Boverket. Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boverket. Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer"

Transkript

1 Boverket Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

2 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Boverket september 2005

3 Titel: Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer. Utgivare: Boverket Upplaga: 1 Antal: Tryck: NRS Tryckeri AB, Huskvarna ISBN: Sökord: hållbar utveckling, boende, bostäder, småhus, småhusområden, villor, villaområden, flerbostadshusområden, torg, boendemiljö, livsmiljö, service, kommunikationer, underhållsbehov, stadsförnyelse, energianvändning, kommuner, statistik, förnyelse, bostadsområden, stadsutveckling, bostadspolitik. Diarienummer: /2005 Omslagsfoto: Krister Engström. Solhusen i Gårdsten i Göteborg, som tilldelades World Habitat Award Juryns motivering var: En kombination av innovativa miljö-, energimässiga och sociala åtgärder har tillämpats i detta tidigare problemområde i Göteborg, vilket förvandlats till ett omtyckt och attraktivt bostadsområde. Boendeinflytande i såväl planeringsprocessen som skötsel och drift av området bidrar till en lyckad integrering av svenska familjer och invandrarfamiljer. Till detta bidrar införande av gemensamma utrymmen, särskilt de gemensamma växthusen. Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2005

4 Sammanfattning 3 Förord Om målet om en långsiktigt hållbar utveckling ska ha någon verklig betydelse i bostads- och stadspolitiken måste man fundera över vad detta kan innebära i den befintliga bostadsbebyggelsen. Boverket har på regeringens uppdrag analyserat förutsättningarna för att nå en långsiktigt hållbar utveckling i tre olika boendemiljöer och hur behovet av förnyelse ser ut i dessa. Det gäller folkhemmets flerbostadshusområden, rekordårens stora flerbostadshusområden och de storskaliga småhusområdena från senare delen av rekordåren. Vi presenterar här en allsidig belysning av hållbarhetsfrågorna i boendemiljöer som står för väsentliga delar av den befintliga bebyggelsen. Metodologiskt sett visar detta arbete att med en geografisk utgångspunkt kommer det sektorsövergripande angreppssättet på köpet. I sista delen av rapporten för vi en diskussion kring samlade insatser för en förnyelse av storskaliga boendemiljöer. Vi hoppas att detta kan fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner om hur statlig bostads- och stadspolitik skulle kunna sammanföras i en strategi för att åstadkomma en hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Denna rapport har tagits fram av en arbetsgrupp ledd av Ulrika Hägred och i övrigt bestående av Madeleine Hjortsberg, Olov Schultz och Paul Silfwerberg. Därutöver har ett stort antal personer på Boverket bidragit med underlag och synpunkter. Vi har haft en konstruktiv dialog med Sveriges kommuner och landsting, Vägverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Formas, Integrationsverket, SCB och NUTEK, som alla bidragit med erfarenheter och synpunkter. Vi vill gärna rikta ett särskilt tack till Sonja Vidén och Ingela Blomberg på KTH för ovärderlig hjälp med granskning av stora delar av materialet. Karlskrona september 2005 Ulf Troedson överdirektör

5 4 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

6 Sammanfattning 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Del I Utgångspunkter Problembild Uppdrag och syfte Avgränsningar Uppläggning av rapporten Metoder och källmaterial Del II Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv...17 Folkhemmets flerbostadshusområden...17 Planmässiga förutsättningar i bostadsområdena från folkhemstiden...18 Folkhemmets boendemiljöer hur områdena fungerar att leva i...21 Sociala förutsättningar i folkhemmets boendemiljöer...23 Miljömässiga förutsättningar i folkhemmets flerbostadshus...26 Folkhemshusens skick Rekordårens storskaliga flerbostadshusområden...33 Planmässiga förutsättningar i rekordårens flerbostadshusområden...34 Rekordårens storskaliga boendemiljöer hur de fungerar att leva i...37 Sociala förutsättningar i rekordårens storskaliga boendemiljöer...40 Miljömässiga förutsättningar i rekordårens flerbostadshus...44 Rekordårsfastigheternas skick Rekordårens småhusbebyggelse. 53 Planmässiga förutsättningar i småhusområdena från rekordåren...54 Rekordårens villamiljöer hur de fungerar att leva i...57 Sociala förutsättningar i rekordårens villaområden...58 Miljömässiga förutsättningar i småhusen från rekordåren...59 Rekordvillornas skick Del III Vad krävs för en hållbar utveckling i dessa boendemiljöer?...69 Utveckling av boendemiljön och infrastrukturen...69 Slutsatser Insatser för ökad trivsel och social integration...75 Slutsatser... 81

7 6 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Fastighetstekniska förbättringar och miljöanpassning...83 Slutsatser Erfarenheter från olika stödformer och andra länder...88 Sammanfattning Vad kan man lära av andras erfarenheter?...94 Del IV Fem kärnfrågor för förnyelse i storskaliga boendemiljöer Mandat och verktyg för kommunerna i bostadspolitiken...98 Hållbar stadsutveckling måste avse hela staden...98 Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen...99 Modell för ortsanalyser Behovet av ett lägenhetsregister Kommunernas kompetens Stärkta samband mellan bostadsområde och stad Kommunikationerna intar en nyckelroll Nya kvarter och gator kan binda samman delarna Kompetens och erfarenhetsspridning Levande torg i boendemiljöerna Samverkan för förnyelse Mellankommunal samordning vid handelsetableringar Institutionella hinder för positiv utveckling i bostadsområden Anpassning av bostäder och boendemiljöer Underhåll och ombyggnad Reservationer för framtida underhåll. 106 Framsynt tillgänglighetsplanering Minskad energianvändning och förnybar energi Avveckling av elvärme och fossila bränslen i småhusen Utredning av energieffektiviseringsåtgärder Kunskapsspridning om betydelsen av styr- och reglerteknik Slutord Källor och litteratur

8 Sammanfattning 7 Sammanfattning Boverket har på regeringens uppdrag analyserat förutsättningarna för och behovet av förnyelse för att nå en långsiktigt hållbar utveckling i olika delar av bostadsbebyggelsen. Vi har valt att fokusera på tre boendemiljöer folkhemmets flerbostadshusområden, rekordårens storskaliga flerbostadshusområden och de stora småhusområdena från senare delen av rekordåren. Alla bostadsområden inom var och en av de här tre kategorierna har naturligtvis inte samma förutsättningar. De boendemiljöer som vi har inriktat oss på är de mer storskaliga inom varje grupp. Den statistik som redovisas avser visserligen alla hus eller lägenheter inom respektive årgång och typ, men våra kommentarer och slutsatser avser alltså huvudsakligen de större bostadsområdena. Ändå har det för att överhuvudtaget kunna säga något övergripande om dessa olika typer av boendemiljöer varit nödvändigt att generalisera, ibland ganska grovt. En praktiskt användbar analys av förutsättningarna för en hållbar utveckling i en viss boendemiljö och vilka åtgärder som krävs, måste självklart göras för just det bostadsområdet. Hållbar utveckling i stads- och bostadspolitiken Hållbar utveckling är ett utomordentligt svårt begrepp, som kan hanteras och definieras på många olika sätt. Vi har valt att låta urvalet av fakta och sättet att sortera dem visa hur vi uppfattar att detta begrepp kan förstås i ett bostads- och stadspolitiskt sammanhang. Vi har försökt belysa boendemiljöernas planmässiga förutsättningar för en hållbar utveckling, hur områdena fungerar att leva i, sociala förutsättningar, miljömässiga förutsättningar och bostädernas och fastigheternas skick. Under dessa rubriker har vi sorterat in egenskaper som vi menar har betydelse för möjligheterna att nå en ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Brist på underlagsmaterial med områdesperspektiv Det har inte alltid varit lätt att hitta material statistiskt eller annat som belyser hållbarhetsfrågor i boendet ur ett områdesperspektiv. I bästa fall kan man genom att kombinera variablerna byggår och hustyp hitta användbara data. Särskilt svårt är det med energi- och miljöstatistiken, där det ofta helt saknas uppdelning av det slaget. Det behövs utan tvekan mer forskning och utveckling som belyser hållbarhetsfrågorna ur ett områdesperspektiv. Dessutom upplever vi att statistiken om bostäder och boendeförhållanden är mycket bristfällig idag. Det är därför ytterst angeläget att ett landsomfattande lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet införs så snart som möjligt. Förutsättningar för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Alla de tre boendemiljöer som vi har studerat präglas av tankar om funktionsseparering och trafikseparering men detta är mest konsekvent genomfört i rekordårsbebyggelsen, med följder såväl för socialt liv och trygghet som för den lokala servicens bärkraft.

9 8 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Den ursprungliga grannskapstanken har numera ofta fått stryka på foten servicen är bristfällig och det saknas mötesplatser för de boende i området. Men folkhemsbebyggelsen ligger vanligen ganska nära stadens eller tätortens centrala delar och har dessutom ofta kvar en del småskalig service. Småhusboendet i sin tur bygger i så hög grad på bilberoende att människor där inte ens förväntar sig att det ska finnas service i området. I rekordårens storskaliga flerbostadshusmiljöer gör däremot kombinationen av ett perifert läge och en hög andel icke-bilburna invånare att områdena är mer känsliga för en avveckling av servicen. Avsaknaden av naturliga mötesplatser är dessutom ofta ett allvarligare problem i dessa boendemiljöer, som många gånger upplevs som ödsliga och otrygga. Detta förstärks inte sällan av en generellt sett torftigare miljö. Det brister i tillgängligheten för äldre och funktionshindrade i alla tre bebyggelsetyperna, men framförallt i folkhemshusen. Där är lägenheterna små och kök och badrum ofta trånga. De flesta hus saknar hiss. Rekordårens flerbostadshusområden har rymligare lägenheter med bättre kök och badrum och fler hisshus, men även här behövs åtgärder. Småhusen är mestadels i ett plan med väl tilltagna ytor. Där är det framförallt alternativa boendeformer som behövs för dem som inte längre kan eller vill sköta ett eget hus. En hel del åldersbundet underhåll kvarstår i folkhemshusen, samtidigt som rekordårsbebyggelsen nu behöver en omfattande upprustning. Skicket på småhusen varierar beroende på ägarnas intresse och kompetens. Särskilt i rekordårsbebyggelsen finns omfattande problem till följd av rena konstruktionsfel. Det handlar till stor del om fuktskador. Småhusområdena från rekordåren uppvärms fortfarande till största delen med el, även om andelen med direktverkande elvärme har minskat från 75 till 30 procent. Bara 11 procent är anslutna till fjärrvärme. Det är betydligt sämre energieffektivitet i småhusen från rekordåren än i dem som byggts på senare tid. I flerbostadshus används generellt sett betydligt mer energi per ytenhet för uppvärmning än i småhus, men det ser inte värre ut i rekordårsbebyggelsen än i mycket av det som byggs idag. Flerbostadshusen är i hög utsträckning anslutna till fjärrvärme, som till en allt större del kommer från förnybara energikällor. Många av folkhemshusen har dålig isolering, med åtföljande energiförluster. Var behövs det särskilda insatser? statens roll Vi drar slutsatsen att en hel del av den förnyelse som behövs kommer att ske på marknadens villkor, utan särskilda insatser eller ingripanden från statens sida. Det gäller såväl en kontinuerlig utveckling av boendemiljön och infrastrukturen som förnyelse för en ökad trivsel och en bättre social integration, liksom underhåll och modernisering för att komma till rätta med fastighetstekniska brister och miljöproblem. Men inom alla dessa områden kan det ändå behövas ett visst statligt engagemang, beroende på vilken ambitionsnivå samhället har. För att kommunerna ska kunna leva upp till sina åtaganden när det gäller att utveckla boendemiljön och infrastrukturen behöver de adekvat kompetens och ändamålsenlig statistik. Staten kan främja detta och på olika sätt stödja kommunerna. Genom sina verk och myndigheter kan staten stimule-

10 Sammanfattning 9 ra och sprida erfarenheter kring olika former av samverkan i stadsförnyelsearbetet, samt medverka t.ex. i att utveckla goda trafiklösningar. För att öka trivseln och den sociala integrationen behöver det skapas bättre förutsättningar för kontakter mellan människor i bostadsområdena. Och för att bryta segregationen behövs strukturförändrande insatser, t.ex. att rent fysiskt med kommunikationer och kompletteringsbebyggelse knyta bostadsområdet närmare an till den övriga staden eller tätorten. De boendes delaktighet och bostadsföretagens roll i förnyelsearbetet är av avgörande betydelse. Staten kan främja erfarenhetsåterföring mellan kommuner och bostadsföretag runt om i landet och genom länsstyrelser och myndigheter vara mer närvarande och deltagande i kommunernas arbete med stadsförnyelse och hållbar utveckling. När det gäller insatser till följd av fastighetstekniska brister eller miljöproblem bedömer Boverket att det behövs ett statligt stöd för att öka tillgängligheten för äldre och funktionshindrade i de äldre delarna av bostadsbeståndet. Och om man från samhället sida vill påskynda övergången från elvärme och fossila bränslen till förnybar energi behövs sannolikt mer kunskapsstöd till enskilda. Slutligen bedömer vi att det mot bakgrund av det omfattande renoveringsbehov, som återstår i såväl folkhemshusen som rekordårsbebyggelsen, behövs ett generellt stöd till ombyggnad och underhåll. Fem kärnfrågor I sista delen av rapporten för vi en diskussion om tänkbara insatser för en förnyelse av storskaliga boendemiljöer. Vi identifierar fem kärnfrågor, kring vilka statliga insatser skulle kunna samlas. Dessa är: mandat och verktyg för kommunerna i bostadspolitiken, t.ex. tydligt ansvar och adekvat kompetens, förstärkta samband mellan bostadsområde och stad, via t.ex. kommunikationer och kompletteringsbebyggelse, levande torg i boendemiljöerna, som kan ha hävstångseffekt på områdenas attraktivitet och anseende, anpassning av bostäder och boendemiljöer för att möta nya krav och behov och slutligen minskad energianvändning och övergång till förnybar energi. Vi hoppas att detta kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner om hur man ska kunna kombinera statlig bostads- och stadspolitik i en strategi för att åstadkomma en hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Slutord I det här arbetet har det varit alldeles nödvändigt med en sektorsövergripande ansats. Vi har verkligen fått erfara, dels att det knappast går att renodla olika aspekter av hållbar utveckling, dels att behovet av förnyelse i boendemiljön sträcker sig över många arbetsfält, som inte sällan griper in i varandra. En övergripande slutsats blir därför att man måste arbeta tvärsektoriellt och med många olika angreppssätt samtidigt för att lyckas i ett förnyelsearbete som syftar till att nå en hållbar utveckling i olika boendemiljöer.

11 10 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer

12 Utgångspunkter 11 Del I Utgångspunkter Problembild Vi står inför ett omfattande behov av tekniskt underhåll och upprustning av det befintliga bostadsbeståndet. Det gäller inte minst inom de delar som byggdes under de så kallade rekordåren på och 70-talen, där husen nu börjar bli så gamla att det krävs stambyten mm. Problemen där förstärks dessutom i många fall till följd av tekniska brister i det ursprungliga utförandet. Den äldre bebyggelsen är i viss mån redan upprustad men i en betydande del av den så kallade folkhemsbebyggelsen från 50-talet återstår en hel del att göra. På många håll skulle det också behövas en mer genomgripande förnyelse av efterkrigstidens stadsdelar och bostadsområden. Det handlar t.ex. om att öka tillgängligheten för funktionshindrade i hela boendemiljön. Men det är också mer generellt så att stadsutvecklingen, som hittills i hög grad fokuserat på stadskärnorna, behöver vidgas till att omfatta även förorter och andra mer perifera tätortsområden. Samtidigt ter det sig alltmer uppenbart att den etniska och socioekonomiska boendesegregationen trots alla insatser inte minskar utan snarare ökar och att detta är ett samhällsproblem som angår alla i samhället. Segregerade stadsdelar behöver i många fall anslutas tydligare till den övriga staden eller tätorten, såväl fysiskt som socialt. Sist men inte minst kan man konstatera att mycket stor del av vår totala energianvändning går till boendet. När vi nu står inför en omfattande upprustning av den stora del av bostadsbebyggelsen som kom till på 1950-, 60- och 70-talen, så är det ytterst angeläget att man i det sammanhanget också ställer om till en mer långsiktigt hållbar energianvändning. Uppdrag och syfte Boverket fick våren 2005 regeringens uppdrag att göra en sammanställning av information om vissa bostads- och tätortsområden, bl.a. sådana områden som utvecklats under och 1970-talens s.k. rekordår. 1 1 M2005/3370/Bo, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

13 12 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Uppdraget var alltså att ställa samman kunskap om hur det ser ut i olika delar av bostadsbebyggelsen som en grund för en diskussion om var det finns behov av förnyelse för att nå en långsiktigt hållbar utveckling och vilken typ av förnyelsearbete det kan handla om. En följdfråga blev att diskutera var det behövs särskilda incitament för att få denna förnyelse till stånd; var den inte kan förväntas genomföras på marknadsmässiga grunder. I vilka fall kan det t.ex. vara motiverat med ett statligt stöd? Vilka andra insatser från statens sida skulle kunna främja eller initiera en förnyelse för en hållbar utveckling? Vi diskuterar också hur man skulle kunna samla insatser för en förnyelse av storskaliga boendemiljöer. Den begränsade tiden för uppdraget medgav inga egna utredningar eller fältstudier utan uppdraget skulle genomföras på basis av erfarenheter och slutsatser från aktuella utvärderingar och forskningsrapporter. Denna rapport kan ses som ett underlag för fortsatta diskussioner om förnyelsebehovet i bostadsbebyggelsen och hur statlig bostads- och stadspolitik skulle kunna sammanföras i en strategi för att åstadkomma en hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Avgränsningar Vi har avgränsat genomgången till efterkrigstidens bostadsbebyggelse fram till och med 70-talet. Det var i och med folkhemstidens bostadsbyggande, från mitten av 40-talet, som det byggdes renodlade och mer storskaliga bostadsområden. Det är följaktligen här som de stora volymerna finns och det är här som tidigare studier har visat att behovet av upprustning och underhåll är som mest omfattande. Dessutom är det i dessa bostadsområden och stadsdelar, framförallt i 60- och 70-talsområdena, som de negativa effekterna av boendesegregationen får sitt tydligaste uttryck. När stadsförnyelsebehov diskuteras är det vanligen flerbostadshusbebyggelsen man talar om. Men vi menar att det inte går att bortse från 70- talets storskaliga småhusbebyggelse när det gäller att nå en mer hållbar utveckling, åtminstone ekologiskt sett. Figur 1 Bostadsbyggandet per decennium Källa: SCB

14 Utgångspunkter 13 Alla bostadsområden inom var och en av de här tre kategorierna har naturligtvis inte samma förutsättningar. De boendemiljöer som vi har inriktat oss på är de mer storskaliga inom varje grupp. Den statistik som redovisas avser visserligen alla hus eller lägenheter inom respektive årgång och typ, men våra kommentarer och slutsatser avser alltså huvudsakligen de större bostadsområdena. Vår avsikt här är att belysa behovet av förnyelse för att få till stånd en långsiktigt hållbar utveckling. Med detta avses såväl sociala och kulturella aspekter som ekonomiska och miljömässiga. Vi uppfattar att själva poängen med hållbarhetsbegreppet är att försöka beakta alla dessa aspekter samtidigt och gör därför inga försök att renodla dem, men i praktiken hamnar fokus oftast på en eller ett par hållbarhetsaspekter åt gången. En annan utmaning, som ligger i hållbarhetsbegreppet, är att det teoretiskt sett kräver ett helhetsperspektiv, vilket i praktiken är så gott som ogenomförbart. Om inte annat så görs omedvetna avgränsningar. Man kan i bästa fall åstadkomma en mångsyn, dvs. fånga upp många olika delar av verkligheten och belysa förutsättningarna för en önskad utveckling inom flera områden. I det här sammanhanget ligger tonvikten på faktorer som på ett direkt sätt har med bostäderna och boendemiljöerna eller med stadens struktur att göra. Vi utvecklar inte frågor som skolornas kvalitet eller förekomst av ohälsa, fattigdom och arbetslöshet, etc. Inriktningen på bostadsbebyggelse gör också att tonvikten hamnar på det lokala perspektivet och kommunens ansvar, snarare än på regionala strukturer och globala samband. Hållbar utveckling i ett bostads- och stadspolitiskt perspektiv Hållbar utveckling är ett utomordentligt svårt begrepp, som kan hanteras och definieras på många olika sätt. Vi har valt att låta urvalet av fakta och sättet att sortera dem visa hur vi uppfattar att detta begrepp kan förstås i ett bostads- och stadspolitiskt sammanhang. Vi identifierar fem grundläggande förutsättningar. Dessa fungerar som rubriker för att samla olika områdesegenskaper, vilka vi menar har betydelse för möjligheterna att närma sig en hållbar utveckling. Dessa är, i tur och ordning: Planmässiga förutsättningar, som vi menar kan ha bäring på alla aspekter av hållbar utveckling, Hur områdena fungerar att leva i, något som måste vara avgörande för en socialt och kulturellt sett hållbar utveckling, Sociala förutsättningar, framförallt befolkningens sammansättning och förändring, Miljö- och energifrågor, som närmast berör den ekologiska hållbarhetsaspekten, men som också handlar om samhällsekonomi och folkhälsofrågor och slutligen fastigheternas och bostädernas skick, dvs. tekniska och fastighetsekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Uppläggning av rapporten Efter detta inledande kapitel om utgångspunkterna för arbetet följer tre delar. I del II beskrivs förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling i var och en av de tre bebyggelsetyper som vi valt att fokusera på. För varje bebyggelsetyp belyser vi i tur och ordning: planmässiga förutsättningar, hur områdena fungerar att leva i, sociala förutsättningar, miljöoch energifrågor, samt fastigheternas och bostädernas skick.

15 14 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer I del III drar vi slutsatserna av detta och summerar vad vi menar framstår som behövliga förnyelseinsatser för att nå en mer hållbar utveckling i de analyserade bebyggelsetyperna. Här drar vi ihop det till utveckling av boendemiljön och infrastrukturen, insatser för ökad trivsel och social integration respektive fastighetstekniska förbättringar och miljöanpassning. Del III avslutas med några exempel på svenska och internationella erfarenheter av stödformer och andra insatser för stadsförnyelse. Vi refererar aktuella utvärderingar av statliga stöd här i Sverige och beskriver kortfattat erfarenheterna från förnyelsearbete i tre europeiska länder. Slutligen för vi i del IV en diskussion om tänkbara insatser kring vad vi uppfattar som kärnfrågor när det gäller förnyelse för en mer hållbar utveckling av olika boendemiljöer. Detta avsnitt ska ses som ett underlag för fortsatta diskussioner om vad en samlad statlig bostads- och stadspolitik kan bidra med för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling i befintliga boendemiljöer. Metoder och källmaterial Avsikten här är att ge en allsidig belysning av olika slags bebyggelsemiljöer ur ett samlat hållbarhetsperspektiv. Vi har avgränsat studien till att gälla tre typer av boendemiljöer, men det angreppssätt vi utvecklat skulle kunna appliceras även på andra boendemiljöer, i den mån data finns att tillgå. Framställningen utgår från analyser och kunskaper som sedan tidigare finns redovisade om förhållandena i olika typer av bostadsområden, och från förslag till insatser och åtgärder som tagits fram inom ramen för avslutade uppdrag och forskningsprojekt. Huvudsakliga källor är därför aktuella utredningar, utvärderingar och rapporter. Vi har letat efter studier som på ett systematiskt sätt beskriver egenskaper i olika typer av bostadsbebyggelse. När det gäller de fastighetstekniska bristerna och kvaliteterna utgör BOOM-gruppens 2 mångåriga forskning en utmärkt källa till information. Men när det gäller andra egenskaper planmässiga förutsättningar, boendemiljö, sociala aspekter samt miljö- och energifrågor är det klenare beställt med underlag. Det har t.ex. varit mycket svårt att hitta material som på något systematiskt sätt beskriver de miljömässiga förutsättningarna i olika typer av bostadsområden. Det har varit svårare att hitta material om villabebyggelsen än om flerbostadshusbebyggelsen. En dialog har förts med Sveriges kommuner och landsting, Vägverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Formas, Integrationsverket, SCB och NUTEK. Även andra myndigheter har kontaktats. Vi har diskuterat med forskarna Eva Öresjö på Blekinge tekniska högskola och Roger Andersson på Institutet för bostads- och urbanforskning samt med Sonja Vidén och Ingela Blomberg, BOOM-gruppen, på Arkitekturskolan, KTH. Vi har också pratat med företrädare för SABO och haft god hjälp av deras erfarenheter och publikationer, samt kontaktat kommuner, fastighetsägare, m.fl. 2 Forskargruppen för bostadsombyggnad vid arkitekturskolan KTH

16 Utgångspunkter 15 Slutligen har vi naturligtvis utnyttjat den kompetens som finns inom Boverket i såväl miljö- och energifrågor som stadsplanering och boendefrågor. Det behövs utan tvekan mer forskning och utveckling som belyser hållbarhetsfrågorna ur ett områdesperspektiv. Dessutom upplever vi att statistiken om bostäder och boendeförhållanden är mycket bristfällig idag. Det är därför ytterst angeläget att ett landsomfattande lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet införs så snart som möjligt.

17 16 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Folkhemmets punkthus kunde ibland utformas som stjärnhus. Här i Rosta i Örebro med tre lägenheter på varje våningsplan. Foto: Magnus Wahman

18 Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv 17 Del II Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv Vi har valt att fokusera på tre typer av storskaliga bostadsområden, som på många håll är i behov av förnyelse. Det är de större flerbostadshusområdena från folkhemstiden, rekordårens storskaliga flerbostadshusområden respektive de stora småhusområdena från slutet av rekordåren. Här i del II redogör vi, utifrån tidigare genomförda analyser, för vilka brister men också vilka kvaliteter som dessa bostadsområden typiskt sett har. Syftet är att på ett systematiskt sätt beskriva förutsättningarna för att nå en hållbar utveckling i dessa delar av bebyggelsen. Slutsatserna sparar vi till del III och IV. Folkhemmets flerbostadshusområden Begreppet folkhem lanserades av Per Albin Hansson redan i slutet av 1920-talet, men det var först under efterkrigstiden som folkhemsbyggandet tog fart. 3 Här avser vi bostadsområden byggda och tar fasta enbart på flerbostadshusen. Det rör sig totalt om cirka lägenheter, jämnt fördelade över allmännyttiga hyresrätter, privata hyresrätter och bostadsrätter. Men vi har främst de större bostadsområdena i åtanke i denna genomgång. Figur 2 Bostäder i flerbostadshus, byggda Källa: SCB. Upplåtelseformer avser SCB:s kalkylerade bostadsbestånd Lägenhetsstorlekar baseras på FoB90. 3 Blomberg (2003).

19 18 Förnyelse för hållbar utveckling i olika boendemiljöer Figur 3 Färdigställda bostäder i flerbostadshus Folkhemstiden i mörkare färg. Källa: SCB. Planmässiga förutsättningar i bostadsområdena från folkhemstiden Med en stadsdels eller ett bostadsområdes planmässiga förutsättningar och förhållanden menar vi här områdets struktur och karaktär grundläggande fysiska förhållanden, som präglas av tankarna bakom den stadsplan som reglerat bebyggelsens tillkomst, men också av senare tiders ändringar. Förutsättningarna avser såväl bebyggelsens organisation inom området som stadsdelens förhållande till staden som helhet. En del generella drag är tidstypiska och vanligt förekommande i respektive områdestyp. Men en helt rättvisande analys måste naturligtvis alltid göras område för område. Grannskapsenheter avgränsade från stadsbebyggelsen Folkhemmets flerbostadshusområden bygger på den så kallade grannskapstanken, som vi förknippar med väl avgränsade, bilfria bostadsenklaver belägna utanför den egentliga stadsbebyggelsen. Begreppet myntades redan 1929 av den amerikanske sociologen Clarence Perry, som faktiskt hade New Yorks rutnätsstad för ögonen. Han tänkte sig grannskapsenheterna avgränsade av de större trafiklederna, men integrerade i storstadens gatuväv och alltså genomkorsade av mindre gator. Den lokala servicen skulle ligga i ytterkanten av varje grannskap. Men våra stadsbyggare influerades främst av engelska förebilder och valde att skapa självständiga bostadsområden utanför den då befintliga stadsbebyggelsen. Grundtanken var att dessa områden skulle kännas som naturliga enheter med gångavstånd till egen lokal service. 4 5 Den annorlunda tillämpningen jämfört med ursprungstanken är intressant mot bakgrund av den diskussion som idag förs om strukturens betydelse för att etablera och vidmakthålla service och lokal företagsamhet i områdena. 4 Klasander (2001). 5 Eklund och Lund (2001).

20 Brister och kvaliteter i olika boendemiljöer ur ett hållbarhetsperspektiv 19 Numera väl integrerade i staden eller tätorten Läge är något relativt och även om folkhemsperioden innebar att man byggde i städernas utkanter, så har tillkomsten av nyare bostadsområden gjort att femtiotalsområdena nu ligger ganska centralt i förhållande till ortens centrum. De uppfattas för det mesta som väl integrerade delar av staden eller tätorten. Kollektivtrafiken har många gånger minskat Områdena fick från början en god kollektivtrafikförsörjning, särskilt i städer med spårbunden trafik. Målsättningen var att hållplats skulle finnas inom 400 meter från bostaden. Busstrafiken kan efterhand ha minskats till följd av att många av dem som flyttade in som unga barnfamiljer nu är ensamstående äldre med litet resbehov eller med färdtjänst. Spårvägslinjerna har avvecklats nästan överallt. Det minskade antalet skolbarn har många gånger lett till att skolor lagts ner, med följd att barnen behöver skjuts till skolan. Ökande grad av trafikseparering Planeringen av grannskapsenheterna innefattande också tankar om trafikseparering men denna infördes först successivt och är inte alls så konsekvent genomförd som i 60- och 70-talsbebyggelsen. 6 Det finns vanligen gång- och cykelstråk till och genom områdena. Till skillnad mot i de senare byggda bostadsområdena följer gångvägarna typiskt sett naturliga rörelsemönster. 7 Dessa bostadsområden byggdes inte med tanke på den kraftigt ökade biltrafik som senare kom. Tidigt tillkomna områden kännetecknas av ett fåtal garageplatser i separata byggnader. På flera håll uppkom särskilda garageområden i efterhand. Idag utmärks områdena av en trång markparkering, längs gator och nya parkeringsplatser på ursprungliga friytor. Öppen planform med planlagt centrum Den öppna planformen är kanske det som mest utmärker de svenska grannskapsenheterna. Husen är inte orienterade utefter en gata utan ligger fritt och är snarare relaterade till topografin i området. Husen används på ett medvetet sätt för att skapa en rumsstruktur där bebyggelse och landskap är integrerade. De är också grupperade i förhållande till bostadsområdets centrumenhet. Till skillnad från i kvartersstaden, med butiker utmed gatorna, ligger såväl offentlig som kommersiell service typiskt sett i ett planlagt centrum. Men i den tidiga folkhemsbebyggelsen är denna princip inte genomförd fullt ut och 40-talets centrum liknar ganska mycket kvartersstadens traditionella torg med gata vid torget. 50-talstorgen är däremot vanligen bilfria, vilket gör att de liksom rekordårens centrumanläggningar ofta har baksidor mot gator och parkering. 8 6 Blomberg (2003). 7 Blomberg (2003). 8 Klasander (2001).

Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!

Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! Det som är nödvändigt för några, underlättar för många och är bra för alla Ett tillgängligt samhälle är en förutsättning för att alla ska kunna delta

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. För klimatet! Det behövs ett miljardprogram till boendet för klimatets skull Bostäderna i Sverige behöver

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Bättre koll på underhåll

Bättre koll på underhåll Bättre koll på underhåll Boverkets slutrapport och förslag 1 Bakgrund till uppdraget Huvudpunkter i uppdraget: Kartlägga underhållssituationen i landets bostadsbestånd Utreda möjligheterna att åtgärda

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Småbarn och deras flyttningar

Småbarn och deras flyttningar Statistik och Analys Stadsledningskontoret Småbarn och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2005 fram till dess att de var sex år och började

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län

Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Skogsvägen Samrådshandling 2010-12-08 Detaljplan för del av Svenstorp 20:1 Stenåsa, Bräkne-Hoby Ronneby kommun Blekinge län Länsmansvägen Nyhemsvägen Stenåsavägen PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Samrådshanlingen

Läs mer

Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet

Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Gunilla Englund 2015-03-18 KSN-2015-0654 Örjan Trapp Rev. 2015-04-16 Kommunstyrelsen Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD 48 METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅ- BYGGNAD Nedan presensenteras en metod för att identifiera lämpliga byggnader

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Om oss. Information om Hyresgästföreningen

Om oss. Information om Hyresgästföreningen Om oss Information om Hyresgästföreningen Hyresgästföreningens verksamhetsidé Genom organisering av hyresgäster deltar Hyresgästföreningen i, tar ansvar för och är drivande i samhällets utveckling. Det

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Vänliga, tillmötesgående och korrekta Det skulle vara bra med en grillplats Vänliga, tillmötesgående och korrekta Vi hör tydligt hissen Under hösten 2013 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur du som hyresgäst uppfattar Saxborn

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Program för del av kvarteret Bävern 2, Friluftsvägen - Vackra vägen i Sundbybergs stad

Program för del av kvarteret Bävern 2, Friluftsvägen - Vackra vägen i Sundbybergs stad SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2006-03-20 Anneli Eskilsson DNR 228/2004-214 PROGRAMHANDLING Program för del av kvarteret Bävern 2, Friluftsvägen - Vackra vägen i Sundbybergs stad Bakgrund Fastighets AB

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar Enkäten kommer att läsas maskinellt i en s.k. Skanner. Det är därför viktigt att tänka på följande när Du besvarar frågorna! Bästa sätt att markera -

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning projektinriktad forskning och utveckling 2005-08-28 Bebyggelsens energianvändning 1993-2003 Uppföljning av från 1995 års energikommission, för Boverkets projekt Energieffektivisering 1. Introduktion Denna

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN

Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish. Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN Phil Jones Jones Art & Des Kråsebovägen 9 272 94 Simrish Simrishamns Bostäder A JONEBERG HÖJDEN JONEBERG Kvarteret Joneberg ligger på en höjd nära Simrishamns centrum, inbäddat i ett äldre villaområde,

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Solrosen. Johannelund/Vällingby. Familjevänliga radhus i västerort

Solrosen. Johannelund/Vällingby. Familjevänliga radhus i västerort Solrosen Johannelund/Vällingby Familjevänliga radhus i västerort Familjen Dahlberg flyttade in i ett liknande radhus 2012 och trivs jättebra. Med några egna tillval som golvvärme både uppe och nere samt

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3

Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3 Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och

Läs mer

Dalgången. Nockebyhov

Dalgången. Nockebyhov Dalgången Nockebyhov Trivsamt i Nockebyhov Nockebyhov är en trivsam stadsdel i Bromma. Området ligger attraktivt beläget mellan Mälarens strand och Judarskogen vilket ger närhet till såväl naturreservat

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön.

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. trädgårdsarkitekt Per Christenson www.per-form.se Vad är utemiljö? utemiljön är trädgård och andra planteringar, men det är även andra, och kanske till och

Läs mer

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5

PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 2011-03-21 1 (10) Dnr Kst 2010/325 PROGRAMSAMRÅD PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 Planområdets läge Kommunledningskontoret

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Upprättad 2013-05-15 Laga Kraft 2013-07-09 LAGA KRAFTHANDLING

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer