Boverket. Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer"

Transkript

1 Boverket Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

2 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Boverket september 2005

3 Titel: Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer. Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal: Tryck: NRS Tryckeri AB, Huskvarna ISBN: Sökord: hållbar utveckling, boende, bostäder, småhus, småhusområden, villor, villaområden, flerbostadshusområden, torg, boendemiljö, livsmiljö, service, kommunikationer, underhållsbehov, stadsförnyelse, energianvändning, kommuner, statistik, förnyelse, bostadsområden, stadsutveckling, bostadspolitik. Diarienummer: /2005 Omslagsfoto: Krister Engström. Solhusen i Gårdsten i Göteborg, som tilldelades World Habitat Award Juryns motivering var: En kombination av innovativa miljö-, energimässiga och sociala åtgärder har tillämpats i detta tidigare problemområde i Göteborg, vilket förvandlats till ett omtyckt och attraktivt bostadsområde. Boendeinflytande i såväl planeringsprocessen som skötsel och drift av området bidrar till en lyckad integrering av svenska familjer och invandrarfamiljer. Till detta bidrar införande av gemensamma utrymmen, särskilt de gemensamma växthusen. Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2005

4 Sammanfattning 3 Förord Om målet om en långsiktigt hållbar utveckling ska ha någon verklig betydelse i bostads- och stadspolitiken måste man fundera över vad detta kan innebära i den befintliga bostadsbebyggelsen. Boverket har på regeringens uppdrag analyserat förutsättningarna för att nå en långsiktigt hållbar utveckling i tre olika boendemiljöer och hur behovet av förnyelse ser ut i dessa. Det gäller folkhemmets flerbostadshusområden, rekordårens stora flerbostadshusområden och de storskaliga småhusområdena från senare delen av rekordåren. Vi presenterar här en allsidig belysning av hållbarhetsfrågorna i boendemiljöer som står för väsentliga delar av den befintliga bebyggelsen. Metodologiskt sett visar detta arbete att med en geografisk utgångspunkt kommer det sektorsövergripande angreppssättet på köpet. I sista delen av rapporten för vi en diskussion kring samlade insatser för en förnyelse av storskaliga boendemiljöer. Vi hoppas att detta kan fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner om hur statlig bostads- och stadspolitik skulle kunna sammanföras i en strategi för att åstadkomma en hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Denna rapport har tagits fram av en arbetsgrupp ledd av Ulrika Hägred och i övrigt bestående av Madeleine Hjortsberg, Olov Schultz och Paul Silfwerberg. Därutöver har ett stort antal personer på Boverket bidragit med underlag och synpunkter. Vi har haft en konstruktiv dialog med Sveriges kommuner och landsting, Vägverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Formas, Integrationsverket, SCB och NUTEK, som alla bidragit med erfarenheter och synpunkter. Vi vill gärna rikta ett särskilt tack till Sonja Vidén och Ingela Blomberg på KTH för ovärderlig hjälp med granskning av stora delar av materialet. Karlskrona september 2005 Ulf Troedson överdirektör

5 4 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

6 Sammanfattning 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Del I Utgångspunkter Problembild Uppdrag och syfte Avgränsningar Uppläggning av rapporten Metoder och källmaterial Del II Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv...17 Folkhemmets flerbostadshusområden...17 Planmässiga förutsättningar i bostadsområdena från folkhemstiden...18 Folkhemmets boendemiljöer hur områdena fungerar att leva i...21 Sociala förutsättningar i folkhemmets boendemiljöer...23 Miljömässiga förutsättningar i folkhemmets flerbostadshus...26 Folkhemshusens skick Rekordårens storskaliga flerbostadshusområden...33 Planmässiga förutsättningar i rekordårens flerbostadshusområden...34 Rekordårens storskaliga boendemiljöer hur de fungerar att leva i...37 Sociala förutsättningar i rekordårens storskaliga boendemiljöer...40 Miljömässiga förutsättningar i rekordårens flerbostadshus...44 Rekordårsfastigheternas skick Rekordårens småhusbebyggelse. 53 Planmässiga förutsättningar i småhusområdena från rekordåren...54 Rekordårens villamiljöer hur de fungerar att leva i...57 Sociala förutsättningar i rekordårens villaområden...58 Miljömässiga förutsättningar i småhusen från rekordåren...59 Rekordvillornas skick Del III Vad krävs för en hållbar utveckling i dessa boendemiljöer?...69 Utveckling av boendemiljön och infrastrukturen...69 Slutsatser Insatser för ökad trivsel och social integration...75 Slutsatser... 81

7 6 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Fastighetstekniska förbättringar och miljöanpassning...83 Slutsatser Erfarenheter från olika stödformer och andra länder...88 Sammanfattning Vad kan man lära av andras erfarenheter?...94 Del IV Fem kärnfrågor för förnyelse i storskaliga boendemiljöer Mandat och verktyg för kommunerna i bostadspolitiken...98 Hållbar stadsutveckling måste avse hela staden...98 Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen...99 Modell för ortsanalyser Behovet av ett lägenhetsregister Kommunernas kompetens Stärkta samband mellan bostadsområde och stad Kommunikationerna intar en nyckelroll Nya kvarter och gator kan binda samman delarna Kompetens och erfarenhetsspridning Levande torg i boendemiljöerna Samverkan för förnyelse Mellankommunal samordning vid handelsetableringar Institutionella hinder för positiv utveckling i bostadsområden Anpassning av bostäder och boendemiljöer Underhåll och ombyggnad Reservationer för framtida underhåll. 106 Framsynt tillgänglighetsplanering Minskad energianvändning och förnybar energi Avveckling av elvärme och fossila bränslen i småhusen Utredning av energieffektiviseringsåtgärder Kunskapsspridning om betydelsen av styr- och reglerteknik Slutord Källor och litteratur

8 Sammanfattning 7 Sammanfattning Boverket har på regeringens uppdrag analyserat förutsättningarna för och behovet av förnyelse för att nå en långsiktigt hållbar utveckling i olika delar av bostadsbebyggelsen. Vi har valt att fokusera på tre boendemiljöer folkhemmets flerbostadshusområden, rekordårens storskaliga flerbostadshusområden och de stora småhusområdena från senare delen av rekordåren. Alla bostadsområden inom var och en av de här tre kategorierna har naturligtvis inte samma förutsättningar. De boendemiljöer som vi har inriktat oss på är de mer storskaliga inom varje grupp. Den statistik som redovisas avser visserligen alla hus eller lägenheter inom respektive årgång och typ, men våra kommentarer och slutsatser avser alltså huvudsakligen de större bostadsområdena. Ändå har det för att överhuvudtaget kunna säga något övergripande om dessa olika typer av boendemiljöer varit nödvändigt att generalisera, ibland ganska grovt. En praktiskt användbar analys av förutsättningarna för en hållbar utveckling i en viss boendemiljö och vilka åtgärder som krävs, måste självklart göras för just det bostadsområdet. Hållbar utveckling i stads- och bostadspolitiken Hållbar utveckling är ett utomordentligt svårt begrepp, som kan hanteras och definieras på många olika sätt. Vi har valt att låta urvalet av fakta och sättet att sortera dem visa hur vi uppfattar att detta begrepp kan förstås i ett bostads- och stadspolitiskt sammanhang. Vi har försökt belysa boendemiljöernas planmässiga förutsättningar för en hållbar utveckling, hur områdena fungerar att leva i, sociala förutsättningar, miljömässiga förutsättningar och bostädernas och fastigheternas skick. Under dessa rubriker har vi sorterat in egenskaper som vi menar har betydelse för möjligheterna att nå en ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Brist på underlagsmaterial med områdesperspektiv Det har inte alltid varit lätt att hitta material statistiskt eller annat som belyser hållbarhetsfrågor i boendet ur ett områdesperspektiv. I bästa fall kan man genom att kombinera variablerna byggår och hustyp hitta användbara data. Särskilt svårt är det med energi- och miljöstatistiken, där det ofta helt saknas uppdelning av det slaget. Det behövs utan tvekan mer forskning och utveckling som belyser hållbarhetsfrågorna ur ett områdesperspektiv. Dessutom upplever vi att statistiken om bostäder och boendeförhållanden är mycket bristfällig idag. Det är därför ytterst angeläget att ett landsomfattande lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet införs så snart som möjligt. Förutsättningar för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Alla de tre boendemiljöer som vi har studerat präglas av tankar om funktionsseparering och trafikseparering men detta är mest konsekvent genomfört i rekordårsbebyggelsen, med följder såväl för socialt liv och trygghet som för den lokala servicens bärkraft.

9 8 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Den ursprungliga grannskapstanken har numera ofta fått stryka på foten servicen är bristfällig och det saknas mötesplatser för de boende i området. Men folkhemsbebyggelsen ligger vanligen ganska nära stadens eller tätortens centrala delar och har dessutom ofta kvar en del småskalig service. Småhusboendet i sin tur bygger i så hög grad på bilberoende att människor där inte ens förväntar sig att det ska finnas service i området. I rekordårens storskaliga flerbostadshusmiljöer gör däremot kombinationen av ett perifert läge och en hög andel icke-bilburna invånare att områdena är mer känsliga för en avveckling av servicen. Avsaknaden av naturliga mötesplatser är dessutom ofta ett allvarligare problem i dessa boendemiljöer, som många gånger upplevs som ödsliga och otrygga. Detta förstärks inte sällan av en generellt sett torftigare miljö. Det brister i tillgängligheten för äldre och funktionshindrade i alla tre bebyggelsetyperna, men framförallt i folkhemshusen. Där är lägenheterna små och kök och badrum ofta trånga. De flesta hus saknar hiss. Rekordårens flerbostadshusområden har rymligare lägenheter med bättre kök och badrum och fler hisshus, men även här behövs åtgärder. Småhusen är mestadels i ett plan med väl tilltagna ytor. Där är det framförallt alternativa boendeformer som behövs för dem som inte längre kan eller vill sköta ett eget hus. En hel del åldersbundet underhåll kvarstår i folkhemshusen, samtidigt som rekordårsbebyggelsen nu behöver en omfattande upprustning. Skicket på småhusen varierar beroende på ägarnas intresse och kompetens. Särskilt i rekordårsbebyggelsen finns omfattande problem till följd av rena konstruktionsfel. Det handlar till stor del om fuktskador. Småhusområdena från rekordåren uppvärms fortfarande till största delen med el, även om andelen med direktverkande elvärme har minskat från 75 till 30 procent. Bara 11 procent är anslutna till fjärrvärme. Det är betydligt sämre energieffektivitet i småhusen från rekordåren än i dem som byggts på senare tid. I flerbostadshus används generellt sett betydligt mer energi per ytenhet för uppvärmning än i småhus, men det ser inte värre ut i rekordårsbebyggelsen än i mycket av det som byggs idag. Flerbostadshusen är i hög utsträckning anslutna till fjärrvärme, som till en allt större del kommer från förnybara energikällor. Många av folkhemshusen har dålig isolering, med åtföljande energiförluster. Var behövs det särskilda insatser? statens roll Vi drar slutsatsen att en hel del av den förnyelse som behövs kommer att ske på marknadens villkor, utan särskilda insatser eller ingripanden från statens sida. Det gäller såväl en kontinuerlig utveckling av boendemiljön och infrastrukturen som förnyelse för en ökad trivsel och en bättre social integration, liksom underhåll och modernisering för att komma till rätta med fastighetstekniska brister och miljöproblem. Men inom alla dessa områden kan det ändå behövas ett visst statligt engagemang, beroende på vilken ambitionsnivå samhället har. För att kommunerna ska kunna leva upp till sina åtaganden när det gäller att utveckla boendemiljön och infrastrukturen behöver de adekvat kompetens och ändamålsenlig statistik. Staten kan främja detta och på olika sätt stödja kommunerna. Genom sina verk och myndigheter kan staten stimule-

10 Sammanfattning 9 ra och sprida erfarenheter kring olika former av samverkan i stadsförnyelsearbetet, samt medverka t.ex. i att utveckla goda trafiklösningar. För att öka trivseln och den sociala integrationen behöver det skapas bättre förutsättningar för kontakter mellan människor i bostadsområdena. Och för att bryta segregationen behövs strukturförändrande insatser, t.ex. att rent fysiskt med kommunikationer och kompletteringsbebyggelse knyta bostadsområdet närmare an till den övriga staden eller tätorten. De boendes delaktighet och bostadsföretagens roll i förnyelsearbetet är av avgörande betydelse. Staten kan främja erfarenhetsåterföring mellan kommuner och bostadsföretag runt om i landet och genom länsstyrelser och myndigheter vara mer närvarande och deltagande i kommunernas arbete med stadsförnyelse och hållbar utveckling. När det gäller insatser till följd av fastighetstekniska brister eller miljöproblem bedömer Boverket att det behövs ett statligt stöd för att öka tillgängligheten för äldre och funktionshindrade i de äldre delarna av bostadsbeståndet. Och om man från samhället sida vill påskynda övergången från elvärme och fossila bränslen till förnybar energi behövs sannolikt mer kunskapsstöd till enskilda. Slutligen bedömer vi att det mot bakgrund av det omfattande renoveringsbehov, som återstår i såväl folkhemshusen som rekordårsbebyggelsen, behövs ett generellt stöd till ombyggnad och underhåll. Fem kärnfrågor I sista delen av rapporten för vi en diskussion om tänkbara insatser för en förnyelse av storskaliga boendemiljöer. Vi identifierar fem kärnfrågor, kring vilka statliga insatser skulle kunna samlas. Dessa är: mandat och verktyg för kommunerna i bostadspolitiken, t.ex. tydligt ansvar och adekvat kompetens, förstärkta samband mellan bostadsområde och stad, via t.ex. kommunikationer och kompletteringsbebyggelse, levande torg i boendemiljöerna, som kan ha hävstångseffekt på områdenas attraktivitet och anseende, anpassning av bostäder och boendemiljöer för att möta nya krav och behov och slutligen minskad energianvändning och övergång till förnybar energi. Vi hoppas att detta kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner om hur man ska kunna kombinera statlig bostads- och stadspolitik i en strategi för att åstadkomma en hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Slutord I det här arbetet har det varit alldeles nödvändigt med en sektorsövergripande ansats. Vi har verkligen fått erfara, dels att det knappast går att renodla olika aspekter av hållbar utveckling, dels att behovet av förnyelse i boendemiljön sträcker sig över många arbetsfält, som inte sällan griper in i varandra. En övergripande slutsats blir därför att man måste arbeta tvärsektoriellt och med många olika angreppssätt samtidigt för att lyckas i ett förnyelsearbete som syftar till att nå en hållbar utveckling i olika boendemiljöer.

11 10 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

12 Utgångspunkter 11 Del I Utgångspunkter Problembild Vi står inför ett omfattande behov av tekniskt underhåll och upprustning av det befintliga bostadsbeståndet. Det gäller inte minst inom de delar som byggdes under de så kallade rekordåren på och 70-talen, där husen nu börjar bli så gamla att det krävs stambyten mm. Problemen där förstärks dessutom i många fall till följd av tekniska brister i det ursprungliga utförandet. Den äldre bebyggelsen är i viss mån redan upprustad men i en betydande del av den så kallade folkhemsbebyggelsen från 50-talet återstår en hel del att göra. På många håll skulle det också behövas en mer genomgripande förnyelse av efterkrigstidens stadsdelar och bostadsområden. Det handlar t.ex. om att öka tillgängligheten för funktionshindrade i hela boendemiljön. Men det är också mer generellt så att stadsutvecklingen, som hittills i hög grad fokuserat på stadskärnorna, behöver vidgas till att omfatta även förorter och andra mer perifera tätortsområden. Samtidigt ter det sig alltmer uppenbart att den etniska och socioekonomiska boendesegregationen trots alla insatser inte minskar utan snarare ökar och att detta är ett samhällsproblem som angår alla i samhället. Segregerade stadsdelar behöver i många fall anslutas tydligare till den övriga staden eller tätorten, såväl fysiskt som socialt. Sist men inte minst kan man konstatera att mycket stor del av vår totala energianvändning går till boendet. När vi nu står inför en omfattande upprustning av den stora del av bostadsbebyggelsen som kom till på 1950-, 60- och 70-talen, så är det ytterst angeläget att man i det sammanhanget också ställer om till en mer långsiktigt hållbar energianvändning. Uppdrag och syfte Boverket fick våren 2005 regeringens uppdrag att göra en sammanställning av information om vissa bostads- och tätortsområden, bl.a. sådana områden som utvecklats under och 1970-talens s.k. rekordår. 1 1 M2005/3370/Bo, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

13 12 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Uppdraget var alltså att ställa samman kunskap om hur det ser ut i olika delar av bostadsbebyggelsen som en grund för en diskussion om var det finns behov av förnyelse för att nå en långsiktigt hållbar utveckling och vilken typ av förnyelsearbete det kan handla om. En följdfråga blev att diskutera var det behövs särskilda incitament för att få denna förnyelse till stånd; var den inte kan förväntas genomföras på marknadsmässiga grunder. I vilka fall kan det t.ex. vara motiverat med ett statligt stöd? Vilka andra insatser från statens sida skulle kunna främja eller initiera en förnyelse för en hållbar utveckling? Vi diskuterar också hur man skulle kunna samla insatser för en förnyelse av storskaliga boendemiljöer. Den begränsade tiden för uppdraget medgav inga egna utredningar eller fältstudier utan uppdraget skulle genomföras på basis av erfarenheter och slutsatser från aktuella utvärderingar och forskningsrapporter. Denna rapport kan ses som ett underlag för fortsatta diskussioner om förnyelsebehovet i bostadsbebyggelsen och hur statlig bostads- och stadspolitik skulle kunna sammanföras i en strategi för att åstadkomma en hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Avgränsningar Vi har avgränsat genomgången till efterkrigstidens bostadsbebyggelse fram till och med 70-talet. Det var i och med folkhemstidens bostadsbyggande, från mitten av 40-talet, som det byggdes renodlade och mer storskaliga bostadsområden. Det är följaktligen här som de stora volymerna finns och det är här som tidigare studier har visat att behovet av upprustning och underhåll är som mest omfattande. Dessutom är det i dessa bostadsområden och stadsdelar, framförallt i 60- och 70-talsområdena, som de negativa effekterna av boendesegregationen får sitt tydligaste uttryck. När stadsförnyelsebehov diskuteras är det vanligen flerbostadshusbebyggelsen man talar om. Men vi menar att det inte går att bortse från 70- talets storskaliga småhusbebyggelse när det gäller att nå en mer hållbar utveckling, åtminstone ekologiskt sett. Figur 1 Bostadsbyggandet per decennium Källa: SCB

14 Utgångspunkter 13 Alla bostadsområden inom var och en av de här tre kategorierna har naturligtvis inte samma förutsättningar. De boendemiljöer som vi har inriktat oss på är de mer storskaliga inom varje grupp. Den statistik som redovisas avser visserligen alla hus eller lägenheter inom respektive årgång och typ, men våra kommentarer och slutsatser avser alltså huvudsakligen de större bostadsområdena. Vår avsikt här är att belysa behovet av förnyelse för att få till stånd en långsiktigt hållbar utveckling. Med detta avses såväl sociala och kulturella aspekter som ekonomiska och miljömässiga. Vi uppfattar att själva poängen med hållbarhetsbegreppet är att försöka beakta alla dessa aspekter samtidigt och gör därför inga försök att renodla dem, men i praktiken hamnar fokus oftast på en eller ett par hållbarhetsaspekter åt gången. En annan utmaning, som ligger i hållbarhetsbegreppet, är att det teoretiskt sett kräver ett helhetsperspektiv, vilket i praktiken är så gott som ogenomförbart. Om inte annat så görs omedvetna avgränsningar. Man kan i bästa fall åstadkomma en mångsyn, dvs. fånga upp många olika delar av verkligheten och belysa förutsättningarna för en önskad utveckling inom flera områden. I det här sammanhanget ligger tonvikten på faktorer som på ett direkt sätt har med bostäderna och boendemiljöerna eller med stadens struktur att göra. Vi utvecklar inte frågor som skolornas kvalitet eller förekomst av ohälsa, fattigdom och arbetslöshet, etc. Inriktningen på bostadsbebyggelse gör också att tonvikten hamnar på det lokala perspektivet och kommunens ansvar, snarare än på regionala strukturer och globala samband. Hållbar utveckling i ett bostads- och stadspolitiskt perspektiv Hållbar utveckling är ett utomordentligt svårt begrepp, som kan hanteras och definieras på många olika sätt. Vi har valt att låta urvalet av fakta och sättet att sortera dem visa hur vi uppfattar att detta begrepp kan förstås i ett bostads- och stadspolitiskt sammanhang. Vi identifierar fem grundläggande förutsättningar. Dessa fungerar som rubriker för att samla olika områdesegenskaper, vilka vi menar har betydelse för möjligheterna att närma sig en hållbar utveckling. Dessa är, i tur och ordning: Planmässiga förutsättningar, som vi menar kan ha bäring på alla aspekter av hållbar utveckling, Hur områdena fungerar att leva i, något som måste vara avgörande för en socialt och kulturellt sett hållbar utveckling, Sociala förutsättningar, framförallt befolkningens sammansättning och förändring, Miljö- och energifrågor, som närmast berör den ekologiska hållbarhetsaspekten, men som också handlar om samhällsekonomi och folkhälsofrågor och slutligen fastigheternas och bostädernas skick, dvs. tekniska och fastighetsekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Uppläggning av rapporten Efter detta inledande kapitel om utgångspunkterna för arbetet följer tre delar. I del II beskrivs förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling i var och en av de tre bebyggelsetyper som vi valt att fokusera på. För varje bebyggelsetyp belyser vi i tur och ordning: planmässiga förutsättningar, hur områdena fungerar att leva i, sociala förutsättningar, miljöoch energifrågor, samt fastigheternas och bostädernas skick.

15 14 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer I del III drar vi slutsatserna av detta och summerar vad vi menar framstår som behövliga förnyelseinsatser för att nå en mer hållbar utveckling i de analyserade bebyggelsetyperna. Här drar vi ihop det till utveckling av boendemiljön och infrastrukturen, insatser för ökad trivsel och social integration respektive fastighetstekniska förbättringar och miljöanpassning. Del III avslutas med några exempel på svenska och internationella erfarenheter av stödformer och andra insatser för stadsförnyelse. Vi refererar aktuella utvärderingar av statliga stöd här i Sverige och beskriver kortfattat erfarenheterna från förnyelsearbete i tre europeiska länder. Slutligen för vi i del IV en diskussion om tänkbara insatser kring vad vi uppfattar som kärnfrågor när det gäller förnyelse för en mer hållbar utveckling av olika boendemiljöer. Detta avsnitt ska ses som ett underlag för fortsatta diskussioner om vad en samlad statlig bostads- och stadspolitik kan bidra med för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Metoder och källmaterial Avsikten här är att ge en allsidig belysning av olika slags bebyggelsemiljöer ur ett samlat hållbarhetsperspektiv. Vi har avgränsat studien till att gälla tre typer av boendemiljöer, men det angreppssätt vi utvecklat skulle kunna appliceras även på andra boendemiljöer, i den mån data finns att tillgå. Framställningen utgår från analyser och kunskaper som sedan tidigare finns redovisade om förhållandena i olika typer av bostadsområden, och från förslag till insatser och åtgärder som tagits fram inom ramen för avslutade uppdrag och forskningsprojekt. Huvudsakliga källor är därför aktuella utredningar, utvärderingar och rapporter. Vi har letat efter studier som på ett systematiskt sätt beskriver egenskaper i olika typer av bostadsbebyggelse. När det gäller de fastighetstekniska bristerna och kvaliteterna utgör BOOM-gruppens 2 mångåriga forskning en utmärkt källa till information. Men när det gäller andra egenskaper planmässiga förutsättningar, boendemiljö, sociala aspekter samt miljö- och energifrågor är det klenare beställt med underlag. Det har t.ex. varit mycket svårt att hitta material som på något systematiskt sätt beskriver de miljömässiga förutsättningarna i olika typer av bostadsområden. Det har varit svårare att hitta material om villabebyggelsen än om flerbostadshusbebyggelsen. En dialog har förts med Sveriges kommuner och landsting, Vägverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Formas, Integrationsverket, SCB och NUTEK. Även andra myndigheter har kontaktats. Vi har diskuterat med forskarna Eva Öresjö på Blekinge tekniska högskola och Roger Andersson på Institutet för bostads- och urbanforskning samt med Sonja Vidén och Ingela Blomberg, BOOM-gruppen, på Arkitekturskolan, KTH. Vi har också pratat med företrädare för SABO och haft god hjälp av deras erfarenheter och publikationer, samt kontaktat kommuner, fastighetsägare, m.fl. 2 Forskargruppen för bostadsombyggnad vid arkitekturskolan KTH

16 Utgångspunkter 15 Slutligen har vi naturligtvis utnyttjat den kompetens som finns inom Boverket i såväl miljö- och energifrågor som stadsplanering och boendefrågor. Det behövs utan tvekan mer forskning och utveckling som belyser hållbarhetsfrågorna ur ett områdesperspektiv. Dessutom upplever vi att statistiken om bostäder och boendeförhållanden är mycket bristfällig idag. Det är därför ytterst angeläget att ett landsomfattande lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet införs så snart som möjligt.

17 16 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Folkhemmets punkthus kunde ibland utformas som stjärnhus. Här i Rosta i Örebro med tre lägenheter på varje våningsplan. Foto: Magnus Wahman

18 Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv 17 Del II Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv Vi har valt att fokusera på tre typer av storskaliga bostadsområden, som på många håll är i behov av förnyelse. Det är de större flerbostadshusområdena från folkhemstiden, rekordårens storskaliga flerbostadshusområden respektive de stora småhusområdena från slutet av rekordåren. Här i del II redogör vi, utifrån tidigare genomförda analyser, för vilka brister men också vilka kvaliteter som dessa bostadsområden typiskt sett har. Syftet är att på ett systematiskt sätt beskriva förutsättningarna för att nå en hållbar utveckling i dessa delar av bebyggelsen. Slutsatserna sparar vi till del III och IV. Folkhemmets flerbostadshusområden Begreppet folkhem lanserades av Per Albin Hansson redan i slutet av 1920-talet, men det var först under efterkrigstiden som folkhemsbyggandet tog fart. 3 Här avser vi bostadsområden byggda och tar fasta enbart på flerbostadshusen. Det rör sig totalt om cirka lägenheter, jämnt fördelade över allmännyttiga hyresrätter, privata hyresrätter och bostadsrätter. Men vi har främst de större bostadsområdena i åtanke i denna genomgång. Figur 2 Bostäder i flerbostadshus, byggda Källa: SCB. Upplåtelseformer avser SCB:s kalkylerade bostadsbestånd Lägenhetsstorlekar baseras på FoB90. 3 Blomberg (2003).

19 18 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Figur 3 Färdigställda bostäder i flerbostadshus Folkhemstiden i mörkare färg. Källa: SCB. Planmässiga förutsättningar i bostadsområdena från folkhemstiden Med en stadsdels eller ett bostadsområdes planmässiga förutsättningar och förhållanden menar vi här områdets struktur och karaktär grundläggande fysiska förhållanden, som präglas av tankarna bakom den stadsplan som reglerat bebyggelsens tillkomst, men också av senare tiders ändringar. Förutsättningarna avser såväl bebyggelsens organisation inom området som stadsdelens förhållande till staden som helhet. En del generella drag är tidstypiska och vanligt förekommande i respektive områdestyp. Men en helt rättvisande analys måste naturligtvis alltid göras område för område. Grannskapsenheter avgränsade från stadsbebyggelsen Folkhemmets flerbostadshusområden bygger på den så kallade grannskapstanken, som vi förknippar med väl avgränsade, bilfria bostadsenklaver belägna utanför den egentliga stadsbebyggelsen. Begreppet myntades redan 1929 av den amerikanske sociologen Clarence Perry, som faktiskt hade New Yorks rutnätsstad för ögonen. Han tänkte sig grannskapsenheterna avgränsade av de större trafiklederna, men integrerade i storstadens gatuväv och alltså genomkorsade av mindre gator. Den lokala servicen skulle ligga i ytterkanten av varje grannskap. Men våra stadsbyggare influerades främst av engelska förebilder och valde att skapa självständiga bostadsområden utanför den då befintliga stadsbebyggelsen. Grundtanken var att dessa områden skulle kännas som naturliga enheter med gångavstånd till egen lokal service. 4 5 Den annorlunda tillämpningen jämfört med ursprungstanken är intressant mot bakgrund av den diskussion som idag förs om strukturens betydelse för att etablera och vidmakthålla service och lokal företagsamhet i områdena. 4 Klasander (2001). 5 Eklund och Lund (2001).

20 Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv 19 Numera väl integrerade i staden eller tätorten Läge är något relativt och även om folkhemsperioden innebar att man byggde i städernas utkanter, så har tillkomsten av nyare bostadsområden gjort att femtiotalsområdena nu ligger ganska centralt i förhållande till ortens centrum. De uppfattas för det mesta som väl integrerade delar av staden eller tätorten. Kollektivtrafiken har många gånger minskat Områdena fick från början en god kollektivtrafikförsörjning, särskilt i städer med spårbunden trafik. Målsättningen var att hållplats skulle finnas inom 400 meter från bostaden. Busstrafiken kan efterhand ha minskats till följd av att många av dem som flyttade in som unga barnfamiljer nu är ensamstående äldre med litet resbehov eller med färdtjänst. Spårvägslinjerna har avvecklats nästan överallt. Det minskade antalet skolbarn har många gånger lett till att skolor lagts ner, med följd att barnen behöver skjuts till skolan. Ökande grad av trafikseparering Planeringen av grannskapsenheterna innefattande också tankar om trafikseparering men denna infördes först successivt och är inte alls så konsekvent genomförd som i 60- och 70-talsbebyggelsen. 6 Det finns vanligen gång- och cykelstråk till och genom områdena. Till skillnad mot i de senare byggda bostadsområdena följer gångvägarna typiskt sett naturliga rörelsemönster. 7 Dessa bostadsområden byggdes inte med tanke på den kraftigt ökade biltrafik som senare kom. Tidigt tillkomna områden kännetecknas av ett fåtal garageplatser i separata byggnader. På flera håll uppkom särskilda garageområden i efterhand. Idag utmärks områdena av en trång markparkering, längs gator och nya parkeringsplatser på ursprungliga friytor. Öppen planform med planlagt centrum Den öppna planformen är kanske det som mest utmärker de svenska grannskapsenheterna. Husen är inte orienterade utefter en gata utan ligger fritt och är snarare relaterade till topografin i området. Husen används på ett medvetet sätt för att skapa en rumsstruktur där bebyggelse och landskap är integrerade. De är också grupperade i förhållande till bostadsområdets centrumenhet. Till skillnad från i kvartersstaden, med butiker utmed gatorna, ligger såväl offentlig som kommersiell service typiskt sett i ett planlagt centrum. Men i den tidiga folkhemsbebyggelsen är denna princip inte genomförd fullt ut och 40-talets centrum liknar ganska mycket kvartersstadens traditionella torg med gata vid torget. 50-talstorgen är däremot vanligen bilfria, vilket gör att de liksom rekordårens centrumanläggningar ofta har baksidor mot gator och parkering. 8 6 Blomberg (2003). 7 Blomberg (2003). 8 Klasander (2001).

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Dalgången. Nockebyhov

Dalgången. Nockebyhov Dalgången Nockebyhov Trivsamt i Nockebyhov Nockebyhov är en trivsam stadsdel i Bromma. Området ligger attraktivt beläget mellan Mälarens strand och Judarskogen vilket ger närhet till såväl naturreservat

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energideklaration 769601-6307. Postnummer. Telefonnummer 08-510 10 322. Egen beteckning. X-koordinat 6599577,073

Energideklaration 769601-6307. Postnummer. Telefonnummer 08-510 10 322. Egen beteckning. X-koordinat 6599577,073 Energideklaration Version.3 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Bostadsrättsföreningen Oxbäret i Personnummer/Organisationsnummer 76960-6307 Adress Österbylevägen 23c Postnummer 87 73 Postort

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Byggprojektet VICTORIA. Kungsgatan 11 15 Örebro City. Bofakta

Byggprojektet VICTORIA. Kungsgatan 11 15 Örebro City. Bofakta Byggprojektet VICTORIA Kungsgatan 11 15 Örebro City Bofakta Objektfakta Upplåtelseform Byggherre Entreprenör Arkitekt Inflyttning Hyror Intresseanmälan och frågor Lägenheter Butikslokaler Garage Hyresrätt

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Släggan 10 Peder Holmsgatan 3 och 5, Ronneby

Släggan 10 Peder Holmsgatan 3 och 5, Ronneby Peder Holmsgatan 3 och 5, Ronneby Med ett centralt läge i Ronneby, men ändå på en lugn gata ligger detta omsorgsboende som i dagsläget hyrs ut till kommunen genom blockavtal. Huset är nyligen helrenoverat

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Energideklaration 556049-4865. Postnummer. Telefonnummer 023-45882. Egen beteckning 520-033. X-koordinat 6721177,442

Energideklaration 556049-4865. Postnummer. Telefonnummer 023-45882. Egen beteckning 520-033. X-koordinat 6721177,442 Energideklaration Version 1.3 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Kopparstaden AB Personnummer/Organisationsnummer 556049-4865 Adress Box 1985 Postnummer 79119 Postort E-postadress hasse.persson@kopparstaden.se

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Inledning Ägardirektiv Ändamålet med verksamheten erbjuda kommuninvånarna ett attraktivt, tryggt

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Kvarteret Jordgubben, Konvaljgatan, Kumla. Rad- och flerfamiljshus med fina utemiljöer

Kvarteret Jordgubben, Konvaljgatan, Kumla. Rad- och flerfamiljshus med fina utemiljöer Kvarteret Jordgubben, Konvaljgatan, Kumla Rad- och flerfamiljshus med fina utemiljöer Sugen på nytt, fräscht boende? Flytta in i en jordgubbe! Du vet den där fräscha smaken av nyplockade svenska jordgubbar.

Läs mer

Prisvärda lägenheter endast några minuter från Sollentuna Centrum

Prisvärda lägenheter endast några minuter från Sollentuna Centrum FRESTA Prisvärda lägenheter endast några minuter från Sollentuna Centrum Prisvärda och ljusa bostadsrätter med ljust läge några minuter från Sollentuna Centrum. Nära vatten och grönska precis bredvid det

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3

Nya Finlandshusen. etapp 1 pråmgatan 3 etapp 1 pråmgatan 3 Nya Finlandshusen 32 moderna bostäder nära centrum och mitt i naturen invid Tivoliparken och Helge å, i första hand avsedda för sökande över 60 år. Området nära till allt Att bo centralt

Läs mer

Energideklaration 232100-0255. Postnummer. Telefonnummer 040-337231. Egen beteckning. Prefix byggnadsid Byggnadsid X-koordinat Y-koordinat.

Energideklaration 232100-0255. Postnummer. Telefonnummer 040-337231. Egen beteckning. Prefix byggnadsid Byggnadsid X-koordinat Y-koordinat. Energideklaration Version 1.0.1 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Region Fastigheter Adress Ingång 88 UMAS E-postadress weste.eriksson@skane.se Personnummer/Organisationsnummer 232100-0255

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga 1. Varför rustar ni upp husen? Husen är byggda på 60-talet och är i stort behov av stambyte och upprustning. Elinstallationerna uppfyller

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Tjänsteutlåtande Utfärdat 2011-03-31 Diarienummer N135-0054/11 Utvecklingsavdelningen Ilona Stehn Telefon 365 80 00 (vxl) E-post: fornamn.efternamn@majornalinne.goteborg.se Yttrande angående program för

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Energideklaration 716439-7106. Postnummer. Telefonnummer 046-211 86 26. Egen beteckning. Hus 14 Iliongränd 149. X-koordinat 6175800,542

Energideklaration 716439-7106. Postnummer. Telefonnummer 046-211 86 26. Egen beteckning. Hus 14 Iliongränd 149. X-koordinat 6175800,542 Energideklaration Version 1.3 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Bostadsrättsföreningen Bonifacius Personnummer/Organisationsnummer 716439-7106 Adress Iliongränd 151 Postnummer 224 72 Postort

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Energideklaration 715200-0415. Postnummer. Telefonnummer 08-6332226. Egen beteckning. Hus 26 A. X-koordinat 6583896,751

Energideklaration 715200-0415. Postnummer. Telefonnummer 08-6332226. Egen beteckning. Hus 26 A. X-koordinat 6583896,751 Energideklaration Version 1.3 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Fjällnäset HSB brf i Personnummer/Organisationsnummer 715200-0415 Adress c/o HSB Stockholm E-postadress mikael.h.karlsson@gmail.com

Läs mer

Energideklaration 717600-1746. Postnummer Postort. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. Fastighetsbeteckning. Fålhagen 35:3. gfedc.

Energideklaration 717600-1746. Postnummer Postort. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. Fastighetsbeteckning. Fålhagen 35:3. gfedc. Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 86540 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Brf Norrgården Adress Väderkvarnsgatan 44A Personnummer/Organisationsnummer 717600-1746 Postnummer Postort

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 Energiprestanda: 31 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Energideklaration. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn. Bostadsrättsföreningen Falken nr 12 716418-6764. Stockholm.

Energideklaration. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn. Bostadsrättsföreningen Falken nr 12 716418-6764. Stockholm. Energideklaration Version 1.3 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Bostadsrättsföreningen Falken nr 12 Personnummer/Organisationsnummer 716418-6764 Adress Riddargatan 42 E-postadress Louise.hilmersson@swipuet.se

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Information om radonbidrag till egnahem

Information om radonbidrag till egnahem Information om radonbidrag till egnahem Staten ger bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i egnahem. För ansökningar som kommer in från och med januari 2003 gäller delvis nya regler. Detta informationsmaterial

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration 746000-2673. Postnummer Postort. E-postadress Telefonnummer Mobiltelefonnummer. Egen beteckning. X-koordinat 6164351.294.

Energideklaration 746000-2673. Postnummer Postort. E-postadress Telefonnummer Mobiltelefonnummer. Egen beteckning. X-koordinat 6164351.294. Energideklaration Version.2 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Personnummer/Organisationsnummer BRF Malta 746000-2673 Adress Postnummer Postort Saarisvägen 4A-C 22 9 Malmö E-postadress Telefonnummer

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning u8794

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning u8794 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 511270 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Surahammar Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Surahammar 9:375 Husnummer 1 Adress Skolgatan 14

Läs mer