Underlag till föreläsning 12-14, Pernilla Ivehammar. Alla figurer ritas på tavlan. Föreläsning 12 Makroekonomi

Transkript

1 Underlag till föreläsning 12-14, Pernilla Ivehammar. Alla figurer ritas på tavlan. Föreläsning 12 Makroekonomi Helhetsperspektiv Aggregerad nivå Total produktion (BNP) och allmän prisnivå 1

2 Utrikeshandel export, import Valutamarknad Förändring av allmän prisnivå inflation Konsumentprisindex: genomsnittlig prisnivå för en korg av konsumtionsvaror/tjänster 2

3 Sveriges inflation 2,9 % (KPI oktober 2011 jmf m oktober 2010) Sysselsättning Arbetslösheten i Sverige 6,9 % (okt 2011) Resursutnyttjandet är lågt i Sverige (BNP-gap -2,5 % november 2011) Förändring av total produktion tillväxt Sveriges tillväxt 5,7 % 2010 Obs: tillväxt i faktisk real BNP, inte i potentiell real BNP Skilj mellan faktisk och potentiell BNP 3

4 Bruttonationalprodukten (BNP) 3308 miljarder kr i Sverige 2010 Nominell löpande priser Real fasta priser BNP-deflatorn: genomsnittlig prisnivå på egenproducerade varor och tjänster Förändring i BNP-deflatorn = prisförändring Tillväxt = volymförändring 4

5 BNP deflator = nominellbnp real BNP Real BNP = nominellbnp BNP deflator Tillväxt i real BNP = real BNP år t - real BNP år t -1 real BNP år t -1 Prisföränd ring inhemskt producerade varor och tjänster = BNP - deflatorn år t - BNP - deflatorn år t -1 BNP - deflatorn år t -1 Räkneexempel på tavlan 5

6 Skillnad mellan trend och konjunktur Räkneexempel på tavlan 6

7 Trenden Tillväxtpolitik Konjunkturcykeln Stabiliseringspolitik o Finanspolitik o Penningpolitik BNP per capita är ett mått på levnadsstandard Real BNP per capita = real BNP befolkning Problem: Svartjobb Hemarbete Fritid Miljö Offentlig sektor Inkomstfördelning 7

8 Tidsserieperspektivet Jämföra BNP per capita över tiden för ett land Tvärsnittsperspektivet Jämföra mellan länder vid en viss tidpunkt Exempel 8

9 Föreläsning 13 TILLVÄXTTEORI Real BNP per capita används för att mäta tillväxt Olika tillväxttakt ger stor skillnad på sikt Detta händer på 100 år: 1 % per år knappt 3 ggr mer 2 % per år drygt 7 ggr mer 3 % per år nästan 20 ggr mer Vilka är orsakerna bakom tillväxt? Vad utmärker de länder som har hög tillväxt? Varför är en del länder rika och andra fattiga? 9

10 Tillväxtbokföring Tillväxtens orsaker Hur mycket som produceras beror på mängden produktionsfaktorer och dessas produktivitet Nationens produktionsfunktion Y = F (A,L,K) Y = real BNP A = total faktorproduktivitet L = arbetskraft mätt i totalt antal arbetade timmar K = realkapitalstock Förändring i A = Â = teknisk utveckling i mycket vid mening. 10

11 Obs: Ni behöver inte kunna härleda någonting Utgår från en s.k. Cobb-Douglas produktionsfunktion: Y = A K α L (1 α) α = kapitalets inkomstandel 1-α = arbetskraftens inkomstandel Ŷ Â +αkˆ + (1-α)Lˆ Ŷ= Y/Y Â= Α/A Kˆ = Κ/K Lˆ = L /L 11

12 Tillväxtbokföring används för att mäta totalfaktorproduktivitetens utveckling Dess förändringstakt beräknas som en restpost Ŷ  +αkˆ + (1-α)Lˆ kan skrivas om som  Ŷ (αkˆ + (1-α)Lˆ ) Solowresidualen: Ökningen i Y som inte förklaras av att L och K har ändrats är tillväxten i faktorproduktivitet. 12

13 Utgå från Ŷ Â +αkˆ + (1-α)Lˆ Om vi antar att totalt antal arbetade timmar, L, ökar i samma takt som befolkningen så är Lˆ = befolkningstillväxten Minska med Lˆ i båda leden Ŷ Lˆ Â +αkˆ + (1-α)Lˆ - Lˆ Ŷ Lˆ Â + αkˆ - αlˆ = Â + α(kˆ - Lˆ ) Enligt kvotregeln för relativa förändringar xˆ ẑ x /ˆz Y /ˆL = Â + αk /ˆ L Tillväxten i BNP per capita beror på: Tillväxt i total faktorproduktivitet Tillväxt i kapital per capita (kapitalintensiteten) 13

14 Den neoklassiska tillväxtteorin (Solowmodellen) Hur kommer kapitalbildning till stånd? Teknisk utveckling antas exogent given Modellen består av tre funktioner: Produktionsfunktion för BNP per capita Funktion som beskriver faktiska investeringar Funktion som beskriver nödvändiga investeringar Dessa visas i Solowdiagrammet 14

15 Produktionsfunktionen Y /ˆL = Â +α K /ˆ L Y/L = A (Κ/L) α Vi inför beteckningarna y för BNP per capita och k för kapitalintensitet y = Y/L k = K/L y = A k α eller mer generellt y = A f(k) BNP per capita är en funktion av total faktorproduktivitet, A, och kapitalintensitet, k. Vid teknisk utveckling påverkas faktorproduktiviteten, A. 15

16 Faktiska investeringar De faktiska investeringarna antas vara en given andel av BNP s=i/y I=s*Y Per capita: I/L=sY/L=sy=sAf(k) De faktiska investeringarna är en konstant andel av produktionen Högre kapitalintensitet medför högre BNP och större faktiska investeringar För varje extra enhet kapital per timme ökar produktionen med MP K Avtagande marginalproduktivitet på kapital 16

17 Faktiska investeringsfunktionen är proportionell mot produktionsfunktionen Nödvändiga investeringar Den mängd investeringar som behövs för att kapitalintensiteten ska vara konstant när befolkningen växer med η och kapitalet förslits med δ I = ηκ + δκ = (η +δ)κ Per capita: I/L = (η +δ)κ/ L =(η +δ) k 17

18 Steady state: ekonomin hamnar på lång sikt vid en viss nivå på BNP per capita BNP ökar med befolkningstillväxten så att BNP per capita är konstant Faktiska investeringar=nödvändiga investeringar Solowdiagrammet 18

19 Man har en viss kapitalintensitet och investerar så mycket som motsvarar kapitalförslitning och befolkningstillväxt BNP per capita är konstant Tillväxt beror på: förändringar som orsakar vridning eller förskjutning av någon av de tre funktionerna förändringar i kapitalintensiteten Enstaka vridningar eller förskjutningar ger tillfällig tillväxt i övergången från ett steady state till ett annat 19

20 Tillväxten startar med en förändring som gör att faktiska investeringar > nödvändiga detta sätter igång en kapitalackumulationsprocess som gör att BNP per capita växer En ökning av den faktiska investeringskvoten 20

21 Ökning i total faktorproduktivitet Minskad befolkningstillväxt leder till att nödvändiga investeringar minskar 21

22 I samtliga fall ökar nivån på BNP per capita permanent men tillväxten är tillfällig Endast teknisk utveckling håller igång tillväxten på sikt Permanent tillväxt kräver ständig teknisk utveckling Produktionsfunktionen och den faktiska investeringsfunktionen förskjuts uppåt Obs: det är tillväxt i potentiell BNP, dvs den långsiktiga trenden tillväxtteorierna handlar om inte förändringar i real BNP pga konjunktursvängningar 22

23 Teorin om endogen tillväxt Orsaker till teknisk utveckling Teknisk utveckling är en endogen variabel Ekonomisk politik kan påverka 1. FoU och learning by doing Patent Mängden nya idéer påverkas positivt av: Mängden resurser som satsas på FoU Det befintliga kunskapskapitalet 23

24 2. Utbildning (spridning av kunskap) Investeringar i humankapital Staten ska stimulera och subventionera FoU och utbildning Patentlagstiftning och utbildningspremie viktiga Den institutionella teorin Vad krävs för att ett land skall tillgodogöra sig tekniska framsteg? Investeringar i realkapital och humankapital är långsiktiga 24

25 Social infrastruktur som skapar god miljö för investeringar i human- och realkapital Institutionernas utformning viktig, dvs de regler och normer som styr samhället Stabila äganderättsregler Patentlagstiftning Religion och kultur Konkurrensförhållanden Skatter Arbetsorganisation Förväntad avkastning på investeringar Beskattningen av investeringarnas avkastning 25

26 God social infrastruktur: Öppen ekonomi (omvandlingstryck) Trygg äganderätt - ej konfiskation Stabila juridiska system med tydliga rättigheter Samhällets spelregler ska vara stabila gynnar långsiktiga investeringar Belöningssystem som gör arbete, sparande och innovationer fördelaktigt Bra företagsklimat 26

27 Varför hade Sverige låg tillväxt under 70- och 80-talet? 1. Lägre investeringskvot Låg och osäker kapitalavkastning lägre incitament att investera Ekonomisk politik: Höga kapitalskatter Instabil makropolitik varierande avkastning 2.Lägre tillväxt av total faktorproduktivitet Sverige dåliga på att omsätta forskning i produktion (FoU-intensiv produktion låg i förhållande till satsning på FoU) Låg strukturomvandling Svensk skatte- och arbetslagstiftning Höga skatter 27

28 Minskad lönespridning Utbyggda trygghetssystem Reglerad kreditmarknad Stel styrning av kapitalet Snedvriden konkurrens Skattesystem som gynnade storföretag Skattemässigt gynnsamt att ha kvar vinster inom företagen Ej effektiv kapitalallokering Låg rörlighet på arbetsmarknaden Låg utbildningspremie lägre incitament att utbilda sig Hög skatt på arbetsinkomster svårt sälja tjänster LAS svårt för små företag Devalveringar företagen tvingades inte omstrukturera 28

29 Den sociala infrastrukturen har reformerats i tillväxtbefrämjande riktning Avreglering av kreditmarknaden 1985 Ökad (fri) kapitalrörlighet 1989 Skattereform lägre kapitalbeskattning, lägre marginalskatt på arbete Med i EU 1995 (fri rörlighet varor, tjänster, kapital, arbetskraft) Riksbankens låginflationsmål 1993 Förändringar i LAS och arbetslöshetssystemen ökad flexibilitet på arbetsmarknaden 29

30 Föreläsning 14 Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet Klassisk arbetslöshet - för höga reallöner Friktionsarbetslöshet - sökning, matchning 30

31 Arbetsmarknadsfigur AK = arbetskraftsutbud AU = arbetsutbud LS = lönesättningskurva Figur 9.4 i Fregert, Jonung 31

32 Puckelhypotesen Figur 9.5 i Fregert, Jonung Hysteresis konjunkturell arbetslöshet jämviktsarbetslöshet 32

33 1. ökad klassisk arbetslöshet: insider-outsider-modellen Variant av figur 9.7 i Fregert, Jonung 33

34 2. ökad friktionsarbetslöshet Beveridgekurvan Figur 10.1 i Fregert, Jonung Figur 6.5 i Fredriksson, Holmlund 34

35 Sätt att minska arbetslösheten Stabiliseringspolitik Arbetsförmedling, lägre arbetslöshetsersättning, flyttbidrag Minska fackföreningarnas monopol 35

36 Exempel: Flyttbidrag Förbättrad a-kassa 36

37 Lönestruktur universitetsutbildade kontra gymnasieutbildade Figur 6.3 i Fredriksson, Holmlund 37