Anteckningar efter informationsmöten om nytt förslag till reviderat vattenskyddsområde och föreskrifter för Visby grundvattentäkter

Transkript

1 Claudia Castillo Ärendenr TN 2012/2431 Handlingstyp Mötesanteckningar 1 (6) Datum 27 maj 2013 Anteckningar efter informationsmöten om nytt förslag till reviderat vattenskyddsområde och föreskrifter för Visby grundvattentäkter Två informationsmöten hölls under tisdagen den 21 maj för att informera om det nya förslaget till reviderat vattenskyddsområde och nya föreskrifter för Visby. Ca 20 personer deltog på eftermiddagens möte och ca 15 vid kvällsmötet. Inledning och bakgrund Mathias Swartling från tekniska nämnden samt Ann-Sofi Lindskog från samhällsbyggnadsförvaltningen öppnade mötena. Håkan Djurberg från AkvaNovum AB berättade därefter om bakgrunden till att skyddsområde och föreskrifter behöver ändras. Behovet av ändring beror bl a på att lagstiftningen har ändrats sedan vattenskyddsområdet bildades Arbetet med förslag till ändringar påbörjades år 2004 och har diskuterats och reviderats ett antal gånger. Översiktlig information gavs om de täkter som finns inom skyddsområdet och hur mycket vatten de producerar. Det finns inga reservvattentäkter i Visbyområdet vilket gör att Visbys grundvattentäkter har extremt högt skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets definitioner. Fråga: Varför har arbetet tagit så lång tid? Svar: Utformning av skyddsområde och föreskrifter tar generellt sätt lång tid. Man får komma ihåg att föreskrifterna är lagtext som måste formuleras noggrant. Den risk- och konsekvensanalys som begärdes av våra politiker har även tagit lång tid att ta fram. Fråga: Är det rätt karta i utskicket nu (fel karta har skickats ut tidigare)? Svar: Ja, det är SGU:s justerade karta från 2013 som finns med i ansökan. Fråga: Vad gör vi för att skydda grundvattnet? Svar: Vi föreslår att ett reviderat skyddsområde ska inrättas med nya föreskrifter. Fråga: Varför togs Vibbletäkten ur drift? Svar: Det fanns kvalitetsproblem. Kvalitetsproblemen bör kunna åtgärdas och därefter planeras grundvattentäkten att användas igen. Vibble ger ett mindre tillskott. Riskanalys Håkan Djurberg berättade om den riskanalys som har gjorts inom skyddsområdet som innebär att risker med olika typer av miljöfarliga verksamheter, t ex industrier, lantbruk, enskilda avlopp, cisterner m m har beräknats. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-mhn@gotland.se Webbplats Org nr

2 Ärendenr TN 2012/ (6) Fråga: Varför finns inte sårbarhetskartan tillgänglig så att man kan se hur sårbar marken är på den egna fastigheten? Svar: Vi ska undersöka om en sådan karta kan läggas ut på hemsidan. Föreskriftens uppbyggnad Därefter gjordes en översiktlig genomgång av föreskriftens uppbyggnad. Föreskrifterna börjar med ett antal definitioner, därefter följer att antal föreskriftsparagrafer. Dessa följs av vilka övergångsbestämmelser som ska gälla. I övergångsbestämmelserna framgår bl a att man har ett år på sig från det att beslut om vattenskyddet tas och till dess att man t ex måste söka ett tillstånd enligt föreskrifterna. Avslutningsvis finns det ett avsnitt om Allmänna upplysningar som bl a informerar om annan lagstiftning som är viktig att känna till och som kan ha samband med vattenskyddet. Fråga: Hur stor är vattentäktszonen? Svar: Det är ett mindre inhägnat område intill brunnsområdet. Fråga: Hur påverkas en pågående verksamhet av krav på tillstånd? Svar: Ansvarig verksamhetsutövare har ett år på sig från det att beslut om vattenskydd tas med att söka ett nytt tillstånd enligt vad som anges i förslag till föreskrifter. Om verksamheten har ett tillstånd enligt miljöbalken så gäller det tillståndet även fortsättningsvis. Kompletterande tillstånd kan komma att behöva sökas t ex för gödselhantering enligt förslag till vattenskyddsföreskrifter. Fråga: Måste gårdar/lantbruk söka tillstånd? Svar: Tillstånd eller anmälan kan krävas för olika delverksamheter som kan finnas på ett lantbruk. T ex krävs tillstånd för yrkesmässig hantering av gödsel m m i primär skyddszon och djurhållning med mer än 3 djurenheter kräver anmälan i både primär och sekundär skyddszon. Fråga: Hur gör jag om jag behöver tillstånd inom primär zon (eller sekundär zon)? Svar: Du har ett år på dig att söka tillstånd från det att beslut om föreskrifterna tas. Prövningen kan komma att resultera i att krav på skyddsåtgärder ställs. Fråga: Vad är pågående verksamhet? Vad händer vid t ex generationsskifte eller ägarbyte? Svar: Verksamheten är inte knuten till person utan till fastigheten eller företaget om det finns ett sådant. Vid ändrad inriktning av t ex ett lantbruk kan nya tillstånd komma att behövas eller det kan vara så att tänkt inriktning inte är möjlig att genomföra p g a risk för förorening av yt- och grundvatten. Konsekvensanalys Konsekvensanalysen av föreslagna föreskrifter gicks igenom. I konsekvensanalysen görs en bedömning av hur stor restriktion en viss föreskrift har för boende, industriell verksamhet m m i förhållande till vilken riskreduktion föreskriften ger. Håkan Djurberg konstaterar att sammanfattningsvis är konsekvenserna av föreslagna föreskrifter måttliga för olika verksamhetsgrupper men riskreduceringen för vattenskyddet är stort. För enskilda

3 Ärendenr TN 2012/ (6) föreskriftsparagrafer kan konsekvensen vara stor för den enskilde men då är samtidigt riskreduceringen stor. Ett exempel gäller bekämpningsmedel. Inom primär skyddszon förbjuds bl a yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel vilket innebär en stor påverkan på t ex en lantbruksverksamhet. Förbjudet innebär dock samtidigt en stor reducering av risken att det ska spridas bekämpningsmedel ner till grundvattnet som så småningom blir dricksvatten. Jämförelse med allmänna råd Vid en jämförelse av föreslagna föreskrifter med den föreskriftsnivå som rekommenderas av Naturvårdsverket i allmänna råd om vattenskyddsområde ligger förslaget i regel ungefär i samma nivå med några få undantag. Undantag, där föreslagna föreskrifter är strängare än vad som anges i de allmänna råden, är: föreskrift om förbud till infiltration med WC i sekundär skyddszon samt förbud mot bl a bergvärme i sekundär skyddszon. Motiv till de strängare kraven är Gotlands känsliga berggrund med omfattande sprickbildning som kan leda till spridning av t ex spillvatten och saltvatten som är svåra att förutse. Fråga: Är det lämpligt med en skjutbana med hantering av bly nära en grundvattentäkt, inom primär skyddszon? Svar: Det finns ingen särskild reglering om gäller skjutbanor i föreslagna föreskrifter. Föreslagen föreskriftsparagraf 14 är tillämpbar. Den säger att en miljöfarlig verksamhet som innebär en risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras. Prövande myndighet ska ta ställning till om det innebär en risk för människors hälsa eller miljön även enligt miljöbalkens hänsynsregler i kapitel 2 i miljöbalken. Fråga: Är det inte onödigt med krav på lagring av timmer? Man lagrar ju inte längre än nödvändigt. Det borde vara fritt under 3 månader. Svar: Krav på tillstånd till tillfällig lagring av timmer m m finns inom primär skyddszon. I Naturvårdsverkets handbok anges att problem kan förekomma p g a uppkommet lakvatten. För att lagra timmer m m behövs ofta behandling med kemikalier för att motverka skadedjursangrepp. Det kan även finnas fenoler i lakvattnet. Fråga: Vad lämnar timmer och bark för föroreningar? Svar: I Naturvårdsverkets handbok anges att problem kan förekomma p g a uppkommet lakvatten. För att lagra timmer m m behövs ofta behandling med kemikalier för att motverka skadedjursangrepp. Det kan även finnas fenoler i lakvattnet. Fråga: Vad gör man när det enskilda avloppet behöver förbättras? Svar: Förslag till föreskrift säger att befintlig infiltrationsanläggning får användas i sin befintliga omfattning under förutsättning att den inte innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten. Detta innebär att om tillsynsmyndigheten anser att infiltrationen är bristfällig (och därmed innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten) så kommer krav på förbättringar ställas på den befintliga anläggningen så att risken minskar. Samma sak gäller när en infiltration har tjänat ut, då ställs krav på att anläggningen ska förbättras. Exempel på förbättring kan vara att byta ut infiltrationsmaterial, höja upp infiltrationsbädd, öka yta på infiltrationsbädd, kombinera med annan teknisk rening m m.

4 Ärendenr TN 2012/ (6) Fråga: Vad kan jag göra när jag vill förnya avloppet på min fastighet inom sekundär skyddszon? Svar: Om det gäller en befintlig infiltration med WC-utsläpp så kan du komma in med en ansökan om ändring av avloppet. Möjliga ändringar kan vara att byta ut infiltrationsmaterial, höja upp infiltrationsbädd, öka yta på infiltrationsbädd, kombinera med annan teknisk rening m m. Om du vill utöka med spillvatten från nya hushåll kan du ansökan om en ny infiltrationsanläggning som omfattar avloppsvatten från BDT (bad- disk- och tvättvatten). Om markförutsättningarna m m på platsen är bra kan ett tillstånd beviljas. För WC-spillvatten kan ansökan ske om sluten tank, mulltoalett eller annan lösning. Fråga: När träder föreskrifterna i kraft? Svar: Samma dag som regionfullmäktige tar beslut. Fråga: Hur ofta kontrolleras t ex bekämpningsmedelsrester i uttaget grundvatten? Svar: Kontinuerlig provtagning sker. Fråga: Varför sker ingen reglering av svamp- och insektsmedel för enskilt bruk? Även dessa kan vara farliga och förorena grundvattnet. Svar: I diskussionerna har framkommit att dessa medel används i liten omfattning enskilt och därför inte utgör någon risk för grundvattnet. Ingen påverkan av sådana medel har heller kunnat ses vid vattenprovtagning. Om nya fakta framkommer via inkomna yttranden kan frågan komma att omprövas. Fråga: Vad är motiveringen till att det i vissa fall ställs lägre krav än vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd? Svar: Vi behöver återkomma om motivering till detta. Fråga: Varför tillämpar man förslagna bestämmelser redan idag? Det är fel! Svar: Det är inte föreslagna bestämmelser som tillämpas utan kunskapen om områdets skyddsvärde. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog (MHN 63) ett särskilt principbeslut om detta. I principbeslutet anges att skyddsvärdet är högt inom SGU:s föreslagna zoner för vattenskyddsområde och därför ska man i enskilda beslut ta hänsyn till föreslaget skyddsområde. Beslut tas dock med stöd av miljöbalken och inte med stöd av föreskrifterna då dessa ännu inte är antagna. Fråga: Vilka krav kan man ställa på kommunen att dra fram kommunalt VA där nya infiltrationer inte kommer att tillåtas? Svar: Denna fråga hanteras inte inom detta ärende. Ärendet handlar om förändrat skyddsområde och föreskrifter. Framdragning av eventuellt kommunalt VA är en politisk fråga. Befintliga lösningar för enskilt avlopp är tillåtna. Fråga: Vilka föreskrifter är styrande vattenskyddsföreskrifterna eller andra särskilda föreskrifter? Svar: Förslag till vattenskyddsföreskrifter kommer att gälla samtidigt som andra föreskrifter som berör vattenskyddsområde, t ex föreskrift om hantering

5 Ärendenr TN 2012/ (6) av bekämpningsmedel. Dubbelreglering ska inte förekomma, d v s man ska inte behöva söka tillstånd enligt 2 olika föreskrifter. Om vattenskyddsföreskriften anger förbud och en särskild föreskrift anger krav på tillstånd så gäller dock förbudet. Ett exempel på detta är spridning av bekämpningsmedel i primär zon där förslag till vattenskyddsföreskrifter anger förbud men särskild föreskrift anger krav på tillstånd. Den strängare regleringen i förslag till vattenskyddsföreskrift ska alltså gälla. Fråga: Vad innebär hantering? Svar: Hantering är i princip allt. Definition finns i 2 i förslag till föreskrift. Det är samma definition som finns i miljöbalken (14 kap 2 MB). Fråga: Hur ska man som fastighetsägare ha koll på sin fastighet och all hantering som kan förekomma, t ex en lastbil som kommer med varor? Svar: Föreslagna bestämmelser riktar sig mot fastighetsägare och innehavare av särskild rätt till fastigheten. Bestämmelserna riktar sig inte mot allmänhet eller någon som t ex tillfälligt kör förbi. Ersättningsfrågor Advokat Mårten Bengtsson från Åberg och Co tog vid och informerade om ersättningsfrågor. Han inledde med att understryka att syftet med vattenskyddsföreskrifter är att skydda det värdefulla grundvattnet och att föreskrifterna innebär en inskränkning i rätten att förfoga över fastigheten. Fastighetsägare m fl kan ha rätt till ersättning om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Ersättning kan dock inte fås för normalt skyddsbehov. Med normalt skyddsbehov menas de krav som tillsynsmyndigheten ändå kan ställa på en verksamhet med stöd av miljöbalken och dess föreskrifter. Några typexempel där ersättning inte är aktuell: - Förbud mot nya infiltrationsanläggningar - Förbud mot ny verksamhet som kan innebära risk för förorening av ytoch grundvatten - Förbud mot deponering samt upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt Några typexempel där ersättning kan bli aktuell: - Krav på avlägsnande av befintliga anordningar - Absolut förbud mot verksamhet som leder till flyttning eller nedläggning - Förbud mot verksamhet som har tillstånd Mårten Bengtsson berättar vidare att fastighetsägare som anser sig ha rätt till ersättning kan väcka talan mot regionen. Detta görs på mark- och miljödomstolen. Lämpligen förs dock först en dialog direkt med regionen. Talan måste väckas inom ett år från ersättningsgrundande beslut. Det kan gälla beslutet om skyddsföreskrifterna eller ett enskilt beslut om tillstånd med stöd av skyddsföreskrifterna. Ersättning för rättegångskostnader fås av fastighetsägaren om denne har en skälig anledning att få talan prövad oavsett om ersättning beviljas eller inte. Om ersättning beviljas får ersättning från 1:a kronan samt med ett påslag på 25 %.

6 Ärendenr TN 2012/ (6) Fråga: Hur ska man som fastighetsägare göra när man tror att man har rätt till ersättning? Svar: Då ska fastighetsägaren väcka talan mot Regionen vid Mark- och miljödomstolen. Det är dock bra om man först diskuterar med Regionen. Fortsatt handläggning Sammanställning av inkomna synpunkter samt eventuell revidering och justering av ansökan kommer att ske under hösten Beslut förväntas av Regionfullmäktige under våren Ann-Sofi Lindskog avslutade respektive möte med att tacka de deltagare som kommit till mötet för de värdefulla synpunkter som lämnades. Fråga: När kommer beslut att tas? Svar: Beslut förväntas tas av Regionfullmäktige efter det att eventuell revidering och justering av ansökan har gjorts med avseende på inkomna synpunkter. Fråga: Hur lång tid får en myndighet handlägga ett ärende? Svar: Normalt finns inga regler om detta. Om det uppkommer en skada p.g.a. fel eller försummelse vid myndighetsutövning kan myndigheten bli skadeståndsskyldig. I detta ärende har handläggning pågått kontinuerligt. Revidering av vattenskyddsområden och föreskrifter tar generellt långt tid. Fråga: Varför fanns inte information om detta möte med i utskicket till alla fastigheter? Svar: Arbetet med det stora utskicket påbörjades innan mötestiden var bestämd. I utskicket informerades om att tidpunkt för informationsmöte skulle meddelas på hemsidan. Annonsering har även skett vid 2 tillfällen. Fråga: Om man vill ifrågasätta SGU:s avgränsningar, hur gör man då? Svar: SGU:s rapporter finns på Det går bra att skriftligt ifrågasätta avgränsningar samt motivera varför annan avgränsning ska ske. Fråga: Kommer information att gå ut när beslut tas? Svar: Ja information kommer att ske på nytt efter det att beslut tas i Regionfullmäktige. Tankar finns på att göra en mer lättläst information om vad skyddsområde och föreskrifter innebär för fastighetsägare m m. Övriga synpunkter De fastighetsägare som nu finns i vattenskyddsområde men som kommer att hamna utanför skyddsområdet borde också få information. Noterat av Claudia Castillo Projektledare