Version: 2.0. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Transkript

1 Version: 2.0 Patientsäkerhetsberättelse 2013

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för och uppföljning av förbättrings- och patientsäkerhetsarbetet... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Riskanalys... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Resultat som har uppnåtts för patientsäkerheten Övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet (22)

3 Sammanfattning Medicinsk Röntgen bedriver kostnadseffektiv radiologisk diagnostik av hög kvalitet till nytta för patienter, remittenter och beställare. Företagets röntgenverksamhet bedrivs vid 12 fristående röntgenavdelningar i fyra olika landsting. Medicinsk Röntgens dominerande patientgrupp är öppenvårdspatienter i behov av radiologisk diagnostik. Även vissa sjukhuskliniker och försäkringsbolag skickar patienter till företagets röntgenavdelningar. Totalt har drygt undersökningar genomförts under året. Medicinsk Röntgens ledningssystem för kvalitet och miljö är certifierat av Intertek Certification AB mot kraven i standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Genom uppfyllandet av kraven i ISO 9001:2008 uppfylls även kraven i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården) och kraven på kvalitetsäkring i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:35 (om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning). Ledstjärnan för att utveckla och säkerställa God vård och kvalitet i Medicinsk Röntgen är att vi arbetar med vård som är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och ges i rimlig tid. Medicinsk Röntgens patientsäkerhetsarbete har under 2013 fokuserats på att öka den diagnostiska säkerheten och att minska patientstråldoserna. Den diagnostiska säkerheten har följts upp med bland annat dubbelgranskning och för bröstdiagnostiken genom kvalitetsgranskning av utförda undersökningar och uppföljning av ställda diagnoser. Patientstråldoserna är fortsatt låga och lägre än jämförelse med diagnostisk referensnivå/drn. 3 (22)

4 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under 2013 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Strategier för att öka patientsäkerheten Förbättringsarbetet ska utgå från företagets policyer för kvalitet, involvera medarbetarna och vara en naturlig del av den löpande verksamheten. Förbättringsarbetet kan delas upp i följande aktiviteter: Planera vilka förbättringar som ska genomföras Genomför förbättringarna Följ upp/kontrollera att förbättringen gav önskat resultat Åtgärda om förbättringen inte gav önskat resultat. Mål för att öka patientsäkerheten Följande av Medicinsk Röntgens mål för 2013 syftade till att höja patient-säkerheten: Hög tillgänglighet/möjlighet till eget val av tid Korta väntetider i alla led Patient upplever gott bemötande i alla led Hög kompetens och bra utlåtanden Hög diagnostisk säkerhet Förebygga genom riskanalys Låga stråldoser Tillräcklig information inför och i samband med undersökning Välfungerande avvikelserapportering Utveckling av diagnostiska metoder Hög driftsäkerhet i IT-system och medicinteknisk utrustning. 4 (22)

5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2013 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Patientsäkerhetsarbetet är en viktig del av förbättringsarbetet inom Medicinsk Röntgen. Företagsledningsgruppen har det övergripande ansvaret för förbättringsarbetet. VD tillsammans med Avdelningschefsgruppen beslutar om genomförande av förbättringar som är företagsgemensamma. Medicinska frågeställningar av företagsgemensam karaktär behandlas i företagsledningsgruppen. Avdelningens lokala ledningsgrupp ansvarar för förbättringsarbetet på den enskilda avdelningen. Varje förbättringsåtgärd ska ha en ansvarig för genomförandet. All personal har ansvar och befogenheter dokumenterat i sina befattnings-beskrivningar. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig på respektive avdelning men har delegerat en del av patientsäkerhetsarbetet till avdelningschef, kvalitetssamordnare och modalitetsansvariga. Även om verksamhetschefen bär ansvaret för strålsäkerheten för patienter så leds strålsäkerhetsarbetet av en företagsgemensam samt flera verksamhetsanknutna strålsäkerhetskommittéer i vilka de röntgenläkare som har den radiologiska ledningsfunktionen (RaLF) och sjukhusfysikern är representerade. Medicinsk Röntgens enheter är organiserade enligt nedanstående: VD Anne-Sophie Sjöberg Ledningsgrupp Huvudkontor Sveavägen 64 Stockholm Bröst-diagnostik Malmö Västerås Uppsala Odenplan Bröstcentrum City Ellenbogen Eriksborg Samariter-hemmet Hötorget Skärholmen - Handen - Huddinge - Dalen - Liljeholmen - Järva 5 (22)

