Kan hållbar utveckling mätas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan hållbar utveckling mätas?"

Transkript

1 Kan hållbar utveckling mätas? Från politiskt håll finns ett återkommande önskemål om att kunna mäta hållbar utveckling, nu senast från regeringens framtidskommission. 104 Försöken att mäta hållbar utveckling har varit många, det har också begreppen varit. Först diskuterades hållbar utveckling, sedan grön tillväxt och nu pratas det om grön ekonomi. Syftet med detta avsnitt är att besvara frågan om hållbar utveckling verkligen kan mätas och i så fall hur. I avsnittet görs en översikt över arbeten som gjorts såväl nationellt som internationellt. Vi diskuterar FN:s miljöräkenskapsarbete och det svenska miljöräkenskapsuppdraget, Världsbankens beräkningar av genuint sparande, OECD:s arbete med grön tillväxt samt den så kallade Stiglitz-kommissionen. BAKGRUND Sedan 2002 har Sverige en strategi för hållbar utveckling som innehåller ekonomiska, miljömässiga och sociala målsättningar (Skr. 2001/02:172, 2003/04:129, 2005/06:126). Eftersom hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik, är det intressant att utvärdera i vilken utsträckning målet uppnås. För att kunna utvärdera politiken behöver vi kunna mäta om utvecklingen är hållbar eller inte. I samhällsdebatten används ibland bruttonationalprodukten (BNP) som ett mått på välfärd, men att använda BNP som ett välfärdsmått är olyckligt av flera skäl. Exempelvis avspeglas inte miljöskador eller användningen av naturresurser i BNP trots att dessa på sikt kan ha stor betydelse både för produktionen och för människors välfärd. 105 För att kunna kombinera ekonomisk tillväxt med ett hållbart utnyttjande av naturresurser krävs en bättre förståelse av förhållandet mellan ekonomi och ekologi. Vad är hållbar utveckling? Insikten om att ekonomisk utveckling och miljömässiga aspekter inte kan behandlas separat var bakgrunden till att Brundtlandkommissionen 106 inrättades av Förenta Nationerna (FN) Kommissionen skapades för att hantera oron för den ökade miljöförsämringen och dess konsekvenser för ekonomisk och social utveckling. Enligt Brundtland-rapporten handlar en hållbar utveckling till stor del om fördelningen av resurser inom och mellan generationer (FN, 1987). En av de mest citerade definitionerna av hållbar utveckling antogs av kommissionen Hållbar utveckling är den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hur man ska mäta hållbar utveckling diskuterades emellertid inte av kommissionen. Ett försök att konkretisera definitionen är en samhällsutveckling som innebär en icke-fallande intertemporal välfärd, det vill säga att framtida generationers välfärd inte ska vara lägre än dagens (Li och Löfgren, 2010). 104 BNP håller inte måttet längre, Svenska Dagbladet Andra brister i BNP som välfärdsmått är till exempel att hushållsarbete, värdet av fritid och inkomstfördelning inte beaktas på ett adekvat sätt. 106 Formellt Världskommissionen för miljö och utveckling. 131

2 Sedan begreppet hållbar utveckling myntades har många försökt omsätta begreppet i praktiken. De tidiga diskussionerna om hållbar utveckling utgick från två synsätt på hur olika typer av kapital kan ersätta varandra: svag och stark hållbarhet. Begreppet svag hållbarhet härstammar från Hartwick s regel som innebär att om avkastningen av användningen av icke-förnybara resurser investeras i förnybart kapital kan samhällets konsumtionsnivå hållas konstant över tiden (Hartwick, 1977). 107 Med andra ord innebär svag hållbarhet att alla former av kapital är mer eller mindre utbytbara med varandra. Detta synsätt gör det möjligt att uttömma en kapitalstock, till exempel en naturresurs, så länge som det kan kompenseras av en ökning i någon annan kapitalstock. Stark hållbarhet, å andra sidan, innebär att alla kapitalstockar måste hållas intakta och kan därmed inte substitueras mot varandra (Daly och Cobb, 1989; Daly, 1990). Flera sätt att mäta hållbar utveckling har föreslagits. I detta avsnitt kommer välfärdsmåtten grön nettonationalprodukt (Weitzman, 1976) och genuint sparande (Pearce och Atkinson, 1993), som är potentiella indikatorer på svag hållbarhet att studeras. Vi börjar dock med att beskriva hur nationalräkenskaperna har kompletterats med så kallade miljöräkenskaper för att kunna studera samband mellan miljö och ekonomi. MILJÖRÄKENSKAPER Nationalräkenskaperna utgör grunden för att beräkna BNP. En välkänd brist i nationalräkenskaperna är att det bland annat inte beaktar konsekvenserna av miljöförstöring och utarmningen av naturresurser. Detta har varit ett växande problem ända sedan utvecklingen av systemet på 1940-talet (Smith, 2007). Vid FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992 rekommenderades därför att miljöräkenskaper skulle utvecklas som ett komplement till nationalräkenskaperna för att utvärdera och styra utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. FN:s miljöräkenskapsarbete År 1993 publicerade FN sin handbok för miljöräkenskaper, SEEA 1993 (FN, 1993). Även om den ansågs vara ett blygsamt steg framåt för att inkludera miljön i nationalräkenskaperna så var den det första försöket att ta fram gemensamma riktlinjer (Smith, 2007). SEEA 1993 publicerades som en uppsättning internationella rekommendationer snarare än som en internationell standard. Som en följd behövde länder som redan hade etablerat miljöräkenskapsprogram inte nödvändigtvis anpassa sina beräkningssätt. Uppföljaren, SEEA 2003, publicerades gemensamt av FN, IMF, OECD, Världsbanken och Eurostat. Den ger en vägledning till en komplett uppsättning miljöräkenskaper både i fysiska och monetära termer. FN:s statistiska kommission har under 2012 beslutat att göra delar av handboken till en internationell standard. Detta kommer att öka trycket på länder att anpassa sig till de metoder som rekommenderas för att ta fram miljöräkenskaper. 107 Detta innebär att ekonomin följer en bana som är förenlig med Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling. 132

3 SEEA:s olika delar Miljöräkenskaperna kan delas upp i fyra kategorier av konton: Flödeskonton som följer nationalräkenskapernas struktur och ger information på branschnivå över användningen av energi och material som insatsvaror i produktionen och uppkomsten av föroreningar och avfall. Utgifter för att skydda miljön och förvalta naturresurserna. Dessa konton identifierar utgifter för industrin, staten och hushållen. Konton för naturresurser. Dessa konton inkluderar exempelvis skogar och fiskbestånd mätt i fysiska och monetära termer. Värdering av icke-marknadsprissatta nyttigheter och miljöjusterade välfärdsmått som grön nettonationalprodukt (NNP) och genuint sparande. Den sista kategorin är av mer experimentell karaktär. När handboken skulle skrivas så fanns inget konsensus kring hur en grön NNP skulle beräknas och ännu mindre konsensus kring om det skulle göras överhuvudtaget. Bristen på samsyn var så stor att flera av länderna som deltog ville exkludera avsnittet från handboken (FN m.fl., 2003). Miljöräkenskaper i Sverige År 1992 fick Statistiska centralbyrån (SCB), Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag av regeringen att utveckla miljöräkenskaper var och en inom sitt område. SCB fick i uppdrag att utveckla fysiska miljöräkenskaper det vill säga ett statistiskt system som kopplar samman miljöstatistik med ekonomisk statistik. Naturvårdsverket skulle utveckla indikatorer och index som kan ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen och dess förändringar. Konjunkturinstitutet skulle utveckla metoder för monetära miljöräkenskaper och miljöekonomiska modeller som kan användas för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Bakgrunden till regeringsuppdragen var utredningen (SOU 1991:37 38) Räkna med miljön! som föregicks av en internationell debatt som tog fart när Brundtlandkommissionens rapport kom Naturvårdsverket avrapporterade sin del av uppdraget, ett miljöindexsystem, i en rapport 1993 (Naturvårdsverket, 1993). Konjunkturinstitutet fann efter ca 10 års utvecklingsarbete att det, på grund av svårigheter som diskuteras nedan, inte var realistiskt att försöka ta fram ett välfärdsmått i form av grön NNP (Samakovlis 2008, 2010). Mot bakgrund av Konjunkturinstitutets erfarenheter skedde en inriktningsförändring vilken fastställdes i regleringsbrevet för år Förändringen innebar att Konjunkturinstitutet frångick de monetära miljöräkenskaperna för att i stället fokusera på samhällsekonomiska analyser som syftar till att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik. SCB har fortsatt arbetet med att ta fram fysiska miljöräkenskaper, vilket motsvarar de tre första kontona i FN:s handbok för miljöräkenskaper som beskrivits ovan. BERÄKNINGAR AV VÄLFÄRDSMÅTT Det har, som tidigare nämnts, diskuterats huruvida de monetära miljöräkenskaperna skulle kunna användas för att räkna fram en grön NNP. Ett annat välfärdsmått är det genuina sparandet som Världsbanken beräknar för ett stort antal länder. I detta avsnitt diskuteras fördelar och nackdelar med dessa mått. 133

4 Grön NNP Nettonationalprodukten beräknas som BNP, minus kapitalförslitning av realkapital (mänskligt producerat kapital) såsom byggnader och maskiner. Men konsumtion av icke-marknadsprissatta nyttigheter som till exempel miljökvalitet och värdet av förändringar i naturkapitalet såsom vatten och luft ingår inte. Tanken med grön NNP var att konstruera ett välfärdsmått som bättre beskriver användningen av ekonomins alla resurser inklusive varor och tjänster från det ekologiska systemet. Grön NNP beräknas därför som: Grön NNP = konsumtion + nettoinvesteringar i realkapital löpande miljöskador + nettoförändringar i naturkapitalen Weitzman (1976) visar att grön NNP, under ideala förhållanden, är direkt proportionell mot nuvärdet av den framtida välfärden. Det innebär att information som finns vid mättillfället är tillräcklig för att kunna mäta framtida välfärd och därmed avgöra om utvecklingen är hållbar (Aronsson, 1998). Det är få länder som har försökt räkna ut en grön NNP. De länder som har försökt har gjort det för något specifikt år eller någon enstaka tidsperiod. Tyskland, Japan, Mexiko och Sverige har fokuserat på enstaka år, medan Costa Rica, Indonesien, Korea och Filippinerna har beräkningar för en viss tidsperiod. Det råder stora skillnader i analysernas täckning och värderingsmetoder. Vad man väljer att inkludera beror på landets naturresurstillgångar, föroreningsproblem och datatillgång. Vissa länder inkluderar bara marknadsprissatta varor och tjänster medan andra länder försöker värdera icke-marknadsprissatta sådana. Sammantaget gör detta att grön NNP-beräkningarna inte kan jämföras mellan länder (Samakovlis 2008, 2010). Konjunkturinstitutet har, under åren , utvecklat metoder för att ta fram monetära miljöräkenskaper, bland annat genom ett aktivt deltagande i arbetet med FN:s handbok för miljöräkenskaper. Försök har också gjorts för att beräkna en partiell grön NNP för Sverige. Analyserna, som omfattar både teoretiska och empiriska studier, har främst fokuserat på kväve- och svavelutsläppens skadeverkningar. Andra studier fokuserar på hälsoeffekter från luftföroreningar, naturkapitalets avkastning av ekosystemtjänster och hur värderingsmetoder ska användas i miljöräkenskaperna. I Tabell 12 visas beräkningar för två separata år. Den miljöjustering som görs i form av naturkapitalförslitning och miljöskador uppgår endast till 0,7 procent 1993 och 0,6 procent 1997 av NNP och vägs upp av ökningar i andra poster. Att grön NNP är högre 1997 än 1993 skulle kunna tolkas som att utvecklingen var hållbar. Viktiga poster som växthuseffekten, minskad biodiversitet etc. saknas emellertid i beräkningarna. Gemensamt för alla försök att räkna ut grön NNP, såväl i Sverige som internationellt, är att de är inte är heltäckande och behäftade med stor osäkerhet. 134

5 Tabell 12 Grön NNP för Sverige 1993 och 1997 Miljoner kronor, 1997 års priser Konsumtion Handelsbalansnetto Investeringar Kapitalförslitning Skogslagerökning Gruvuttag Naturkapitalförslitning Miljöskador Grön NNP Anm.: Kostnader från miljöskador omfattar endast buller och hälsa. Källor: Konjunkturinstitutet och SOU 2000:7. Genuint sparande Det genuina sparandet är värdet av de nettoinvesteringar som inkluderas i grön NNP och mäter välfärdsförändringen över ett kort tidsintervall. 108 I praktiken utgår Världsbankens beräkningar av genuint sparande från nationalräkenskapernas bruttosparande (BNP minus konsumtion) som sedan justeras med hänsyn till kapitalförslitning, utbildningsutgifter (som ett mått på humankapitalinvesteringar), nettoförändringar av naturkapitalstockarna (energi, mineraler, skog) och löpande miljöskador. Dessa beräkningar utförs för ca 200 länder men, för jämförbarhetens skull, begränsas det som ingår i beräkningarna. Som exempel kan nämnas att måttet enbart inkluderar ett begränsat urval marknadsprissatta varor och tjänster och att koldioxidutsläpp är den enda miljöskada som inkluderas. Ett fullständigt välfärdsmått på genuint sparande bör egentligen inkludera värdet av alla förändringar i kapitalstockarna. Det genuina sparandet beräknas som: Genuint sparande = Bruttosparande realkapitalförslitning + utbildningsutgifter - naturkapitalförslitning miljöskador I Tabell 13 visas beräkningar för länder indelade i inkomstgrupper (låg, medel, hög), för världen som helhet och för Sverige. Uttömningen av naturkapital är högre för lågoch medelinkomstländer. Utbildningsutgifterna är högre i höginkomstländer. Det genuina sparandet för Sverige är högt i ett internationellt perspektiv. Ett negativt genuint sparande tolkas vanligtvis som minskad välfärd och ihållande negativa värden som att utvecklingen är ohållbar. En ofta framförd kritik är att utbildningsutgifterna så starkt påverkar det genuina sparandet (Pillarisetti, 2005). Utbildningsutgifter är inte heller något bra mått på investeringar i humankapital eftersom det inte mäter avkastningen på utbildning (Aronsson m.fl., 1997). 108 Det vill säga genuint sparande är endast ett lokalt mått på hållbarhet. 135

6 Tabell 13 Genuint sparande 2008 Procent av bruttonationalinkomsten Region/land Brutto sparande Kapital förslitn. Netto sparande Utbildning Naturkapital CO 2 Genuint sparande Inkomst (+) (-) (=) (+) (-) (-) (=) Låg 25,9 7,9 18,0 3,4 9,8 0,7 11,0 Medel 31,6 10,9 20,7 3,3 10,2 0,8 13,0 Hög 18,5 13,8 4,7 4,6 2,2 0,2 6,9 Sverige 27,1 12,5 14,6 6,4 0,4 0,1 20,5 Världen 20,9 13,0 7,9 4,2 4,4 0,4 7,4 Källa: Världsbanken (2012b). Teoretiska och empiriska svårigheter Att praktiskt konstruera monetära miljöräkenskaper möter flera svårigheter. De teoretiska begränsningarna har att göra med de starka antaganden som behövs för att man ska kunna tolka grön NNP som ett exakt välfärdsmått. Dessa antaganden utgörs bland annat av att ingen teknologisk utveckling sker och att inga marknadsmisslyckanden förekommer, båda omständigheter som inte håller i verkligheten. 109 Vad gäller de empiriska svårigheterna måste man för varje miljöskada och naturkapital fastställa kvantitativa och kvalitativa förändringar. Här är datatillgången långt ifrån tillfredsställande. Det finns också stora kunskapsluckor vad gäller orsakssambanden mellan koncentrationen av föroreningar i luft, vatten och jord och deras påverkan på natur och hälsa. Härtill kommer svårigheterna att väga samman och sätta pris på miljöskadorna och förändringar i naturkapitalen. En del av de faktiska skadorna kan kostnadsbestämmas med hjälp av marknadspriser, till exempel korrosionsskador, skador på fisk och växande gröda. Svårare är det med skador såsom påverkan på människors hälsa, och förlusten av arter. Kostnaden för sådana skador försöker man uppskatta genom betalningsviljestudier. Sådana studier kan till exempel innebära att hushållen tillfrågas hur mycket de är villiga att betala för att en viss aspekt av miljön inte ska försämras. 110 Mycket förenklat innebär beräkningen av en grön NNP utifrån dagens empiriska underlag ett antagande om att betalningsviljestudier, oftast utförda för små geografiska områden i Sverige, är representativa för hela landet, att dessa värderingar appliceras på osäkra naturvetenskapliga samband för varje miljöskada och naturkapitalstock samt att en aggregering sker för att slutligen justera NNP. Det är uppenbart att dessa ackumulerade osäkerheter kraftigt bidrar till att begränsa möjligheterna att komma fram till ett heltäckande och internationellt jämförbart NNP-mått. NYA INITIATIV ATT MÄTA HÅLLBAR UTVECKLING På senare tid är det framför allt två initiativ att försöka mäta hållbar utveckling som rönt stor uppmärksamhet: den så kallade Stiglitz-kommissionen och OECD:s arbete med grön tillväxt. 109 När man släpper dessa antaganden beror välfärden på tiden. Det är därför välfärdsmått i imperfekta marknadsekonomier har framåtblickande termer (Aronsson och Löfgren, 1995). Den informationen finns redan i skuggpriserna i en perfekt marknadsekonomi, vilket är anledningen till att vi i en sådan ekonomi kan mäta välfärd med variabler som är observerbara vid mättillfället. 110 Betalningsviljestudier används annars oftast i kostnadsnyttoanalyser när det gäller specifika objekt (till exempel ett visst skogsområde) eller projekt (till exempel ett visst vägbygge). De är också bättre lämpade att använda i sådana sammanhang. 136

7 Stiglitz-kommissionen År 2008 tillsatte den dåvarande franska presidenten Sarkozy den så kallade Stiglitzkommissionen vars uppgift var att analysera BNP:s begränsningar som välfärdsmått och föreslå alternativa eller komplementära mått (Stiglitz m.fl., 2009). Kommissionen bestod av fem ekonomipristagare till Alfred Nobels minne och ett tjugotal andra experter på området. Ett av kommissionens huvudbudskap är att nationalräkenskaperna behöver utvecklas så att de bättre speglar de strukturella förändringar som präglar utvecklingen i en modern ekonomi. Kommissionen menar att den växande andelen av komplexa varor och tjänster gör mätningen av produktion och ekonomisk utveckling svårare än tidigare. Det finns många produkter vars kvaliteter är mångdimensionella och förändras snabbt. Detta är tydligt för varor, som bilar och datorer, men ännu tydligare för tjänster (hälsovård, utbildning, information och kommunikationsteknologi). I vissa sektorer är ökad produktion mer en fråga om ökad kvalitet än ökad kvantitet. Att fånga kvalitetsförändringar är en enorm utmaning som är viktig för att kunna mäta välfärd. Rapporten lyfter fram behovet att flytta fokus från produktion till välfärd, inkomst, konsumtion och tillgångar. Sammanlagt lämnar kommissionen tolv rekommendationer. De diskuterar bland annat behovet av att ta fram objektiva och subjektiva indikatorer på välbefinnande för att mäta individers livskvalitet. På miljöområdet rekommenderas en pragmatisk inställning till att mäta hållbarhet. De anser att en bedömning av om utvecklingen är hållbar kräver en hel panel av väl valda fysiska indikatorer. De menar att en monetär indikator visserligen kan ha sin plats i en sådan indikatorpanel men då bör den utgå från marknadsprissatta kapitalstockar. Sammanfattningsvis menar kommissionen att gå från mått på produktion till välfärd innebär: Att utveckla ett statistiksystem som kompletterar mått på marknadsaktivitet med mått på människors välbefinnande och mått på hållbarhet. Ett sådant system måste av nödvändighet bestå av flera mått eftersom inget enskilt mått kan fånga något så komplext som hållbar utveckling. Frågan om aggregering är viktig, men underordnad upprättandet av ett brett statistiksystem som fångar så många av de relevanta dimensionerna som möjligt. 111 OECD:s arbete med grön tillväxt Enligt OECD handlar grön tillväxt om att främja ekonomisk tillväxt och utveckling samtidigt som vi försäkrar att naturtillgångarna kan fortsätta att tillhandahålla de resurser och miljötjänster som vårt välstånd bygger på. Det handlar också om att främja investeringar och innovation som kommer att stödja hållbar tillväxt och ge upphov till nya ekonomiska möjligheter (OECD, 2011e). För att kunna följa utvecklingen mot grön tillväxt krävs en uppsättning indikatorer som baseras på internationellt jämförbara data. Dessa måste inlemmas i ett begreppsmässigt ramverk och väljas ut enligt väl specificerade kriterier. I slutändan måste de kunna skicka tydliga budskap till beslutsfattare och allmänhet (OECD, 2011e). 111 Egen översättning av Stiglitz m.fl. (2009) sidan

