Nytt djurstall i Södra Gärdslösa

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nytt djurstall i Södra Gärdslösa"

Christer Sandberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Nytt djurstall i Södra Gärdslösa Öland Kalmar län Arkeologisk utredning, Södra Gärdslösa 4:10, Gärdslösa socken, Borgholms kommun Ludvig Papmehl-Dufay KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning rapport 2008

2 Nytt djurstall i Södra Gärdslösa Öland Kalmar län Arkeologisk utredning, Södra Gärdslösa 4:10, Gärdslösa socken, Borgholms kommun Författare Ludvig Papmehl-Dufay Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg Kartor publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN X Abstract This report presents the results from an archaeological inquiry performed by Kalmar County Museum at Södra Gärdslösa, in the parish of Gärdslösa on Öland, Sweden, during one day in March The investigation, which was caused by plans to construct a new stable-building, was carried out by means of the digging of test-trenches with a mechanical excavator. Twelve such trenches were dug, and no traces of prehistoric remains could be detected. [2]

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Topografi och fornlämningsmiljö... 6 Syfte och metod... 9 Resultat Åtgärdsförslag Referenser Tekniska och administrativa uppgifter [3]

4 Sammanfattning Under sammanlagt en dag i mitten av mars 2008 genomförde Kalmar läns museum en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Södra Gärdslösa 4:10 i Gärdslösa socken på östra Öland. Anledningen till utredningen var planer på uppförande av nytt djurstall med tillhörande gödselbrunn, och beställare var Roger Larsson. Utredningen genomfördes med hjälp av sökschaktsgrävning med maskin, och kunde inte påvisa någon förekomst av fornlämningar inom det för byggnationen avsatta området. Rekommendationen från Kalmar läns museums sida är därför efter slutförd arkeologisk utredning att inga fler antikvariska insatser är nödvändiga inför byggnationen av djurstallet. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Kalmar län. [4]

5 Figur 1. Kalmar län med utredningsområdet markerat (svart pil). [5]

6 Topografi och fornlämningsmiljö Södra Gärdslösa är beläget på mellersta Ölands östra sida, med Östersjön ca 2 km mot öster och nordligaste delen av Mittlandsskogen ungefär lika lång åt väster (fig 1). Området är mycket fornlämningsrikt, och uppvisar lämningar från stora delar av förhistorien. En karta över närområdet med registrerade fornlämningar markerade visas i fig 2, och de lämningar som markerats listas även i tabell 1. Utredningsområdet är beläget i tidigare åkermark, mellan 15 och 20 m över havet på den östra landborgen strax väster om landsvägen. Jordarten inom området utgörs av bitvis blockrik moränlera. På östra sidan vägen är ett stort antal järnåldersgravar registrerade, både i form av gravfält och ensamliggande gravar (t ex Raä , Raä ). Vid ett flertal tillfällen har gravar framkommit som ej varit synliga ovan mark, och fornlämningarna ger här intrycket av ett mer eller mindre sammanhållet gravfält som sträcker sig genom hela byn Omkring 500 m NO om utredningsområdet finns även ett boplatsområde (Raä 162) med fynd som antyder en datering till järnåldern och historisk tid. Vidare finns ca 500 m söderut två runstenar vilka kan dateras till 1000-talet e Kr (Raä 97 och 98). I gärdslösa kyrka, som är Ölands bäst bevarade medeltidskyrka, finns fyra runstensfragment från 1000-talet e Kr. Ett av dessa fragment var länge försvunnet, men återfanns vid en arkeologisk förundersökning i samband med ombyggnadsarbeten i kyrkan (Alexandersson 1999). Mot norr, söder och väster finns ett stort antal registrerade boplatser med fynd av bland annat slagen flinta vilket tyder på att de kan dateras till stenåldern (t ex Raä , , , ). Ett fåtal platser har även fynd vilka antyder en datering till stenålderns yngre del (Raä 185, 211, 221). Vidare finns på några av platserna (Raä 199, 211) fynd av lerklining, slagg m m som antyder att även senare perioder kan finnas representerade i boplatsmaterialet. Utöver de forntida lämningarna finns rakt öster om vägen i höjd med utredningsområdet en minnessten över poeten Erik Johan Stagnelius (Raä 119). [6]

7 Figur 2. Utredningsområdets omgivningar, med registrerade fornlämningar markerade (röd skraffering och röda stjärnor). [7]

8 Tabell 1. Lista över de fornlämningar som markerats i figur 2. Raä nr Typ Datering 97 Runsten Vikingatid 98 Runsten Vikingatid 113 Domarring Järnålder 114 Stensättningar Järnålder 115 Flatmarksgrav Järnålder 119 Minnessten Stagneliusstenen 129 Flatmarksgrav Järnålder 130 Stensättning Järnålder 162 Rest sten, boplatsområde Järnålder, historisk tid 185 Boplats Yngre stenålder-äldre bronsålder 186 Boplats Stenålder 199 Boplats Förhistorisk tid 210 Boplats Stenålder 211 Boplats Yngre stenålder-järnålder 216 Boplats Stenålder 217 Boplats Stenålder 221 Boplats Yngre stenålder 222 Boplats Stenålder [8]

9 Syfte och metod Utredningens syfte var att fastställa huruvida fornlämning finns inom området som kan komma att beröras av den planerade exploateringen. Detta uppnåddes genom sökschaktning med grävmaskin över den berörda ytan, samt handrensning och dokumentation av eventuella framkomna lämningar. Samtliga ingrepp och påträffade lämningar mättes in med GPS i Rikets nät (RT90 2,5 gon V och RH 70). Resultatet av utredningen ska kunna fungera som ett fördjupande kunskapsunderlag inför Länsstyrelsens fortsatta beslut i ärendet. [9]

10 Resultat Totalt grävdes 12 schakt till en sammanlagd längd om ca 130 m. Schaktens spridning framgår av fig 3. Ploglagret var som regel omkring 0,3 m djupt, varpå vidtog en bitvis blockig och hårt packad undergrund av moränlera. I västligaste delen av området vidtog under ploglagret i två av schakten ett humöst sandigt ca 0,1-0,2 m tjockt lager innehållandes en del små snäckskal. Inga tecken på mänsklig verksamhet kunde iakttas i lagret, trots ihärdigt rensande, och tolkningen står fast att det rör sig om ett naturligt bildat lager, kanske någon form av försumpning eller liknande. De enda tecken på mänsklig verksamhet som framkom inom utredningsområdet var två täckdiken, det ena med tegelrör och det andra med plaströr som dränering. Fornlämning kunde således inte påvisas inom området. Figur 3. Schaktens spridning över utredningsområdet. [10]

11 Åtgärdsförslag Då ingen fornlämning kunde påvisas vid utredningen, och då schaktet placerades relativt tätt och jämnt utspridda över ytan, bedöms det som troligt att ingen fornlämning står att finna inom det för exploateringen avsedda området. Kalmar läns museum anser därför att inga ytterligare antikvariska insatser behövs i området innan stallbyggnationen påbörjas. Notera att detta är ett förslag, beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Kalmar län. [11]

12 Referenser Alexandersson, K Återfunnen runsten, Gärdslösa kyrka. Gärdslösa socken, Borgholms kommun, Öland. Arkeologisk förundersökning rapport 1999:4, Kalmar läns museum. [12]

13 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Kalmar läns museums dnr: Uppdragsgivare: Roger Larsson, Södra Gärdslösa 11, Borgholm Landskap: Öland Kommun: Borgholm Socken: Gärdslösa Fastighet: Södra Gärdslösa 4:10 Fornlämningsnr: - Ek. karta: 4H 9b Gärdslösa X koordinat: Y koordinat: M ö h: Fältarbetstid: mars 2008 Antal arbetsdagar: 1 Maskintid: 4 tim Personal: Ludvig Papmehl-Dufay Fynd: - Prover: - Ritningar: Alla schakt och påträffade lämningar mättes in med GPS i Rikets nät (RT90 2,5 gon V och RH 70). Mätfilerna finns lagrade i Kalmar läns museums digitala arkiv, sorterade på landskap, socken och objektnummer. Fotomaterial: Digitala bilder från undersökningen finns lagrade i Kalmar läns museums digitala arkiv, under Du93: 1-5. [13]

Relevanta dokument

Förundersökning inom del Raä 239

Förundersökning inom del Raä 239 Förundersökning 2010 Tomteby 1:4, Räpplinge socken, Borgholms kommun, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:15 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum