HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV text av LENA SOMMESTAD till SOCIALDEMOKRATERNAS PROGRAMKOMMISSION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV text av LENA SOMMESTAD till SOCIALDEMOKRATERNAS PROGRAMKOMMISSION"

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV text av LENA SOMMESTAD till SOCIALDEMOKRATERNAS PROGRAMKOMMISSION 2012

2 POLITIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING ETT KVINNOPERSPEKTIV. Socialdemokratisk politik har varit som bäst, då den har satt kvinnors intressen högt på agendan, och då samhällsanalysen förklarar varför kvinnors intressen är samhällets intressen. Socialdemokraterna behöver återigen kunna enas kring en verklighetsbeskrivning, hållbar samhällsutveckling, som rymmer en sådan feministisk potential. Politiska ideologier bärs dels av värderingar, dels av en verklighetsbild; föreställningar om människan, samhället och historien. Värderingar driver politiken, men för ett parti som vill nå resultat är verklighetsbilden lika central. Det är ju verklighetsbilden som avgör politikens handlingsutrymme. Verklighetsbilden förklarar varför förändringar behövs och hur de är möjliga. Socialdemokraternas Programkommission har satt verklighetsbilden i blickfånget genom att i ett första utskick ställa frågan om hur världen och Sverige har förändrats och vilka utmaningar som detta ställer oss inför. I det här bidraget vill jag svara genom att måla upp en verklighetsbild, som utmanar den etablerade borgerliga samhällsanalysen. Jag utgår från värden som är centrala för socialdemokratin: jämlikhet och jämställdhet, full sysselsättning, god hälsa och god livsmiljö, och demokratins företräde framför marknaden. FAKTA: PROGRAMKOMMISSIONEN Vid partikongressen 2013 ska Socialdemokraterna anta ett nytt partiprogram. Programkommissionens första förslag på nytt partiprogram släpps i början av november Remisstid i hela partiorganisationen tom den 14 december I slutet av januari 2013 kommer programkommissionens slutgiltiga förslag till kongressen att finnas tillgängligt. Läs mer på Jag kallar mitt bidrag för Politik för hållbar utveckling ett kvinnoperspektiv. Rubriken bottnar i att den verklighetsbild, som jag argumenterar för, lyfter fram kvinnors samhällsinsatser. Mot nyliberala förklaringsperspektiv, som utgår från marknadskonkurrens, sätter jag berättelsen om hur samhällen växer genom gemensamma investeringar i en hållbar ekonomi. Jag vill hävda att när socialdemokratisk politik har varit som bäst, då den har satt kvinnors intressen högt på agendan. Den har också utgått från en samhällsanalys som kan förklara varför kvinnors intressen är samhällets intressen. Min förhoppning är att Socialdemokraterna återigen ska kunna enas kring en verklighetsbeskrivning, hållbar samhällsutveckling, som rymmer en sådan feministisk potential. Nyliberalismen kärnan i den moderna borgerlighetens verklighetsbild En av de stora omvärldsförändringar som Socialdemokraterna idag möter är nyliberalismens dominans i debatt och praktisk politik. Sedan mer än tjugo år tillbaka har nyliberalismens teorier inspirerat till genomgripande samhällsreformer, världen över. Allt från finansiella marknader till välfärdspolitik har omformats enligt nyliberala marknadsmodeller. Nationella program för avreglering, privatisering och konkurrensutsättning har gått hand i hand med globalisering av finansiella transaktioner, produktion och handel. I Sverige har nyliberalismen påverkat samhälle och politik sedan mitten av 1980-talet. Utvecklingen har dock accelererat sedan regeringsskiftet Socialdemokratin har på många punkter varit kritisk mot nyliberala reformer men vill jag hävda i huvudsak har socialdemokratin, i Sverige och Europa, accepterat den nyliberala verklighetsbilden. I mötet 1

3 med det nyliberala paradigmet har socialdemokraterna hamnat på defensiven. Man har valt anpassning snarare än konfrontation. Det mest välkända exemplet på socialdemokratisk anpassning till den nyliberala verklighetsbilden är brittiska New Labours The Third Way. Förespråkare för den tredje vägen lanserade en politik som syftade till att värna klassiska socialdemokratiska värden som jämlikhet och lika livschanser, samtidigt som man bejakade nyliberalernas krav på mera marknad. Sociala investeringar, inte minst i utbildning, blev strategin för att rusta fler att klara marknadskonkurrensen. I den socialdemokratiska idédebatten har vikten av anpassning till det nyliberala marknadssamhället ofta lyfts fram programmatiskt, som något nödvändigt och oundvikligt. Ett exempel på detta synsätt är den tyska statsvetaren Anke Hassels essä Reconsidering the Social Contract after the Crisis. Market and State in European Social Democracy (2009). Hassel hävdar att socialdemokrater inför den nyliberala offensiven tvingades erkänna att modernisering var oundviklig. De nyliberala marknadsreformerna var något som socialdemokratin inte kunde hejda, bara förhålla sig till. I grunden handlar socialdemokratins kris, enligt Hassel, om att kapitalismen har gått in i en ny fas, som skiljer sig radikalt från 1900-talets globala ekonomi. Traditionell socialdemokratisk politik är därmed inte längre meningsfull. Till skillnad från Hassel vill jag hävda att anpassning till den nyliberala verklighetsbilden inte har varit det enda möjliga alternativet för socialdemokratin. Tvärtom. Anpassningen måste istället ses som central orsak till socialdemokratins kris. För det första: Genom att acceptera nyliberalismens bärande idé, att vägen till välstånd går via egenintresse och effektiva marknader, har socialdemokratin bidragit till att befästa inte bara den nyliberala verklighetsbilden, utan också dess värderingar. Den nyliberala verklighetsbilden bärs av värden som individualism, egenintresse och marknadens valfrihet. Idéer om solidaritet, jämlikhet, hållbarhet och full sysselsättning har ingen plats i denna verklighetsbild. Så länge nyliberal samhällsanalys dominerar berättelsen om samhället, så länge förskjuts socialdemokratins värderingar mot idédebattens periferi. För det andra: Genom att godta att vår tids globalisering beskrivs som en ny fas av kapitalism, som är så annorlunda att tidigare politiska lösningar saknar relevans, har socialdemokratin bidragit till att minska sitt eget handlingsutrymme. Detta är tydligt inte minst i den ekonomiska politiken, där den nyliberala normpolitiken idag har stadsfästs som orubbliga regelverk i såväl Sverige som EU. Jag menar att det är viktigt att slå fast att den moderna, globaliserade ekonomin inte ställer krav på nyliberal politik. Idag, liksom tidigare i historien, finns det alltid flera politiska handlingsalternativ. En socialdemokratisk samhällsanalys bör också utmana själva idén om att dagens globala kapitalism skulle vara principiellt annorlunda än den kapitalism som vi känner från tidigare epoker. Under perioden mellan 1870 och 1930 upplevde världen en globaliseringsprocess av liknande slag som idag, med fritt flödande kapital. Det som utmärker vår tid är att den globala ekonomin har större omfång än då. Nya tillväxtländer, främst i Asien, är på väg att ta över Europas tidigare nyckelroll i den globala ekonomin. Socialdemokratins utgångspunkt: demokratins företräde framför marknaden Socialdemokratins största historiska bidrag till den ekonomisk-politiska verktygslådan är idén om en blandad, social ekonomi en ekonomi där marknadens frihet på väsentliga punkter begränsas av demokratin. Detta är en utgångspunkt, som Socialdemokraterna har all anledning att värna om även idag. Genom att ge demokratin företräde framför markna- 2

4 den kan marknadsekonomins dynamiska krafter främjas, samtidigt som politiken tar ett ansvar för att skydda människa, samhälle och miljö. Med ett modernt språkbruk har socialdemokratin visat att det är möjligt att skapa en politisk modell för hållbar samhällsutveckling. Jag vill hävda att socialdemokratins idé om att sätta gränser för marknaden idag är mer aktuell än någonsin. Globalt är det idag flera sammanlänkande kriser som kräver politiska svar, som nyliberalismen inte förmår leverera. Finanskrisen, för det första, har visat att teorin om de evigt effektiva marknaderna inte håller måttet. Finansiell instabilitet, regionalt och globalt, hotar en fungerande, global ekonomi. Klimatkrisen, för det andra, har visat att miljön kräver starkare skydd och en starkare solidaritet, människor och länder emellan. I det nyliberala tänkandet ska miljöproblemen lösas genom att sätta ett pris på miljöförstöringen, men det är idag uppenbart att den strategin är långtifrån tillräcklig. Skyddet för kollektiva nyttigheter som atmosfär och ekosystem måste tydligt överordnas marknadsaktörernas intressen. En växande ekonomisk ojämlikhet, för det tredje, visar att marknadernas frihet inte kan förenas med välfärd för alla. Enligt en rapport från ILO 2008 ökade den ekonomiska ojämlikheten i de flesta regioner i världen dramatiskt under perioden , dvs. redan före krisen. Det skedde trots en kraftig tillväxt i den globala ekonomin. Efter den finansiella krisen, från 2008, har klyftorna i många länder ökat ytterligare, både genom arbetslöshet och genom budgetbesparingar. Parallellt växer sociala konflikter, med risk för främlingsfientlighet och olika former av social exkludering och diskriminering. En positiv trend är att jämställdheten mellan män och kvinnor i världen som helhet gör framsteg, men processen går långsamt och det finns stora regionala variationer. Växande ojämlikhet i hälsa, för det fjärde, präglar den globaliserade ekonomin sedan flera decennier tillbaka. Enligt Denny Vågerö, svensk folkhälsoforskare, har hälsoklyftorna både mellan länder och inom länder ökat sedan mitten av 1980-talet, och ojämlikheten i hälsa är idag så dramatisk att den måste betecknas som en kris för det rådande samhällssystemet: Globalt och nationellt växande hälsoklyftor kan ses som vittnesbörd om ett långsiktigt ohållbart samhällssystem; ett problem av samma typ som klimatproblemet eller finanskrisen. (Hälsoklyftor ett hot mot samhället, SvD 15 mars 2010). De globala kriser och utmaningar, som präglar vår tid, är i de flesta fall tydliga också på hemmaplan, i Sverige. Finansiell instabilitet, som 2008 års kris, slår direkt mot svensk export och svenska banker. Klimatkrisen tilltar, och den svenska klimatpolitiken lyckas inte vända trenden med ökade utsläpp. Den ekonomiska ojämlikheten har ökat kraftigt i Sverige sedan 1980-talet, och arbetslösheten ligger sedan 1990-talets krisår på en permanent hög nivå. Samtidigt har jämställdheten försämrats, främst genom ökande inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Ojämlikheten i hälsa växer, i Sverige liksom i övriga världen, och i synnerhet kvinnor drabbas i växande grad av psykisk ohälsa. Sverige låg förut i främsta ledet när det gäller en bred politik för folkhälsa, konstaterar Denny Vågerö. Det gäller inte längre. Allt talar för att socialdemokratin har en viktig uppgift att fylla med en samhällsanalys som kan bidra till att stärka progressiva värderingar. I det följande skissar jag konturerna till en sådan verklighetsbild, med jämlikhet och hållbar utveckling i fokus. Därefter presenterar jag kort vad hållbar utveckling innebär ur kvinnosynpunkt. Jag avslutar med en omvärldsanalys: vad har hänt i Sverige och världen, och hur möter vi utmaningarna? 3

5 En socialdemokratisk verklighetsbild: jämlikhet och hållbar samhällsutveckling Begreppet hållbar utveckling lanserades i den välkända rapporten Brundtlandrapporten, Our Common Future (1987). Idag uppfattas begreppet hållbar utveckling ofta som en variant av miljöpolitik, och det är mot den bakgrunden intressant att se att Gro Harlem Brundtland redan från början gav begreppet en tydlig ekonomisk och social dimension. Hållbar utveckling kan aldrig reduceras bara till en diskussion om fysiska resurser, som atmosfären eller den biologiska mångfalden, menade Brundtland. Hållbar utveckling måste alltid inbegripa också den sociala jämlikheten. Gro Harlem Brundltands viktigaste insats, ur ekonomisk-politisk synvinkel, var att hon utmanade det nyliberala, kvantitativa tillväxtbegreppet genom idén om en kvalitativ tillväxt, som stärker samhällets produktiva potential och erbjuder lika möjligheter för alla. Denna idé om ett annat slags tillväxt har inspirerat politiker och forskare fram till idag, inte minst inom den ekologiskt inriktade ekonomin. Under senare år har kritik mot nyliberalismens tillväxtmodell därtill i allt högre utsträckning kommit från mer etablerade vetenskapliga grupperingar. Resultatet har blivit en växande vetenskaplig diskurs, som vi kan kalla för hållbarhetens ekonomi ( economics for sustainable development ). Det som utmärker den nya forskningen om långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt är att den betonar investeringar i humankapital och socialt kapital som kärnan i tillväxtprocessen. Även naturkapitalet inkluderas allt oftare i de ekonomiska analyserna, med ambitioner att mäta dess monetära värde och produktivitet. Den nya forskningen ändrar fokus i tillväxtdebatten, från nyliberalismens fixering vid marknadskonkurrens till frågan om kollektiva nyttigher, public goods. Den visar hur välstånd skapas utanför marknaden: genom offentlig politik, obetalda arbetsinsatser och ekosystemens tjänster. Särskilt intressant för socialdemokrater är den nya forskning som visar att långsiktig tillväxt skapas genom investeringar i utbildning, hälsa och social tillit. Här finns en direkt koppling till de idéer om en produktiv välfärdspolitik (eller sociala investeringar), som under många år bar upp den svenska välfärdsmodellen. Vilken förankring har idéer om hållbar utveckling och produktiv välfärdspolitik i dagens socialdemokrati? Min personliga bedömning är att partiets verklighetsbild fortfarande domineras av ett marknadsperspektiv. I regel diskuteras välfärden som en form av konsumtion, inte som en social investering. Socialdemokrater talar gärna om att nationellt välstånd skapas genom framgångsrik konkurrens på marknaden, och i synnerhet på exportmarknaden. Först skapar vi resurser, sedan fördelar vi dem. Samtidigt finns en lång rad tecken på att intresset nu växer för idéer om sociala investeringar och en produktiv välfärdspolitik. Redan i början av 2000-talet lanserade socialdemokratiska regeringar i EU den progressiva Lissabonagendan. I Lissabonagendan lyfts sociala investeringar som en viktig del av politiken för att stärka europeisk konkurrenskraft, men också som ett medel för att uppnå social sammanhållning. I Sverige har nyligen två rapporter publicerats på temat produktiv välfärdspolitik, dels Den produktiva välfärden av Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission, dels rapporten Att investera i barn och utjämna livschanser av Gøsta Esping-Andersen, vid Tankeverksamheten i Göteborg. Sammantaget kan vi se en spänning i svensk socialdemokratisk idédebatt mellan ett växande, socialpolitiskt grundat intresse för produktiv välfärdspolitik och en i huvudsak intakt, 4

6 nyliberal tolkning av den ekonomiska politikens uppdrag. En utmaning för partiets programkommission blir därför att vässa svaret på frågan om vilken verklighetsbild som ska vägleda svensk socialdemokrati under 2010-talet. Om Socialdemokraterna vill ta den nya forskningen om hållbar tillväxt på allvar, så måste detta få konsekvenser också för synen på samhällsekonomin och den ekonomiska politiken. Det finns en oro bland många socialdemokrater för att överge de nyliberalt inspirerade regelverk som idag styr den ekonomiska politiken, från inflationsmål till budgetdisciplin. Dessa regelverk uppfattas som garantier för att den ekonomiska politiken är långsiktigt ansvarsfull. Med den nya tillväxtforskningen i ryggen finns det dock skäl att hävda att en politik som säkerställer balanserade resultat i statsbudgeten på kort sikt, men som undergräver samhällets kapitalstock på lång sikt, inte är ansvarfull tvärtom. Effektiv infrastruktur och god miljö kräver kontinuerligt skydd och underhåll. Värden som god folkhälsa, social tillit och väl fungerande samhällsinstitutioner tar lång tid att bygga upp, men kan snabbt raseras. Jag menar att debatten om den ekonomiska politiken i högre grad borde fokusera på frågan om samhällets samlade välstånd, inte på de årliga resultaten i statens budget. Steg i den riktningen har redan tagits av Socialdemokraterna, genom de beslut om investeringsmål och sysselsättningsmål som togs på Förtroenderådet hösten Men i ett partiprogram är det viktigt att hållbarhetsperspektivet lyfts fram än mer tydligt, till exempel genom mål om sociala investeringar och miljöinvesteringar. Finns det då förutsättningar att lyckas med en omorientering från ett nyliberalt ekonomiskt paradigm i riktning mot en ekonomisk politik för hållbar samhällsutveckling? Ja, min bedömning är att det är möjligt, framför allt därför att hållbar utveckling idag är ett så väl etablerat område inom europeisk och internationell offentlighet. Strategier för hållbar utveckling har funnits med i det internationella FN-samarbetet sedan tidigt tal, i skuggan av den nyliberala hegemonin. Idag erkänns hållbar utveckling som en central princip inom de flesta internationella och regionala organisationer, däribland EU, IEA (International Energy Agency) och OECD. Fokus i det internationella arbetet ligger ofta på hållbar utveckling som miljöpolitik, men i grunden finns en insikt om att begreppet hållbar utveckling också avser samhällsutvecklingen i stort den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Samtidigt växer kunskapen om hur en hållbar ekonomisk tillväxt kan mätas och värderas. Ett exempel är den uppmärksammade Report by the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress (2009). Rapporten initierades av den franske presidenten Sarkozy och är skriven av tre internationellt ledande ekonomer: Joseph E. Stiglitz, Amartya Sen och Jean-Paul Fitoussi. Enligt Stiglitz, Sen och Fitoussi måste vi i framtiden mäta välstånd på ett nytt sätt, med tyngdpunkt på verklig konsumtion och välfärd på hushållsnivå och med hänsyn till ojämlikhet i fördelning. Istället för sedvanliga BNP-beräkningar behövs då statsfinansiella balansräkningar där förslitning och förstörelse av humankapital och naturkapital räknas in. Stiglitz, Sen och Fitoussi betonar att välstånd inte bara skapas på marknaden utan också utanför, till exempel i barnomsorg och i hushållsarbete. Så mycket som 80 procent av ett lands välstånd kan bestå av humankapital, enligt Sarkozy-rapporten. Människan själv är ekonomins dyrbaraste resurs. 5

7 Hållbar utveckling ett kvinnoperspektiv Den svenska, socialdemokratiska samhällsmodellen har fått stor internationell uppmärksamhet därför att den tydligt gör klart att ansvaret för den reproduktiva ekonomin är gemensamt och politiskt. Både män och kvinnor ska enlig den svenska tvåförsörjarmodellen ta ansvar för obetalt arbete i hemmen. Alla medborgare ska via skattsedeln bidra till investeringar i barns utbildning och omsorg. Jag vill hävda att den framgångsrika svenska jämställdhetspolitiken speglar socialdemokratins tidiga intresse för en socialt hållbar samhällsutveckling. Den feministiska rörelsen i Sverige var historiskt inte anmärkningsvärt stark, och socialdemokratins kvinnor var därtill alltid politiskt klämda, i den dubbla solidariteten mellan kön och klass. Vad som däremot utmärkte Sverige och svensk socialdemokrati var ett brett intresse för befolkningsfrågor och socialpolitik, som feminister kunde utveckla och utnyttja. I det gemensamma intresset för en produktiv välfärdspolitik, blev kvinnofrågor till samhällsfrågor. Med nyliberalismens intåg i Sverige, har också feminismens läge förändrats. Idag, år 2012, har svenska feminister inte längre mycket draghjälp av idén om en produktiv socialpolitik. Välfärdspolitiken finns kvar, men den uppfattas alltmer som en privatsak i hemmet och på marknaden. Den politiska debatten om nationens framtid handlar idag sällan om barn och familj, på det sätt som var vanligt när den svenska välfärdsmodellen växte fram. Det var länge sedan Socialdemokraterna tillsatte en stor utredning om familjepolitik. Istället går debattens vågor höga om innovationspolitik, näringspolitik, nyföretagande och tillväxtpolitik. I den internationella debatten ser vi på samma sätt hur ledande politiker har fokus på finansmarknader, handel och budgetbalans, samtidigt som allt fler experter pekar på att nyckeln till ekonomiska och sociala framsteg ligger i att stärka kvinnors ställning, i skärningspunkten hem, yrkesarbete, familj. Sammantaget är det ur kvinnosynpunkt särskilt angeläget att utmana den nyliberala verklighetsbilden, med dess ensidiga fokus på marknadskonkurrens. Så länge barnafödande och hemarbete inte har någon plats i berättelser om hur nationellt välstånd skapas, är risken stor att kvinnors erfarenheter och samhällsinsatser hamnar i politikens marginal. Hållbar utveckling en omvärldsanalys Hur har världen och Sverige förändrats under senare år, med perspektivet hållbar samhällsutveckling? Jag vill hävda att den tydligaste, tunga trenden är ett ökat välstånd. Miljontals människor har under de senaste decennierna lämnat fattigdomen bakom sig, och land efter land upplever industriella revolutioner och sociala framsteg. Fler kvinnor har utbildning. Fler barn överlever. Fler länder får demokrati. Samtidigt kvarstår dock en stor fattigdom i världen, inom länder men även inom hela regioner, som i Afrika söder om Sahara. Globalt växer också nya risker fram ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Den långsiktiga trenden mot ökat välstånd har sin viktigaste förklaring i att alltfler länder har fått en större, friskare och mer välutbildad arbetskraft. Detta har uppnåtts genom sjunkande dödlighet, mindre barnkullar, längre livslängd, bättre folkhälsa och bättre utbildning. Allra viktigast är den förbättrade folkhälsan. Två Harvardekonomer, David Bloom och David 6

8 Canning, var bland de första som lyfte fram hälsoinvesteringar som en huvudförklaring till ekonomisk tillväxt. År 2000 publicerade de sina resultat i den ansedda tidskriften Science, under rubriken The Health and Wealth of Nations. De hävdade att bättre hälsa är en avgörande förklaring till den snabba ekonomiska tillväxten i Östasien under de senaste decennierna. Den amerikanske ekonomen Jeffrey Sachs argumenterade längs samma linjer i rapporten Macro-Economics and Health. Investing in Health for Economic Development, som presenterades av FN:s världshälsoorganisation (WHO) Sachs visade att sambandet mellan hälsa och ekonomiskt välstånd är starkare än vad man dittills hade insett. Ett land som vill öka sitt ekonomiska välstånd bör satsa på människors hälsa. I Sverige har sambandet mellan livslängd och medelinkomst lyfts fram av bland andra läkaren Hans Rosling i hans digitala Gapminder World. Rosling visar i sitt illustrativa dataprogram hur ökad livslängd i ett land resulterar i ökad inkomst. Land efter land i världen har gått från hög dödlighet, kort livslängd och fattigdom till lägre dödlighet, längre livslängd, och minskad fattigdom. Hur ser sambandet ut mellan liberaliserade marknader, globalisering och ekonomiskt tillväxt? Svaret, mot bakgrund av forskningens nya rön, är att de nya tillväxtekonomierna har kunnat dra nytta av globaliseringen, men att globalisering med öppna gränser i sig inte är tillräckligt för att skapa nya tillväxtekonomier. För att delta i den globala arbetsdelningen krävs också egna nationella resurser, främst i form av humankapital. Afrika söder om Sahara är ett exempel på hur en region, som trots tillgång till stora marknader inte har lyckats ta steget från fattigdom till välstånd. En viktig förklaring är regionens demografi och hälsoläge. I Afrika söder om Sahara består befolkningen till stor del av barn och ungdomar, dödligheten är hög och många både barn och vuxna lider av kroniska sjukdomar. I nyliberal retorik lyfts globaliseringen ofta fram som en drivkraft bakom ökat välstånd. Som ovan visats finns det skäl för socialdemokrater att problematisera detta samband. Jag menar att det också finns skäl att peka på ett omvänt, mer sällan observerat samband: sambandet mellan stark global tillväxt och ett uppsving för marknadsliberala idéer. Den ekonomiska historien visar att tilltron till marknaden är stor under epoker, då den globala efterfrågan stadigt växer; just så som det har varit under de senaste decennierna. Växande befolkningar och ökade inkomster skapar en positiv spiral men med risk för överhettning och spekulation. När efterfrågan faller, däremot, väcks kraven på statlig intervention. Krisen 2008 är ett exempel. Som tidigare nämnts finns en parallell till dagens nyliberala era i västvärldens industrialiseringsepok, från 1870-talet till Liksom under de senaste decennierna växte den globala efterfrågan kraftigt under industrialiseringsepoken, och då som under den moderna nyliberalismen blev det en etablerad sanning att marknadsekonomin kan fungera utmärkt med minimal offentlig styrning. Den gången överlevde tron på de effektiva marknaderna till 1930-talet, då fallande efterfrågan knäckte hela det globala, ekonomiska systemet. Frågan är hur länge dagens nyliberala doktrin ska överleva i en föränderlig ekonomisk verklighet? Att våga förändring: När man riktigt vill någonting, så får man mod Sedan 1990-talets början har utvecklingen på flera områden, som står centralt i socialdemokratisk ideologi, stagnerat eller gått i negativ riktning på hemmaplan. Det gäller allt från jämlikhet, jämställdhet och full sysselsättning till god hälsa, god miljö och en stark demokrati. 7

9 Socialdemokratins stora utmaning är att hitta den politik, som kan häva denna stagnation och vända dessa negativa trender. Vilken politik kan vända trenden mot ökad ojämlikhet? Hur förverkligar vi det mål om jämställdhet mellan kvinnor och män, som formulerades redan på 1970-talet? Hur ser den politik ut som kan pressa arbetslösheten ner till rimliga nivåer, på 2-3 procent? Hur vänder vi trenden mot växande ojämlikhet i hälsa? Hur kan Socialdemokraterna stärka demokratin i Sverige, i EU och globalt? Hur gör vi för att återta Sveriges ledande position i miljöpolitiken och visa att en hållbar värld är möjlig? Jag tänker på den socialdemokratiska pionjären Agda Östlund, en av de första fyra kvinnorna som valdes in i den svenska riksdagens andra kammare, När hon fick frågan om hur hon som kvinnlig pionjär hade modet att engagera sig politiskt, så lär hon ha svarat att när man riktigt vill någonting, så får man mod. Jag hoppas att vi som socialdemokrater idag också riktigt vill någonting, och att vi också har mod att genomföra vår politik. Vi måste sätta våra värderingar i centrum och se på världen både som den är, och som vi vill att den ska vara. En jämlik och hållbar värld är möjlig! Referenser Denna essä bygger delvis på tidigare publicerade texter, som presenteras nedan. Ett urval centrala referenser återfinns i referensförteckningen. Egna tidigare publicerade texter med anknytning till denna essä: Economics of Sustainable Development A Progressive Alternative to Neoliberalism in the Twenty-First Century, i Christoph Pohlmann och Anke Hassel (red.) Markets and State in European Social Democracy. Progressive Perspectives on Developing a Social and Sustainable Market Model, Friedrich Ebert Stiftung, juli Klimatpolitik och full sysselsättning, Arbetarrörelsens tankesmedja, Climate policy and the social investment approach: towards a European model for sustainable development,in Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds) Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges, Polity Press, Referenser, urval: Ackerman, Frank (2008), Climate Economics in Four Easy Pieces, Society for International Development 51. Bloom, David E. and David Canning (2000), The Health and Wealth of Nations. Science

10 Bloom, David E. and Jeffrey G. Williamson (1998) Demographic Transitions and Economic Miracles in Emerging Asia. World Bank Economic Review, 12 (3). Divided We Stand. Why Inequality Keeps Rising (2011), OECD. Esping-Andersen, Gösta, Why We Need A New Welfare State?, OxfordUniversity Press, Gustavsson, Sverker (2012), Vad skiljer en god tjänare från en usel herre?, Tiden. Lindh, Thomas and Bo Malmberg (2007), Demographically based global income forecasts up to the year International Journal of Forecasting, 23(4). Lutz, Wolfgang, Jesus Crespo Cuaresma and Warren Sanderson (2008), The Demography of Educational Attainment and Economic Growth, Science vol Our Common Future (1987),Brundtland Commission (WCED) report, by G. H. Brundtland and M. Kalid. Oxford: Oxford University Press. Mkandawire, T. (2001) Social policy in a development context, Geneva: UNRISD. OECD (2002) Governance for sustainable development. Five OECD case studies, Paris. Rosling, Hans, Gapminder World Sommestad, L. (1997) Welfare state attitudes to the male breadwinning system: the United States and Sweden in comparative perspective, International Review of Social History, vol 42, Supplement 5. Stiglitz, J., Sen, A. and Fitoussi, J-P (2009) Report by the commission on the measurement of economic performance and social progress, The World s Women: Trends and Statistics (2010) UN Department of Economic and Social Affairs. Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges (2011), eds Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme, Polity Press. Vågerö, Denny, Hälsoklyftor ett hot mot samhället, Svenska Dagbladet 15 mars 2010 WHO (2001) Macroeconomics and health: investing in health for economic development, Report of the Commission on Macroeconomics and Health, chaired by Jeffrey D. Sachs, Geneva. World of Work Report (2008), ILO Wilkinson, R. and Pickett, K. (2009) Spirit level. Why more equal societies almost always do better, London: Allen Lane 9

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Socialdemokratin kan redovisa goda resultat av 80-talets regeringspolitik.

Socialdemokratin kan redovisa goda resultat av 80-talets regeringspolitik. TILL VÄLJARNA I HÖSTENS VAL VALET GÄLLER RÄTTVISAN Socialdemokratins uppgift inför valet är att skapa klarhet om vår praktiska politik och om de värderingar som styr socialdemokratin. Vi vill skapa förståelse

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

EN JÄMSTÄLLD VÄRLD ÄR MÖJLIG!

EN JÄMSTÄLLD VÄRLD ÄR MÖJLIG! EN JÄMSTÄLLD VÄRLD ÄR MÖJLIG! S-KVINNORS POLITISKA PLATTFORM 2013-2015 S-KVINNORS POLITISKA PLATTFORM, 2013-2015 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Förord 4. Inledning 6

Förord 4. Inledning 6 Innehåll: rapport nr 34/2011: KLIMATPOLITIK och FULL SYSSELSÄTTNING Förord 4 Inledning 6 1. En progressiv strategi: klimatpolitik och full sysselsättning 9 1.1 Klimatpolitiken plattform för progressiv

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Lennart Nygren, Umeå universitet Föredrag vid konferensen Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlikhälsa och social hållbarhet, Göteborg

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan

Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan AnnSofi Persson-Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Skola och utbildning utformas

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 11: Lars Wilderäng Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av Rekordgenerationen Födda 1945-54 En studie av I samarbete med Rekordgenerationsstudien Rekordgenerationen (födda 1945 54) är uppväxt under rekordåren på 1950- och 60-talen. Årskullarna var stora med oslagbara

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer