Folkhemshästen. mellan stat, marknad och ideell sektor
|
|
- Ola Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhemshästen mellan stat, marknad och ideell sektor Susanna Hedenborg Malmö högskola Inledning Våren är långt gången i Skåne. Kör man genom regionen ser man att rapsfälten nästan är överblommade och att andra grödor börjar spira på fälten. Landskapet är öppet och i många hagar går det hästar. Så var det inte för 40 år sedan. Hästarna var få och var man, som jag, hästtjej fick man cykla långt för att få klappa och i bästa fall rida någons häst. Idag är situationen en annan och intresset för hästen och hästsporten är stort i dagens Sverige. Sektorns förändring handlar inte bara om antalet hästar utan även om hästarnas användningsområde. Traditionellt var hästen i första hand ett dragdjur med koppling till jordbruk och skogsbruk. Idag är hästen en del av fritidssektorn och en majoritet av hästarna är ridhästar. I jordbrukssamhället hörde ridning överklassen till, men nu är ridning inte nödvändigtvis en överklassport. Även om det är dyrare att rida än att ägna sig åt många andra fritidssysslor är ridsporten utbredd. En tredje viktig förändring av sektorn är att den under de senaste 50 åren gått från att vara dominerad av män och genuskodad som manlig till att bli dominerad av kvinnor och bli kvinnligt genuskodad. För att förklara och förstå dessa förändringar är det viktigt att beakta hästsporten i ett spänningsfält mellan institutioner såsom staten, marknaden och den ideella sektorn. Kanske skulle detta spänningsfält kunna beskrivas som innehållet i en triangel vars tre sidor utgörs av institutionerna; inramningen av stat, marknad och ideell sektor utgör med andra ord de institutionella förutsättningarna för sektorn och förändringar av styrkeförhållanden dem emellan påverkar fältets utseende. Hästsporten genomkorsas dessutom, liksom institutionerna, av föreställningar om genus, social klass och generation. Syftet med denna artikel är att kartlägga och diskutera hur statens, marknadens och den ideella sektorns roll förändrats i relation till hästsektorn under 1900-talet. Lite större vikt 31
2 Tabell 1. Antalet hästar i Sverige. Tvärsnitt. 4 År talet 2000-talet Antal Tabell 2. Antal hästar per 1000 personer 1998*) 5 Land Antal hästar Antal hästar per 1000 personer Tyskland ,0 Sverige ,0 Storbritannien ,0 Irland ,0 Belgien ,0 Danmark ,0 Italien ,2 Österrike ,0 Finland ,1 Norge ,1 *) För Sverige är det uppgifter om antal från År 1998 var antalet hästar per capita cirka 25. ska, i denna artikel, läggas vid marknaden än vid de andra institutionerna. Resultaten är tentativa, eftersom en större empirisk genomgång ännu inte är genomförd. Studien är en del av ett större forskningsprojekt kallat Folkhemshästen från arbetskamrat till fritisnöje och i tidigare delstudier har jag visat hur statens agerande påverkat sektorn 1, hur den ideella sektorn påverkat hästsporten genom hästsektorns organisationers historia 2 samt hur det ideella arbetet som utförs i många stall fungerar 3. Hästsporten mellan staten, marknaden och den ideella sektorn Antalet hästar har varierat kraftigt under de senaste hundra åren. Under slutet av 1800-talet ökade antalet hästar, för att nå en höjdpunkt 1920 (se tabell 1). Därefter sjönk antalet hästar och var som lägst på 1970-talet. Sedan ökade antalet kraftigt igen. Idag är antalet hästar i Sverige cirka , vilket gör Sverige till Europas (och kanske världens) hästtätaste land (se tabell 2). Antalet hästar har naturligtvis hängt samman med vad djuren har använts till. Frågor om hästars användningsområde, vilka hästar som var bäst lämpade till vad och hur hästaveln skulle befrämjas i landet har diskuterats i den offentliga debatten åtminstone sedan slutet av 1800-talet. 6 Det är tydligt att hästsektorn från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet framför allt var påverkad 32 av staten och marknaden. I början av 1900-talet användes en majoritet av hästarna som dragdjur i jordbruket, skogsbruket och transportsektorn. Inom armén reds några hästar medan andra drog vagnar och krigsmateriel. År 1923 togs ett beslut i riksdagen som gick ut på att totalisatorspel på trav- och galoppsport skulle tillåtas och att överskottet från spel på hästar skulle användas för att stödja hästaveln (svenskt halvblod och nordsvenska hästar) för att ett gott hästmaterial skulle kunna erhållas av försvaret. 7 Statligt stöd till hästaveln diskuterades sedan åter vid ett flertal tillfällen under 1900-talet. Förutom monetära premier som utgick till lantbrukare som födde upp bra hästar, bidrog staten med prispengar vid tävlingar i syfte att motivera till, vad man ansåg vara, en kvalitativt god hästavel. Andra åtgärder som var direkt kopplade till att försvaret hade behov av hästar, men själva inte ansågs ha råd att hålla med många av dessa under fredstid, var att låta fodervärdar (till en början mot ersättning) låna arméns hästar. Fodervärdarna kunde använda hästarna som egna till dess att hästarna inkallades. Under andra hälften av 1940-talet understöddes ridsporten ytterligare genom billiga ridhuslån (det vill säga lån för att bygga ridhus). Förutom den ovan beskrivna hästpolitiken, understödde staten även aveln direkt genom att stå bakom de så kallade riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. Flyinge är ett av världens äldsta stuterier, och det var mellan 1661 och 1983 statligt stuteri. Strömsholm var också statligt stuteri mellan 1621 och 1871, och därefter remontdepå mellan 1885 och Remont är detsamma som unghäst och Strömsholm försåg under denna period armén med inridna och inkörda hästar. Utbildningen av hästarna sköttes bland annat med rekryter, eftersom Arméns rid- och körskola var förlagd till institutionen. Den sista riksanläggningen, Wången, inrättades 1903 som hingstuppfödningsanstalt, med syfte att värna den svenska lanthästen. Staten stod även bakom ett antal hingstdepåer där de statligt ägda hingstarna uppstallades för att betäcka ston ägda av privatpersoner. Att staten tillsammans med den privata jordbrukssektorn var de dominerande institutionerna för hästsektorn under denna period står klart. Men bilden är samtidigt komplex. Självklart fanns det inslag av den ideella sektorn under första hälften av 1900-talet; för att lära sig att arbeta med hästar har det sedan länge varit tradition att börja i unga år och arbeta gratis. Den ideella sektorn, i form av föreningsidrotten, återfanns också under denna period. Redan 1912 bildades Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC) i samband med Olympiska spelen i Stockholm och drygt 15 år senare, 1928, bildades Svenska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund (SLRC). 8 Organisationerna hade delvis skilda syften och målgrupper, men i huvudsak anordnades tävlingar och hölls det ridlektioner för personer med privata hästar eller med
3 tjänstehästar inom armén. Men även om organisationerna växte under första hälften av 1900-talet, är det inget mot deras tillväxt efter andra världskriget. Det verkar rimligt att anta att det finns ett slags brytpunkt för hur staten, marknaden och den ideella sektorn påverkade hästsporten på 1950-talet. Från denna tid ökar den ideella sektorns inflytande. År 1948 inrättades en främjandeorganisation, Ridfrämjandet, som kom att påverka hästsektorn. Med Ridfrämjandet kom den ideella sektorns betydelse att öka. Organisationens syfte var till en början att värna om den Svenska varmblodiga hästen genom att etablera ridsporten som folksport. Det senare gjordes till en början genom de ovan omtalade ridhuslånen och ridbiljetterna. Längre fram kom statens stöd till idrotten, genom bidrag till fritidsgrupper och senare det lokala aktvitetsstödet, att utgöra en viktig ekonomisk grund för verksamheten inom organisationen. Att den svenska staten har verkat aktivt för idrotten i stort står klart. Den svenska idrottsmodellen, som förknippas med en stark central organisation och statligt stöd, skiljer sig från idrottsmodeller i andra västeuropeiska länder där organisationerna varit fler och marknaden varit viktigare. 9 På samma sätt som idén om folkhemmet och den generella välfärdsmodellen varit avgörande för vård- och servicesektorn 10 har denna tanke funnits inom idrottspolitiken. Denna politik omfattande alltså även ridporten. Precis som för idrotten i övrigt är det tydligt att Ridfrämjandets arbete efter andra världskriget i första hand kom att handla om utbildning av yngre personer. Men till skillnad från många andra idrotter där tävlingsfostran varit central har fokus inom Ridfrämjandet varit föreningsfostran, och fostran som hade med hästens skötsel att göra. Jag har i en annan artikel kallat denna fostran omvårdnadsfostran. 11 Ridskolorna var arenan för Ridfrämjandets arbete. Antalet ridskolor ökade kraftigt i antal under andra hälften av 1900-talet, från ett fåtal till cirka 500 stycken idag. När det gäller ridskolorna är frågan om de kan sägas tillhöra stat, marknad eller ideell sektor svår att besvara, eftersom deras verksamhet i sig ligger i spänningsfältet mellan institutionerna. Idag är ungefär 65 procent av ridskolorna föreningsdrivna och 35 procent arrenderade eller privat drivna. Men även om det är en förening som driver ridskolan är det inte ovanligt att det är en privat person som äger hästarna, marken och anläggningen. Det förekommer även att kommunen äger de senare. I takt med arméns avhästning förändrades ägandeförhållandena och verksamheten även vid riksanläggningarna. Staten är inte längre ägare, istället har, sedan 1990-talet, Hästnäringens Nationella Stiftelse ett organisatoriskt och ekonomiskt ansvar för både Strömsholm och Flyinge. 12 Men även om privata aktörer fått ett ökat inflytande är det viktigt att se att staten fortfarande har en viktig roll i anläggningarnas utveckling eftersom det där bedrivs utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå som erhåller statligt stöd. Hästsektorn innehåller dock mer än ridsporten. Trav- och galoppsporten åtnjöt inte idrottsstöd i form av bidrag till fritidsgrupper eller lokalt aktivitetsstöd. Här var istället stödet kopplat till spelverksamheten. I denna del av sektorn var de privata aktörerna tillsammans med staten dominerande även om här fortfarande förekom mycket obetalt arbete. Under de senaste 20 åren har folkhemsmodellen och den generella välfärdsmodellen i vård- och servicesektorn i allt större utsträckning kommit att ersättas av en modell där marknadskrafterna fått växande betydelse. En liknande utveckling kan ses inom idrotten där professionalisering och kommersialisering ökat. 13 Därmed har marknaden återigen kommit att inta en starkare position inom hästsektorn Det gäller inte minst hästsektorns expansion inom fritidssektorn. Inom ridsporten har privat näringsliv bjudits in att verka som sponsorer 14, samtidigt har staten ett fortsatt starkt inflytande. I det följande ska marknadens roll beskrivas närmare. Fritidskonsumtion Idag återfinns flertalet hästar inom upplevelsesektorn; på tävlingar, i ridskolor, i promenad och turistverksamhet. Det är inte ovanligt att hästen dessutom förknippas med livskvalitet, vilket till exempel framgår av en bild av ett travekipage på Tingsryds kommuns startsida, med sloganen Livet är härligt. Att hästar idag ingår i servicesektorn innebär inte att de är mindre samhällsekonomiskt viktiga. Flera rapporter från senare år uppmärksammas hästnäringens ekonomiska betydelse. Hästnäringen omsätter 40 miljarder årligen och uppskattas direkt och indirekt skapa helårsarbeten. I den kalkylen har man bortsett från den betydande mängden ideellt arbete som läggs ner inom sektorn. 15 Mot den bakgrunden har det beräknats att hästnäringen blivit jordbrukets femte största inkomstkälla, i paritet med nötköttsproduktionen. Den ger ungefär två miljarder per år vilket motsvarar 10 procent av jordbrukets intäkter. 16 Fritidshästarna skapar även en marknad och inkomster för andra yrkeskategorier: Hästen behöver skos och verkas av en hovslagare uppemot sex gånger per år för runt 500 kronor besöket. Den ska avmaskas för runt 400 kr per år. 17 Den behöver veterinärtjänster och för att den ska kunna ridas och köras behövs utrustning. I anslutning till hästintresset växer det därför fram hantverkstjänster som sadelmakeri och tillbehörsbutiker av stor omfattning. 18 Om man ser till hästsektorns omsättning utgörs ungefär hälften av totalisatorspel, en dryg tiondel av själva verksamheten inom trav- och galopp, ytterligare en tiondel av verksamhet kopplad till lantbruket (foder och strö, inackordering och skogshästbruk) samt en knapp tiondel av varor och tjänster kopplade till hästsektorn. Ridsporten respektive avel och uppfödning utgör cirka 5 procent vardera av omsättningen, medan hästturismen utgör en knapp procentenhet. 19 Även om hästturismen hittills inte stått för en särskilt stor del av omsättningen inom sektorn är det ändå troligt att betydelsen kommer att öka. Under senare år har flera aktörer både på riksplanet och på länsnivå satsat på hästturism. Dels gäller det en upplevelseindustri där kunden är åskådaren vid allt från Svenska ridsportförbundets tävlingar till de spektakulära hästshowerna. Tävlingarna i Globen, Scandinavium och Falsterbo drar årligen runt besökare och lockar miljontals TV-tittare. Dels gäller det verksamheter där kunden deltar aktivt såsom i turridning ofta med islandshästar som är en snabbt växande ras som nästan bara förekommer i sådana sammanhang westernridning och turkörning med släde och vagn. Sedan några år tillbaka har flera kommuner sett hästsektorn som en potential vad gäller företagstillväxt, inflyttning och ökade inkomster. Ackrediteringar som godkänd hästgård och begrepp som bed and box och hästövernattning har vuxit fram och är nu vanliga på mäklarnas och researrangörernas hemsidor beräknades det finnas cirka 250 hästturismgårdar som fått en intäkt på 100 miljoner kr. Enligt en annan uppgift fanns samtidigt omkring 500 företag inriktade mot hästturism. 21 Det är rimligt att tro att verksamheten har vuxit sedan 33
4 dess och sannolikt finns möjligheter till expansion. I Italien, Ungern, på Island och Irland är hästturismen betydligt mer utvecklad, vilket kan tyda på att det kan finnas en stor potential inom hästturismen även i Sverige som har ett så stort antal hästar och många hästintresserade. Ser man till Skåne, som anses vara en hästrik region i Sverige, fanns det år 2009 cirka 668 företag som definierades som hästföretag. De flesta av dessa hade avel som huvudsaklig syssla, men här fanns även företag som har verksamheter med inriktning från undervisning till affärsverksamhet med försäljning av saker till hästar. De flesta av företagen är små företag med en omsättning på tkr (419 stycken eller 63 procent) och bedrivs som enskilda firmor (439 stycken eller 66 procent). 22 Hästsektorn genus, generation och social klass Som nämndes i artikelns inledning har hästsektorn feminiserats sedan andra världskriget. Allt fler kvinnor och flickor har ridit och tagit hand om hästar. Hästen har också i allt högre utsträckning kommit att förknippas med en konstruerad kvinnlighet; ofta en omvårdande sådan. Feminiseringen har i hög utsträckning gällt ridskolornas verksamhet, och till viss del galoppsporten. Vad gäller travsporten domineras denna fortfarande av män och det verkar som om körning av hästar fortfarande har en manlig genuskodning. 23 När det gäller genuskodningens koppling till de olika institutionerna är det svårare att se direkta kopplingar. Möjligtvis kan den utbildning som bedrivits i Ridfrämjandets regi, det vill säga inom den ideella sektorn med stöd från staten, anses påverka genuskodningen i det att utbildningen i stor utsträckning kom att handla om omvårdnadsfostran. Omvårdnad har förknippats med konstruerad kvinnlighet och genom denna fostran kan utbildningen ha medverkat till en ökad feminsiering inom hästsektorn. Utbildningen har i första hand varit inriktad på yngre personer och i detta avseende även medverkat till den generationskodning som åtminstone ridsporten har; en koppling till barn och ungdomar. Att det statliga stödet 34 och politiken som riktades in på att göra ridsporten till folksport har med all säkerhet gjort att sporten idag är mer spridd än den var under talets första hälft. Marknadens koppling till genus, generation och social klass är komplex. Hur den politiska och ekonomiska sidan av hästföretagande ser ut regionalt och lokalt finns det än så länge inte så mycket kunskap om, även om några studier är gjorda. 24 Sedan länge har företagande varit maskulint genuskodat. Visserligen har det inom vissa branscher funnits kvinnor som drivit företag. Tidigare forskning om kvinnor och småföretagande har pekat på att kvinnor oftare återfinns som ledare av små företag med låg omsättning; medan män i högre utsträckning leder större företag med större omsättning. Historiskt sett har kvinnor, oftare än män, anpassat sin småföretagarroll till familjens behov. Kvinnor har även ansetts vara drivna i sitt företagande av ett sökande efter livsstil eller livskvalitet, medan män sägs vara drivna av ekonomisk vinst. Denna bild har dock komplicerats av annan forskning som visat att kvinnor och män återfinns i olika branscher och att det även finns manliga livstilsföretagare som driver små företag med liten vinst. Christina Scholten har pekat på behovet av att studera människors hela livssituation för att förstå de mönster som finns i småföretagande. 25 Företagande påverkas inte bara av genus och bransch. Gunnel Forsberg har i en studie av genuskontraktets regionala variationer funnit att kontraktets utformning kan variera kraftigt mellan olika regioner. Detta medför att kvinnors villkor för att bedriva småföretagsverksamhet kan variera kraftigt. Under de senaste 20 åren har kvinnor i allt högre utsträckning startat företag. Det är troligt att denna utveckling också återfinns inom hästsektorn, inte minst eftersom hästen i allt högre utsträckning kopplats samman med kvinnlighet. Om man ser till Skåne år 2009 drivs 47 procent av de företag som registrerats som hästföretag av kvinnor, vilket är en stor andel om man ser till företagandet i stort. I dag är en tredjedel av alla nystartade företag etablerade av kvinnor. 26 Det är troligt att det inom företagandet finns en gesnuarbetsdelning där män och kvinnor driver olika företag beroende på verksamheten. Huruvida det är på det sättet återstår dock att undersöka. Kanske arbetar kvinnor med turridning och barnoch ungdomsverksamhet medan män är hovslagare och travtränare? Forsberg har bland annat pekat på sådana skillnader mellan Skåne och Småland, där det förra betraktas som modernt och framåt och det senare som mycket mera traditionellt. 27 Hästägandet och hästföretagandet visar på en stor social bredd. Även om det finns tecken på att det är medelklassen som i ökad utsträckning flyttar till landsbygden och skaffar häst, finns det studier som visar att medelklassen inte nödvändigtvis är överrepresenterad bland hästägarna. Tillberg Mattsson visar i sin studie av hästgårdar i Leksand att traditionell medelklass inte är överrepresenterad där. 28 Istället dominerar arbetarhushåll bland dem som äger hästgårdar. Det är framför allt småföretagare (även företagare utanför jordbruket) bland ägarna. Det är den nya ekonomins företagare som dominerar, utan det rör sig snarare om traditionella arbetarsmåföretagare såsom rörmokare, snickare och andra hantverkare samt maskinentreprenörer. Det är inte heller
5 medelklassföräldrar som skaffar häst som dyr leksak åt sina barn (flickor); istället är det den vuxna kvinnans val som slår igenom. Den typiska hästägaren tycks vara en vuxen kvinna mitt i livet, med arbete och familj som vill hålla häst som fritidssyssla och fly en stressad vardag. Medan män i rätt hög grad äger häst inom ramen för företag, äger kvinnorna häst som ren hobby, utan minsta inkomster från ägandet. Endast för en minoritet av männen är hästverksamheten någon huvudsyssla, resten arbetar inom andra branscher. Både män och kvinnor som äger häst inom ramen för företag anger dessutom att lönsamheten är svag men att det sociala värdet uppväger. Därför, argumenterar Tillberg Mattsson kan man dra paralleller till det faktum att män ibland fortsätter driva olönsamt jordbruk (subventionerat av kvinnans lönearbete) just av immateriella livstilsrelaterade skäl. Hon drar slutsatsen att den verkliga anledningen till att man i företagsform skaffar häst är att man vill konsumera fritidstjänster som detta medger. Konsumtion under täckmantel av produktion som hon uttrycker det. 29 Avslutning Det är tydligt att hästsektorn i spänningsfältet mellan staten, marknaden och den ideella sektorn har förändrat sig med tiden. Under första hälften av 1900-talet spelade staten och marknaden en stor roll för att förklara hur hästsektorn utvecklade sig. Från andra världskriget och fram till de senaste 20 åren var staten tillsammans med den ideella sektorn de institutioner som påverkade hästsektorn starkast. Sedan 1980-talet har marknadens påverkan ökat. Under hela perioden har sektorn påverkats av föreställningar om social klass, genus och generation. Särskilt om man ser till ridsporten var denna starkt förknippad med överklass och manlighet under det tidiga 1900-talet; medan sporten blivit mer folklig och förknippad med kvinnlighet under andra hälften av 1900-talet. I samband med den ideella sektorns ökade inflytande kom allt fler barn och unga in i hästsektorn åtminstone om man ser till ridskolan. Huruvida den kvinnliga genuskodningen av sektorn och kopplingen till barn och unga kommer att hålla i sig om marknadens roll ökar är svårt att säga. Kanske kommer allt fler kvinnor att starta företag inom sektorn eller kanske kommer marknadens ökade betydelse leda till en ny maskulinisering? Hur marknadens roll kommer att påverka barn och ungas roll är osäkert. Andelen barn och unga har minskat något inom ridsporten under de senaste 10 åren och en ökande andel av dem som börjar på ridskolorna är vuxna, men om detta är en trend som håller i sig är oklart. Referenser 1. Hedenborg, Susanna (2007) The Popular Horse: From Army and Agriculture to Leisure ; idrottsforum.org; articles/hedenborg/hedenborg html 2. Hedenborg, Susanna (2009) Till vad fostrar ridsporten? En studie av ridsportens utbildningar med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran, Educare, 1; Hedenborg, Susanna, The Equestrian Olympics in Stockholm Gender and Class Perspectives, Sports in History, u p; Hedenborg, Susanna (2008) Arbete på stallbacken, Malmö; idrottsforum/förlag, kapitel Hedenborg, Susanna (2008) Arbete på stallbacken, Malmö; idrottsforum/förlag, kapitel Hedenborg, Susanna & Morell, Mats (2009) Hästar och hästarbete. Ett klass-, genus-, och generationsperspektiv på förändringarna under 1900-talet, i Houltz, A (red), Arbete pågår i tankens mönster och kroppens miljöer, Uppsala. 5. Källa: SOU 2000:109, ; sjv.se/download/ f61001ea08a0c7ff f102034/hastar.pdf ( ). 6. Berglund, Sara (2006) Vägen till vinnarcirkeln. Travhästen och dess människor mellan sport och spel. Hedemora. 7. Greiff, Mats & Hedenborg, Susanna (2007) I sulky och sadel. Historiska perspektiv på svensk trav- och galoppsport, Stockholm. 8. SLRC var först ett förbund för de skånska lantliga ryttarföreningarna och hette mellan 1928 och 1942 Skånska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund. I början av 1940-talet fanns det lantliga ryttarföreningar långt utanför Skåne och då bytte förbundet namn till Svenska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund. Se se/files/%7b16b7a353-92fb-4f7f-a e2c7157%7d.pdf. 9. Norberg, Johan (2004) Idrottens väg till folkhemmet. Studier i statlig idrottspolitik Stockholm. 10. Se bland annat Sommestad, Lena (1995) Jordbrukets kvinnor i den svenska modellen, i Historisk tidskrift. 4, även om modellen inte alltid varit så generell som den framställts, bland annat Björkman, Jenny (2001) Vård för samhällets bästa. Debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning Stockholm: Carlsson. 11. Hedenborg, Susanna (2009) Till vad fostrar ridsporten? En studie av ridsportens utbildningar med utgångspunkt i begreppen tävlingsfostran, föreningsfostran och omvårdnadsfostran, i Educare, Se Se bland annat Peterson, Tomas (2002) En allt allvarligare lek. Om idrottsrörelsens partiella kommersialisering , i Ett idrottssekel, Stockholm. 14. Graaf, Kurt (2004) Den svenska varmblodshästens historia under 200 år, Stockholm. 15. Se till exempel Johansson, Dag et. al, (2004) Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige. Rapport, Institutionen för ekonomi, SLU Uppsala. 16. ibid. I Karin Cederqvist och Per Wijkander (2004) Hästen som inkomstkälla. Examensarbete, SLU, Uppsala, liksom i Lisa Bodinger (2007) Hästen i landsbygdsutvecklingen: En studie av hästnäringsverksamhet i tre landsbygdskommuner med hästprofil. Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Arbetsrapport, framhålls att stallplatshyran ofta, trots att det i regel gäller ombyggnad av befintliga ekonomibyggnader, är så låg att uthyrningen är direkt olönsam. 17. Bexelius, Elsa (2003) Sverige som hästland. Förstudie på uppdrag av: Turistdelegationen, Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande, Agria och Lantbrukarnas riksförbund. Stockholm: LRF, s För ett exempel på hur näringsverksamhet i relation till hästen har utvecklats i några kommuner, se med länkar till Häst i Heby Ang hästprojekten i Heby, Katrineholm och Tingsryd, se Bodinger, a. a., ss Johansson, Dag et al, a. a. 20. Wennebro, Torbjörn (2004) Hästsverige som upplevelseindustri. Under lag för en nationell branschsatsning på hästturism. Stockholm: Turistdelegationen; Bexelius, op cit; Svala, Catharina (2002) Hästen samhället. Sammanställning av kunskap från studenternas arbeten i kursen Hästen samhället och planeringen som ges vid SLU Alnarp. SLU Alnarp, s Hästhållare enl. JO 24 SM 0501, jordbruk med häst enligt Jordbruksverkets webbplats, tabell Hästturismgårdar enligt Bexelius, a. a., s. 5. Hästturismföretag enligt Wennebro, a. a., s sökord häst/skåne 23. Greiff, Mats (2007) Stallbackskultur, makt och arbete i svensk travsport , i Greiff & Hedenborg (red.) I sulky och sadel. Historiska perspektiv på svensk trav- och galoppsport. Stockholm: Carlssons. 24. Se till exempel Nationellt utvecklingsprogram, 2000 ; Sverige som hästland 2003 ; Hästen i samhället, 2006 ; Hästen i politiken 2006 ; för företag och nätverkande, se bland annat Networking, 2007 ; för studier om hästturism, se bland annat Godkänd hästgård, 2006 ; Internationell hästturism 2004 och Häst-Sverige som upplevelseindustri 2004 ; för samband hästsektor och lantbruk se Hästen som inkomstkälla. 25. Scholten, Christina (2003) Kvinnors försörjningsrum. Hegemonins förvaltare och murbräckor, Lund. 26. För forskning om kvinnor och företagande se men se till exempel Pengarna och livet. Perspektiv på kvinnors företagande 1995; Holmquist & Sundin, red, (2002) Företagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap, Stockholm. 27. Forsberg, Gunnel (1997) Att förstå den nya landsbygdens mosaik i Hans Westlund (red), Lokal utveckling för regional omvandling, Östersund. 28. Tillberg-Mattsson, Karin (2004) Hästar lockar kvinnor till landsbygden en studie av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun. IBF Uppsala universitet Working paper No ibid. 35
Från gentlemannaryttare till hästtjej
Från gentlemannaryttare till hästtjej Ridsporten 100 år Susanna Hedenborg Två processer: 1. Från armé och överklass till folklig 2. Från manlig till kvinnlig 2010 05 04 Den svenska ridsporten är den speciell?
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA. Susanna Hedenborg
MALMÖ HÖGSKOLA Susanna Hedenborg Susanna.Hedenborg@mah.se Från gentlemannaryttare till hästtjej - Ridsporten 100 år Ridsporten 100 år Disposition Varför historia? Ridskolan idag och förut Genuskonstruktioner
Läs merHäst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson
Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta Hästen i Skåne Alnarp 2011-09-15 Stefan Johanson HNS roller Främja svensk hästnäring Utbildning Avel Hästnäringens Riksanläggningar
Läs merNäringsliv och arbetsmarknad
Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare
Läs merHästnäringens Nationella Stiftelse för hästnäringens bästa
Hästnäringens Nationella Stiftelse för hästnäringens bästa För och med hästnäringen så arbetar vi. Som en paraplyorganisation vill vi förbättra villkoren för alla hästar och hästvänner stora som små, kända
Läs merHÄSTNÄRINGEN I SIFFROR
HÄSTNÄRINGEN I SIFFROR - viktigare än du tror Sverige är ett riktigt hästland, med stora sportsliga framgångar och ett brett intresse för hästen. Upplevelser, fritid, företagande och spel skapar efterfrågan
Läs merHästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie
Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2
Läs merÅtgärder för att stärka hästnäringen
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) Åtgärder för att stärka hästnäringen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens
Läs merNU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM
NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv
Läs merSammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson
Sammanställning Sölvesborgs kommun 2015 Projektledare Maria Hjelm Nilsson Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Projektperiod...2 3. Kartläggning Sölvesborg..2 3.1 Resultat kartläggning i Sölvesborg...2-3
Läs merHästnäringens statistikprojekt
Hästnäringens statistikprojekt Tobias Heldt, Högskolan Dalarna Presentationen i korthet 1. Bakgrund 2. Om projektet 3. Vad kan vi förvänta oss Regionalekonomisk betydelse av travsporten: Exemplet DalaTravet
Läs merInformationsmöten Oktober 2012
Informationsmöten Oktober 2012 Föreningen Hästriket Roslagen driver projektet med samma namn, vilket pågår tom 2013 Finansieras av Leader UROSS Anknytning till Norrtälje kommun konkret genom att ett antal
Läs merKent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm
Kent Sjöström VÅR HEMBYGD Ridskolan Strömsholm Mars 2015 För oss som är uppvuxna i Kolbäck har ridskolan i Strömsholm alltid funnits. När vi var små, var det Arméns kör- och ridskola, som började sin verksamhet
Läs merHästen i dagens samhälle
Hästen i dagens samhälle Hur påverkas hästsektorn när samhället förändras? Och hur påverkas samhället av hästens starka comeback? Hästhållning berör idag många delar i samhället och många behov ska balanseras
Läs merLönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare
Foto: Karolina Thorell R E S U LTAT Vet folk inte om att man finns så får man inga kunder Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har genomfört en undersökning
Läs merUPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA
UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2013-2015 1 VISION 3 2 VÄRDEGRUND 3 3 VERKSAMHETSBESKRIVING 3 3.1 PRODUKTPORTFÖLJ 3 3.2 SÄKERHET 4 3.3 GOD HÄSTHÅLLNING 4 3.4 UTBILDNING 4 3.5 PERSONAL
Läs merVälkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana. www.skarahastland.se
Välkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana Vid februarimötet framkom En arena för stora hästevenemang En modern rid- och träningsanläggning på Skålltorp En plats
Läs merArbetsmaterial Från arbetsgruppen till Varbergs kommun Arbetsmaterial gällande visionsarbete med ny ridanläggning i Varbergs kommun
Arbetsmaterial gällande visionsarbete med ny ridanläggning i Varbergs kommun Bakgrund Det finns idag 8 stycken registrerade ridklubbar i Varbergs kommun. Dessa är: * Himledalens ridklubb * Skultagårdens
Läs merUPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA
UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2015-2018 1 VISION 3 2 VÄRDEGRUND 3 3 VERKSAMHETSBESKRIVING 3 3.1 UTBUD 3 3.2 SÄKERHET 4 3.3 GOD HÄSTHÅLLNING 4 3.4 UTBILDNING 4 3.5 PERSONAL 4
Läs merHÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING
HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING En satsning - flera delar Sara Strömberg KORT OM HÄSTNÄRINGEN I SVERIGE ANTALET HÄSTAR HAR FÖRÄNDRATS 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1900
Läs merStöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande 2010
1(7) 2011-02-15 Landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
Läs merHÄSTFÖRETAG vad krävs?
HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAGARFORUM 27 FEBRUARI 2014 NÄRINGSVERKSAMHET kan det vara när Det inte är uppfödningsverksamhet Ointresserad av hästar- hatar hästar Rider inte själv Ensamstående utan släkt
Läs merHÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen
HÄSTPOLICY Beslutad av kommunstyrelsen 2011-10-03 Hästpolicyns syfte Syftet med en kommunal hästpolicy är att tydliggöra hästens betydelse och positiva effekter för människor, samhällsekonomi och levande
Läs merHÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen.
HÄSTNÄRINGEN IDAG 360000 hästar gör Sverige till det näst hästtätaste landet i Europa. 30000 avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. 46 miljarder kronor är hästnäringens bidrag till den samhällsekonomiska
Läs mer2. Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet
Sammanfattning Häst-PM 1. Inledning Detta PM är tänkt att underlätta en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattning av hästverksamhet. Den huvudsakliga inriktningen i PM är gränsdragningen mellan hobby-
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merHur blev hästen och ridsporten en snabbväxare?
Sida 2 s Rapportens innehåll och uppläggning Det har under projektarbetet bedömts som väsentligt att sammanställa information som kunskapsunderlag på ett överskådligt sätt. Rapporten syftar till att fungera
Läs merRAPPORT. Hästnäringen i Södermanlands län. Förstudie. Box r Export Uppstallning ggg. häst ATG. Turridning. Företagande. Tränare. Ridled.
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2004:6 Ridskola Tränare Tävlingsanläggning Uppfödare Avel Turridning Träningsanläggning Bed&Box Transporter Box r Export Uppstallning ggg Veterinär Utrustning häst ATG Hovslagare
Läs merAvel och uppfödningsenkät - ej företag
Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella
Läs merNationell satsning i samverkan med regionala hästkrafter!
Nationell satsning i samverkan med regionala hästkrafter! Vi som arbetar inom hästnäringen vet att mötet med hästen för många har stor betydelse för den personliga utvecklingen. Nu vill vi ge fler barn
Läs merHäst-Sverige som upplevelseindustri
Tu Häst-Sverige som upplevelseindustri UNDERLAG FÖR EN NATIONELL BRANSCHSATSNING PÅ HÄSTTURISM FEBRUARI 2004 Swedish Tourist Authority FÖRORD Människors intressen utgör en viktig bas för resande och turism.
Läs merSport och fritid
Sport och fritid 102 103 Sport och fritid Den svenska hästsporten är en breddidrott som är tillgänglig för alla, vilket är unikt i jämförelse med övriga världen. Förutom att hästsporten bidrar till en
Läs merRemissyttrande avseende betänkandet En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30)
Sida 1 (7) Stockholm 2017-07-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30) (HNS) avger i samverkan med organisationerna i Hästnäringens
Läs merVision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen
Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen Barn och ungdom Utbildning Avel och hästhållning SPORT - TÄVLING att bli en ledande sportnation RIDKLUBB - RIDSKOLA att vidareutveckla ett rid-
Läs merOktober Agneta Wikblom Marianne Skantz Länsstyrelsen i Södermanlands län
Oktober 2007 Agneta Wikblom Marianne Skantz Länsstyrelsen i Södermanlands län Innehållsförteckning Sid Bakgrund 3 Basfakta om projektet 5 Genomförande och resultat 6 Del 1 Kompetensutveckling för hästföretagare
Läs merSLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008
1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning
Läs merSpelregler för. hästföretagare - beskattning
Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merBilaga 1 till Utbildningsplan för hippolog kandidatprogram
1(5) Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap Bilaga 1 till Utbildningsplan för hippolog kandidatprogram Denna bilaga är fastställd av Nämnden för utbildning på grund-
Läs mer29 Trav- och galoppsportverksamhet
Trav- och galopp Avsnitt 29 621 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex. vanlig fritidsridning,
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merRegional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Läs merAll rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning
All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler
Läs merBilaga 1 till Utbildningsplan för hippolog - kandidatprogram
1(5) Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap Bilaga 1 till Utbildningsplan för hippolog - kandidatprogram Denna bilaga är fastställd av Nämnden för utbildning på grund-
Läs merVerksamhetsinriktning med ekonomisk plan
Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2012-2013 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Inriktningsmål Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar
Läs merYttrande över betänkandet En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2017-05-03 KS 2017/0552 Yttrande över betänkandet En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30) Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs mer29 Trav- och galoppsportverksamhet
Trav- och galoppsportverksamhet, Avsnitt 29 653 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex.
Läs merFöretagande mot sporten
Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...
Läs merSPONSORBLAD FÖR VKRK
SPONSORBLAD FÖR VKRK Hur vill ni synas i en av Landskronas största idrottsföreningar och Sveriges bästa ridskola? Viarps kör- och ridklubb är en ideell förening som grundades 1972. Under åren har föreningen
Läs merBilaga 1 till Utbildningsplan för Hippolog - kandidat program
1(5) Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Bilaga 1 till Utbildningsplan för Hippolog - kandidat program Denna bilaga är fastställd av Nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå
Läs merAll rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning
All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merFoto: Annika Larsson. HÄSTAR OCH UPPFÖDARE I SVERIGE! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 2009 2013
Foto: Annika Larsson HÄSTAR OCH UPPFÖDARE I SVERIGE! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 29 213 FÖRORD Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, är ett samverkansorgan inom
Läs merHÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte
HÄSTKUNSKAP Ämnet hästkunskap behandlar hästens biologi, skötsel av hästar, utrustning och tillhörande anläggningar samt ridning och körning av skolad häst. Centralt i ämnet är etiska ställningstaganden,
Läs merVärmländsk hästkraft. En förstudie kring hästsektorn i Värmland. Rapport 2002:3
Värmländsk hästkraft En förstudie kring hästsektorn i Värmland Rapport 2002:3 Förord Rapporten Värmländsk hästkraft - En förstudie kring hästsektorn i Värmland har sitt länsstyrelseinterna sammanhang i
Läs merHästen. i Sverige. betyder mer än du tror. Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande
Hästen i Sverige betyder mer än du tror Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande Hästen i Sverige betyder mer än du tror Som halva Skånes åkermark Med 300 000 hästar i landet behövs nästan 300
Läs merBilaga 1 till Utbildningsplan för hippolog - kandidatprogram
1(5) Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap Bilaga 1 till Utbildningsplan för hippolog - kandidatprogram Denna bilaga är fastställd av Nämnden för utbildning på grund-
Läs merFAKTARUTA SLUT FAKTARUTA RESULTAT IDUNNS UNDERSÖKNING
FAKTARUTA Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet är en av de vanligaste hästfrågorna och kan omfatta svåra bedömningar och bevisfrågor. Det centrala är vinstsyftet; om en verksamhet bedrivs
Läs merHästen en del av det svenska samhället
Hästen en del av det svenska samhället 12 13 Hästen en del av det svenska samhället I dag har hästen en viktig roll i vårt samhälle. Hästen bidrar till att hålla landsbygden levande och näringen kring
Läs merFöretagsamheten 2014 Uppsala län
Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merRegionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft
Svenska Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Förstudien är finansierad av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande 2009. Innehållsförteckning
Läs merEnkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!
Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs merKvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner
Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor Profil Trav eller Trav/Monté Profil Ridledare för Islandshäst Kursöversikt med kursplaner Kursöversikt Kursen är en folkhögskoleutbildning och ges genom Hästsportens
Läs merVar på hästbarometern befinner du dig?
4 Så funkar hästen 6 Välkommen till stallet 8 Ett liv med häst 10 En häst för alla 12 Svenska hästar ska må bäst i världen 14 Hästjobb 16 Gräs är bästa bränslet 18 Häst är bäst HÄST + UNG = HUS. Hästnäringens
Läs merHästen. en naturlig del av Hallands näringsliv
Hästen en naturlig del av Hallands näringsliv Hästnäringen i Sverige idag Under de senaste fem åren har riktigt positiva saker börjat hända inom samverkansområdet kring hästföretagandet. Hästnäringens
Läs merPresentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.
Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merRegionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft
Svenska Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Förstudien är finansierad av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande 2009. Innehållsförteckning
Läs merUtbildningsplan för Hippolog - kandidatprogram, 180 hp Equine Science - Bachelor's Programme, 180 HEC
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap 1(15) Utbildningsplan för Hippolog - kandidatprogram, 180 hp Equine Science - Bachelor's Programme, 180 HEC 1. Beslut Den 30 oktober 2007 uppdrog styrelsen
Läs merSalaortens Ryttarförening - Vi tar täten! Se gärna filmen om vår förening:
Salaortens Ryttarförening - Vi tar täten! Se gärna filmen om vår förening: https://www.facebook.com/sorf.nu/videos/1995968117353114/ Salaortens Ryttarförening Ridsport Andra största ungdomsidrotten i Sverige
Läs merBefolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
Läs merMARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...
Läs merridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande
Hästar är mitt liv! ridsportens betydelse för unga tjejers identitetsskapande Det är både dyrt och tidskrävande att hålla häst och att rida. Ändå är det många som rider, antingen på ridskola eller på egna,
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merFas 2 Projektrapport: December 2010
Spelregler för Hästföretagaren Fas 2 Projektrapport: December 2010 Projektledare: Projektägare: Mats Norberg, LRF Konsult Nybrogatan 1 871 30 HÄRNÖSAND mats.norberg@konsult.lrf.se 0611-289 33 LRF Konsult
Läs merOm skolan och miljon. Om framtiden
FAKTA Skolans internat har plats för 51 elever. Rummen är fördelade på fyra hus med eget kök och allrum med TV. Alla rum har egen dusch och toalett. På skolan finns ett välutrustat gym, datasal med internet,
Läs merUtvecklat företagande i travbranschen
Utvecklat företagande i travbranschen Projektrapport 071129 Projektledare: Projektägare: Referensgrupp: Mats Norberg, LRF Konsult AB Johan Abenius, STC Carina Dahling, Skråmsta stuteri Jörgen Westholm,
Läs merTill Statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet
Till Statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Den 17 februari 2000 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till
Läs merEn militär verksamhet med civila inslag. Ridkonstens historia Susanna Hedenborg
En militär verksamhet med civila inslag Ridkonstens historia 1850 1950 Susanna Hedenborg Det kan icke vara tal om, att hästen varken nu eller inom överskådlig framtid försvinner ur armén. (Hästen i Sverige,
Läs merVallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga
Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet
Läs merSPONSORBLAD FÖR VKRK
SPONSORBLAD FÖR VKRK Hur vill ni stötta och synas i en av Landskronas största idrottsföreningar och Sveriges bästa ridskola? Viarps kör- och ridklubb är en ideell förening som grundades 1972. Under åren
Läs merBILAGOR KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV HÄSTVERKSAMHETEN I SVERIGE. Rapport :
BILAGOR KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV HÄSTVERKSAMHETEN I SVERIGE Rapport : Innehåll BILAGA 1 Organisationer inom hästområdet Framtaget av Elsa Bexelius Ord och idé på uppdrag av Jordbruksverket. BILAGA 2
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs mer29 Trav- och galoppsportverksamhet
Trav- och galopp, Avsnitt 29 641 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex. vanlig fritidsridning,
Läs merFakta- insamling. en hemläxa för varje ridklubb
Fakta- insamling en hemläxa för varje ridklubb Lathund #3 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare. I materialet
Läs merAFFÄRSPLAN
UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING SVERIGES BÄSTA RIDSKOLA EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2016-2021 1 1 VISION 3 1.1 Visions slogan 3 1.2 Fullständig vision 3 2 MISSION 3 3 VÄRDEGRUND 3 4 VERKSAMHETSBESKRIVING
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merVerksamhetsinriktning med ekonomisk plan
Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan 2018-2019 Innehållsförteckning Ridsporten i samhället och framtida utveckling Så här arbetar Svenska Ridsportförbundet Övergripande mål Strategiska områden, inriktningsmål
Läs merFöretagsamheten Hallands län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...
Läs merFöretagsamheten 2014 Gotlands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merEN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND
62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till
Läs merSvenska Ridsportförbundet
Sida 13 s HästHalland startades som ett projekt år 2005 av LRF Halland, Hushållningssällskapet Halland och Region Halland. HästHalland är idag ett regionalt initiativ, formellt ägt av Hushållningssällskapet
Läs merSkatteverket. Hästföretagarforum. 27 februari 2014
Skatteverket Hästföretagarforum 27 februari 2014 Allmänna förutsättningar och utgångspunkter Stort antal små företag i Sverige Ganska komplicerade skatteregler för de små företagen förenklingsmöjligheter
Läs merATT KUNNA SEMINERA SITT STO HEMMA
Foto: Öyvind Andersson ATT KUNNA SEMINERA SITT STO HEMMA - En marknadsundersökning Foto: Maria Pettersson BAKGRUND Hästnäringens Nationella Stiftelse ansvarar för Hästnäringens Avelskommitté som består
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 december 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Jur. kand. Fredrik Rosén LRF Konsult Box 565 201 25 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT
Läs merfebruari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län
februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering
Läs merHästar, Avsnitt 29 733. 29.1 Verksamhet med hästar i Sverige
Hästar, Avsnitt 29 733 29 Hästar Tillstånd Yrkesmässig enligt djurskyddsmyndigheten 29.1 Verksamhet med hästar i Sverige I Sverige bedrivs verksamhet med hästar i många olika former. Det kan vara fråga
Läs mer