Promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2105/1626/UH)

Transkript

1 Umeå universitet Rektor Dnr: FS Sid 1 (5) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2105/1626/UH) Umeå universitet har erbjudits tillfälle att besvara remissen Kvalitetssäkring av högre utbildning, FS Samtliga fakulteter, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltningen, Fackliga organisationer och Studentkårerna har inbjudits att delta i remissprocessen. Rektor har beslutat om följande svar från Umeå universitet Sammanfattning Umeå universitet ser överlag positivt på det nya förslaget till kvalitetssäkring av högre utbildning, med ett bredare fokus jämfört med tidigare modell för utvärdering. Umeå universitet ser positivt på att varje enskilt lärosätes kvalitetssäkringssystem får den största betydelsen i det nya förslaget. Granskningen av lärosätenas kvalitetssystem bör utgöra tyngdpunkten i det nationella kvalitetssäkringssystemet till skillnad från utbildningsutvärderingar som Umeå universitet anser bör utgöra en mindre del av kvalitetssystemet och främst användas på förekommen anledning. De tematiska utvärderingarna bör användas sparsamt. Umeå universitet anser sig ha ett skarpt kvalitetssystem som bör uppfylla UKÄ:s kommande krav. Umeå universitet tillstyrker och betonar vikten av studenternas medverkan. Umeå universitet är tveksamma till en tregradig skala för bedömningen av lärosätenas kvalitetssystem. Umeå universitet föreslår att de cirka 300 miljoner kronor som idag fördelas på grundval av utbildningar med omdömet mycket hög kvalitet, från och med år 2016 istället fördelas på grundval av antalet helårsstudenter och öronmärks för kvalitetshöjande insatser. Det nya kvalitetssäkringssystemet innebär ökade kostnader för lärosätena inte minst med tanke på att de själva ska ombesörja externa granskningar av utbildningar. Umeå universitet bifaller regeringens ambition att systemet ska leva upp till vad som framgår av ESG 1 och således vara ENQA 2 -kompatibelt. 1 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area 2 European Association for Quality Assurance in Higher Education

2 Sid 2 (5) Inledning och allmänna synpunkter Umeå universitet ser överlag positivt på det nya förslaget till nationellt kvalitetssäkringssystem. Det är dock angeläget att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, utformar och implementerar systemets olika komponenter i verksamheten på ett adekvat vis och i nära dialog med berörda parter såsom lärosäten och studenter. Vidare tillstyrker Umeå universitet regeringens ambition att systemet ska leva upp till vad som framgår av ESG 3 och således vara ENQA 4 -kompatibelt och anser att det är bra att systemet nu möjliggör för att utbildningar som ej är tydligt definierade inom ett huvudområde liksom fristående kurser också utvärderas. Förslaget innehåller ett flertal begrepp som behöver klargöras. I synnerhet anser vi att vad som ska menas med resultat för en viss utbildning behöver konkretiseras av UKÄ i nära samarbete med landets lärosäten. I promemorian anges det att lärosätet ska visa hur man säkerställer att studenterna når målen. Detta kan aldrig vara lärosätets uppgift. Lärosätets uppgift avgränsas till att ansvara för att säkerställa möjligheterna för studenterna att nå målen. Att sedan nå målen måste vara studentens ansvar. Om ett lärosäte ska säkerställa att studenten når målen riskerar det de facto en kvalitetssänkning av utbildning. Alla studenter kanske inte kan nå högt satta mål. Umeå universitet kan med glädje konstatera att de konstnärliga fakulteterna och institutionerna har fått komma till tals och att den tidigare för konstnärliga utbildningar bristfälliga utvärderingsformen nu ska korrigeras. Universitetskanslersämbetets granskningar Examenstillståndsprövningar Universitetskanslersämbetet har idag rätt att pröva frågor om examenstillstånd och universitetens och högskolornas rätt att utfärda examina. Enligt promemorian bedöms nuvarande regelverk för dessa prövningar vara ändamålsenligt och det föreslås inga ändringar i fråga om kraven för examenstillstånd. Umeå universitet instämmer i detta. Vi ser ingen anledning att ändra på nuvarande hantering. Hur lärosätena internt prövar vilka utbildningar och examina lärosätet vill ge bör dock vara en viktig punkt i granskningen av kvalitetssäkringssystemet. Det sägs inte explicit om oförändrad hantering också gäller rätten att utfärda examen på forskarnivå och det bör klargöras. Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringssystem Umeå universitet stödjer förslaget om lärosätenas kvalitetssäkringssystem som sådant. De aspekter som kan komma upp bör vara kända långt i förväg så att ett lärosäte kan se till att de interna dokument och uppföljningar som ligger till grund för bedömningarna är väl inarbetade i de egna kvalitetssäkringssystemen. Det är också viktigt att det generella systemet inte baseras på alltför specifika faktainsamlingar då ett sådant system kan komma att bli mycket styrande. Om systemet ska börja tillämpas under 2016 är det därför angeläget att beslut tas så snart som möjligt så att tillämpningsföreskrifterna hinner utarbetas. 3 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area 4 European Association for Quality Assurance in Higher Education

3 Sid 3 (5) Granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringssystem ska enligt promemorian göras inom en sexårsperiod. Det bedömer Umeå universitet vara en rimlig planering. Det framgår inte tydligt om man tänker sig att systemet ska tillämpas bara under denna sexårsperiod, men Umeå universitet förutsätter att detta blir ett långsiktigt och hållbart system. I promemorian framgår att resultaten från lärosätesprövningar ska presenteras på sådant sätt att lärosäten kan lära av varandra och av bedömargruppernas iakttagelser. Det motsvarar det sätt som görs vid vetenskaplig kollegial granskning och det tycker Umeå universitet är bra. Återigen är det viktigt att så snart som möjligt ange hur rapporterna ska utformas. Om stora delar av UKÄs bedömningar, inklusive detaljerade motiveringar för slutsatserna, blir offentliga så kan lärosäten lära mycket av att läsa varandras utvärderingar. Umeå universitet vill dock poängtera vikten av att lärosätena tar in externa bedömare i grupperna och att detta tydligare skrivs fram i förslaget. Bedömningarna föreslås utmynna i ett omdöme enligt en tregradig skala. Umeå universitet är tveksam till detta inte minst med tanke på att lärosätenas interna kvalitetssäkringssystem kommer att variera mycket. Att lyfta fram goda exempel från ett lärosäte behöver inte nödvändigtvis vara bra för ett annat. Viktiga aspekter som inte tydliggörs i remissen är hur UKÄ tänker sprida goda exempel och lärdomar från lärosätens kvalitetsarbeten. Om ett lärosäte får kvalitetssäkringssystemet underkänt ska lärosätet få en viss tid för att rätta till bristerna varefter det följs upp av UKÄ vid en förnyad bedömning. Det framgår inte tydligt i promemorian om man tänker sig ett särskilt system för uppföljning eller om det ska anpassas till varje enskilt fall. Prövningen ska fortsätta till dess kvalitetssäkringssystemet blir godkänt. Det framgår inte om man tänker sig att det ska få några konsekvenser om lärosätet får underkänt på sitt kvalitetssäkringssystem. Detta bör klargöras. Inte minst ur ett studentperspektiv är det viktigt med gedigna granskningar av lärosätenas kvalitetssystem, såtillvida att lärosätena tillräckligt kritiskt klarar av att granska sina egna utbildningar. Det är även viktigt att lärosätena har integritet nog att fatta beslut om nedläggning av egna utbildningar som inte lever upp till fastställda kvalitetskrav. Utbildningsutvärdering I promemorian anges att utbildningsutvärderingar kommer att utgöra en betydande andel av kvalitetssäkringssystemet. Umeå universitet ser detta som oroande eftersom det kan resultera i dubbla kvalitetssystem. Förslaget om att förutom de självständiga arbetena också redovisa förutsättningar och processer som påverkar utbildningarnas resultat är värdefullt och välkommet. Vi är positiva till att man i bedömningen av yrkesinriktade program kommer att ta hänsyn till deras särskilda natur och ibland begränsade möjligheter att förena forskningsmed professionsanknytning. Här vore det särskilt välkommet med vägledning från UKÄ och spridning av goda exempel. En del i förslaget är att UKÄ ska göra riktade utvärderingar av ett urval utbildningar. Utvärderingen ska kunna gälla utbildningar vid ett särskilt lärosäte eller en viss utbildning eller utbildningsområde vid samtliga lärosäten där den ges. Vi ställer oss positiva till detta, men anser att utbildningsutvärderingar enbart bör ske på förekommen anledning. Under den senaste utvärderingsomgången var det positivt och stimulerande att granskas samtidigt som motsvarande program vid andra lärosäten. Det bidrog mycket tydligt till kvalitetsutveckling. De som i bedömargruppen har varit lärosätes/ämnesrepresentanter har

4 Sid 4 (5) haft förståelse och insikt i ämnet och förutsättningarna för att genomföra utbildningen. Det var värdefullt att ta tillvara erfarenheter från personer utanför det egna ämnesområdet men det var en viktig komponent att bli granskade av ämnesexperter som själva arbetar med och har goda insikter i de olika utbildningarna. Den typen av expertis bör utgöra basen även i framtida utvärderingar. I promemorian sägs att UKÄ ska vidareutveckla metoden för utbildningsutvärderingar. Liksom när det gäller utvärdering av universitetens kvalitetssäkringssystem är det viktigt att lärosätena i god tid får veta vad man tänker sig att titta på så att de aspekterna kan byggas in i det interna arbetet. Umeå universitet tillstyrker förslaget att utbildningar ska bedömas på en tvågradig skala, samt att bedömarrapporter istället kan användas för att lyfta fram utbildningar med mycket hög kvalitet. Det är av vikt att utbildningsutvärderingar lägger mindre fokus vid kontroll, och mer används för att i dialog med lärosätena, där också studenterna är en viktig part, utveckla utbildningarnas kvalitet. I kvalitetssystemet får detta gärna betonas tydligare. Tematiska utvärderingar Förslaget med tematiska utvärderingar, vilka kan bidra till viktig kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar och vilka resultat som nåtts inom ett visst område, är positivt. Dock bör försiktighet råda vad gäller utökning av antalet utvärderingar. De interna kvalitetssystemen tillsammans med utbildningsutvärderingarna kommer att generera ett ökat arbete i sig på respektive lärosäte. Erfarenheter från genomförda bedömningar mellan 2011 och 2014 har visserligen visat ett ökat intresse för kvalitetsfrågor generellt men också att arbetet med självvärderingarna tagit mycket kraft och tid. Som möjliga exempel på tematiska utvärderingar anges breddad rekrytering, internationalisering och jämställdhet. Dessa är goda exempel, men de teman som ska utvärderas bör dock tas fram i dialog med lärosätena och SUHF. De tematiska utvärderingarna tangerar i viss mån det arbete som universitets- och högskolerådet, UHR, bedriver avseende till exempel utvärdering av breddad rekrytering och jämställdhet inom universitets- och högskolesektorn. Ett tydliggörande gällande gränsen mellan UKÄ:s och UHR:s uppdrag är därför eftersträvansvärt. Studenternas roll i kvalitetssäkringssystemet Umeå universitet delar uppfattningen att studenternas perspektiv är viktigt och att studenterna har en viktig roll både i bedömargrupperna och i fråga om att förmedla sina erfarenheter. Förslaget ligger i linje med vad som framgår av 1 kap. 4 tredje stycket i högskolelagen (1992: 1434) om att kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor är en angelägenhet för studenterna. Det är därför glädjande att regeringen, trots de metodmässiga problem som förkommit i det föregående kvalitetssäkringssystemet avseende studentmedverkan, ser studentmedverkan som något väsentligt och eftersträvansvärt. UKÄ bör därför lägga stor möda på metodutveckling gällande detta område. Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet I det fall att användbarhet ska betraktas som ett kvalitetsmått och arbetslivsrepresentanter ska beredas plats inom bedömargrupper, är det viktigt att användbarhet definieras i ett brett perspektiv och inte i ett smalt anställningsbarhetsperspektiv. Dessutom är det angeläget att det tydliggörs vem som ska välja vilka arbetslivsrepresentanter och på vilka grunder. Även om vi är positiva till att

5 Sid 5 (5) utbildningens användbarhet ingår som en kvalitetsparameter är detta problematiskt att utvärdera eftersom det är svårt att veta vad framtiden behöver. Användbarheten kommer i väldigt hög grad definieras av vilka som får bedöma detta. Här blir tydliggörandet av avnämarnas roll i utvärderingsprocessen mycket viktig. I texten nämns att denna roll ska tydliggöras men inte vad den specifikt ska vara. För de mer forskningsförberedande utbildningarna utgår vi från att forskarsamhället får ta rollen att bedöma användbarheten. Hur arbetslivspåverkan ska inkorporeras i kvalitetsarbetet (s.22, 3:e stycket) är överlag vagt och svepande beskrivet. Finansiering och resursfördelning Enligt regeringen är förslaget för UKÄ:s samt lärosätenas vidkommande kostnadsneutralt. Någon omfördelning av anslagsmedel från UKÄ till lärosätena har inte föreslagits. Umeå universitet instämmer inte med regeringens bedömning på denna punkt. Då förslaget innebär en tydlig ansvarsomfördelning från UKÄ till lärosätena själva, för att hantera kvalitetssäkringen, är det anmärkningsvärt att det därigenom inte medföljer ökade resurser med detta ökade ansvar. När det gäller resurser för kvalitetsarbete inom högskolan är det viktigt att de i största möjliga mån går till lärosätena. Det föreslås att resurser inte längre ska fördelas på grundval av kvalitetsutvärderingar av utbildningars resultat, vilket är klokt. Låt dessa resurser istället användas för en förstärkning av lärosätenas egna kvalitetsarbeten. Om lärosätena själva ska ombesörja externa granskningar av utbildningar kommer detta att vara resurskrävande. En förstärkning av resurser för detta ändamål är rimligt. Umeå universitet föreslår därför att de cirka 300 miljoner kronor som idag fördelas på grundval av andel utbildningar med omdömet mycket hög kvalitet, från och med år 2016 istället fördelas på grundval av antalet helårsstudenter och öronmärks för kvalitetshöjande insatser. Vidare föreslås att en andel av UKÄ:s anslag för utbildningsutvärderingar istället omfördelas till lärosätena enligt samma princip och öronmärks för kvalitetsgranskande insatser.