HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV text av LENA SOMMESTAD till SOCIALDEMOKRATERNAS PROGRAMKOMMISSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV text av LENA SOMMESTAD till SOCIALDEMOKRATERNAS PROGRAMKOMMISSION"

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV text av LENA SOMMESTAD till SOCIALDEMOKRATERNAS PROGRAMKOMMISSION 2012

2 POLITIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV. Socialdemokratisk politik har varit som bäst, då den har satt kvinnors intressen högt på agendan, och då samhällsanalysen förklarar varför kvinnors intressen är samhällets intressen. Socialdemokraterna behöver återigen kunna enas kring en verklighetsbeskrivning, hållbar samhällsutveckling, som rymmer en sådan feministisk potential. Politiska ideologier bärs dels av värderingar, dels av en verklighetsbild; föreställningar om människan, samhället och historien. Värderingar driver politiken, men för ett parti som vill nå resultat är verklighetsbilden lika central. Det är ju verklighetsbilden som avgör politikens handlingsutrymme. Verklighetsbilden förklarar varför förändringar behövs och hur de är möjliga. Socialdemokraternas Programkommission har satt verklighetsbilden i blickfånget genom att i ett första utskick ställa frågan om hur världen och Sverige har förändrats och vilka utmaningar som detta ställer oss inför. I det här bidraget vill jag svara genom att måla upp en verklighetsbild, som utmanar den etablerade borgerliga samhällsanalysen. Jag utgår från värden som är centrala för socialdemokratin: jämlikhet och jämställdhet, full sysselsättning, god hälsa och god livsmiljö, och demokratins företräde framför marknaden. FAKTA: PROGRAMKOMMISSIONEN Vid partikongressen 2013 ska Socialdemokraterna anta ett nytt partiprogram. Programkommissionens första förslag på nytt partiprogram släpps i början av november Remisstid i hela partiorganisationen tom den 14 december I slutet av januari 2013 kommer programkommissionens slutgiltiga förslag till kongressen att finnas tillgängligt. Läs mer på Jag kallar mitt bidrag för Politik för hållbar utveckling ett kvinnoperspektiv. Rubriken bottnar i att den verklighetsbild, som jag argumenterar för, lyfter fram kvinnors samhällsinsatser. Mot nyliberala förklaringsperspektiv, som utgår från marknadskonkurrens, sätter jag berättelsen om hur samhällen växer genom gemensamma investeringar i en hållbar ekonomi. Jag vill hävda att när socialdemokratisk politik har varit som bäst, då den har satt kvinnors intressen högt på agendan. Den har också utgått från en samhällsanalys som kan förklara varför kvinnors intressen är samhällets intressen. Min förhoppning är att Socialdemokraterna återigen ska kunna enas kring en verklighetsbeskrivning, hållbar samhällsutveckling, som rymmer en sådan feministisk potential. Nyliberalismen kärnan i den moderna borgerlighetens verklighetsbild En av de stora omvärldsförändringar som Socialdemokraterna idag möter är nyliberalismens dominans i debatt och praktisk politik. Sedan mer än tjugo år tillbaka har nyliberalismens teorier inspirerat till genomgripande samhällsreformer, världen över. Allt från finansiella marknader till välfärdspolitik har omformats enligt nyliberala marknadsmodeller. Nationella program för avreglering, privatisering och konkurrensutsättning har gått hand i hand med globalisering av finansiella transaktioner, produktion och handel. I Sverige har nyliberalismen påverkat samhälle och politik sedan mitten av 1980-talet. Utvecklingen har dock accelererat sedan regeringsskiftet Socialdemokratin har på många punkter varit kritisk mot nyliberala reformer men vill jag hävda i huvudsak har socialdemokratin, i Sverige och Europa, accepterat den nyliberala verklighetsbilden. I mötet 1