8 Fyra områden, med tillhörande indikatorer, har valts för att fånga huvuddragen i grön tillväxt: Miljö- och resursproduktivitet för att bland annat fånga behovet av en effektiv användning av naturkapital. Exempel på indikatorer är koldioxid-, energi-, material-, vatten- och multifaktorproduktivitet 112. Ekonomiska och miljömässiga tillgångar för att återspegla att minskad tillgång medför risker för tillväxten och för att hållbar tillväxt kräver att kapitalbasen ska hållas intakt. Exempel på indikatorer är färskvatten, skogs- och fisktillgångar, mineraler, land, jord, djurliv. Miljö- och livskvalitet för att fånga miljöhälsoeffekter. Exempel på indikatorer är miljöhälsoproblem och kostnader, exponering för miljörisker och ekonomiska förluster, tillgång till rening av dricks- och avloppsvatten. Ekonomiska möjligheter och politiska lösningar för att urskilja politikens möjligheter till grön tillväxt. Exempel på indikatorer är investeringar i FoU och patent, miljörelaterade innovationer, produktion av miljövaror och tjänster, internationella finansiella flöden av vikt för grön tillväxt, miljörelaterad beskattning, energipriser, vattenpriser och kostnadstäckning. Den gröna tillväxtens flerdimensionella karaktär kräver således ett stort antal indikatorer för att kunna spegla alla aspekter. De omkring 25 indikatorer som nämns under de fyra områdena ovan är inte alla mätbara idag utan kräver vidare utveckling innan de kan implementeras. En stor indikatorpanel riskerar emellertid att inte kunna leverera ett lika entydigt budskap till beslutsfattarna, som ett sammansatt välfärdsmått skulle kunna göra. Fördelen med ett mer lätt kommunicerat mått måste dock vägas mot värderingsproblemet när olika typer av miljöpåverkan ska vägas ihop och aggregeras. Därför förslår OECD en mindre uppsättning huvudindikatorer som är representativa för en bredare uppsättning gröna tillväxtfrågor. Det viktiga men svåra arbetet med att välja ut dessa indikatorer kvarstår dock (OECD, 2011e). HUR SKA VI GÖRA? Vad vi mäter formar det vi gemensamt strävar efter att uppnå. Om vi mäter fel saker eller missförstår våra mått kan vi lätt hamna fel. Att ta fram ett sammansatt välfärdsmått, baserat på så osäkra uppskattningar som diskuterats här, leder till ett ofullständigt och oprecist mått som blir svårhanterligt ur policysynpunkt. Trots att det numera finns en teoretisk grund att stå på är de empiriska svårigheterna så stora att det är orealistiskt att anta att vi inom överskådlig framtid skulle kunna producera ett heltäckande välfärdsmått. Det är därför bättre att följa OECD:s och Stiglitz-kommissionens rekommendationer att ta fram en panel med indikatorer. SCB:s fysiska miljöräkenskaper utgör en utmärkt plattform för detta. SCB har redan tagit fram uppsättningar av hållbarhetsindikatorer i olika sammanhang (SCB 2003, 2007), men ingen lösning är utan problem. Indikatoransatsen utgår från att vissa resurser är särskilt viktiga för en hållbar utveckling. Vad som är viktigt för framtida generationer är svårt för dagens generation att avgöra. 112 Multifaktorproduktivitet mäts som förändring i produktion som inte kan förklaras av förändring i kombinationen av insatsfaktorer, och används ibland som synonym till totalfaktorproduktivitet (OECD, 2011e). 138

9 Eftersom man inte väger ihop indikatorerna så innebär indikatoransatsen implicit att alla indikatorer måste utvecklas i rätt riktning för att utvecklingen ska vara hållbar, så kallad stark hållbarhet. Det är inte realistiskt att tro att en försämrad utveckling avseende en indikator inte kan vägas upp av en förbättring i en eller flera andra. Därför bör man vara försiktig i tolkningen av indikatorerna och inte tolka en negativ utveckling av en indikator som att den totala utvecklingen är ohållbar. Svårigheterna att ta fram ett heltäckande välfärdsmått innebär inte att vi ska sluta att värdera och analysera miljöpåverkan tvärtom. Det finns idag ett stort behov av ett samhällsekonomiskt underlag till miljöpolitiken. SCB:s fysiska miljöräkenskaper där miljödata hänförs till olika typer av verksamheter privat konsumtion, offentlig förvaltning och näringsliv utgör en viktig insatsfaktor till miljöekonomiska modeller som i sin tur kan användas för att utvärdera alternativa sätt att bedriva miljöpolitik. Sammanfattningsvis har Sverige goda möjligheter att belysa samband mellan ekonomi och miljö samt utvärdera olika former av miljöpolitik. AVSNITTET I KORTHET Hållbar utveckling är den utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sedan 2002 har Sverige en strategi för hållbar utveckling som innehåller såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala målsättningar. Flera sätt att mäta hållbar utveckling har föreslagits. Välfärdsmåtten nettonationalprodukt och genuint sparande är fast rotade i ekonomisk teori och potentiella indikatorer på så kallad svag hållbarhet. Avståndet från teori till praktiska välfärdsmätningar är dock fortfarande långt. Gemensamt för alla försök att mäta hållbar utveckling med ett sammansatt välfärdsmått, som nettonationalprodukt och genuint sparande, är att de är ofullständiga och behäftade med stor osäkerhet. I dagsläget är det bättre att mäta hållbar utveckling med en väl vald uppsättning av indikatorer i stället för med en sammansatt indikator. Eftersom en försämrad utveckling av en indikator kan vägas upp av en förbättrad utveckling av en annan indikator ska man vara försiktig i tolkningen av indikatorerna och inte tolka en försämring som att den totala utvecklingen är ohållbar. 139

Indikatorer för Välfärd och Hållbar Utveckling. En översikt

Indikatorer för Välfärd och Hållbar Utveckling. En översikt Välfärd och Hållbar Utveckling En översikt rapport 6453 augusti 2011 En översikt NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor

Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Ekologisk ekonomi och neoklassisk miljöekonomi - kompletterande perspektiv på miljö- och utvecklingsfrågor Världens Eko, 19 september 2006 Thomas Hahn hahn@ctm.su.se Desillusionerad? Yes! Desillusionerad?

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

2009:3. Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket

2009:3. Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket 2009:3 Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket MISSIV DATUM DIARIENR 2009-03-11 2008/109-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-03-27 Fi 2008/2301 (delvis)

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Främja hälsa. en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling.

Främja hälsa. en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling med Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. Johan Hallberg, Landstinget Dalarna, 2010 Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. med Sju landmärken

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen Plan för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen Bakgrund Med anledning av förändringen i Högskolelagen har Rådet för grundutbildningsfrågor den 28 mars 2006 utsett en arbetsgrupp som fått

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Från varor till tjänster

Från varor till tjänster Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Andel

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014.

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. Ingenjörerna gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. 2 Ingenjörerna gör Sverige bättre sverigesingenjorer.se Teknik har gjort livet bättre det visar sammantaget en ny undersökning

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497. EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SCB. din källa till kunskap

SCB. din källa till kunskap SCB din källa till kunskap Vem har användning av alla siffror? Statistik används av många grupper i samhället. Politiker behöver den för bra beslutsunderlag. För forskningen kan historiska data om befolkningen

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer