FAKTARUTA SLUT FAKTARUTA RESULTAT IDUNNS UNDERSÖKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAKTARUTA SLUT FAKTARUTA RESULTAT IDUNNS UNDERSÖKNING"

Transkript

1 FAKTARUTA Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet är en av de vanligaste hästfrågorna och kan omfatta svåra bedömningar och bevisfrågor. Det centrala är vinstsyftet; om en verksamhet bedrivs enbart för att tillgodose utövarens personliga intressen utan att syftet är att ge ekonomisk vinst är det normalt fråga om hobbyverksamhet. Uttrycket hobbyverksamhet är inte definierat i inkomstskattelagen (IL). Där anges bara att hobby är en verksamhet som bedrivs självständigt, men som inte kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (12:37 IL). Den viktigaste skillnaden för den skattskyldige är hur underskott hanteras, eftersom överskott av hobby beskattas i inkomstslaget tjänst tillsammans med andra tjänsteinkomster (t.ex. lön), men underskott får inte kvittas mot andra tjänsteinkomster. (beskattning av hobbyverksamheter med inriktning häst kommer att behandlas i nästa Islandshästen) Med enskild näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13:1, 1 st. IL); samtliga dessa tre näringskriterier måste vara uppfyllda. Kravet på yrkesmässighet innebär att verksamheten ska bedrivas regelbundet; häri ligger ett krav på viss omfattning och varaktighet. Förvärvsverksamhet innebär att verksamheten bedrivs i vinstsyfte. Avgörande är syftet, inte att verksamheten faktiskt går med vinst. Så långt lagtext. Rättspraxis (dvs. hur tidigare mål bedömts i domstol) visar att om en verksamhet under en mycket lång tid visat underskott minskar trovärdigheten för att vinstsyfte föreligger. För hästverksamhet inriktad på avel och hästuppfödning har emellertid kravet på vinstsyfte ansetts uppfyllt av domstolarna även efter flera års underskott, när verksamheten befinner sig i ett uppbyggnadsskede. SLUT FAKTARUTA RESULTAT IDUNNS UNDERSÖKNING Undersökningen som avelsföreningen Idunn genomfört visar att 75 % av islandshästaveln i Sverige bedrivs som näringsverksamhet. Den största skillnaden mellan de som driver näringsverksamhet och de som har aveln som hobby, är omfattningen och om aveln bedrivs i direkt anslutning till en jordbruksfastighet eller inte. De allra flesta som har avel som hobby har färre än 3 ston i avel, och endast en tredjedel bedriver hobbyn i anslutning till jordbruksfastighet. Ett fåtal av dem som anser aveln vara hobby har tillstånd enligt paragraf 16 Djurskyddslagen som säger att tillstånd alltid krävs vid yrkesmässig hästhållning. Bland näringsverksamheterna har 65 % mer än 3 ston i avel och 85 % bedrivs i anslutning till jordbruksfastighet. Två tredjedelar av dem som bedriver avel som näringsverksamhet har tillstånd enligt paragraf 16 (DsL). Av dem som bedriver avel som näringsverksamhet uppger 65 % att deras huvudsakliga inkomster är ej hästrelaterade. 97 % uppger att de räknar med att inom 4-9 år få avkastning på sin avelsverksamhet, medan endast 23 % går med vinst redan idag. SLUT UNDERSÖKNING

2 Häst-PM och dess konsekvenser för islandshästföretagandet i Sverige Av Maria Vemdal Antal hästar i landet ökar och så även antalet hästverksamheter. Det är bra att tydliggöra vad som kännetecknar en näringsverksamhet eftersom det bland hästfolk finns både hobby- och näringsidkare. Skatteverkets syfte med Häst-PM är att harmonisera och förenkla bedömningarna av olika hästverksamheter runt om i landet. De flesta som driver hästverksamhet känner igen sig och håller med om huvuddragen. Men tyvärr har Häst-PM negativa konsekvenser för små hästverksamheter, och då i synnerhet avelsverksamheter och blandade hästverksamheter. Enligt Idunns undersökning hotas 77 % av de som idag driver avel som näringsverksamhet när Skatteverket (SKV) börjar tillämpa dessa nya styrsignaler. Alla som bedriver blandad hästverksamhet kommer också att stöta på problem eftersom SKV kräver att varje enskild del ska uppfylla näringskriterierna. Detta har under året debatterats i tidningen Ridsport och i Svensk Skattetidning. På flera punkter avviker nämligen Häst-PM från gällande skattelagstiftning såväl som rättspraxis. Denna artikel syftar till att sammanfatta de punkter som är relevanta för islandshästnäringen. Hobbyverksamhet och moms tas inte upp. För att underlätta läsandet anges direkta citat från Häst-PM i kursiv stil. Gränsdragningen Praxis för bedömningen av om hästverksamhet utgör näringsverksamhet eller inte saknas i stora delar. I vissa fall har domstolarna, vid avel, accepterat ett uppbyggnadsskede på 5-6 år med initialt 1-2 hästar. Även om ett uppbyggnadsskede accepteras så krävs normalt mycket starka indikationer på att vinstsyfte föreligger. SKV anser, med stöd i rättspraxis, att gränsen mellan hobby- och näringsverksamhet kan vara svår att dra men det stämmer inte att praxis saknas då flera domskäl har avkunnats under SKV hävdar att dessa är undantag från praxis, och man kan fråga sig med vilken rätt SKV avfärdar kammarrättsdomar? Inte heller ger SKV några exempel på vad starka indikationer kan bestå av, till skillnad från andra exempel på omständigheter och bedömningsgrunder, se vidare i artikeln. Ofta bedrivs flera typer av hästverksamhet samtidigt. En grundprincip är att en hästföretagare även kan ha privata hobbyhästar. När frågan är om verksamheten utgör hobbyverksamhet eller näringsverksamhet är bedömningen många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet eller bransch, huvudsakligen för verksamheter vilka kan bedrivas såväl privat som inom en näringsverksamhet. Här är neutralitetsprincipen inom skattelagstiftningen central, en näringsidkare ska bedömas lika oavsett vilken företagsform eller vilket verksamhetsområde han/hon väljer. Att ha ett intresse för sin verksamhet delar hästföretagare med många andra småföretagare och det ska inte användas som grundlag för att kalla verksamheten hobby. SKV räknar upp exempel på omständigheter har betydelse då verksamheten är nystartad och under

3 uppbyggnad; att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt, att det finns en affärsplan/ekonomiska kalkyler eller liknande, att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets, att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs), att en särskild lokal finns för verksamheten och att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för näringsverksamheten. För pågående verksamhet tillkommer att det finns kunder (andra än närstående) och att det finns inkomster. Allt detta gäller för vilken näringsverksamhet som helst men tidsaspekten måste vara relevant för näringens art. Verksamhetsspecifika omständigheter 1. Eget innehav av jordbruksfastighet påverkar inte bedömningen av om hästhållning på fastigheten ska anses utgöra näringsverksamhet eller inte. Se vidare SKV ställningstagande Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet ( dnr /111) Före 2006 ansåg även SKV att hästhållning och biodling har naturlig anknytning till en jordbruksfastighet, eftersom fastighetens resurser används. Men nu har hästhållning tagits bort, utan någon förklaring eller lagändring. SKV undantar brukshästar som används för jord- och skogsbruk (ej bete). För många islandshästföretag ter sig detta märkligt. Hästar som används i, eller är ämnade för, verksamhet (turridning, ridskola, etc.) är i allra högsta grad arbetshästar. 2. När det gäller ridverksamhet är det flera omständigheter som påverkar bedömningen. Exempel är i vilken omfattning verksamheten bedrivs, vilken utbildning utövaren har, hur många hästar som ingår i verksamheten, går den med överskott eller underskott. Exempel på ridverksamhet som normalt anses uppfylla näringskriterierna är ridskolor, turridning och ridlägerverksamhet. SKV bedömer faktiskt överskott/underskott, inte huruvida vinstsyfte föreligger. Antal hästar är också enligt neutralitetsprincipen irrelevant; det ställs inga krav på hur många fordon en åkare ska ha innan hans verksamhet räknas som näring och inte hobby. 3. Betäckningstjänster är normalt att betrakta som intäkt av näringsverksamhet. Det förutsätts att det finns betäckningstillstånd för att verksamheten ska anses yrkesmässig. 4. En förutsättning för att näringsverksamhet ska anses föreligga vid avel är att avelsverksamheten bedrivs i syfte att sälja de framavlade/uppfödda hästarna eller om de ska ingå i en annan hästverksamhet som ägaren bedriver. Omständigheter som ska ingå i bedömningen av avel, uppfödning av föl respektive uppfödning inkl. inridning/inkörning är bl.a. hur många avelsston finns i verksamheten, hästarnas härstamning, resultat vid tester och bedömningar av hästarna, historiska prestationer, hur många föl som avlats fram, fölens omsättningshastighet, ersättningsnivå för hästarna, har verksamheten gått med överskott eller underskott, marknadsföringsåtgärder, nyttjandegrad av professionell hjälp, ägarens utbildning och erfarenhet av avel. När det gäller avel måste ett rimligt tidsperspektiv tillåtas, speciellt för islandshästar som generellt rids in senare än större hästar. Därtill kommer det faktum att islandshästar avelsbedöms tidigast som 4-åringar, ofta även som 6-7-åringar. 5. Personer som helt eller delvis får sin försörjning från självständig verksamhet inom hästsporterna anses normalt bedriva näringsverksamhet t.ex. professionella trav- och galopptränare, utbildare

4 och beridare (även ridlärare). I ett nyligen avgjort mål säger Kammarrätten (KR) att det saknar relevans att den skattskyldige i nuläget inte är beroende av verksamheten för sin försörjning. Det finns ingenting i näringskriterierna som kopplas till försörjning. Hur mycket pengar som anses vara nog för försörjning är helt individuellt och ska lämnas helt utanför bedömningen. 6. Uthyrning av stallplatser på en näringsfastighet som i sig utgör näringsverksamhet smittar i sig inte bedömningen om övrig hästverksamhet utgör näringsverksamhet. Detta går helt emot inkomstskattelagen (14:12 IL) som klargör att all verksamhet inom Sverige som bedrivs av en enskild näringsidkare är en och samma näringsverksamhet. LRF:s medlemsstatistik visar att inom varje jord/skogs/lantbruksföretag bedrivs i genomsnitt 3,6 olika verksamheter. För företag med >100 ha åker är siffran 5,6. Hästverksamhet måste bedömas och beskattas på samma sätt som andra lantbruksföretag. 7. Vid blandad verksamhet, olika hästverksamheter ex. avel, tävlingsverksamhet etc. i samma ägares hand får en sammantagen bedömning göras om näringskriterierna är uppfyllda eller inte. Särskild vikt ska läggas vid vinstsyftet. Skatteverkets syn är att enbart egen tävlingsverksamhet inte utgör näringsverksamhet utom i de fall tävlandet sker på yttersta elitnivå med stora prispengar och sponsorer. Utgör avelsverksamheten näringsverksamhet kan även tävlingsverksamhet, i vissa fall, utgöra en del av näringsverksamheten som marknadsföring. I praktiken tolkar SKV detta som att varje enskild del av en blandad näringsverksamhet ska uppfylla näringskriterierna var för sig; i förlängningen att varje ben ska gå med vinst. Detta är ett orimligt krav som inte ställs på andra näringar. I en blandad verksamhet kan ett ben stötta ett annat utan att för den skull isolerat gå med vinst, så länge verksamheten sammantaget bedrivs med vinstsyfte. 8. Hästhandel dvs. att köpa in och sälja vidare och i vissa fall även utbilda och förädla och sälja vidare. Denna verksamhet bedrivs ofta i kombination med annan hästverksamhet t.ex. avel eller tävling. Bedömning om näringsverksamhet föreligger eller ej får göras i varje enskilt fall. Neutralitetsprincipen igen- måste en bilhandlare som säljer begagnade bilar prövas mot näringskriterierna för att inte avfärdas som hobby? 9. Olika former av stöd och näringsbidrag vilka kan komma en hästägare till godo konstituerar inte i sig en näringsverksamhet. Frågan om i vilket inkomstslag bidragen ska beskattas avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet. Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna satsar stort på en levande landsbygd och projektet Livskraftigt Hästföretagande får miljonbidrag från både EU och regeringen. Tyvärr finns flera exempel på mindre hästföretag som startat upp inom ramen för Livskraftigt Hästföretagande, för att ett par år senare bli klassade som hobby av SKV. Om en affärsidé är tillräckligt hållbar för att få uppstartsbidrag, borde det vara helt självklart att det rör sig om aktiv näringsverksamhet och näringsidkaren måste under ett rimligt tidsperspektiv bli beskattad som näringsverksamhet. 10. En eftersyn är alltid möjlig. Vid prövningen av om ex. en hästverksamhet ska anses utgöra hobby eller näringsverksamhet kan det bli aktuellt att beakta längre perioder än de beskattningsår som är uppe till bedömning. Enligt SKV uppfattning bör man alltid ta hänsyn till hur verksamheten har

5 utvecklat sig under tiden efter det år prövningen avser vid bedömningen om verksamheten ska anses utgöra hobby- eller näringsverksamhet. Detta välkomnas av hästföretagare som ofta behöver en längre uppstartsperiod. Tyvärr tillämpas inte detta av SKV som återkommer till överskott inom kortare tidshorisont än verksamhetens art tillåter. Näringskriterierna I Häst-PM skriver SKV om definitionen till Med vinstsyfte avses att verksamheten har en sådan inriktning och bedrivs på ett sådant sätt att den ur en objektiv synvinkel kan antas komma gå med överskott. Ett krav är att det kan påvisas omsättning och att verksamheten genererar överskott eller i vart fall inom en snar framtid kommer att generera överskott. Denna omskrivning får i praktiken en avgörande betydelse, då alla bevis och argument som den skattskyldige lägger fram per definition är subjektiva. Hur ska man kunna vara objektiv om sig själv? Enligt IL är det själva syftet som är avgörande, inte om verksamheten de facto går med vinst. Inte heller ger SKV några exempel på hur vinstsyfte ska visas. Detta trots att Häst-PM radar upp många andra exempel. I verkligheten kan en verksamhet uppfylla varenda punkt i Häst-PM och trots det anser SKV att vinstsyfte inte objektivt har bevisats. Om objektiviteten ska betonas, ska det inte ska ha någon betydelse om det är fråga om hästverksamhet eller annan verksamhet. I rättspraxis ställs t.ex. relativt låga krav för att konstnärlig verksamhet ska anses bedriven i förvärvssyfte. För nystartade näringsverksamheter finns möjlighet att under de första 5 åren yrka allmänt avdrag av underskott mot tjänsteinkomst. Detta är tänkt som ett sätt att stimulera nyföretagande genom att möjliggöra att starta ett företag parallellt med att tjänsteinkomsten behålls. Förlustavdraget medför lägre skatt och skattereduktionen blir ett slags starta-eget bidrag. Det kan vara fördelaktigt att göra stora investeringar under de första 5 åren, och samtidigt behålla sin tjänsteinkomst, för att utnyttja avdraget till fullo. Dessa regler gäller för samtliga enskilda näringsidkare, hästverksamheter ej undantagna. Det är oacceptabelt att det ska ställas högre krav på hästverksamheter än på andra nystartade företag inom andra branscher. Det står den skattskyldige helt fritt att välja form (enskild firma/hb/ab) och område för sin verksamhet. Om en skattskyldig individ vill starta en näringsverksamhet, ska han/hon betraktas och bedömas som näringsidkare om han/hon har förvärvssyfte och bedriver yrkesmässig, självständig verksamhet. I Häst-PM använder SKV genomgående benämningen hästägare där det är fråga om näringsidkare. Detta är klart diskriminerande och förpassar många mindre näringsidkare till hobby. Om verksamheten däremot bedrivs för eget nöje utan att syftet är att tjäna pengar, är det fråga om hobby. Enligt genomförd undersökning har varje uppfödare/avlare en klar bild av sig själva; de vet om de bedriver näring eller idkar hobby.

6 AVSLUTANDE FAKTARUTA Skatteverkets skrivelse Hästverksamhet gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet (Dnr /11) har varit under utveckling i ett par år och SKV har haft skriften på remiss hos bl.a. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), LRF och Jordbruksverket. Tyvärr har SKV inte tagit hänsyn till alla viktiga synpunkter och en revidering är önskvärd från hästnäringen. SKV har i flera ställningstaganden uttalat sin nya syn på hästverksamheter och hästars naturliga anknytning till jordbruksfastigheter utan att varken lagtext eller rättspraxis ändrats. Detta har under debatterats av flera lagkunniga skattejurister som kräver att dessa nya ställningstaganden skall tas tillbaka. Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att SKV inte är ett lagstiftande organ i Sverige och att SKV inte har tolkningsföreträde av lagtexten. Rättspraxis hänvisar till hur förvaltningsdomstolarna dömer. (Länsrätten, Kammarrätten, Regeringsrätten). Att få prövningstillstånd i Regeringsrätten är svårt och bevisfrågor prövas sällan. Detta medför i praktiken att Kammarrätten blir högsta instans för bevisfrågor. Hästverksamhet som ekonomisk verksamhet i förhållande till momsdirektivet tas upp i en senare artikel. SLUT FAKTARUTA

2. Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet

2. Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet Sammanfattning Häst-PM 1. Inledning Detta PM är tänkt att underlätta en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattning av hästverksamhet. Den huvudsakliga inriktningen i PM är gränsdragningen mellan hobby-

Läs mer

HÄSTFÖRETAG vad krävs?

HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAGARFORUM 27 FEBRUARI 2014 NÄRINGSVERKSAMHET kan det vara när Det inte är uppfödningsverksamhet Ointresserad av hästar- hatar hästar Rider inte själv Ensamstående utan släkt

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Spelregler för. Projektrapport: December 2009. LRF Konsult AB. Box 74

Spelregler för. Projektrapport: December 2009. LRF Konsult AB. Box 74 Spelregler för Hästföretagaren! Spelregler för Hästföretagaren Projektrapport: December 2009 Projektledare: Projektägare: Mats Norberg, LRF Konsult Box 74 871 22 HÄRNÖSAND mats.norberg@konsult.lrf.se 0611-289

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 december 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: Jur. kand. Fredrik Rosén LRF Konsult Box 565 201 25 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

Ridsportverksamhet. Hobby eller näringsverksamhet? Umeå Universitet HT 2008 Juridiska institutionen Examensarbete 30hp Handledare Åsa Gunnarsson

Ridsportverksamhet. Hobby eller näringsverksamhet? Umeå Universitet HT 2008 Juridiska institutionen Examensarbete 30hp Handledare Åsa Gunnarsson Umeå Universitet HT 2008 Juridiska institutionen Examensarbete 30hp Handledare Åsa Gunnarsson Ridsportverksamhet Hobby eller näringsverksamhet? Helena Norrman Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Skatteverket. Hästföretagarforum. 27 februari 2014

Skatteverket. Hästföretagarforum. 27 februari 2014 Skatteverket Hästföretagarforum 27 februari 2014 Allmänna förutsättningar och utgångspunkter Stort antal små företag i Sverige Ganska komplicerade skatteregler för de små företagen förenklingsmöjligheter

Läs mer

Hästverksamhet: gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet

Hästverksamhet: gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Louise Nevander Hästverksamhet: gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng

Läs mer

Skatteverkets skrivelser

Skatteverkets skrivelser Skatteverkets skrivelser Hästverksamhet - gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet Datum: 2009-04-08 Dnr/målnr/löpnr: 131 342327-09/111 1 Inledning Denna promemoria har tagits fram för att underlätta

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 111

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 111 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 111 Målnummer: 4158-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2010-12-14 Rubrik: Fråga om uppfödning av hästar på egen näringsfastighet utgör näringsverksamhet. Inkomsttaxering

Läs mer

Hästen och skatten FAR

Hästen och skatten FAR Förord Olika slag av hästverksamhet involverar 100.000-tals människor i Sverige, i allt från ridskolor och veterinärtjänster till trav- och galopptävlingar och lantbruk. Till detta finns förstås också

Läs mer

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet Institutionen för ekonomi Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2004-06-04 Kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet Författare: Richard Petersson

Läs mer

Gränsdragningen mellan näringsverksamhet och hobby beträffande hästverksamhet

Gränsdragningen mellan näringsverksamhet och hobby beträffande hästverksamhet LIU-IEI-FIL-A--09/00549--SE Gränsdragningen mellan näringsverksamhet och hobby beträffande hästverksamhet The Distinction Between Business and Hobby Regarding Horse Activity Anna Groth Magisteruppsats,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 29 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare

Läs mer

Hästuppfödning näring eller hobby

Hästuppfödning näring eller hobby JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emmi Larsson Hästuppfödning näring eller hobby Examensarbete 20 poäng Handledare Lars Pelin Ämnesområde Skatte- och bolagsrätt Termin 9 Innehåll INNEHÅLL 2 SUMMARY

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

Fas 2 Projektrapport: December 2010

Fas 2 Projektrapport: December 2010 Spelregler för Hästföretagaren Fas 2 Projektrapport: December 2010 Projektledare: Projektägare: Mats Norberg, LRF Konsult Nybrogatan 1 871 30 HÄRNÖSAND mats.norberg@konsult.lrf.se 0611-289 33 LRF Konsult

Läs mer

29 Trav- och galoppsportverksamhet

29 Trav- och galoppsportverksamhet Trav- och galoppsportverksamhet, Avsnitt 29 653 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex.

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Jonas Pernholt Advice Kvarnström Westin

Läs mer

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet 1(7) Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

Uppsamling Flervalsdugga: Skrivsal: Laduvikssalen/Värtasalen Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: Läs detta först!

Uppsamling Flervalsdugga: Skrivsal: Laduvikssalen/Värtasalen Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: Läs detta först! Uppsamling Flervalsdugga: 2013-10-08 Skrivsal: Laduvikssalen/Värtasalen Hjälpmedel: penna och radergummi Skrivtid: 09.00-11.00 Läs detta först! Flervalsduggan innehåller 10 frågor. Kontrollera att du fått

Läs mer

29 Trav- och galoppsportverksamhet

29 Trav- och galoppsportverksamhet Trav- och galopp Avsnitt 29 621 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex. vanlig fritidsridning,

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

4. Lagförslag i lagrådsremissen

4. Lagförslag i lagrådsremissen 4. Lagförslag i lagrådsremissen Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom förskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 7 kap. 3 14 ska upphöra att gälla,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

Hästverksamheter - en levande skattefråga

Hästverksamheter - en levande skattefråga Hästverksamheter - en levande skattefråga Magisteruppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Erika Carlshamre Handledare: Robert Påhlsson Framläggningsdatum 2011-12-07 Jönköping december 2011 Magisteruppsats

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

Åtgärder för att stärka hästnäringen

Åtgärder för att stärka hästnäringen Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) Åtgärder för att stärka hästnäringen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens

Läs mer

Hästar, Avsnitt 29 733. 29.1 Verksamhet med hästar i Sverige

Hästar, Avsnitt 29 733. 29.1 Verksamhet med hästar i Sverige Hästar, Avsnitt 29 733 29 Hästar Tillstånd Yrkesmässig enligt djurskyddsmyndigheten 29.1 Verksamhet med hästar i Sverige I Sverige bedrivs verksamhet med hästar i många olika former. Det kan vara fråga

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Hobbyverksamhet Ger din hobby inkomster?

Hobbyverksamhet Ger din hobby inkomster? Hobbyverksamhet Ger din hobby inkomster? Om du får överskott på din hobbyverksamhet ska du betala skatt för det. Hobbyn kan till exempel vara hemslöjd, biodling, trädgårdsodling, djuruppfödning, jakt,

Läs mer

Innehåll. Vad är UF? Bokföring Inkomstskatt F-skatt A-skatt Moms Anställd personal Övrigt

Innehåll. Vad är UF? Bokföring Inkomstskatt F-skatt A-skatt Moms Anställd personal Övrigt Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet Innehåll Vad är UF? Bokföring Inkomstskatt F-skatt A-skatt Moms Anställd personal Övrigt Vad är UF? Vad är huvudsyftet med UF? Vad är UF? Hobbyverksamhet Ett UF-företag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Sida 1 av 5 Från: "Skatteverket, Servicejouren" Datum: den 3 september 2009 13:07 Till: "" Ämne: Re: Re: Företagare # 090901-7VG9KF Hej!

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning

Skattefrihet för ideell second hand-försäljning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Skattefrihet för ideell second hand-försäljning Maj 2015 1 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att skattefriheten för allmännyttiga ideella föreningars

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 augusti 2015 Magdalena Andersson Niklas Ekstrand (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Avdragsrätt vid representation Januari 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar av rätten till avdrag för representation

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 57

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 57 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 57 Målnummer: 1149-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2003-07-31 Rubrik: Bestämmelserna i 46 1 mom. kommunalskattelagen om rätt till avdrag för underskott i förvärvskälla

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen att tillämpas vid 2008 års taxering * I detta meddelande finns information

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

29 Trav- och galoppsportverksamhet

29 Trav- och galoppsportverksamhet Trav- och galopp, Avsnitt 29 641 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex. vanlig fritidsridning,

Läs mer

Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson

Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta Hästen i Skåne Alnarp 2011-09-15 Stefan Johanson HNS roller Främja svensk hästnäring Utbildning Avel Hästnäringens Riksanläggningar

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital 23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

Förord. Om författarna

Förord. Om författarna Förord Beskattning av kulturverksamhet är ett område som kan få väldigt stor påverkan på den enskilde, samtidigt som en stor del av de aktiva inom kultursfärerna inte i första hand bedriver sin verksamhet

Läs mer

Få koll på regler och skatter för hästverksamhet

Få koll på regler och skatter för hästverksamhet Få koll på regler och skatter för hästverksamhet Vi utgår från fyra case: Ridskola Utbildnings- och försäljningsstall Uppfödning Inackorderingsstall Ridskola Ridskola Granskogens ridskola är en raditionell

Läs mer

meddelad i Stockholm den 16 december 2008 Ombud för 1-2 Skattejuristen Jonas Sjulgård Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm

meddelad i Stockholm den 16 december 2008 Ombud för 1-2 Skattejuristen Jonas Sjulgård Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 december 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. AA 2. BB Ombud för 1-2 Skattejuristen Jonas Sjulgård Skattebetalarnas Servicebyrå AB

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

3.17 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

3.17 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 3.17 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) 1 dels att 7 kap. 3 14 ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

Uppföljning av kvittningsregeln för nystartade företag

Uppföljning av kvittningsregeln för nystartade företag Uppföljning av kvittningsregeln för nystartade företag ISSN 1651-6885 ISBN 978-91-88398-89-5 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2007 Förord Skatteutskottet bestämde sig hösten 2005 för att undersöka hur den

Läs mer

Fåmansföretagsbeskattning

Fåmansföretagsbeskattning Fåmansföretagsbeskattning Bakgrund Stora skillnader i beskattningen av tjänsteinkomster och kapitalinkomster Fåmansföretag skiljer sig från andra företag då samma personer ofta kan agera som både ägare

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 april 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Skandinaviska Enskilda Banken AB Ombud: AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 10 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö

Läs mer

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-08-27 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om undantag i enskilda fall från skyldigheter enligt lagen om kassaregister * SKV M Från och med den 1 januari 2010 ska företag som säljer

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Hans Sundberg Advokatfirman Wagnsson Östra Storgatan 3 611 34 Nyköping MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt Momsföreläsning Introduktion till momsbeskattning Föreläsning den 1 december 2014, Mikaela Sonnerby Disposition Bakgrund till momsbeskattning Grundläggande bestämmelser Urval av specialregler Bakgrund

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

5 Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet

5 Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet 845 5 Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet Sammanfattning Näringskriterierna Bet. 1989/90:SkU30 s. 98-102, 107-108 Prop. 1989/90:110 s. 3-5, 543-546,

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008 1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Information från Skatteverket 2014-05-10

Information från Skatteverket 2014-05-10 Information från Skatteverket 2014-05-10 Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Med vänlig hälsning Skatteverket Starta företag? Hjälp att komma igång och att komma vidare! Efter kontakt

Läs mer

Sammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson

Sammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson Sammanställning Sölvesborgs kommun 2015 Projektledare Maria Hjelm Nilsson Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Projektperiod...2 3. Kartläggning Sölvesborg..2 3.1 Resultat kartläggning i Sölvesborg...2-3

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer