Barnnätverket. Gotlands kommun

Transkript

1 Barnnätverket Gotlands kommun

2 Historik 1995 startar diskussioner mellan Barn- och ungdomskliniken, BUP och Barn och ungdomshabiliteringen angående samverkan kring barn i behov av särskilt stöd 1996 kommer skolhälsovården med i arbetet 1998 startar diskussioner om Barnresurscentrum för samarbete över traditionella gränser. Barnhälsovård, ungdomsmottagning, primärvård, IFO och skolan kommer med i arbetet. Kommunstyrelsen beslutar att Barn och Ungdom blir ett huvudområde vid utredningen av hälso- och sjukvårdens struktur. Diskussioner förs om en förvaltningsövergripande organisation, ett Barnens hus eller En virtuell samarbetsorganisation tas ett politiskt beslut att skapa ett formaliserat nätverk sker en successiv breddning av nätverket får nätverket sitt namn: Barnnätverket i Gotlands kommun

3 Nätverkets medlemmar idag BUF: Resursavdelningen, Skolhälsovården och Särskolan HSF: Barn- och ungdomskliniken, Barnhälsovården, Barn och ungdomshabiliteringen, BUP, Tandvården och Ungdomsmottagningen SOF: Individ och familjeomsorgen och Omsorg om funktionshindrade Kultur och fritid LK: Folkhälsoteamet

4 Syftet med Barnnätverket Formaliserat nätverk på chefsnivå för verksamheter som arbetar med barn och ungdomar Forum för information, samverkan och samordning av resurser och insatser utifrån gemensamt identifierade behov

5 Formaliserat nätverk vad innebär det? Politiskt beslut att nätverket ska finnas Nätverket ska regelbundet rapportera sitt arbete till nämnder och förvaltningschefer Verksamheterna representeras i nätverket av sina chefer, vilket innebär att beslut kan fattas utifrån givna mandat Nätverket kan fungera som remissinstans

6 Vad har Barnnätverket gjort? Rapporter från olika verksamheter Information om kommunövergripande planer som haft konsekvenser för barn och ungdomar Förvaltningsövergripande samverkan Initierat utvecklingsarbete Fungerat som referensgrupp Representation i nationellt nätverk

7 Rapport från olika verksamheter Logopedverksamheten Psykologsituationen inom barn- och ungdomsområdet Läkarsituationen inom Barn och ungdomshabiliteringen Brist på erfarna socialarbetare för barn och ungdomsinsatser Ökat antal anmälningar angående barn som far illa Tryggveprojektet Ungdomsmottagningens verksamhet Särskolans verksamhet Barntandvården

8 Information om kommunövergripande program och planer som givit konsekvenser för barn och ungdomar. Kommunalt handlingsprogram för kost och fysisk aktivitet Alkohol och drogpolitiska programmet Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård Folkhälsorapporten Folkhälsopolitiskt program Samlad elevvårdsplan

9 Förvaltningsövergripande samverkan Barn med neuropsykiatriska problem processkartläggning Myggan-projektet samverkan Barn och ungdomshabiliteringen, Särskola och OOF Barn med dövhet/grava hörselskador, samverkan mellan hörcentral, habiliteringen, resursavdelningen och särskolan där man skapat ett förvaltningsövergripande team Diskussion kring behov av tillnyktringsplats för ungdomar under sommaren Gemensamma pedagogresurser samverkan mellan Barn- och ungdomshabiliteringen, resursavdelningen och särskolan Utbildningssamverkan (övervikt, föräldrastöd)

10 Initierat utvecklingsarbete Utredningsgången för barn med neuropsykiatriska problem vad utreds i skolan, på BUP, på Hab? Basutredning på skolan Förskoleteam, motsvarighet till skolans elevvårdsteam men för förskolebarn Föräldrautbildningsprogram - COPE

11 Referensgrupp Rapporten Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2004 Ledningsgrupp för processkartläggning av barn med neuropsykiatriska problem

12 Representation Nationellt landstingsnätverk för barn och ungdomsfrågor

13 Områden där samverkan bör vidareutvecklas Vidareutveckla föräldrastödsformer, dels breda program för generellt föräldrastöd och dels specifika program riktade till föräldrar med barn i behov av särskilt stöd

14 Inventera möjligheter till samverkan mellan de hälso- och sjukvårdsverksamheter, inklusive skolhälsovården, som arbetar med barn, utifrån dagens förutsättningar och organisation

15 För att bättre kunna utnyttja Ungdomsmottagningens utåtriktade arbete krävs en kartläggning av skolors och andra aktörers målsättning och insatser kring sexualitet och samlevnad

16 Matens och den fysiska aktivitetens betydelse för barn och ungdomars hälsa Psykologsamverkan Utökat samarbete mellan IFO och skolan Utökat samarbete mellan BUP och skolan

17 Inventera och vid behov samverka kring det pedagogiska stödet till barn med hörselskador Vidareutveckla öppna förskolor till familjecentraler och tillgodose behovet på fler ställen än idag