6 Struktur för och uppföljning av förbättrings- och patientsäkerhetsarbetet SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Planering av förbättringsarbetet utgår från följande delar: 1. Beslutade mål och handlingsplaner 2. Förebyggande av risker 3. Inkomna förbättringsförslag 4. Inkomna patientsynpunkter 5. Inrapporterade avvikelser 6. Resultat av patient- och remittentenkäter. Uppföljning av verksamhetens patientsäkerhetsarbete sker i första hand på möten med företagsledningsgruppen, avdelningschefsgruppen och avdelningens lokala ledningsgrupp. Uppföljning och fortlöpande förbättringar av Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet görs i samband med interna och externa revisioner samt vid ledningens genomgång i enlighet med ISOkrav. 6 (22)

7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt en kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Jämförelser med tidigare resultat och andra vårdgivare Väntetider, svarstider och andel dubbelgranskade undersökningar följs upp kontinuerligt och jämförs med tidigare års resultat. Patientstråldoser sammanställs för nyckelundersökningar och jämförs på ett standardiserat sett mot diagnostiska referensnivåer/ DRN utfärdade av Strålsäkerhetsmyndigheten. Patient- och remittentenkäter Varje år genomförs en patientenkät vid alla enheter inom Medicinsk Röntgen och vartannat år genomförs en remittentenkät. Utfallen visar över lag mycket goda resultat. Journalgranskning Ett system för intern kontroll strukturerad journalgranskning har införts under 2013 i syfte att ständigt utveckla och förbättra diagnos och svar. Utvärdering sker med hjälp av extern röntgenläkare. Vid Bröstcentrum City genomförs regelbundet stickprovskontroller av kvaliteten på utförda undersökningar. Ställda diagnoser följs också upp genom samverkan med andra vårdgivare. Patientsäkerhetsklimat Förutsättningarna för ett gott patientsäkerhetsarbete följs upp genom medarbetarenkäter om ledningens och personalens vilja och förmåga att arbeta på ett patientsäkert sätt. Resultaten är generellt mycket goda men viktiga lärdomar för att ytterligare utveckla arbetet finns ändå att dra. Uppföljning av avvikelser En rapport över antalet avvikelser (oväntade och oönskade händelser) sammanställs; vilka avdelningar som har rapporterat, vad avvikelsen avser samt åtgärder som vidtagits. Rapporten redovisas en gång per månad i såväl lednings- som avdelningschefsgrupp samt på personalmöten. 7 (22)

8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Berättigande Vård kan i vissa fall vara förknippat med risker och ett effektivt sätt att reducera risker är att inte utföra onödig vård. Europeiska kommissionen har samordnat riktlinjer för remittering till bilddiagnostik, antagna av experter inom området för radiologi och nuklearmedicin i Europa i samarbete med Royal College of Radiologists i Storbritannien. På nationell nivå kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att varje enskild röntgenundersökning ska vara berättigad. Medicinsk Röntgen har rutiner för att undvika att utföra undersökningar som inte är berättigade. I detta arbete ligger bedömning av alla inkomna remisser, rådgivning till remittenter om bästa metod samt återkoppling till remittenter. För att undvika att onödiga undersökningar utförs till exempel om patient besöker flera vårdgivare samtidigt så ställs alltid en kontrollfråga om motsvarande undersökning gjorts nyligen. Om så är fallet kontaktas remittenten för ställningstagande till förnyad undersökning. Är patienten tidigare undersökt vid någon av Medicinsk Röntgens avdelningar kan patientbilder och svar skickas till aktuell remittent. Två röntgenläkare från Medicinsk Röntgen, dr Bengt Isberg och dr Håkan Jorulf, har genomfört ett antal nationella studier om berättigande. Senast under 2012 genomfördes en nationell utredning av användning av DT/MRT/Ultraljud hos barn. Studien har väckt positivt intresse både nationellt och internationellt. Akut omhändertagande Varje avdelning har rutiner för akut omhändertagande av patienter. Om det vid granskning av bildmaterialet görs fynd, som kräver omedelbar behandling, tar Medicinsk Röntgen ansvar för att se till att patienten kommer till vårdgivare för behandling. Medicinsk Röntgen informerar remittenten om att så har skett. 8 (22)

9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys ska genomföras vid större förändringar som kan komma att påverka verksamheten: 1. Ombyggnationer och nybyggnationer 2. Större organisationsförändringar 3. Införande av ny teknik, nya modaliteter eller nya metoder. Målet är att identifiera och beskriva de risker som finns för att oönskade avvikelser ska inträffa. En riskanalys ska innehålla följande moment: 1. Analys av den förändring som ska genomföras och vilka möjliga konsekvenser den kan få 2. En värdering av riskerna utifrån hur stor sannolikhet det är att de inträffar och konsekvenserna de får 3. En handlingsplan för att minimera identifierade risker. Dokumenterad riskanalys har sedan två år påbörjats i mer strukturerad form inom Medicinsk Röntgen. Under 2013 har beslutats att varje avdelning ska genomföra minst en riskanalys med handlingsplan i syfte att undvika vårdskador. 9 (22)

10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelsehanteringen kan beskrivas översiktligt på följande vis: Exempel på avvikelser av betydelse för patientsäkerheten är: 1. Medicinskt: Felaktiga remisser, felaktigt utförda undersökningar och 2. läkemedelsbiverkningar 3. Tekniskt: Fel på medicinskteknisk utrustning och medicinska informationssystem 4. Strålskydd: Patienter som utsatts för förhöjd eller onödig stråldos. Rapportering Så snart en avvikelse inträffat ska den rapporteras i Medicinsk Röntgens elektroniska avvikelsehanteringssystem. Händelseförloppet ska beskrivas noggrant för att kunna ligga till grund för fortsatt handläggning och åtgärd. 10 (22)

11 Handläggning och utredning Om fel uppstår på medicinteknisk utrustning ska medicinskt ansvarig läkare omedelbart kontaktas för att bedöma om utrustningen ska tas ut bruk tills vidare. Medicinteknisk ingenjör kontaktas för bedömning om rapport till Läkemedelsverket ska göras. Om avvikelsen är av betydelse ur strålskyddssynpunkt ska sjukhusfysiker kontaktas för utredning och bedömning om rapport till Strålsäkerhetsmyndigheten ska göras. Avvikelsen ska klassificeras och kontrolleras så att beskrivningen av händelseförloppet är tillräcklig. Avvikelsens allvarlighetsgrad ska bedömas. Vid behov kan avvikelsen skickas till annan person för vidare utredning, förslag och genomförande av åtgärder. När avvikelsen är utredd och åtgärder är identifierade/genomförda ska avvikelsen skickas för godkännande till i första hand verksamhetschef. Godkännande Före godkännande ska avvikelserapporten granskas så att den är komplett och att grundorsaken till avvikelsen är identifierad. Vidare ska det bedömas om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga och om avvikelsen har rapporterats till berörda myndigheter, patienter, remittenter och beställare. I vissa fall kan avvikelserapporten behöva godkännas men fortsätta att hållas öppen i väntan på återkoppling från myndighet eller annan extern part. Återkoppling Inrapporterade avvikelser och vilka åtgärder de medför återkopplas regelbundet, minst en gång per månad, till medarbetarna. Vid avdelningschefsmöte och företagsledningsmöte presenteras alla avvikelser som skrivits sedan föregående möte. Ur dessa väljs vissa avvikelser ut, som diskuteras utifrån behov av eventuell ändring av befintlig rutin. Avvikelser följs upp i samband med internrevision och ledningens genomgång i enlighet med ISO-krav. 11 (22)

12 Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla synpunkter/klagomål som kommer till Medicinsk Röntgens kännedom, antingen muntligt eller skriftligt, ska värderas och hanteras. Inkomna synpunkter/klagomål tas upp på ordinarie möten med medarbetarna för kännedom och eventuella åtgärder. Om ett klagomål riktas mot enskild medarbetare hanteras detta enskilt mellan chef och berörd medarbetare. Samtliga medarbetare ska känna till vilka myndigheter patienten kan vända sig till, för att gå vidare med sina synpunkter. Patientnämndens broschyr ska finnas tillgänglig på Medicinsk Röntgens alla avdelningar. Patientenkät År 2012 genomfördes en patientenkät genom att de patienter som besökte avdelningarna ombads fylla i enkäten. Totalt erhölls 1023 svar. Av de som svarade var ca 61 % kvinnor (utom för mammografi där de var 95 %) och 37 % var över 60 år. Endast 5 % var under 19 år. Patienterna ger Medicinsk Röntgen överlag mycket goda omdömen. Betygen är satta på en 6-gradig skala. Vid fråga svarar också patienterna att 96 % skulle rekommendera annan patient att söka oss. 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 5,4 5,6 5,0 5,2 5,7 5,8 5,6 4,6 4,4 Medelvärden från patientenkäten för alla avdelningar år (22)

13 Under år 2013 har beslutats att pröva en ny modell för att få svar på patienternas synpunkter och önskemål. Modellen ska utvärderas under första halvåret Digitala svarplattor på stativ - Touch Point - har ställts ut på avdelningarna som ersättare för tidigare patientenkät. Patienterna kommer att få svara på fem frågor, varav tre är företagsgemensamma och berör bemötande -tillgänglighet -information. Två av frågorna är avdelningsspecifika och de kan ändras under året. Förutom möjlighet att svara på frågor i Touch Point ska det finnas särskilda svarskort för synpunkter på alla avdelningar. Synpunktskorten kan tas med och postas i brevlådor på stan, alternativt läggas i brevlåda för Patientsynpunkter på avdelningen. En brevlåda för patientsynpunkter etableras också på hemsidan. 6,0 5,8 5,6 D1. Medelvärdet för patientenkät mha TouchPoint-metoden 5,4 5,5 5,5 5,2 5,0 5,3 5,3 5,3 4,8 Tillgänglighet telefon Bemötande telefonen Bemötande receptionen Bemötande undersökningen Helhetsintrycket Medelvärden från patientenkäten för alla avdelningar år (22)

14 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Avvikelser I Medicinsk Röntgens interna avvikelsehanteringssystem har 353 avvikelser registrerats, vilket motsvarar en avvikelse per 1000 utförda undersökningar. Rapporteringsdisciplinen har under år 2013 förbättrats men strävan är att förbättra den ytterligare. En förbättring av återkopplingen till avdelningschefsgruppen och ledningsgrupp och en kampanj om vikten att rapportera är genomförd. Under 2013 är har Medicinsk Röntgens röntgenläkare utbildats ytterligare i avvikelserapportering och Lex Maria. En rapport med statistik över antalet avvikelser, vilka avdelningar som rapporterat in samt klassificeringar fortlöpande under året har tagits fram och visas för såväl ledningsgrupp som avdelningschefsgrupp en gång i månaden. Av ovanstående avvikelser har 31 anknytning till strålsäkerhet. Två av dessa föranledde anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Inga avvikelser under 2013 föranledde någon anmälan till Socialstyrelsen. Inga avvikelser har rapporterats till Läkemedelsverket. 14 (22)

15 Kontakt med myndigheter Under 2013 har åtta klagomål från patient/närstående inkommit till Patientnämnden gällande Medicinsk Röntgens avdelningar. Av dessa har fem klagomål lett till att Patientnämnden kontaktat berörd avdelning. Därefter har alla ärenden avslutats utan ytterligare åtgärder. Några få ärenden har varit föremål för utredning av Inspektionen för vård och omsorg/ivo. Utfallet är att i två avgjorda ärenden har ingen kritik riktats mot granskande läkare, i ett ärende riktades viss kritik mot granskande läkare. Ett ytterligare ärende föreligger för utredning. Inga Lex Maria ärenden har förekommit. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 En viktig del i Medicinsk Röntgens patientsäkerhetsarbete är att med hjälp av information, inför och under undersökningen, få patient/närstående delaktig i vården. Vid vissa undersökningar skickas informationsmaterial hem till patienten före undersökning. Samtliga patienter får också information vid besöket på avdelningen. Vid undersökning där kontrastmedel används ställs alltid en fråga om eventuell allergi. Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten 2013 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet har under 2013 bedrivits genom införande av nya rutiner, genomförande av uppsatta mål, större fokus på arbete med riskanalyser, utbildning av personal, hygienronder, metodutveckling och kvalitetskontroller. IT-rutinerna för hantering av journalspärr uppdaterades för att motsvara kraven i Patientdatalagen. Arbetet med avvikelserapportering gavs stort fokus under året och rutinen för Lex Maria hantering sågs över. Ett automatiserat system för kalibrering av granskningsskärmar infördes. 15 (22)

16 Resultat som har uppnåtts för patientsäkerheten 2013 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kompetens All personal ska uppfylla dokumenterade krav för att få använda en viss utrustning för att undersöka patient och IT-system för att behandla patientdata. När dokumenterade krav är uppfyllda så utfärdas Körkort. Körkorten uppdateras i samband med årliga medarbetarsamtal och under 2013 hölls medarbetarsamtal med all personal. Samtliga medarbetares kompetens har kartlagts, legitimationskontroll har genomförts och individuella kompetensutvecklingsplaner har fastställts. Underhåll av utrustning All medicinteknisk utrustning som används vid undersökning av patienter genomgår regelbundet (minst årligt) förebyggande underhåll antingen genom avtal med leverantör eller utfört av intern medicinteknisk ingenjör. All utrustning har uppnått avtalad servicenivå. Kontroll av röntgenutrustning ur strålskyddssynpunkt Årlig kontroll av röntgenutrustning ur strålskyddssynpunkt har under året genomförts för samtliga röntgenutrustningar utom en vilken är inplanerad i januari Utöver detta har leveransbesiktning ur strålskyddssynpunkt genomförts för samtliga nyinstallerade röntgenutrustningar. Väntetider och svarstider Väntetiderna hålls i stort och inom ett dygn avges 95 procent av svaren. Tillgängligheten följs upp med flera olika nyckeltal. I kravspecifikationen för radiologi från avtalet med Stockholms läns landsting/sll anges följande krav på väntetider: Om väntetiden för konventionell röntgen överskrider 2 veckor och för alla övriga undersökningar 3 veckor skall patienten omedelbart erbjudas hänvisning till annan leverantör som kan utföra undersökningen inom tidsgränsen. I nedanstående diagram framgår väntetiderna i SLL. En ny, ytterligare MR-kamera på Medicinsk Röntgen Odenplan bör kunna ge effekt i kortare väntetider under (22)

17 MR Hötorget Odenplan Skärholmen DT Hötorget Odenplan Skärholmen UL Hötorget Odenplan Skärholmen Väntetider för MR, DT och Ultraljud i SLL. 17 (22)

18 I avtalet med SLL anges följande krav på svarstider: Remissvar skall avges inom 4 arbetsdagar efter undersökningen med iakttagande av sekretesslagens bestämmelser. Mediantiden för svar ligger under två timmar. För samtliga undersökningstyper ligger svarstiden under ett dygn. Avtalet med region Skåne innehåller inte krav på väntetider och svarstider. Väntetider vid Medicinsk Röntgen Ellenbogen uppgår till ca 35 dagar för MR, 25 dagar för DT och 7 dagar för Ultraljud. Dubbelgranskning, diagnostisk säkerhet I kravspecifikationen för radiologi från avtalet med SLL anges följande krav på dubbelgranskning: Det mest betydelsefulla sättet att öka den diagnostiska säkerheten är en konsekvent genomförd dubbelgranskning. Det är därför ett krav att alla undersökningar utom ultraljud och skelettundersökningar inom 600-serien skall dubbelgranskas. Enligt avtalet med region Skåne ska bildmaterialet granskas av två läkare med specialistkompetens. Dubbelgranskningen utförs ofta samma dag eller dagen efter så att remittenten kan ta ställning till bägge utlåtandena samtidigt. Färre än en procent av svaren från första granskningen ändras vid en andra granskning. Ibland förekommer tillägg i efterhand och det kan då leda till att en dubbelgranskad undersökning i statistiken framstår som icke dubbelgranskad. I statistiken ingår också försäkringspatienter och undersökningar remitterade från sjukhus, för vilka inte alltid dubbelgranskning behöver utföras. Utfallet ligger mellan 95,7%-100% inom de relevanta undersökningstyperna, vilket måste anses väl uppfylla avtalskravet. Ambitionsnivån för dubbelgranskning är hög i en nationell jämförelse (Nysam 2012). Kontinuerlig återkoppling av svarsutlåtandet görs med hjälp av ronder från ortopeder och reumatologer på Odenplans läkarhus samt på ronder på S:t Görans sjukhus för mammografi från BröstCentrum City. 18 (22)

19 Average glandular dos (mgy) Patientskador Inga allvarliga eller bestående patientskador orsakades under Åtta patienter har reagerat på kontrastmedel, varav sju lindrigt. En patient fick en kraftig reaktion som krävde extern hjälp. Två fall av missade diagnoser har förekommit. Detta har upptäckts vid eftergranskning. Patientstråldoser Utifrån EU-direktiv har Strålsäkerhetsmyndigheten fastställt stråldoser, så kallade diagnostiska referensdoser (DRN), som inte ska överskridas för patienter som genomgår röntgendiagnostik. För att säkerställa detta måste varje röntgenavdelning sammanställa medelstråldoser, så kallade diagnostiska standarddoser (DSD), för patienterna som genomgår vissa undersökningar. Sammanställning av DSD bestämda under 2013 för Medicinsk Röntgen visar att DSD ligger under DRN för alla undersökningstyper: Mammografi 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 BCC3 BCC1 DRN BCC= BröstCentrum City DRN=Diagnostisk referensdos, fastställd av Strålsäkerhetsmyndigheten 19 (22)

20 Dos-Area-Produkt (Gycm2) Dos-Area-Produkt (Gycm2) Dos-Area-Produkt (Gycm2) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bäcken Handen 2 Järva 1 Järva 2 Liljeholmen Ellenbogen 1 Ellenbogen 2 Odenplan 1 Samariterhemmet 2 Skärholmen 2 Sverige 2008 DRN 0,7 0,6 Lungor 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Handen 2 Järva 2 Liljeholmen Ellenbogen 1 Odenplan 1 Samariterhemmet 1 Skärholmen 2 Sverige 2008 DRN Ländrygg Handen 2 Järva 1 Järva 2 Liljeholmen Ellenbogen 1 Odenplan 1 Samariterhemmet 2 Skärholmen 2 Sverige 2008 DRN 20 (22)

21 Dos-Längd-Produkt (mgycm) Dos-Längd-Produkt (mgycm) Dos-Area-Produkt (Gycm2) Urografi Ellenbogen DRN Datortomografi buk (finns ingen DRN) Hötorget Ellenbogen Odenplan DT1 Odenplan DT2 Datortomografi hjärna Ellenbogen DRN 21 (22)

22 Dos-Längd-Produkt (mgycm) Datortomografi thorax Hötorget Ellenbogen Odenplan DT1 DRN Övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet Hög tillgänglighet/minskade väntetider 2. Korta väntetider i alla led 3. Patient upplever gott bemötande i alla led 4. Tillräcklig information inför och i samband med undersökning 5. Hög kompetens och bra utlåtanden, snabbhet i svar 6. Rätt kompetens hos alla medarbetare 7. Hög diagnostisk säkerhet 8. Utveckling av diagnostiska metoder 9. Låga stråldoser 10. Förebygga genom riskanalys 11. Välfungerande avvikelserapportering 12. Hög driftsäkerhet i IT-system och medicinteknisk utrustning Anne-Sophie Sjöberg, VD 22 (22)