 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, resultat av förundersökningar och utredningar för väg 288 i Förundersökningarna i Rasbo börjar lida mot sitt slut. Vi har haft fem intensiva veckor i fält och resultaten är över förväntan. Vi har hittat flera stora fornlämningskomplex där dateringarna sträcker sig från bronsålder till 1800-tal. Det har kommit fornlämningar på nästan samtliga lokaler. Det rör sig om allt från hus, kvarnar och tegelugnar till gravar. Uppe på ett krön hittade vi en stor stenram runt ett hus. Typen brukar kunna dateras till cirka 200 till 700 efter Kristus. Läget måste ha varit magnifikt. Foto: Mia Englund. (Klicka på bilden för att se en större version.) Nu börjar analysarbetet av alla fynd och inmätningar och rapportskrivandet. De stora slutundersökningarna kommer att antagligen göras nästa år. De kommer att kunna ge mycket ny kunskap om en rik men outforskad bygd i Uppsalas närhet. En rest sten, en grav från järnåldern. Alldeles intill fann vi en boplats från samma epok. Foto: Mia Englund. Från bronsålder har det kommit fyra platser med lämningar av olika omfattning. Två verkar vara små lokaler som ligger lite avsides i bygden. En av platserna har istället en helt annan karaktär. Den ligger centralt i landskapet och har ett stort antal skärvstenshögar, stensträngar och röjda ytor. Kanske har det varit en centralboplats i bygden. Grävmaskin och arkeolog i nära samarbete i ett av sökschakten. Fredrik Larsson ligger och rensar framför maskinen. Foto: Mia Englund. 14:34:54]

5 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, resultat Planering i midsommargrönskan. Maria Lingström, Torbjörn Jakobsson Holback och Fredrik Larsson står mitt bland hundkäxen. Foto: Mia Englund. Spännande är också boplatserna från järnåldern. En av lokalerna är mycket speciell. Högt uppe på en kulle har det legat ett hus med stenramskonstruktion. Här ifrån har man kunna se ut över hela nejden och kanske framförallt synts vida omkring. På en boplats Fann vi det här dräktspännet av kopparlegering. Det är en del av ett likarmat spänne från 850-talet. Foto: Thomas Eriksson, UV Uppsala. Vi hittade en nyckel till ett bultlås på en av boplatserna. Typen kommer från medeltiden. Foto: Thomas Eriksson. Eva Hjärthner Holdar i full fart med att undersöka ett stolphål i något vi tror är en vägglinje till ett hus. Huset låg intill skärvstenshögar och är troligen från bronsålder eller äldre järnålder. Foto: Thomas Eriksson. (Klicka på bilden för att se en större version.) På en annan stor lokal har det kommit kulturlager och stolphål i massor. Flera fynd visar att det rör sig om en boplats som har varit bebodd under vikingatid in i medeltid. Vikingatiden är annars en tidsepok som vi känner till mest genom gravfynd. Här kommer det att finnas stora möjligheter att studera hur människorna också bodde och verkade. Vid Lejstaåns västra fåra låg prästgårdens kvarn. I dag syns inte mycket i den täta lövskogen. Denna kvarnplats ligger utanför vägområdet. Foto: UV. Lejstaåns östra åfåra är uttorkad idag. En gång låg här två kvarnar. Resterna mäts in med GPS av Torbjörn Jakobsson Holback. Foto: Thomas Eriksson. (Klicka på bilden för att se en större version.) Intill en trolig grav kom den här mynningskärvan 14:34:54]

6 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, resultat från bronsåldern. Den har en ovanlig hank som nästan liknar ett ansikte med stor näsa. Foto: Torbjörn Jakobsson Holback. Förutom de förhistoriska lämningarna har det kommit flera intressanta lämningar från historisk tid. En av de mest intressanta kanske är den lilla kvarnön vid Västersta i Lejstaån. Här har det funnits kvarndrift, kanske från 1500-talet och framåt. Såväl kyrkan, frälset och kronan var inblandad i kvarnarna, för att kunna kontrollera skatteintäkterna. På ön och intill ön finns det lämningar efter minst tre kvarnar. Kvarnarna på ön har varit övergivna sedan början av 1700-talet så de kan vara ostörda och välbevarade. Här är källargrunden till ett torp som har legat i backen ovanför. Den är en av undersökningens yngsta lämningar och är 100 till 200 år gammal. Foto: Maria Lingström. (Klicka på bilden för att se en större version.) Thomas Eriksson Upp 14:34:54]

7 Väg 288, Jälla-Hov,, arkeologiska utredningar och förundersökningar, kontakt RAÄ UV Mitt tel: e-post: Thomas Eriksson Fredrik Larsson Anton Seiler Niclas Björck 14:35:00]