Kan hållbar utveckling mätas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan hållbar utveckling mätas?"

Transkript

1 Kan hållbar utveckling mätas? Från politiskt håll finns ett återkommande önskemål om att kunna mäta hållbar utveckling, nu senast från regeringens framtidskommission. 104 Försöken att mäta hållbar utveckling har varit många, det har också begreppen varit. Först diskuterades hållbar utveckling, sedan grön tillväxt och nu pratas det om grön ekonomi. Syftet med detta avsnitt är att besvara frågan om hållbar utveckling verkligen kan mätas och i så fall hur. I avsnittet görs en översikt över arbeten som gjorts såväl nationellt som internationellt. Vi diskuterar FN:s miljöräkenskapsarbete och det svenska miljöräkenskapsuppdraget, Världsbankens beräkningar av genuint sparande, OECD:s arbete med grön tillväxt samt den så kallade Stiglitz-kommissionen. BAKGRUND Sedan 2002 har Sverige en strategi för hållbar utveckling som innehåller ekonomiska, miljömässiga och sociala målsättningar (Skr. 2001/02:172, 2003/04:129, 2005/06:126). Eftersom hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik, är det intressant att utvärdera i vilken utsträckning målet uppnås. För att kunna utvärdera politiken behöver vi kunna mäta om utvecklingen är hållbar eller inte. I samhällsdebatten används ibland bruttonationalprodukten (BNP) som ett mått på välfärd, men att använda BNP som ett välfärdsmått är olyckligt av flera skäl. Exempelvis avspeglas inte miljöskador eller användningen av naturresurser i BNP trots att dessa på sikt kan ha stor betydelse både för produktionen och för människors välfärd. 105 För att kunna kombinera ekonomisk tillväxt med ett hållbart utnyttjande av naturresurser krävs en bättre förståelse av förhållandet mellan ekonomi och ekologi. Vad är hållbar utveckling? Insikten om att ekonomisk utveckling och miljömässiga aspekter inte kan behandlas separat var bakgrunden till att Brundtlandkommissionen 106 inrättades av Förenta Nationerna (FN) Kommissionen skapades för att hantera oron för den ökade miljöförsämringen och dess konsekvenser för ekonomisk och social utveckling. Enligt Brundtland-rapporten handlar en hållbar utveckling till stor del om fördelningen av resurser inom och mellan generationer (FN, 1987). En av de mest citerade definitionerna av hållbar utveckling antogs av kommissionen Hållbar utveckling är den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hur man ska mäta hållbar utveckling diskuterades emellertid inte av kommissionen. Ett försök att konkretisera definitionen är en samhällsutveckling som innebär en icke-fallande intertemporal välfärd, det vill säga att framtida generationers välfärd inte ska vara lägre än dagens (Li och Löfgren, 2010). 104 BNP håller inte måttet längre, Svenska Dagbladet Andra brister i BNP som välfärdsmått är till exempel att hushållsarbete, värdet av fritid och inkomstfördelning inte beaktas på ett adekvat sätt. 106 Formellt Världskommissionen för miljö och utveckling. 131

2 Sedan begreppet hållbar utveckling myntades har många försökt omsätta begreppet i praktiken. De tidiga diskussionerna om hållbar utveckling utgick från två synsätt på hur olika typer av kapital kan ersätta varandra: svag och stark hållbarhet. Begreppet svag hållbarhet härstammar från Hartwick s regel som innebär att om avkastningen av användningen av icke-förnybara resurser investeras i förnybart kapital kan samhällets konsumtionsnivå hållas konstant över tiden (Hartwick, 1977). 107 Med andra ord innebär svag hållbarhet att alla former av kapital är mer eller mindre utbytbara med varandra. Detta synsätt gör det möjligt att uttömma en kapitalstock, till exempel en naturresurs, så länge som det kan kompenseras av en ökning i någon annan kapitalstock. Stark hållbarhet, å andra sidan, innebär att alla kapitalstockar måste hållas intakta och kan därmed inte substitueras mot varandra (Daly och Cobb, 1989; Daly, 1990). Flera sätt att mäta hållbar utveckling har föreslagits. I detta avsnitt kommer välfärdsmåtten grön nettonationalprodukt (Weitzman, 1976) och genuint sparande (Pearce och Atkinson, 1993), som är potentiella indikatorer på svag hållbarhet att studeras. Vi börjar dock med att beskriva hur nationalräkenskaperna har kompletterats med så kallade miljöräkenskaper för att kunna studera samband mellan miljö och ekonomi. MILJÖRÄKENSKAPER Nationalräkenskaperna utgör grunden för att beräkna BNP. En välkänd brist i nationalräkenskaperna är att det bland annat inte beaktar konsekvenserna av miljöförstöring och utarmningen av naturresurser. Detta har varit ett växande problem ända sedan utvecklingen av systemet på 1940-talet (Smith, 2007). Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992 rekommenderades därför att miljöräkenskaper skulle utvecklas som ett komplement till nationalräkenskaperna för att utvärdera och styra utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. FN:s miljöräkenskapsarbete År 1993 publicerade FN sin handbok för miljöräkenskaper, SEEA 1993 (FN, 1993). Även om den ansågs vara ett blygsamt steg framåt för att inkludera miljön i nationalräkenskaperna så var den det första försöket att ta fram gemensamma riktlinjer (Smith, 2007). SEEA 1993 publicerades som en uppsättning internationella rekommendationer snarare än som en internationell standard. Som en följd behövde länder som redan hade etablerat miljöräkenskapsprogram inte nödvändigtvis anpassa sina beräkningssätt. Uppföljaren, SEEA 2003, publicerades gemensamt av FN, IMF, OECD, Världsbanken och Eurostat. Den ger en vägledning till en komplett uppsättning miljöräkenskaper både i fysiska och monetära termer. FN:s statistiska kommission har under 2012 beslutat att göra delar av handboken till en internationell standard. Detta kommer att öka trycket på länder att anpassa sig till de metoder som rekommenderas för att ta fram miljöräkenskaper. 107 Detta innebär att ekonomin följer en bana som är förenlig med Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling. 132

3 SEEA:s olika delar Miljöräkenskaperna kan delas upp i fyra kategorier av konton: Flödeskonton som följer nationalräkenskapernas struktur och ger information på branschnivå över användningen av energi och material som insatsvaror i produktionen och uppkomsten av föroreningar och avfall. Utgifter för att skydda miljön och förvalta naturresurserna. Dessa konton identifierar utgifter för industrin, staten och hushållen. Konton för naturresurser. Dessa konton inkluderar exempelvis skogar och fiskbestånd mätt i fysiska och monetära termer. Värdering av icke-marknadsprissatta nyttigheter och miljöjusterade välfärdsmått som grön nettonationalprodukt (NNP) och genuint sparande. Den sista kategorin är av mer experimentell karaktär. När handboken skulle skrivas så fanns inget konsensus kring hur en grön NNP skulle beräknas och ännu mindre konsensus kring om det skulle göras överhuvudtaget. Bristen på samsyn var så stor att flera av länderna som deltog ville exkludera avsnittet från handboken (FN m.fl., 2003). Miljöräkenskaper i Sverige År 1992 fick Statistiska centralbyrån (SCB), Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag av regeringen att utveckla miljöräkenskaper var och en inom sitt område. SCB fick i uppdrag att utveckla fysiska miljöräkenskaper det vill säga ett statistiskt system som kopplar samman miljöstatistik med ekonomisk statistik. Naturvårdsverket skulle utveckla indikatorer och index som kan ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen och dess förändringar. Konjunkturinstitutet skulle utveckla metoder för monetära miljöräkenskaper och miljöekonomiska modeller som kan användas för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Bakgrunden till regeringsuppdragen var utredningen (SOU 1991:37 38) Räkna med miljön! som föregicks av en internationell debatt som tog fart när Brundtlandkommissionens rapport kom Naturvårdsverket avrapporterade sin del av uppdraget, ett miljöindexsystem, i en rapport 1993 (Naturvårdsverket, 1993). Konjunkturinstitutet fann efter ca 10 års utvecklingsarbete att det, på grund av svårigheter som diskuteras nedan, inte var realistiskt att försöka ta fram ett välfärdsmått i form av grön NNP (Samakovlis 2008, 2010). Mot bakgrund av Konjunkturinstitutets erfarenheter skedde en inriktningsförändring vilken fastställdes i regleringsbrevet för år Förändringen innebar att Konjunkturinstitutet frångick de monetära miljöräkenskaperna för att i stället fokusera på samhällsekonomiska analyser som syftar till att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik. SCB har fortsatt arbetet med att ta fram fysiska miljöräkenskaper, vilket motsvarar de tre första kontona i FN:s handbok för miljöräkenskaper som beskrivits ovan. BERÄKNINGAR AV VÄLFÄRDSMÅTT Det har, som tidigare nämnts, diskuterats huruvida de monetära miljöräkenskaperna skulle kunna användas för att räkna fram en grön NNP. Ett annat välfärdsmått är det genuina sparandet som Världsbanken beräknar för ett stort antal länder. I detta avsnitt diskuteras fördelar och nackdelar med dessa mått. 133

4 Grön NNP Nettonationalprodukten beräknas som BNP, minus kapitalförslitning av realkapital (mänskligt producerat kapital) såsom byggnader och maskiner. Men konsumtion av icke-marknadsprissatta nyttigheter som till exempel miljökvalitet och värdet av förändringar i naturkapitalet såsom vatten och luft ingår inte. Tanken med grön NNP var att konstruera ett välfärdsmått som bättre beskriver användningen av ekonomins alla resurser inklusive varor och tjänster från det ekologiska systemet. Grön NNP beräknas därför som: Grön NNP = konsumtion + nettoinvesteringar i realkapital löpande miljöskador + nettoförändringar i naturkapitalen Weitzman (1976) visar att grön NNP, under ideala förhållanden, är direkt proportionell mot nuvärdet av den framtida välfärden. Det innebär att information som finns vid mättillfället är tillräcklig för att kunna mäta framtida välfärd och därmed avgöra om utvecklingen är hållbar (Aronsson, 1998). Det är få länder som har försökt räkna ut en grön NNP. De länder som har försökt har gjort det för något specifikt år eller någon enstaka tidsperiod. Tyskland, Japan, Mexiko och Sverige har fokuserat på enstaka år, medan Costa Rica, Indonesien, Korea och Filippinerna har beräkningar för en viss tidsperiod. Det råder stora skillnader i analysernas täckning och värderingsmetoder. Vad man väljer att inkludera beror på landets naturresurstillgångar, föroreningsproblem och datatillgång. Vissa länder inkluderar bara marknadsprissatta varor och tjänster medan andra länder försöker värdera icke-marknadsprissatta sådana. Sammantaget gör detta att grön NNP-beräkningarna inte kan jämföras mellan länder (Samakovlis 2008, 2010). Konjunkturinstitutet har, under åren , utvecklat metoder för att ta fram monetära miljöräkenskaper, bland annat genom ett aktivt deltagande i arbetet med FN:s handbok för miljöräkenskaper. Försök har också gjorts för att beräkna en partiell grön NNP för Sverige. Analyserna, som omfattar både teoretiska och empiriska studier, har främst fokuserat på kväve- och svavelutsläppens skadeverkningar. Andra studier fokuserar på hälsoeffekter från luftföroreningar, naturkapitalets avkastning av ekosystemtjänster och hur värderingsmetoder ska användas i miljöräkenskaperna. I Tabell 12 visas beräkningar för två separata år. Den miljöjustering som görs i form av naturkapitalförslitning och miljöskador uppgår endast till 0,7 procent 1993 och 0,6 procent 1997 av NNP och vägs upp av ökningar i andra poster. Att grön NNP är högre 1997 än 1993 skulle kunna tolkas som att utvecklingen var hållbar. Viktiga poster som växthuseffekten, minskad biodiversitet etc. saknas emellertid i beräkningarna. Gemensamt för alla försök att räkna ut grön NNP, såväl i Sverige som internationellt, är att de är inte är heltäckande och behäftade med stor osäkerhet. 134

5 Tabell 12 Grön NNP för Sverige 1993 och 1997 Miljoner kronor, 1997 års priser Konsumtion Handelsbalansnetto Investeringar Kapitalförslitning Skogslagerökning Gruvuttag Naturkapitalförslitning Miljöskador Grön NNP Anm.: Kostnader från miljöskador omfattar endast buller och hälsa. Källor: Konjunkturinstitutet och SOU 2000:7. Genuint sparande Det genuina sparandet är värdet av de nettoinvesteringar som inkluderas i grön NNP och mäter välfärdsförändringen över ett kort tidsintervall. 108 I praktiken utgår Världsbankens beräkningar av genuint sparande från nationalräkenskapernas bruttosparande (BNP minus konsumtion) som sedan justeras med hänsyn till kapitalförslitning, utbildningsutgifter (som ett mått på humankapitalinvesteringar), nettoförändringar av naturkapitalstockarna (energi, mineraler, skog) och löpande miljöskador. Dessa beräkningar utförs för ca 200 länder men, för jämförbarhetens skull, begränsas det som ingår i beräkningarna. Som exempel kan nämnas att måttet enbart inkluderar ett begränsat urval marknadsprissatta varor och tjänster och att koldioxidutsläpp är den enda miljöskada som inkluderas. Ett fullständigt välfärdsmått på genuint sparande bör egentligen inkludera värdet av alla förändringar i kapitalstockarna. Det genuina sparandet beräknas som: Genuint sparande = Bruttosparande realkapitalförslitning + utbildningsutgifter - naturkapitalförslitning miljöskador I Tabell 13 visas beräkningar för länder indelade i inkomstgrupper (låg, medel, hög), för världen som helhet och för Sverige. Uttömningen av naturkapital är högre för lågoch medelinkomstländer. Utbildningsutgifterna är högre i höginkomstländer. Det genuina sparandet för Sverige är högt i ett internationellt perspektiv. Ett negativt genuint sparande tolkas vanligtvis som minskad välfärd och ihållande negativa värden som att utvecklingen är ohållbar. En ofta framförd kritik är att utbildningsutgifterna så starkt påverkar det genuina sparandet (Pillarisetti, 2005). Utbildningsutgifter är inte heller något bra mått på investeringar i humankapital eftersom det inte mäter avkastningen på utbildning (Aronsson m.fl., 1997). 108 Det vill säga genuint sparande är endast ett lokalt mått på hållbarhet. 135

6 Tabell 13 Genuint sparande 2008 Procent av bruttonationalinkomsten Region/land Brutto sparande Kapital förslitn. Netto sparande Utbildning Naturkapital CO 2 Genuint sparande Inkomst (+) (-) (=) (+) (-) (-) (=) Låg 25,9 7,9 18,0 3,4 9,8 0,7 11,0 Medel 31,6 10,9 20,7 3,3 10,2 0,8 13,0 Hög 18,5 13,8 4,7 4,6 2,2 0,2 6,9 Sverige 27,1 12,5 14,6 6,4 0,4 0,1 20,5 Världen 20,9 13,0 7,9 4,2 4,4 0,4 7,4 Källa: Världsbanken (2012b). Teoretiska och empiriska svårigheter Att praktiskt konstruera monetära miljöräkenskaper möter flera svårigheter. De teoretiska begränsningarna har att göra med de starka antaganden som behövs för att man ska kunna tolka grön NNP som ett exakt välfärdsmått. Dessa antaganden utgörs bland annat av att ingen teknologisk utveckling sker och att inga marknadsmisslyckanden förekommer, båda omständigheter som inte håller i verkligheten. 109 Vad gäller de empiriska svårigheterna måste man för varje miljöskada och naturkapital fastställa kvantitativa och kvalitativa förändringar. Här är datatillgången långt ifrån tillfredsställande. Det finns också stora kunskapsluckor vad gäller orsakssambanden mellan koncentrationen av föroreningar i luft, vatten och jord och deras påverkan på natur och hälsa. Härtill kommer svårigheterna att väga samman och sätta pris på miljöskadorna och förändringar i naturkapitalen. En del av de faktiska skadorna kan kostnadsbestämmas med hjälp av marknadspriser, till exempel korrosionsskador, skador på fisk och växande gröda. Svårare är det med skador såsom påverkan på människors hälsa, och förlusten av arter. Kostnaden för sådana skador försöker man uppskatta genom betalningsviljestudier. Sådana studier kan till exempel innebära att hushållen tillfrågas hur mycket de är villiga att betala för att en viss aspekt av miljön inte ska försämras. 110 Mycket förenklat innebär beräkningen av en grön NNP utifrån dagens empiriska underlag ett antagande om att betalningsviljestudier, oftast utförda för små geografiska områden i Sverige, är representativa för hela landet, att dessa värderingar appliceras på osäkra naturvetenskapliga samband för varje miljöskada och naturkapitalstock samt att en aggregering sker för att slutligen justera NNP. Det är uppenbart att dessa ackumulerade osäkerheter kraftigt bidrar till att begränsa möjligheterna att komma fram till ett heltäckande och internationellt jämförbart NNP-mått. NYA INITIATIV ATT MÄTA HÅLLBAR UTVECKLING På senare tid är det framför allt två initiativ att försöka mäta hållbar utveckling som rönt stor uppmärksamhet: den så kallade Stiglitz-kommissionen och OECD:s arbete med grön tillväxt. 109 När man släpper dessa antaganden beror välfärden på tiden. Det är därför välfärdsmått i imperfekta marknadsekonomier har framåtblickande termer (Aronsson och Löfgren, 1995). Den informationen finns redan i skuggpriserna i en perfekt marknadsekonomi, vilket är anledningen till att vi i en sådan ekonomi kan mäta välfärd med variabler som är observerbara vid mättillfället. 110 Betalningsviljestudier används annars oftast i kostnadsnyttoanalyser när det gäller specifika objekt (till exempel ett visst skogsområde) eller projekt (till exempel ett visst vägbygge). De är också bättre lämpade att använda i sådana sammanhang. 136

7 Stiglitz-kommissionen År 2008 tillsatte den dåvarande franska presidenten Sarkozy den så kallade Stiglitzkommissionen vars uppgift var att analysera BNP:s begränsningar som välfärdsmått och föreslå alternativa eller komplementära mått (Stiglitz m.fl., 2009). Kommissionen bestod av fem ekonomipristagare till Alfred Nobels minne och ett tjugotal andra experter på området. Ett av kommissionens huvudbudskap är att nationalräkenskaperna behöver utvecklas så att de bättre speglar de strukturella förändringar som präglar utvecklingen i en modern ekonomi. Kommissionen menar att den växande andelen av komplexa varor och tjänster gör mätningen av produktion och ekonomisk utveckling svårare än tidigare. Det finns många produkter vars kvaliteter är mångdimensionella och förändras snabbt. Detta är tydligt för varor, som bilar och datorer, men ännu tydligare för tjänster (hälsovård, utbildning, information och kommunikationsteknologi). I vissa sektorer är ökad produktion mer en fråga om ökad kvalitet än ökad kvantitet. Att fånga kvalitetsförändringar är en enorm utmaning som är viktig för att kunna mäta välfärd. Rapporten lyfter fram behovet att flytta fokus från produktion till välfärd, inkomst, konsumtion och tillgångar. Sammanlagt lämnar kommissionen tolv rekommendationer. De diskuterar bland annat behovet av att ta fram objektiva och subjektiva indikatorer på välbefinnande för att mäta individers livskvalitet. På miljöområdet rekommenderas en pragmatisk inställning till att mäta hållbarhet. De anser att en bedömning av om utvecklingen är hållbar kräver en hel panel av väl valda fysiska indikatorer. De menar att en monetär indikator visserligen kan ha sin plats i en sådan indikatorpanel men då bör den utgå från marknadsprissatta kapitalstockar. Sammanfattningsvis menar kommissionen att gå från mått på produktion till välfärd innebär: Att utveckla ett statistiksystem som kompletterar mått på marknadsaktivitet med mått på människors välbefinnande och mått på hållbarhet. Ett sådant system måste av nödvändighet bestå av flera mått eftersom inget enskilt mått kan fånga något så komplext som hållbar utveckling. Frågan om aggregering är viktig, men underordnad upprättandet av ett brett statistiksystem som fångar så många av de relevanta dimensionerna som möjligt. 111 OECD:s arbete med grön tillväxt Enligt OECD handlar grön tillväxt om att främja ekonomisk tillväxt och utveckling samtidigt som vi försäkrar att naturtillgångarna kan fortsätta att tillhandahålla de resurser och miljötjänster som vårt välstånd bygger på. Det handlar också om att främja investeringar och innovation som kommer att stödja hållbar tillväxt och ge upphov till nya ekonomiska möjligheter (OECD, 2011e). För att kunna följa utvecklingen mot grön tillväxt krävs en uppsättning indikatorer som baseras på internationellt jämförbara data. Dessa måste inlemmas i ett begreppsmässigt ramverk och väljas ut enligt väl specificerade kriterier. I slutändan måste de kunna skicka tydliga budskap till beslutsfattare och allmänhet (OECD, 2011e). 111 Egen översättning av Stiglitz m.fl. (2009) sidan

8 Fyra områden, med tillhörande indikatorer, har valts för att fånga huvuddragen i grön tillväxt: Miljö- och resursproduktivitet för att bland annat fånga behovet av en effektiv användning av naturkapital. Exempel på indikatorer är koldioxid-, energi-, material-, vatten- och multifaktorproduktivitet 112. Ekonomiska och miljömässiga tillgångar för att återspegla att minskad tillgång medför risker för tillväxten och för att hållbar tillväxt kräver att kapitalbasen ska hållas intakt. Exempel på indikatorer är färskvatten, skogs- och fisktillgångar, mineraler, land, jord, djurliv. Miljö- och livskvalitet för att fånga miljöhälsoeffekter. Exempel på indikatorer är miljöhälsoproblem och kostnader, exponering för miljörisker och ekonomiska förluster, tillgång till rening av dricks- och avloppsvatten. Ekonomiska möjligheter och politiska lösningar för att urskilja politikens möjligheter till grön tillväxt. Exempel på indikatorer är investeringar i FoU och patent, miljörelaterade innovationer, produktion av miljövaror och tjänster, internationella finansiella flöden av vikt för grön tillväxt, miljörelaterad beskattning, energipriser, vattenpriser och kostnadstäckning. Den gröna tillväxtens flerdimensionella karaktär kräver således ett stort antal indikatorer för att kunna spegla alla aspekter. De omkring 25 indikatorer som nämns under de fyra områdena ovan är inte alla mätbara idag utan kräver vidare utveckling innan de kan implementeras. En stor indikatorpanel riskerar emellertid att inte kunna leverera ett lika entydigt budskap till beslutsfattarna, som ett sammansatt välfärdsmått skulle kunna göra. Fördelen med ett mer lätt kommunicerat mått måste dock vägas mot värderingsproblemet när olika typer av miljöpåverkan ska vägas ihop och aggregeras. Därför förslår OECD en mindre uppsättning huvudindikatorer som är representativa för en bredare uppsättning gröna tillväxtfrågor. Det viktiga men svåra arbetet med att välja ut dessa indikatorer kvarstår dock (OECD, 2011e). HUR SKA VI GÖRA? Vad vi mäter formar det vi gemensamt strävar efter att uppnå. Om vi mäter fel saker eller missförstår våra mått kan vi lätt hamna fel. Att ta fram ett sammansatt välfärdsmått, baserat på så osäkra uppskattningar som diskuterats här, leder till ett ofullständigt och oprecist mått som blir svårhanterligt ur policysynpunkt. Trots att det numera finns en teoretisk grund att stå på är de empiriska svårigheterna så stora att det är orealistiskt att anta att vi inom överskådlig framtid skulle kunna producera ett heltäckande välfärdsmått. Det är därför bättre att följa OECD:s och Stiglitz-kommissionens rekommendationer att ta fram en panel med indikatorer. SCB:s fysiska miljöräkenskaper utgör en utmärkt plattform för detta. SCB har redan tagit fram uppsättningar av hållbarhetsindikatorer i olika sammanhang (SCB 2003, 2007), men ingen lösning är utan problem. Indikatoransatsen utgår från att vissa resurser är särskilt viktiga för en hållbar utveckling. Vad som är viktigt för framtida generationer är svårt för dagens generation att avgöra. 112 Multifaktorproduktivitet mäts som förändring i produktion som inte kan förklaras av förändring i kombinationen av insatsfaktorer, och används ibland som synonym till totalfaktorproduktivitet (OECD, 2011e). 138

9 Eftersom man inte väger ihop indikatorerna så innebär indikatoransatsen implicit att alla indikatorer måste utvecklas i rätt riktning för att utvecklingen ska vara hållbar, så kallad stark hållbarhet. Det är inte realistiskt att tro att en försämrad utveckling avseende en indikator inte kan vägas upp av en förbättring i en eller flera andra. Därför bör man vara försiktig i tolkningen av indikatorerna och inte tolka en negativ utveckling av en indikator som att den totala utvecklingen är ohållbar. Svårigheterna att ta fram ett heltäckande välfärdsmått innebär inte att vi ska sluta att värdera och analysera miljöpåverkan tvärtom. Det finns idag ett stort behov av ett samhällsekonomiskt underlag till miljöpolitiken. SCB:s fysiska miljöräkenskaper där miljödata hänförs till olika typer av verksamheter privat konsumtion, offentlig förvaltning och näringsliv utgör en viktig insatsfaktor till miljöekonomiska modeller som i sin tur kan användas för att utvärdera alternativa sätt att bedriva miljöpolitik. Sammanfattningsvis har Sverige goda möjligheter att belysa samband mellan ekonomi och miljö samt utvärdera olika former av miljöpolitik. AVSNITTET I KORTHET Hållbar utveckling är den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sedan 2002 har Sverige en strategi för hållbar utveckling som innehåller såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala målsättningar. Flera sätt att mäta hållbar utveckling har föreslagits. Välfärdsmåtten nettonationalprodukt och genuint sparande är fast rotade i ekonomisk teori och potentiella indikatorer på så kallad svag hållbarhet. Avståndet från teori till praktiska välfärdsmätningar är dock fortfarande långt. Gemensamt för alla försök att mäta hållbar utveckling med ett sammansatt välfärdsmått, som nettonationalprodukt och genuint sparande, är att de är ofullständiga och behäftade med stor osäkerhet. I dagsläget är det bättre att mäta hållbar utveckling med en väl vald uppsättning av indikatorer i stället för med en sammansatt indikator. Eftersom en försämrad utveckling av en indikator kan vägas upp av en förbättrad utveckling av en annan indikator ska man vara försiktig i tolkningen av indikatorerna och inte tolka en försämring som att den totala utvecklingen är ohållbar. 139

Kommittédirektiv. Mått på livskvalitet. Dir. 2014:68. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2014

Kommittédirektiv. Mått på livskvalitet. Dir. 2014:68. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2014 Kommittédirektiv Mått på livskvalitet Dir. 2014:68 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga och analysera samt föreslå mått på utvecklingen av livskvaliteten

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Presenterat på konferensen Hållbar utveckling i fjällen, Sälen 27-28/1 2015

Presenterat på konferensen Hållbar utveckling i fjällen, Sälen 27-28/1 2015 Vad är hållbar utveckling i fjällen (för mig)? Presenterat på konferensen Hållbar utveckling i fjällen, Sälen 27-28/1 2015 Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan,

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

tillväxt och miljö, och hur ska man mäta (uthållig) tillväxt? Runar Brännlund Institutionen för nationalekonomi, UmU och Skogsekonomi, SLU

tillväxt och miljö, och hur ska man mäta (uthållig) tillväxt? Runar Brännlund Institutionen för nationalekonomi, UmU och Skogsekonomi, SLU tillväxt och miljö, och hur ska man mäta (uthållig) tillväxt? Runar Brännlund Institutionen för nationalekonomi, UmU och Skogsekonomi, SLU Vad skall jag prata om? Är ekonomisk tillväxt och god miljö oförenliga?

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Indikatorer för Välfärd och Hållbar Utveckling. En översikt

Indikatorer för Välfärd och Hållbar Utveckling. En översikt Välfärd och Hållbar Utveckling En översikt rapport 6453 augusti 2011 En översikt NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika

Läs mer

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) 1 Tillväxt 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) Antag att vi för enkelhets skull att arbetsutbudet är helt oelastiskt så hushållens nyttofunktion är E t P Ts=0 s u (c t+s ) där T kan vara oändligt. Vi

Läs mer

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Världens Eko, 19 september 2006 Thomas Hahn hahn@ctm.su.se Desillusionerad? Yes! Desillusionerad?

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Lars Westin Professor i Regionalekonomi CERUM Umeå universitet Hållbar utveckling = Hållbar resurshushållning = Ekonomi Läran om hushållning med knappa tillgångar. Resurser

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Modeller för tillväxt

Modeller för tillväxt Modeller för tillväxt John Hassler 17 o 24 November 2008 John Hassler () Modeller för tillväxt 07/11 1 / 14 Vad är tillväxt? Ihållande ökningstrend i BNP. Inte variationer på höga frekvenser (säsong eller

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

2009:3. Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket

2009:3. Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket 2009:3 Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket MISSIV DATUM DIARIENR 2009-03-11 2008/109-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-03-27 Fi 2008/2301 (delvis)

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Berättelsen om hållbarhetsresan

Berättelsen om hållbarhetsresan Berättelsen om hållbarhetsresan REGLAB 2015-03-26 Lena Aune & Agneta Morelli Innehåll 1. Resan och några hållplatser på vägen 2. Hållbarhetsintegrering 3. Projektmedelsbedömning och projektkartläggning

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Grön tillväxt under lupp

Grön tillväxt under lupp Grön tillväxt under lupp En ESO rapport om ett begrepp i tiden Per Kågeson 2016 09 15 Nature Associates Tillväxt och miljö Ett omstritt område sedan 1960 talet Domedagsprofetior vs utvecklingsoptimism

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 10.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Världens Eko, 25 september 2007 Agr. Dr. Thomas Hahn hahn@ctm.su.se thomas.hahn@stockholmresilience.su.se

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Miljöräkenskaper Miljöskatter 2014 MI1301

Miljöräkenskaper Miljöskatter 2014 MI1301 RM/Miljöekonomi och naturresurser 2015-05-19 1(8) Miljöräkenskaper Miljöskatter 2014 MI1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Främja hälsa. en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling.

Främja hälsa. en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling med Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. Johan Hallberg, Landstinget Dalarna, 2010 Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer