Spridning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden samt förslag till ersättningsprinciper

Transkript

1 fil Kristianstads H SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 71 KRISTIANSTADS KOMMUN C4 Tennik Dnr Thj 2o/yi/ii Spridning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden samt förslag till ersättningsprinciper Änr KS 2007/631 Beslut Kommunen ska som huvudprincip skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som fastställs av miljö- och hälsoskyddsnämnden där tillstånd kan sökas för användande av godkända medel. För sekundär och tertiär skyddszon krävs miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstånd för yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel. All icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden inom skyddsområdet. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som beslutas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunen skall individuellt pröva yrkade ersättningsanspråk från fastighetsägare/verksamhetsutövare på grund av försvårande av pågående markanvändning utöver vad som anges i de allmänna hänsynsreglerna inom primär skyddszon i vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Kommunen skall om ett företags verksamhet hotas på grund av vattenskyddsföreskrifter inom sekundär eller tertiär skyddszon även här söka nå en frivillig uppgörelse om ersättning förutsatt att verksamheten inte är tillståndspliktig. Kommunen hänvisar övriga fastighetsägare som yrkar ersättning inom sekundär eller tertiär skyddszon att driva frågan via mark- och miljödomstolen. Utdrags bestyrkande Justerarens signatur

2 Kristianstads! SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kostnader för inlösen/markbyte belastar styrelsen medan kostnader för intrångsersättning eller liknande belastar VA-kollektivet. Kommunfullmäktiges behandling Yrkande Ulf Persson (C) yrkar bifall till styrelsens förslag. Sammanfattning Kommunledningskontoret fick år 2007 i u ppdrag att tillsammans med C4 Teknik och Miljö- och hälsoskyddskontoret ta fram ett underlag för ett ställningstagande om hur en ska förhålla sig till försvårande av pågående markanvändning inom vattenskyddsområden. Av förslaget framgår att en ska som huvudprincip skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som fastställs av miljö- och hälsoskyddsnämnden där tillstånd kan sökas för användande av godkända medel. För sekundär och tertiär skyddszon krävs miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstånd för yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel. All icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden inom skyddsområdet. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som beslutas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Restriktionerna kan emellertid innehålla även annat än bekämpningsmedel som försvårar nuvarande markanvändning. Vad gäller ersättningsfrågan skall en individuellt pröva ersättningsanspråk från verksamhetsutövare/fastighetsägare inom den primära skyddszonen utifrån de restriktioner som finns i skyddsföreskrifterna. Det kan också i v issa fall bli aktuellt att pröva ersättningsanspråk inom sekundär och tertiär skyddszon. Fastighetsägare/verksamhetsutövare ska kunna vända sig till en för Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

3 1 Kristianstads 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige att inkomma med yrkanden angående ersättning för försvårande av pågående markanvändning inom den primära vattenskyddszonen på grund av inrättandet av skyddsområde med föreskrifter. För det fall en bedömer att markanvändningen avsevärts försvårats ska en diskussion tas upp mellan en och fastighetsägare/verksamhetsutövare om frivillig överenskommelse om intrångsersättning eller diskussion om markförvärv/byte. Detsamma kan också i enstaka fall bli aktuellt vid sekundär och tertiär skyddszon Kommunens uppfattning är att ersättningsfrågorna endast kan bli aktuella i de fall restriktionerna går utöver vad de allmänna hänsynsreglerna i m iljöbalken kräver eller där aktiviteter eller användningen av marken sker på ett sådant vis att det är oacceptabelt med avseende på vattenskyddet. En fastighetsägare/verksamhetsutövare har alltid möjlighet att vända sig till Mark och miljödomstolen för att få sin sak prövad. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunen ska som huvudprincip skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som fastställs av miljö- och hälsoskyddsnämnden där tillstånd kan sökas för användande av godkända medel. För sekundär och tertiär skyddszon krävs miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstånd för yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel. All icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden inom skyddsområdet. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som beslutas av miljöoch hälsoskyddsnämnden. Kommunen skall individuellt pröva yrkade ersättningsanspråk från fastighetsägare/verksamhetsutövare på grund av försvårande av pågående markanvändning utöver vad som anges i de allmänna hänsynsreglerna inom primär skyddszon i va ttenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kommunen skall om ett företags verksamhet hotas på grund av vattenskyddsföreskrifter inom sekundär eller tertiär skyddszon även här söka nå en frivillig uppgörelse om ersättning förutsatt att verksamheten inte är tillståndspliktig. Kommunen hänvisar övriga fastighetsägare som yrkar ersättning inom sekundär eller tertiär skyddszon att driva frågan via mark- och miljödomstolen. Kostnader för inlösen/markbyte belastar styrelsen medan kostnader för intrångsersättning eller liknande belastar VA-kollektivet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut , 56 Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande AU beslut 300, Bilaga A Hantering andra er Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(11) Kommunledningskontoret Strategi & utveckling Patrik Möller Kommunstyrelsen Spridning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden samt förslag till ersättningsprinciper Änr KS 2007/631 Dpi 840 Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen Föreslå fullmäktige besluta att: Kommunen ska som huvudprincip skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som fastställs av miljö- och hälsoskyddsnämnden där tillstånd kan sökas för användande av godkända medel. För sekundär och tertiär skyddszon krävs miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstånd för yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel. All icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden inom skyddsområdet. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som beslutas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunen skall individuellt pröva yrkade ersättningsanspråk från fastighetsägare/verksamhetsutövare på grund av försvårande av pågående markanvändning utöver vad som anges i de allmänna hänsynsreglerna inom primär skyddszon i vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Kommunen skall om ett företags verksamhet hotas på grund av vattenskyddsföreskrifter inom sekundär eller tertiär skyddszon även här söka nå en frivillig uppgörelse om ersättning förutsatt att verksamheten inte är tillståndspliktig. Postadress Kristianstad Telefon vxl Bankgiro Org.nr

6 H Kristianstads lä TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(11) Kommunen hänvisar övriga fastighetsägare som yrkar ersättning inom sekundär eller tertiär skyddszon att driva frågan via mark- och miljödomstolen. kostnader för inlösen/markbyte belastar styrelsen medan kostnader för intrångsersättning eller liknande belastar VAkollektivet. Sammanfattning Kommunledningskontoret fick år 2007 i uppdrag att tillsammans med C4 Teknik och Miljö- och hälsoskyddskontoret ta fram ett underlag för ett ställningstagande om hur en ska förhålla sig till försvårande av pågående markanvändning inom vattenskyddsområden. Av förslaget framgår att en ska som huvudprincip skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som fastställs av miljö- och hälsoskyddsnämnden där tillstånd kan sökas för användande av godkända medel. För sekundär och tertiär skyddszon krävs miljö-'och hälsoskyddsnämnden tillstånd för yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel. All icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden inom skyddsområdet. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som beslutas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Restriktionerna kan emellertid innehålla även annat än bekämpningsmedel som försvårar nuvarande markanvändning. Vad gäller ersättningsfrågan skall en individuellt pröva ersättningsanspråk från verksamhetsutövare/fastighetsägare inom den primära skyddszonen utifrån de restriktioner som finns i skyddsföreskrifterna. Det kan också i vissa fall bli aktuellt att pröva ersättningsanspråk inom sekundär och tertiär skyddszon. Fastighetsägare/verksamhetsutövare ska kunna vända sig till en för att inkomma med yrkanden angående ersättning för försvårande av pågående markanvändning inom den primära vattenskyddszonen på grund av inrättandet av skyddsområde med föreskrifter. För det fall en bedömer att markanvändningen avsevärts försvårats ska en diskussion tas upp mellan en och fastighetsägare/verksamhetsutövare om frivillig överenskommelse om intrångsersättning eller diskussion om markförvärv/byte. Detsamma kan

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(11) också i enstaka fall bli aktuellt vid sekundär och tertiär skyddszon Kommunens uppfattning är att ersättningsfrågorna endast kan bli aktuella i de fall restriktionerna går utöver vad de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken kräver eller där aktiviteter eller användningen av marken sker på ett sådant vis att det är oacceptabelt med avseende på vattenskyddet. En fastighetsägare/verksamhetsutövare har alltid möjlighet att vända sig till Mark och miljödomstolen för att få sin sak prövad. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande AU beslut 300, Bilaga A Hantering andra er Ärendet Bakgrund Kommunledningskontoret fick i uppdrag av arbetsutskottet att ta fram ett underlag för ett ställningstagande om hur en ska förhålla sig till försvårande av pågående markanvändning inom vattenskyddsområden. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Mark- och exploateringsavdelningen, Miljö- och hälsoskyddskontoret och C4 Teknik har arbetat med frågan. Uppdraget gällde särskilt ett ställningstagande från en gällande ersättningsfrågan vid begränsningar i användning av bekämpningsmedel och medföljande svårigheter för lantbrukare. Arbetsgruppen har under arbetet lämnat en redogörelse till arbetsutskottet på ett antal alternativa handlingsvägar för hur en kan agera i frågan. Efter detta var arbetet vilande då diskussioner pågick såväl mellan tjänstemännen på berörda förvaltningar som inom den politiska majoriteten. Ett uppdrag gavs sedan till en ny utredare (Jan Westberg) då alla personer i den tidigare arbetsgruppen var föräldralediga eller slutat sin tjänst i en. Det ursprungliga materialet har

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(11) uppdaterats på väsentliga punkter men utgör stommen i detta ärende. Den nya utredaren har efter samtal med berörda förvaltningar utvecklat texten mer kring de delar som rör ersättningsfrågorna vid bildande av vattenskyddsområden. Utökat uppdrag Utredningen har medfört en insikt om att de begränsningar som kan förknippas med skyddsföreskrifter inte enbart berör lantbrukare, varför varken diskussionen eller lösningen bör koncentreras kring denna grupp av verksamhetsutövare. Förbud mot, eller begräsningar av, användningen av kemiska bekämpningsmedel kan komma att försvåra pågående markanvändning och leda till ekonomiska konsekvenser för berörda lantbrukare. Även andra verksamheter som ex bildemonteringsföretag, åkerier, tillverkningsindustri m fl kan på samma vis behöva vidta åtgärder för att skydda vårt grundvatten. För privatpersoner kan en åtgärd i form ett nytt enskilt avlopp, för den enskilde, betraktas som ekonomiskt belastande. Därav ansåg arbetsgruppen som belyste frågeställningen 2007 att ett ställningstagande från en i frågan bör tas utifrån ett bredare perspektiv än tidigare föreslagits. Det fortsatta utredningsarbetet har också baserats på den föresatsen. Allmän lagstiftning Vad gäller vattenskydd så är syftet med gällande lagstiftning och regler att EU:s och Sveriges målsättningar för vattenskydd skall uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vattnet nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Den svenska lagstiftningen kring vattenskydd regleras framförallt i miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, vattenförvaltningsförordningen (VFF) men även i annan lagstiftning som livsmedelslagstiftningen och plan- och bygglagen. Därutöver finns det övriga bestämmelser som Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2003:16, Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken) samt även Naturvårdsverkets handbok 2003:6 Vattenskyddsområde med allmänna råd. De allmänna råden har uppdaterats Det finns således en omfattande lagstiftning för att säkerställa ett gott dricksvattenskydd.

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(11) Inrättande av vattenskyddsområden är också en del i att uppfylla de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålet om "Grundvatten av god kvalitet". De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken anger ett antal principer som skall gälla generellt för alla verksamheter eller åtgärder som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Verksamhetens art och omfattning samt var den bedrivs avgör sedan vilka inskränkningar som fordras av verksamhetsutövaren för att uppfylla dessa principer. Av Naturvårdsverkets allmänna råd framgår att länsstyrelse och bör verka för att vattenskyddsområden skapas för åtminstone samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. En kan på eget initiativ förklara ett område som vattenskyddsområde och meddela de skyddsföreskrifter som behövs. Föreskrifter för vattenskyddsområden bör utformas så att de säkerställer ett tillräckligt skydd på både kort och lång sikt samt bör anpassas efter lokala förhållanden och efter skyddsbehovet. Vattenskyddsområden i en Kommunen har för närvarande 20 vattenverk i drift, varav 16 har skyddsområden kring vattentäkterna. C4 Teknik arbetar med att revidera vattenskyddsområdenas utbredning och deras skyddsföreskrifter. Vattenverken där skyddsområdena ska revideras är Bäckaskog, Degeberga, Everöd, Fjälkinge, Friseboda, Gärds Köpinge, Huaröd, Ivö, Rickarum, Tollarp, Vittskövle, Vånga, Åhus, Önnestad och Kristianstad (tre stycken skyddsområden idag som kommer att slås ihop till ett). Vattentäkterna i Oppmanna (för Arkelstorp) och Ovesholm är nedlagda men ska vara kvar som reserv och därför ha kvar sina skyddsområden. Detsamma gäller Färlöv som kommer att läggas ner inom kort. Vattenverket i Träne och vattentäkten i centrala Arkelstorp är nedlagda och skyddsområdena ska upphävas. Dessutom finns fyra vattenverk som det ska inrättas nya vattenskyddsområden för. Dessa finns i Norra Strö, Vanneberga, Magiehem och Linderöd. Ett vattenskyddsområde är vanligen uppdelat i tre zoner, varav den primära zonen ligger närmast vattentäkten/brunnsområdet. Den primära zonen är den känsligaste och utanför denna finns sekundär och tertiär

10 Ii Kristianstads!ä TJÄNSTEUTLÅTANDE 6(11) zon. För att få en uppfattning om bebyggelse och verksamheter inom framtida primära skyddszoner gjorde C4 Teknik under 2009 en kartinventering av adresser utifrån en tänkt primär skyddszon med 250 meters radie vid vaije vattenverk. Totalt fanns inom dessa zoner adresser. Om antalet byggnader räknas hänfördes 129 till allmänna bostadsfastigheter, 636 enfamiljshus, 39 flerfamiljshus, 62 industribyggnader, 66 allmänna verksamheter (registrerade är totalt 47 procent av alla byggnader, byggnader som inte är registrerade kan vara garage, ekonomibyggnader mm). Inom ovan nämnda tänkta primära zoner fanns enligt uppgift från Miljöoch Hälsoskyddskontoret registrerat totalt 27 enskilda avlopp, 48 miljöfarliga verksamheter (tillstånd- eller anmälningspliktiga verksamheter samt de u-verksamheter där tillsyn har bedrivits) och 142 cisterner, däremot inga registrerade lantbruk med fler än 50 djurenheter. C4 Teknik har under 2012 försökt att närmare precisera utbredningen av framtida primära zoner vid respektive vattenverk istället för en schablonyta för alla verk. Den primära zonen har då bedömts att preliminärt omfatta 7-25 hektar, i genomsnitt 14 hektar. Den totala ytan skulle uppgå till cirka 250 hektar, varav cirka hektar åkermark. Då är inte de nya skyddsområdena i Kristianstad och Åhus inräknade där de primära zonerna kommer att bli större, men där ingen åkermark ingår utöver permanent betesmark. De primära zonerna här har ännu inte kunnat bedömas närmare, men de sammanlagda primära och sekundära skyddszonerna i Kristianstad och Åhus bedöms uppgå till cirka 400 respektive 115 hektar. De allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken gäller såväl verksamhetsutövare som privatpersoner. En verksamhetsutövare/privatperson får inte utöva verksamhet som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Det är sedan beroende på verksamhetens art/omfattning samt var den bedrivs som avgör vilka inskränkningar som fordras för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. Arbetsgruppens utredning har tittat på några exempel på hur privatpersoner och verksamhetsutövare kan beröras av vattenskyddsföreskrifterna inom primär skyddszon. (Utanför den primära skyddszonen finns det sekundära och tertiära skyddszoner, i dessa är det mest tillstånds- och anmälningskrav och inte förbud.) Verktyg/handlingsalternativ

11 HH TJÄNSTEUTLÅTANDE 7(11) Utgångspunkten för de vägval som inventerats i utredningen och tidigare presenterats för arbetsutskottet är att det införs förbud mot spridning av bekämpningsmedel i primär skyddszon. En möjlig konsekvens är att det försvårar pågående markanvändning. Det finns två huvudprinciper för att hantera frågeställningarna; Det första alternativet är att förbudet skrivs in i vattenskyddsföreskrifterna, detta kan då leda till uppgörelser med markägare antingen via frivillig överenskommelse om ersättning, markförvärv eller via avgörande i Miljödomstol. Enligt den andra huvudprincipen, kan förbudet införas via tillståndsprövning enligt befintlig lagstiftning (SNFS 1997:2) eller förbud antagen i al policy. Detta val skulle kunna leda till att ingen kompensation alls är berättigad (beroende av vad som skrivs in i policy). Alternativt att det träffas en frivillig överenskommelse om ersättning eller markförvärv. Arbetsgruppen har tagit fram en sammanställning över hur andra er har agerat i frågan, se bilaga A. Ovanstående är baserat på ett generellt förbud för spridning av bekämpningsmedel inom den primära zonen. Emellertid förligger nu ett förslag som förvisso har ett generellt förbud för yrkesmässig spridning, men samtidigt öppnar upp för undantag som fastställes och tillståndsprövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden för vaije enskilt vattenskyddsområde. Ersättningsprinciper Av förarbetena till miljöbalken framgår att ersättningsfrågor i första hand bör lösas förhandlingsvägen och detta så snart som möjligt efter att beslut om vattenskyddsområde fattats. Kan ersättningsfrågorna inte lösas genom förhandling gäller gängse ersättningsprinciper. Ersättning för intrång i pågående markanvändning mm regleras i 31 kap miljöbalken. Rätt till ersättning föreligger inte vid myndighetsingripanden i syfte att se till att miljöbalkens aktsamhets- eller hänsynskrav följs (allmänna hänsynsreglerna). Ersättning lämnas således inte om inskränkningarna för vattenskyddsområde följer av sådana förpliktelser som markägare ändå skall iaktta p.g.a. de allmänna hänsynsreglerna. Huvudregeln är att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8(11) olägenhet för människors hälsa eller miljön. Exempel på åtgärder som omfattas av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap Miljöbalken är alltifrån grävning, sprängning, anordnande av upplag till utspridande av gödsel eller bekämpningsmedel. En föreskrift för ett vattenskyddsområde kan ibland innebära, att det är förbjudet att vidta viss åtgärd utan tillstånd. I sådana fall gäller inte huvudregeln att ersättningsskyldighet kan föreligga redan när föreskrifterna meddelas. Ersättning skall betalas först sedan tillståndsfrågan har prövats och resulterat i ett avslag eller ett tillstånd förenats med särskilda villkor. Eventuell ersättning betalas av den i vars intresse vattenskyddsområdet har fastställts, i detta fall en. Om föreskrifter beslutas av en betalas ersättning av en. Vid ersättning och inlösen enligt miljöbalken skall bestämmelserna i expropriationslagen tillämpas. Innan myndighet fattar beslut om fastställande av vattenskyddsområde som kan leda till ersättning får myndigheten förelägga den som vill göra anspråk på betalning eller inlösen att inom en viss tid, minst två månader, anmäla sitt anspråk och ange sina yrkanden annars kan rätten till talan gå förlorad. Om överenskommelse inte träffats om ersättning eller om talan inte har gått förlorad enligt ovanstående stycke skall den som vill göra anspråk på ersättning eller kräva inlösen väcka talan vid miljödomstol senast inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas vunnit laga kraft. Den ersättningsskyldige kan vid miljödomstol väcka talan mot en sakägare för att fastställa de villkor som skall gälla för ersättning eller inlösen om föreskrifterna meddelas. Meddelas inte föreskrifter som förutsatts vid miljödomstolen inom ett år från det att målet har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft är domen inte längre bindande för parterna. Beträffande rättegångskostnader i mål om ersättningsskyldighet gäller huvudregeln i rättegångsbalkens bestämmelser vilka innebär att den tappande parten får stå för egna och motpartens kostnader. Ogillas talan och prövningen anses skälig ger bestämmelsen i 25 kap. 6 miljöbalken mark- och miljödomstolen rätt att förordna motparten att betala rättegångskostnaderna eller att vardera parten skall svara för sina rättegångskostnader. Paragrafen har till följd att fastighetsägaren eller innehavare av särskild rätt med stor sannolikhet far ersättning för rättegångskostnader i första instans.

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 9(ii) Information om ersättningsanspråk kan även lämnas under processens gång, i samband med såväl remiss som samråd, utan några formella krav på sakägaren att i förväg precisera och anmäla eventuella anspråk. Förslag till hantering av ersättningsprinciper Kommunen skall individuellt pröva yrkade ersättningsanspråk från fastighetsägare på grund av försvårande av pågående markanvändning som uppkommer inom primär skyddszon i ett vattenskyddsområde på grund av föreskrifter. Ersättningsanspråken skall ställas skriftligen till en. Detta kan göras redan under samråds- eller remissförfarandet. Om ett företag, vars verksamhet inte är kopplat till tillståndsplikt, inte kan fortsätta sin verksamhet utan större ekonomiskt bortfall bör en även inom sekundär och tertiär skyddszon söka nå en frivillig uppgörelse om ersättning till den drabbade näringsidkaren. Fastighetsägare i övrigt inom sekundär och tertiär skyddszon som vill framställa ersättningsanspråk får göra detta enligt Miljöbalken till Mark och miljödomstolen. Kommunen skall till sin hjälp för att bedöma ersättningsanspråken anlita extern värderingsman för att om möjligt söka nå en frivillig överenskommelse om ersättningen. Fastighetsägare som inte är nöjd med ens värdering kan vända sig till Mark och miljödomstolen. Kommunalt beslut om ersättning kan ej verkställas innan beslut om vattenskyddsområde har tagits av fullmäktige och beslutet trätt i laga kraft. Alternativa ersättningsmodeller Ersättning kan utges till drabbade på flera olika sätt. Dels kan en intrångsersättning utges som ett engångsbelopp eller som en årlig ersättning. Dels kan en förvärva fastigheten eller genomföra ett markbyte om lämplig mark finns. Slutligen kan en köpa fastigheten till marknadsvärdet innan föreskrifter aktualiserades och sedan säljer tillbaka fastigheten till samma fastighetsägare med en reducering för den kapitaliserade intrångsersättningen som uppkommer genom skyddsföreskrifterna. Vilken modell som är lämpligast får avgöras från fall till fall och beroende på den enskilde markägarens anspråk och önskemål.

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE 10(11) Slutsatser Kommunen ska som huvudprincip skriva in förbud mot yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som fastställs av miljö- och hälsoskyddsnämnden där tillstånd kan sökas för användande av godkända medel. För sekundär och tertiär skyddszon krävs miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstånd för yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel.all icke yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden inom skyddsområdet. Från förbudet undantas bekämpningsmedel enligt särskild förteckning som beslutas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Fastighetsägare/verksamhetsutövare kan genom att vända sig till en och inkomma med yrkande angående ersättning för försvårande av pågående markanvändning. Kommunens uppfattning är att ersättningsfrågorna endast kan bli aktuella i de fall restriktionerna går utöver vad de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken kräver eller där aktiviteter eller användningen av marken sker på ett sådant vis att det är oacceptabelt med avseende på dricksvattenskyddet. Bedömningen av ersättningsanspråk får ske genom individuell prövning från fall till fall. Om en bedömer att fastighetsägaren/verksamhetsutövarens pågående markanvändning avsevärt försvårats på grund av restriktioner i skyddsföreskrifter skall diskussion mellan en och fastighetsägare/verksamhetsutövare om frivillig överenskommelse om ersättning tas upp alternativt diskussion om markförvärv/byte. Bedömning som måste vägas in är vikten av specifikt vattenskyddsområde, täktens känslighet, markförhållanden mm. Kommunens inställning är att grundvattens kvalitet inte far äventyras. Kommunens ställningstagande om ersättningsfrågor ska hanteras av Kommunledningskontoret i samråd med C4 Teknik. Kostnader för inlösen/markbyte hanteras av styrelsen medan kostnader för intrångsersättning belastar V A-kollektivet. Ekonomiska konsekvenser Förslagets ekonomiska konsekvenser är svårt att förutse då arbetet med att revidera skyddsområdena precis har påbörjats. Beroende på en mängd olika faktorer såsom markförhållanden, hydrogeologi mm kan den primära zonen se olika ut. Den totala yta som kan ingå i kommande vattenskyddsområdens primära zoner uppskattas i dagsläget till ca 250 hektar

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 11(11) (oräknat Kristianstad och Åhus) varav ca hektar åkermark. Resterande områden är betesmark, skog och olika bebyggelsetyper bestående av bostäder, verksamheter t.ex. lantbruk, industrier, verkstäder mm. En bedömning är att främst yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel på åkermark inom den primära skyddszonen kan bli föremål för ersättning för vissa av de nya vattenskyddsområdena (ej Kristianstad eller Åhus), varav en del av områdena redan i dagsläget har restriktioner. Utifrån detta gör ledningskontoret och C4 Teknik en bedömning att i storleksordningen hektar kan bli aktuella för ersättning. Dessutom kan bebyggda fastigheter som innehåller verksamheter påverkas och bli aktuella för att utge ersättning till. Jan Pålsson F ommundirektör atrik Möller Mark- & exploateringschef Beslut expedieras till C4 Teknik Miljö- och hälsoskyddskontoret