Fördjupningen inom huvudområden i relation till progressionen inom utbildningsprogram

Transkript

1 Fördjupningen inom huvudområden i relation till progressionen inom utbildningsprogram Thord Strömberg Örebro universitet

2 Uppdraget Att i ett nationellt perspektiv: kartlägga förekomsten av dubbla examina vid Örebro universitet, granska anpassningen till regelsystem, praxis och policyuttalanden rörande dubbla examina, samt utreda i vilken utsträckning dubbla examina kan sägas utgöra ett problem vid Örebro universitet

3 Dubbla examina nationellt och vid Örebro universitet Allt fler av dem som avlägger en yrkesexamen tar samtidigt ut en generell examen om reglerna så tillåter. Intresset varierar kraftigt mellan olika typer av yrkesprogram. Dubbla examina är vanligast förekommande inom sektorn vård och omsorg. Örebro universitet avviker inte från detta mönster, även om andelen studenter som tar ut dubbla examina är något lägre här

4 Den statliga styrningen 1977 års högskolereform innebar att utbildningarna organiserades i arbetsmarknadsinriktade utbildningslinjer samtidigt som en rad kvalificerade yrkesutbildningar efterhand inrangerades i högskolan. De skulle akademiseras. På vägen mot akademisering av yrkesprogrammen har etableringen av programspecifika ämnen och möjligheten att avlägga generell examen utgjort viktiga milstolpar. Möjligheten att avlägga dubbla examina skrevs in i 1993 års högskoleförordning. På denna punkt har reglerna inte ändrats. Tydligt formulerade lärandemål är en hörnsten i Bolognareformen som sjösattes De beskriver den kompetens studenten förväntas besitta vid examen. De mål som beskriver kompetensen för generella examina skiljer sig från de som stipuleras för olika yrkesexamina. Kunskapsmålen för yrkesexamina beskriver i första hand processer som syftar till beredskap för samarbete med en yrkespraktik (progression) medan kunskaper om det vetenskapliga arbetet är i fokus när det gäller generella examina (fördjupning)

5 Tillämpningen Utredningen har valt att närmare granska två yrkesexamina: högskoleingenjörsexamen och sjuksköterskeexamen Samtliga undersökta lärosäten tillämpar lokala examensregler som innebär att examensarbetet kan ligga till grund för såväl yrkes- som kandidatexamina. Möjligheten att ta ut dubbla examina skrivs explicit fram i de flesta utbildningsplaner/kursplaner. Avlagd kandidatexamen är ett krav vid antagning till specialistutbildning för skjutsköterskor vid nästan alla lärosäten. För många yrkesprogram är kravet på ett självständigt examensarbete tämligen nytt. Det har medfört en anpassning av utbildningens innehåll i riktning mot det som traditionellt förknippats med generella examina. Statliga policyuttalanden och UKÄs utvärderingar har förstärkt denna tendens. De för yrkesprogrammen viktiga lärandemål som i Bologna processen benämns generic outcomes har fått lämna utrymme till ämnesfördjupningar

6 Sammanfattningsvis Argument mot dubbla examina: Är det rimligt att utfärda två skilda examina på basis av en och samma utbildning? På den till synes retoriska frågan som kanslern ställde vid ett besök vid Örebro universitet tycks svaret vara givet: NEJ. Skillnaderna mellan de lärandemål som anges i högskoleförordningen för generella examina och olika yrkesexamina är uppenbara. Utbildningarna syftar till olika kompetenser och borde därför INTE presenteras under samma flagg. UKÄ: Dubbla examina är akademiseringens baksida

7 Forts. sammanfattningsvis Argument för dubbla examina: Det statliga regelverket lämnar möjligheten öppen. Kraven för generella examina och yrkesexamina är tämligen lika varandra vad gäller målformuleringar och krav på självständiga arbeten. I internationella sammanhang är generella examina mer gångbara än yrkesexamina. Antagningsregler till vidareutbildning för till exempel sjuksköterskor kräver generell examen vid sidan av yrkesexamen. Studenter uppfattar möjligheten till dubbla examina som en fördel då de väljer mellan olika lärosäten

8 Det lokala handlingsutrymmet Lärosätena äger inte frågan om dubbla examina. Nationella regler och praxis vid UKÄs utvärderingar utgör utgångspunkter för den lokala konstruktionen av utbildningarna. För det enskilda lärosätet är kvalitetssäkringen av måluppfyllelsen den stora utmaningen, oavsett om dubbla examina tillåts eller ej