3 med det nyliberala paradigmet har socialdemokraterna hamnat på defensiven. Man har valt anpassning snarare än konfrontation. Det mest välkända exemplet på socialdemokratisk anpassning till den nyliberala verklighetsbilden är brittiska New Labours The Third Way. Förespråkare för den tredje vägen lanserade en politik som syftade till att värna klassiska socialdemokratiska värden som jämlikhet och lika livschanser, samtidigt som man bejakade nyliberalernas krav på mera marknad. Sociala investeringar, inte minst i utbildning, blev strategin för att rusta fler att klara marknadskonkurrensen. I den socialdemokratiska idédebatten har vikten av anpassning till det nyliberala marknadssamhället ofta lyfts fram programmatiskt, som något nödvändigt och oundvikligt. Ett exempel på detta synsätt är den tyska statsvetaren Anke Hassels essä Reconsidering the Social Contract after the Crisis. Market and State in European Social Democracy (2009). Hassel hävdar att socialdemokrater inför den nyliberala offensiven tvingades erkänna att modernisering var oundviklig. De nyliberala marknadsreformerna var något som socialdemokratin inte kunde hejda, bara förhålla sig till. I grunden handlar socialdemokratins kris, enligt Hassel, om att kapitalismen har gått in i en ny fas, som skiljer sig radikalt från 1900-talets globala ekonomi. Traditionell socialdemokratisk politik är därmed inte längre meningsfull. Till skillnad från Hassel vill jag hävda att anpassning till den nyliberala verklighetsbilden inte har varit det enda möjliga alternativet för socialdemokratin. Tvärtom. Anpassningen måste istället ses som central orsak till socialdemokratins kris. För det första: Genom att acceptera nyliberalismens bärande idé, att vägen till välstånd går via egenintresse och effektiva marknader, har socialdemokratin bidragit till att befästa inte bara den nyliberala verklighetsbilden, utan också dess värderingar. Den nyliberala verklighetsbilden bärs av värden som individualism, egenintresse och marknadens valfrihet. Idéer om solidaritet, jämlikhet, hållbarhet och full sysselsättning har ingen plats i denna verklighetsbild. Så länge nyliberal samhällsanalys dominerar berättelsen om samhället, så länge förskjuts socialdemokratins värderingar mot idédebattens periferi. För det andra: Genom att godta att vår tids globalisering beskrivs som en ny fas av kapitalism, som är så annorlunda att tidigare politiska lösningar saknar relevans, har socialdemokratin bidragit till att minska sitt eget handlingsutrymme. Detta är tydligt inte minst i den ekonomiska politiken, där den nyliberala normpolitiken idag har stadsfästs som orubbliga regelverk i såväl Sverige som EU. Jag menar att det är viktigt att slå fast att den moderna, globaliserade ekonomin inte ställer krav på nyliberal politik. Idag, liksom tidigare i historien, finns det alltid flera politiska handlingsalternativ. En socialdemokratisk samhällsanalys bör också utmana själva idén om att dagens globala kapitalism skulle vara principiellt annorlunda än den kapitalism som vi känner från tidigare epoker. Under perioden mellan 1870 och 1930 upplevde världen en globaliseringsprocess av liknande slag som idag, med fritt flödande kapital. Det som utmärker vår tid är att den globala ekonomin har större omfång än då. Nya tillväxtländer, främst i Asien, är på väg att ta över Europas tidigare nyckelroll i den globala ekonomin. Socialdemokratins utgångspunkt: demokratins företräde framför marknaden Socialdemokratins största historiska bidrag till den ekonomisk-politiska verktygslådan är idén om en blandad, social ekonomi en ekonomi där marknadens frihet på väsentliga punkter begränsas av demokratin. Detta är en utgångspunkt, som Socialdemokraterna har all anledning att värna om även idag. Genom att ge demokratin företräde framför markna- 2

4 den kan marknadsekonomins dynamiska krafter främjas, samtidigt som politiken tar ett ansvar för att skydda människa, samhälle och miljö. Med ett modernt språkbruk har socialdemokratin visat att det är möjligt att skapa en politisk modell för hållbar samhällsutveckling. Jag vill hävda att socialdemokratins idé om att sätta gränser för marknaden idag är mer aktuell än någonsin. Globalt är det idag flera sammanlänkande kriser som kräver politiska svar, som nyliberalismen inte förmår leverera. Finanskrisen, för det första, har visat att teorin om de evigt effektiva marknaderna inte håller måttet. Finansiell instabilitet, regionalt och globalt, hotar en fungerande, global ekonomi. Klimatkrisen, för det andra, har visat att miljön kräver starkare skydd och en starkare solidaritet, människor och länder emellan. I det nyliberala tänkandet ska miljöproblemen lösas genom att sätta ett pris på miljöförstöringen, men det är idag uppenbart att den strategin är långtifrån tillräcklig. Skyddet för kollektiva nyttigheter som atmosfär och ekosystem måste tydligt överordnas marknadsaktörernas intressen. En växande ekonomisk ojämlikhet, för det tredje, visar att marknadernas frihet inte kan förenas med välfärd för alla. Enligt en rapport från ILO 2008 ökade den ekonomiska ojämlikheten i de flesta regioner i världen dramatiskt under perioden , dvs. redan före krisen. Det skedde trots en kraftig tillväxt i den globala ekonomin. Efter den finansiella krisen, från 2008, har klyftorna i många länder ökat ytterligare, både genom arbetslöshet och genom budgetbesparingar. Parallellt växer sociala konflikter, med risk för främlingsfientlighet och olika former av social exkludering och diskriminering. En positiv trend är att jämställdheten mellan män och kvinnor i världen som helhet gör framsteg, men processen går långsamt och det finns stora regionala variationer. Växande ojämlikhet i hälsa, för det fjärde, präglar den globaliserade ekonomin sedan flera decennier tillbaka. Enligt Denny Vågerö, svensk folkhälsoforskare, har hälsoklyftorna både mellan länder och inom länder ökat sedan mitten av 1980-talet, och ojämlikheten i hälsa är idag så dramatisk att den måste betecknas som en kris för det rådande samhällssystemet: Globalt och nationellt växande hälsoklyftor kan ses som vittnesbörd om ett långsiktigt ohållbart samhällssystem; ett problem av samma typ som klimatproblemet eller finanskrisen. (Hälsoklyftor ett hot mot samhället, SvD 15 mars 2010). De globala kriser och utmaningar, som präglar vår tid, är i de flesta fall tydliga också på hemmaplan, i Sverige. Finansiell instabilitet, som 2008 års kris, slår direkt mot svensk export och svenska banker. Klimatkrisen tilltar, och den svenska klimatpolitiken lyckas inte vända trenden med ökade utsläpp. Den ekonomiska ojämlikheten har ökat kraftigt i Sverige sedan 1980-talet, och arbetslösheten ligger sedan 1990-talets krisår på en permanent hög nivå. Samtidigt har jämställdheten försämrats, främst genom ökande inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Ojämlikheten i hälsa växer, i Sverige liksom i övriga världen, och i synnerhet kvinnor drabbas i växande grad av psykisk ohälsa. Sverige låg förut i främsta ledet när det gäller en bred politik för folkhälsa, konstaterar Denny Vågerö. Det gäller inte längre. Allt talar för att socialdemokratin har en viktig uppgift att fylla med en samhällsanalys som kan bidra till att stärka progressiva värderingar. I det följande skissar jag konturerna till en sådan verklighetsbild, med jämlikhet och hållbar utveckling i fokus. Därefter presenterar jag kort vad hållbar utveckling innebär ur kvinnosynpunkt. Jag avslutar med en omvärldsanalys: vad har hänt i Sverige och världen, och hur möter vi utmaningarna? 3

5 En socialdemokratisk verklighetsbild: jämlikhet och hållbar samhällsutveckling Begreppet hållbar utveckling lanserades i den välkända rapporten Brundtlandrapporten, Our Common Future (1987). Idag uppfattas begreppet hållbar utveckling ofta som en variant av miljöpolitik, och det är mot den bakgrunden intressant att se att Gro Harlem Brundtland redan från början gav begreppet en tydlig ekonomisk och social dimension. Hållbar utveckling kan aldrig reduceras bara till en diskussion om fysiska resurser, som atmosfären eller den biologiska mångfalden, menade Brundtland. Hållbar utveckling måste alltid inbegripa också den sociala jämlikheten. Gro Harlem Brundltands viktigaste insats, ur ekonomisk-politisk synvinkel, var att hon utmanade det nyliberala, kvantitativa tillväxtbegreppet genom idén om en kvalitativ tillväxt, som stärker samhällets produktiva potential och erbjuder lika möjligheter för alla. Denna idé om ett annat slags tillväxt har inspirerat politiker och forskare fram till idag, inte minst inom den ekologiskt inriktade ekonomin. Under senare år har kritik mot nyliberalismens tillväxtmodell därtill i allt högre utsträckning kommit från mer etablerade vetenskapliga grupperingar. Resultatet har blivit en växande vetenskaplig diskurs, som vi kan kalla för hållbarhetens ekonomi ( economics for sustainable development ). Det som utmärker den nya forskningen om långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt är att den betonar investeringar i humankapital och socialt kapital som kärnan i tillväxtprocessen. Även naturkapitalet inkluderas allt oftare i de ekonomiska analyserna, med ambitioner att mäta dess monetära värde och produktivitet. Den nya forskningen ändrar fokus i tillväxtdebatten, från nyliberalismens fixering vid marknadskonkurrens till frågan om kollektiva nyttigher, public goods. Den visar hur välstånd skapas utanför marknaden: genom offentlig politik, obetalda arbetsinsatser och ekosystemens tjänster. Särskilt intressant för socialdemokrater är den nya forskning som visar att långsiktig tillväxt skapas genom investeringar i utbildning, hälsa och social tillit. Här finns en direkt koppling till de idéer om en produktiv välfärdspolitik (eller sociala investeringar), som under många år bar upp den svenska välfärdsmodellen. Vilken förankring har idéer om hållbar utveckling och produktiv välfärdspolitik i dagens socialdemokrati? Min personliga bedömning är att partiets verklighetsbild fortfarande domineras av ett marknadsperspektiv. I regel diskuteras välfärden som en form av konsumtion, inte som en social investering. Socialdemokrater talar gärna om att nationellt välstånd skapas genom framgångsrik konkurrens på marknaden, och i synnerhet på exportmarknaden. Först skapar vi resurser, sedan fördelar vi dem. Samtidigt finns en lång rad tecken på att intresset nu växer för idéer om sociala investeringar och en produktiv välfärdspolitik. Redan i början av 2000-talet lanserade socialdemokratiska regeringar i EU den progressiva Lissabonagendan. I Lissabonagendan lyfts sociala investeringar som en viktig del av politiken för att stärka europeisk konkurrenskraft, men också som ett medel för att uppnå social sammanhållning. I Sverige har nyligen två rapporter publicerats på temat produktiv välfärdspolitik, dels Den produktiva välfärden av Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission, dels rapporten Att investera i barn och utjämna livschanser av Gøsta Esping-Andersen, vid Tankeverksamheten i Göteborg. Sammantaget kan vi se en spänning i svensk socialdemokratisk idédebatt mellan ett växande, socialpolitiskt grundat intresse för produktiv välfärdspolitik och en i huvudsak intakt, 4

6 nyliberal tolkning av den ekonomiska politikens uppdrag. En utmaning för partiets programkommission blir därför att vässa svaret på frågan om vilken verklighetsbild som ska vägleda svensk socialdemokrati under 2010-talet. Om Socialdemokraterna vill ta den nya forskningen om hållbar tillväxt på allvar, så måste detta få konsekvenser också för synen på samhällsekonomin och den ekonomiska politiken. Det finns en oro bland många socialdemokrater för att överge de nyliberalt inspirerade regelverk som idag styr den ekonomiska politiken, från inflationsmål till budgetdisciplin. Dessa regelverk uppfattas som garantier för att den ekonomiska politiken är långsiktigt ansvarsfull. Med den nya tillväxtforskningen i ryggen finns det dock skäl att hävda att en politik som säkerställer balanserade resultat i statsbudgeten på kort sikt, men som undergräver samhällets kapitalstock på lång sikt, inte är ansvarfull tvärtom. Effektiv infrastruktur och god miljö kräver kontinuerligt skydd och underhåll. Värden som god folkhälsa, social tillit och väl fungerande samhällsinstitutioner tar lång tid att bygga upp, men kan snabbt raseras. Jag menar att debatten om den ekonomiska politiken i högre grad borde fokusera på frågan om samhällets samlade välstånd, inte på de årliga resultaten i statens budget. Steg i den riktningen har redan tagits av Socialdemokraterna, genom de beslut om investeringsmål och sysselsättningsmål som togs på Förtroenderådet hösten Men i ett partiprogram är det viktigt att hållbarhetsperspektivet lyfts fram än mer tydligt, till exempel genom mål om sociala investeringar och miljöinvesteringar. Finns det då förutsättningar att lyckas med en omorientering från ett nyliberalt ekonomiskt paradigm i riktning mot en ekonomisk politik för hållbar samhällsutveckling? Ja, min bedömning är att det är möjligt, framför allt därför att hållbar utveckling idag är ett så väl etablerat område inom europeisk och internationell offentlighet. Strategier för hållbar utveckling har funnits med i det internationella FN-samarbetet sedan tidigt tal, i skuggan av den nyliberala hegemonin. Idag erkänns hållbar utveckling som en central princip inom de flesta internationella och regionala organisationer, däribland EU, IEA (International Energy Agency) och OECD. Fokus i det internationella arbetet ligger ofta på hållbar utveckling som miljöpolitik, men i grunden finns en insikt om att begreppet hållbar utveckling också avser samhällsutvecklingen i stort den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Samtidigt växer kunskapen om hur en hållbar ekonomisk tillväxt kan mätas och värderas. Ett exempel är den uppmärksammade Report by the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress (2009). Rapporten initierades av den franske presidenten Sarkozy och är skriven av tre internationellt ledande ekonomer: Joseph E. Stiglitz, Amartya Sen och Jean-Paul Fitoussi. Enligt Stiglitz, Sen och Fitoussi måste vi i framtiden mäta välstånd på ett nytt sätt, med tyngdpunkt på verklig konsumtion och välfärd på hushållsnivå och med hänsyn till ojämlikhet i fördelning. Istället för sedvanliga BNP-beräkningar behövs då statsfinansiella balansräkningar där förslitning och förstörelse av humankapital och naturkapital räknas in. Stiglitz, Sen och Fitoussi betonar att välstånd inte bara skapas på marknaden utan också utanför, till exempel i barnomsorg och i hushållsarbete. Så mycket som 80 procent av ett lands välstånd kan bestå av humankapital, enligt Sarkozy-rapporten. Människan själv är ekonomins dyrbaraste resurs. 5

7 Hållbar utveckling ett kvinnoperspektiv Den svenska, socialdemokratiska samhällsmodellen har fått stor internationell uppmärksamhet därför att den tydligt gör klart att ansvaret för den reproduktiva ekonomin är gemensamt och politiskt. Både män och kvinnor ska enlig den svenska tvåförsörjarmodellen ta ansvar för obetalt arbete i hemmen. Alla medborgare ska via skattsedeln bidra till investeringar i barns utbildning och omsorg. Jag vill hävda att den framgångsrika svenska jämställdhetspolitiken speglar socialdemokratins tidiga intresse för en socialt hållbar samhällsutveckling. Den feministiska rörelsen i Sverige var historiskt inte anmärkningsvärt stark, och socialdemokratins kvinnor var därtill alltid politiskt klämda, i den dubbla solidariteten mellan kön och klass. Vad som däremot utmärkte Sverige och svensk socialdemokrati var ett brett intresse för befolkningsfrågor och socialpolitik, som feminister kunde utveckla och utnyttja. I det gemensamma intresset för en produktiv välfärdspolitik, blev kvinnofrågor till samhällsfrågor. Med nyliberalismens intåg i Sverige, har också feminismens läge förändrats. Idag, år 2012, har svenska feminister inte längre mycket draghjälp av idén om en produktiv socialpolitik. Välfärdspolitiken finns kvar, men den uppfattas alltmer som en privatsak i hemmet och på marknaden. Den politiska debatten om nationens framtid handlar idag sällan om barn och familj, på det sätt som var vanligt när den svenska välfärdsmodellen växte fram. Det var länge sedan Socialdemokraterna tillsatte en stor utredning om familjepolitik. Istället går debattens vågor höga om innovationspolitik, näringspolitik, nyföretagande och tillväxtpolitik. I den internationella debatten ser vi på samma sätt hur ledande politiker har fokus på finansmarknader, handel och budgetbalans, samtidigt som allt fler experter pekar på att nyckeln till ekonomiska och sociala framsteg ligger i att stärka kvinnors ställning, i skärningspunkten hem, yrkesarbete, familj. Sammantaget är det ur kvinnosynpunkt särskilt angeläget att utmana den nyliberala verklighetsbilden, med dess ensidiga fokus på marknadskonkurrens. Så länge barnafödande och hemarbete inte har någon plats i berättelser om hur nationellt välstånd skapas, är risken stor att kvinnors erfarenheter och samhällsinsatser hamnar i politikens marginal. Hållbar utveckling en omvärldsanalys Hur har världen och Sverige förändrats under senare år, med perspektivet hållbar samhällsutveckling? Jag vill hävda att den tydligaste, tunga trenden är ett ökat välstånd. Miljontals människor har under de senaste decennierna lämnat fattigdomen bakom sig, och land efter land upplever industriella revolutioner och sociala framsteg. Fler kvinnor har utbildning. Fler barn överlever. Fler länder får demokrati. Samtidigt kvarstår dock en stor fattigdom i världen, inom länder men även inom hela regioner, som i Afrika söder om Sahara. Globalt växer också nya risker fram ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Den långsiktiga trenden mot ökat välstånd har sin viktigaste förklaring i att alltfler länder har fått en större, friskare och mer välutbildad arbetskraft. Detta har uppnåtts genom sjunkande dödlighet, mindre barnkullar, längre livslängd, bättre folkhälsa och bättre utbildning. Allra viktigast är den förbättrade folkhälsan. Två Harvardekonomer, David Bloom och David 6

8 Canning, var bland de första som lyfte fram hälsoinvesteringar som en huvudförklaring till ekonomisk tillväxt. År 2000 publicerade de sina resultat i den ansedda tidskriften Science, under rubriken The Health and Wealth of Nations. De hävdade att bättre hälsa är en avgörande förklaring till den snabba ekonomiska tillväxten i Östasien under de senaste decennierna. Den amerikanske ekonomen Jeffrey Sachs argumenterade längs samma linjer i rapporten Macro-Economics and Health. Investing in Health for Economic Development, som presenterades av FN:s världshälsoorganisation (WHO) Sachs visade att sambandet mellan hälsa och ekonomiskt välstånd är starkare än vad man dittills hade insett. Ett land som vill öka sitt ekonomiska välstånd bör satsa på människors hälsa. I Sverige har sambandet mellan livslängd och medelinkomst lyfts fram av bland andra läkaren Hans Rosling i hans digitala Gapminder World. Rosling visar i sitt illustrativa dataprogram hur ökad livslängd i ett land resulterar i ökad inkomst. Land efter land i världen har gått från hög dödlighet, kort livslängd och fattigdom till lägre dödlighet, längre livslängd, och minskad fattigdom. Hur ser sambandet ut mellan liberaliserade marknader, globalisering och ekonomiskt tillväxt? Svaret, mot bakgrund av forskningens nya rön, är att de nya tillväxtekonomierna har kunnat dra nytta av globaliseringen, men att globalisering med öppna gränser i sig inte är tillräckligt för att skapa nya tillväxtekonomier. För att delta i den globala arbetsdelningen krävs också egna nationella resurser, främst i form av humankapital. Afrika söder om Sahara är ett exempel på hur en region, som trots tillgång till stora marknader inte har lyckats ta steget från fattigdom till välstånd. En viktig förklaring är regionens demografi och hälsoläge. I Afrika söder om Sahara består befolkningen till stor del av barn och ungdomar, dödligheten är hög och många både barn och vuxna lider av kroniska sjukdomar. I nyliberal retorik lyfts globaliseringen ofta fram som en drivkraft bakom ökat välstånd. Som ovan visats finns det skäl för socialdemokrater att problematisera detta samband. Jag menar att det också finns skäl att peka på ett omvänt, mer sällan observerat samband: sambandet mellan stark global tillväxt och ett uppsving för marknadsliberala idéer. Den ekonomiska historien visar att tilltron till marknaden är stor under epoker, då den globala efterfrågan stadigt växer; just så som det har varit under de senaste decennierna. Växande befolkningar och ökade inkomster skapar en positiv spiral men med risk för överhettning och spekulation. När efterfrågan faller, däremot, väcks kraven på statlig intervention. Krisen 2008 är ett exempel. Som tidigare nämnts finns en parallell till dagens nyliberala era i västvärldens industrialiseringsepok, från 1870-talet till Liksom under de senaste decennierna växte den globala efterfrågan kraftigt under industrialiseringsepoken, och då som under den moderna nyliberalismen blev det en etablerad sanning att marknadsekonomin kan fungera utmärkt med minimal offentlig styrning. Den gången överlevde tron på de effektiva marknaderna till 1930-talet, då fallande efterfrågan knäckte hela det globala, ekonomiska systemet. Frågan är hur länge dagens nyliberala doktrin ska överleva i en föränderlig ekonomisk verklighet? Att våga förändring: När man riktigt vill någonting, så får man mod Sedan 1990-talets början har utvecklingen på flera områden, som står centralt i socialdemokratisk ideologi, stagnerat eller gått i negativ riktning på hemmaplan. Det gäller allt från jämlikhet, jämställdhet och full sysselsättning till god hälsa, god miljö och en stark demokrati. 7

9 Socialdemokratins stora utmaning är att hitta den politik, som kan häva denna stagnation och vända dessa negativa trender. Vilken politik kan vända trenden mot ökad ojämlikhet? Hur förverkligar vi det mål om jämställdhet mellan kvinnor och män, som formulerades redan på 1970-talet? Hur ser den politik ut som kan pressa arbetslösheten ner till rimliga nivåer, på 2-3 procent? Hur vänder vi trenden mot växande ojämlikhet i hälsa? Hur kan Socialdemokraterna stärka demokratin i Sverige, i EU och globalt? Hur gör vi för att återta Sveriges ledande position i miljöpolitiken och visa att en hållbar värld är möjlig? Jag tänker på den socialdemokratiska pionjären Agda Östlund, en av de första fyra kvinnorna som valdes in i den svenska riksdagens andra kammare, När hon fick frågan om hur hon som kvinnlig pionjär hade modet att engagera sig politiskt, så lär hon ha svarat att när man riktigt vill någonting, så får man mod. Jag hoppas att vi som socialdemokrater idag också riktigt vill någonting, och att vi också har mod att genomföra vår politik. Vi måste sätta våra värderingar i centrum och se på världen både som den är, och som vi vill att den ska vara. En jämlik och hållbar värld är möjlig! Referenser Denna essä bygger delvis på tidigare publicerade texter, som presenteras nedan. Ett urval centrala referenser återfinns i referensförteckningen. Egna tidigare publicerade texter med anknytning till denna essä: Economics of Sustainable Development A Progressive Alternative to Neoliberalism in the Twenty-First Century, i Christoph Pohlmann och Anke Hassel (red.) Markets and State in European Social Democracy. Progressive Perspectives on Developing a Social and Sustainable Market Model, Friedrich Ebert Stiftung, juli Klimatpolitik och full sysselsättning, Arbetarrörelsens tankesmedja, Climate policy and the social investment approach: towards a European model for sustainable development,in Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds) Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges, Polity Press, Referenser, urval: Ackerman, Frank (2008), Climate Economics in Four Easy Pieces, Society for International Development 51. Bloom, David E. and David Canning (2000), The Health and Wealth of Nations. Science

10 Bloom, David E. and Jeffrey G. Williamson (1998) Demographic Transitions and Economic Miracles in Emerging Asia. World Bank Economic Review, 12 (3). Divided We Stand. Why Inequality Keeps Rising (2011), OECD. Esping-Andersen, Gösta, Why We Need A New Welfare State?, OxfordUniversity Press, Gustavsson, Sverker (2012), Vad skiljer en god tjänare från en usel herre?, Tiden. Lindh, Thomas and Bo Malmberg (2007), Demographically based global income forecasts up to the year International Journal of Forecasting, 23(4). Lutz, Wolfgang, Jesus Crespo Cuaresma and Warren Sanderson (2008), The Demography of Educational Attainment and Economic Growth, Science vol Our Common Future (1987),Brundtland Commission (WCED) report, by G. H. Brundtland and M. Kalid. Oxford: Oxford University Press. Mkandawire, T. (2001) Social policy in a development context, Geneva: UNRISD. OECD (2002) Governance for sustainable development. Five OECD case studies, Paris. Rosling, Hans, Gapminder World Sommestad, L. (1997) Welfare state attitudes to the male breadwinning system: the United States and Sweden in comparative perspective, International Review of Social History, vol 42, Supplement 5. Stiglitz, J., Sen, A. and Fitoussi, J-P (2009) Report by the commission on the measurement of economic performance and social progress, The World s Women: Trends and Statistics (2010) UN Department of Economic and Social Affairs. Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges (2011), eds Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme, Polity Press. Vågerö, Denny, Hälsoklyftor ett hot mot samhället, Svenska Dagbladet 15 mars 2010 WHO (2001) Macroeconomics and health: investing in health for economic development, Report of the Commission on Macroeconomics and Health, chaired by Jeffrey D. Sachs, Geneva. World of Work Report (2008), ILO Wilkinson, R. and Pickett, K. (2009) Spirit level. Why more equal societies almost always do better, London: Allen Lane 9

Hållbar utveckling - ett nytt paradigm för framtidens politik

Hållbar utveckling - ett nytt paradigm för framtidens politik Hållbar utveckling - ett nytt paradigm för framtidens politik Lena Sommestad 17 februari 2011 Tankarnas trädgård 1 Sverige och världen står inför en radikalt ny situation Det ställer nya krav på politiken

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga.

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga. Partivänner, Jag är så glad att jag får vara här med er i Norrbotten idag. Det har varit en eftermiddag med spännande seminarier som har gett stor inspiration. Varmt tack. Jag vill avsluta med att tala

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen

Läs mer

Lena Sommestad ny ordförande för S- kvinnor

Lena Sommestad ny ordförande för S- kvinnor Lena Sommestad ny ordförande för S- kvinnor Lördagen den 27 augusti valdes Lena Sommestad till ny ordförande för S- kvinnor. Läs hennes tacktal och slutanförande vid förbundsmötet. TACKTAL Systrar, kamrater

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Jämlikhet och ojämlikhet

Jämlikhet och ojämlikhet Jämlikhet och ojämlikhet Hur påverkas välfärden, ekonomin och vår hälsa av den ökande ojämlikheten? Inbjudan till konferens 9 10 april 2010 i Riksdagshuset, Stockholm Vilka lärdomar bör politiken dra av

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Stockholm Styrelsen föreslår representantskapet. Att. ställa sig bakom föreslaget till remissvar på partiprogrammet enligt förslaget

Stockholm Styrelsen föreslår representantskapet. Att. ställa sig bakom föreslaget till remissvar på partiprogrammet enligt förslaget Stockholm 2012-11-26 Partikongressen 2009 fattade beslut om att revidera det liggande partiprogrammet. Den nionde november presenterades programkommissionen ett remissutkast till nytt partiprogram. Remisstiden

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

GAPS Governance and Policy for Sustainability

GAPS Governance and Policy for Sustainability GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? Tor Larsson 21 maj 2013 Organisationsteori

Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? Tor Larsson 21 maj 2013 Organisationsteori Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? De långa vågorna i den ekonomiska och politiska utvecklingen 40-50 åriga ekonomiska strukturcykler [Strukturkris

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002). FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

S-kvinnor i Skåne. Cirkulär nr 4 2011. Förbundsmöte i Luleå. Innehåll Förbundsmöte Möt Lena S, vid 2 tillfällen IDARÖD Utbildning Höst Första valet

S-kvinnor i Skåne. Cirkulär nr 4 2011. Förbundsmöte i Luleå. Innehåll Förbundsmöte Möt Lena S, vid 2 tillfällen IDARÖD Utbildning Höst Första valet S-kvinnor i Skåne Bildtext som beskriver illustration. Cirkulär nr 4 2011 Förbundsmöte i Luleå Förbundsmötet den 27-28 augusti i Luleå valde Lena Sommestad till ny ordförande. Vi Som finns alltid på vid

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Berättelsen om hållbarhetsresan

Berättelsen om hållbarhetsresan Berättelsen om hållbarhetsresan REGLAB 2015-03-26 Lena Aune & Agneta Morelli Innehåll 1. Resan och några hållplatser på vägen 2. Hållbarhetsintegrering 3. Projektmedelsbedömning och projektkartläggning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?

Läs mer

Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet

Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet En presentation vid workshop Mät och förstå din samtid och framtid vid nationell konferens om social sammanhållning och minskade skillnader i hälsa Social

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling

Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling För en hållbar utveckling Svenskt Näringslivs utgångspunkter för en hållbar utveckling Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm hållbar utveckling innebär att vi som lever nu ska kunna

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Vänsterpartiets förslag till Verksamhetsplan 2017 För Överförmyndarnämnden Framtiden finns i Eskilstuna kommun tillsammans utvecklar vi en socialt hållbar kommun Vänsterpartiet gör skillnad 1 Framtiden

Läs mer

Den lilla staden. Den stora naturen. Den nya andan.

Den lilla staden. Den stora naturen. Den nya andan. Den lilla staden. Den stora naturen. Den nya andan. - En uppsats om hur kulturutbudet får lida av en ekonomisk kris. En B-uppsats av: Yvonne Olofsson Marcus Åberg Handledare: Khalid Khayati Table of Contents!en

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer