Version 1.1. Patientsäkerhetsberättelse 2014
|
|
- Ingvar Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version 1.1 Patientsäkerhetsberättelse 2014
2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Struktur för och uppföljning av förbättrings- och patientsäkerhetsarbetet...6 Uppföljning genom egenkontroll...7 Samverkan för att förebygga vårdskador...8 Riskanalys...9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...10 Hantering av klagomål och synpunkter...12 Sammanställning och analys...13 Samverkan med patienter och närstående...14 Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Resultat som har uppnåtts för patientsäkerheten Nya planerade mål för patientsäkerhetsarbetet (19)
3 Sammanfattning Medicinsk Röntgen bedriver kostnadseffektiv radiologisk diagnostik av hög kvalitet till nytta för patienter, remittenter och beställare. Företagets röntgenverksamhet bedrivs vid 12 fristående röntgenavdelningar i fyra olika landsting. Medicinsk Röntgens dominerande patientgrupp är öppenvårdspatienter i behov av radiologisk diagnostik. Även vissa sjukhuskliniker och försäkringsbolag skickar patienter till företagets röntgenavdelningar. Totalt har ca undersökningar genomförts under året. Medicinsk Röntgens ledningssystem för kvalitet och miljö är certifierat av Intertek Certification AB mot kraven i standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Genom uppfyllandet av kraven i ISO 9001:2008 uppfylls även kraven i Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården) och kraven på kvalitetsäkring i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:35 (om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning). Ledstjärnan för att utveckla och säkerställa God vård och kvalitet i Medicinsk Röntgen är att vi arbetar med vård som är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och ges i rimlig tid. Medicinsk Röntgens patientsäkerhetsarbete har under 2014 fokuserats på att öka den diagnostiska säkerheten och att sänka patientstråldoserna. Den diagnostiska säkerheten har följts upp med bland annat dubbelgranskning och för bröstdiagnostiken genom kvalitetsgranskning av utförda undersökningar och uppföljning av ställda diagnoser. Patientstråldoserna är fortsatt lägre än fastställda diagnostiska referensnivåer (DRN). 3 (19)
4 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under 2014 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Strategier för att öka patientsäkerheten Förbättringsarbetet ska utgå från företagets policyer för kvalitet, involvera medarbetarna och vara en naturlig del av den löpande verksamheten. Förbättringsarbetet kan delas upp i följande aktiviteter: Planera vilka förbättringar som ska genomföras Genomföra förbättringarna Följa upp/kontrollera att förbättringen gav önskat resultat Åtgärda om förbättringen inte gav önskat resultat. Mål för att öka patientsäkerheten Följande av Medicinsk Röntgens mål för 2014 syftade till att höja patientsäkerheten: Hög tillgänglighet/minskade väntetider Korta väntetider i alla led Patient upplever gott bemötande i alla led Tillräcklig information inför och i samband med undersökning Hög kompetens och bra utlåtanden, snabbhet i svar Rätt kompetens hos alla medarbetare Hög diagnostisk säkerhet Utveckling av diagnostiska metoder Låga stråldoser Förebygga genom riskanalys Välfungerande avvikelserapportering Hög driftsäkerhet i IT-system och medicinteknisk utrustning Vision Medicinsk Röntgen Förbättra människors hälsa och livskvalitet genom att vara ett optimalt beslutsstöd i vårdkedjan. Värdeord Kompetens Tillgänglighet Delaktighet Långsiktighet Behandla alla som du själv vill bli behandlad. 4 (19)
5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Patientsäkerhetsarbetet är en viktig del av förbättringsarbetet inom Medicinsk Röntgen. Företagsledningsgruppen har det övergripande ansvaret för förbättringsarbetet. VD tillsammans med Avdelningschefsgruppen beslutar om genomförande av förbättringar som är företagsgemensamma. Medicinska frågeställningar av företagsgemensam karaktär behandlas i företagsledningsgruppen. Avdelningens lokala ledningsgrupp ansvarar för förbättringsarbetet på den enskilda avdelningen. Varje förbättringsåtgärd ska ha en ansvarig för genomförandet. All personal har ansvar och befogenheter dokumenterat i sina befattningsbeskrivningar. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig på respektive avdelning men har delegerat en del av patientsäkerhetsarbetet till avdelningschef, kvalitetssamordnare och modalitetsansvariga. Även om verksamhetschefen bär ansvaret för strålsäkerheten för patienter så leds strålsäkerhetsarbetet av en företagsgemensam samt flera verksamhetsanknutna strålsäkerhetskommittéer i vilka de röntgenläkare som har den radiologiska ledningsfunktionen (RaLF) och sjukhusfysikern är representerade. Medicinsk Röntgen består av 12 fristående röntgenavdelningar samt ett huvudkontor med lednings- och specialistfunktioner. Organisation Medicinsk Röntgen (Fet stil markerar huvudavdelningar) 5 (19)
6 Struktur för och uppföljning av förbättrings- och patientsäkerhetsarbetet SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Planering av förbättringsarbetet utgår från följande delar: Beslutade mål och handlingsplaner Förebyggande av risker Inkomna förbättringsförslag Inkomna patientsynpunkter Inrapporterade avvikelser Resultat av patient- och remittentenkäter. Uppföljning av verksamhetens patientsäkerhetsarbete sker i första hand på möten med företagsledningsgruppen, avdelningschefsgruppen och avdelningens lokala ledningsgrupp. Uppföljning och fortlöpande förbättringar av Ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet görs i samband med interna och externa revisioner samt vid ledningens genomgång i enlighet med ISOkrav. 6 (19)
7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt en kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Jämförelser med tidigare resultat och andra vårdgivare Väntetider, svarstider och andel dubbelgranskade undersökningar följs upp kontinuerligt och jämförs med tidigare års resultat. Patientstråldoser sammanställs för nyckelundersökningar och jämförs på ett standardiserat sett mot diagnostiska referensnivåer (DRN) fastställda av Strålsäkerhetsmyndigheten. Patient- och remittentenkäter Varje år genomförs patientenkäter vid alla enheter inom Medicinsk Röntgen och vartannat år genomförs en remittentenkät. Utfallen visar över lag mycket goda resultat. Journalgranskning Ett system för intern kontroll strukturerad journalgranskning infördes 2013 i syfte att ständigt utveckla och förbättra diagnos och svar. Utvärdering sker med hjälp av extern röntgenläkare. Arbetet fortsätter och har ytterligare utvecklats med hittills vunna erfarenheter. Vid Bröstcentrum City genomförs regelbundet stickprovskontroller av kvaliteten på utförda undersökningar. Ställda diagnoser följs också upp genom samverkan med andra vårdgivare. Patientsäkerhetsklimat Förutsättningarna för ett gott patientsäkerhetsarbete följs upp genom medarbetarenkäter om ledningens och personalens vilja och förmåga att arbeta på ett patientsäkert sätt. Resultaten är generellt mycket goda men viktiga lärdomar för att ytterligare utveckla arbetet finns ändå alltid att dra. Uppföljning av avvikelser En rapport över antalet avvikelser (oväntade och oönskade händelser) sammanställs; vilka avdelningar som har rapporterat, vad avvikelsen avser samt åtgärder som vidtagits. Rapporten redovisas en gång per månad i såväl lednings- som avdelningschefsgrupp samt på personalmöten. 7 (19)
8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Berättigande Vård kan i vissa fall vara förknippat med risker och ett effektivt sätt att reducera risker är att inte utföra onödig vård. Europeiska kommissionen har samordnat riktlinjer för remittering till bilddiagnostik, antagna av experter inom området för radiologi och nuklearmedicin i Europa i samarbete med Royal College of Radiologists i Storbritannien. På nationell nivå kräver Strålsäkerhetsmyndigheten att varje enskild röntgenundersökning ska vara berättigad. Medicinsk Röntgen har rutiner för att undvika att utföra undersökningar som inte är berättigade. I detta arbete ligger bedömning av alla inkomna remisser, rådgivning till remittenter om bästa metod samt återkoppling till remittenter. För att undvika att onödiga undersökningar utförs till exempel om patient besöker flera vårdgivare samtidigt så ställs alltid en kontrollfråga om motsvarande undersökning gjorts nyligen. Om så är fallet kontaktas remittenten för ställningstagande till förnyad undersökning. Är patienten tidigare undersökt vid någon av Medicinsk Röntgens avdelningar kan patientbilder och svar skickas till aktuell remittent. Två röntgenläkare inom Medicinsk Röntgen, dr Bengt Isberg och dr Håkan Jorulf, har genomfört nationella studier om berättigande, bl a en studie angående användning av Datortomografi Magnetkamera - Ultraljud hos barn. Studierna har väckt positivt intresse både nationellt och internationellt. Akut omhändertagande Varje avdelning har rutiner för akut omhändertagande av patienter. Om det vid granskning av bildmaterialet görs fynd, som kräver omedelbar behandling, tar Medicinsk Röntgen ansvar för att se till att patienten kommer till vårdgivare för behandling. Medicinsk Röntgen informerar remittenten om att så har skett. 8 (19)
9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys ska genomföras vid större förändringar som kan komma att påverka verksamheten: Ombyggnationer och nybyggnationer Större organisationsförändringar Införande av ny teknik, nya modaliteter eller nya metoder. Målet är att identifiera och beskriva de risker som finns för att oönskade avvikelser ska inträffa. En riskanalys ska innehålla följande moment: Analys av den förändring som ska genomföras och vilka möjliga konsekvenser den kan få En värdering av riskerna utifrån hur stor sannolikhet det är att de inträffar och konsekvenserna de får En handlingsplan för att minimera identifierade risker. Dokumenterad riskanalys har sedan två år påbörjats i mer strukturerad form inom Medicinsk Röntgen. Under 2014 har beslutats att varje avdelning ska genomföra minst en riskanalys med handlingsplan i syfte att undvika vårdskador. Under 2014 infördes dokumentation av genomförda riskanalyser i det nya intranätet. Antalet områden av Medicinsk Röntgens verksamhet där risker ska bedömas utökades till att omfatta följande områden: patientsäkerhet patientmiljö arbetsmiljö nödlägesberedskap yttre miljö IT & MTA marknadssituation personalfrågor ekonomi strålsäkerhet övriga rutiner. 9 (19)
10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelsehanteringen kan beskrivas översiktligt på följande vis: Exempel på avvikelser av betydelse för patientsäkerheten är: Medicinska avvikelser: Felaktiga remisser, felaktigt utförda undersökningar och läkemedelsbiverkningar Tekniska avvikelser: Fel på medicinskteknisk utrustning och medicinska informationssystem Strålskyddsavvikelser: Patienter som utsatts för förhöjd eller onödig stråldos. Rapportering Så snart en avvikelse inträffat ska den rapporteras i Medicinsk Röntgens avvikelsehanteringssystem. Händelseförloppet ska beskrivas noggrant för att kunna ligga till grund för fortsatt handläggning och åtgärd. 10 (19)
11 Handläggning och utredning Om fel uppstår på medicinteknisk utrustning ska medicinskt ansvarig läkare omedelbart kontaktas för att bedöma om utrustningen ska tas ur bruk tills vidare. Medicinteknisk ingenjör kontaktas för bedömning om rapport till Läkemedelsverket ska göras. Om avvikelsen är av betydelse ur strålskyddssynpunkt ska sjukhusfysiker kontaktas för utredning och bedömning om rapport till Strålsäkerhetsmyndigheten ska göras. Avvikelsen ska klassificeras och kontrolleras så att beskrivningen av händelseförloppet är tillräcklig. Avvikelsens allvarlighetsgrad ska bedömas. Vid behov kan avvikelsen skickas till ytterligare person för vidare utredning, förslag och genomförande av åtgärder. När avvikelsen är utredd och åtgärder är identifierade/genomförda ska avvikelsen skickas för godkännande till i första hand verksamhetschef. Godkännande Före godkännande ska avvikelserapporten granskas så att den är komplett och att grundorsaken till avvikelsen är identifierad. Vidare ska det bedömas om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga och om avvikelsen har rapporterats till berörda myndigheter, patienter, remittenter och beställare. I vissa fall kan avvikelserapporten behöva godkännas men fortsätta att hållas öppen i väntan på återkoppling från myndighet eller annan extern part. Återkoppling Inrapporterade avvikelser och vilka åtgärder de medför återkopplas regelbundet, minst en gång per månad, till medarbetarna. Vid avdelningschefsmöte och ledningsgruppsmöte presenteras alla avvikelser som skrivits sedan föregående möte. Ur dessa väljs vissa avvikelser ut, som diskuteras utifrån behov av eventuell ändring av befintlig rutin. Avvikelser följs upp i samband med internrevision och ledningens genomgång i enlighet med ISO-krav. 11 (19)
12 Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla synpunkter/klagomål som kommer till Medicinsk Röntgens kännedom, antingen muntligt eller skriftligt, ska värderas och hanteras. Inkomna synpunkter/klagomål tas upp på ordinarie möten med medarbetarna för kännedom och eventuella åtgärder. Om ett klagomål riktas mot enskild medarbetare hanteras detta enskilt mellan chef och berörd medarbetare. Samtliga medarbetare ska känna till vilka myndigheter patienten kan vända sig till, för att gå vidare med sina synpunkter. Patientnämndens broschyr ska finnas tillgänglig på Medicinsk Röntgens alla avdelningar. Patientenkät Från och med mars 2014 har Medicinsk Röntgen ett nytt sätt att genomföra patientenkäter. På alla större avdelningar finns en pekskärm där patienten kan svara på ett antal frågor. Pekskärmarna placeras också ut på de mindre avdelningarna några veckor per år. Tre frågor är gemensamma för alla avdelningar och berör bemötande - information - tillgänglighet och två frågor är valfria/avdelningsanpassade. Nedan redovisas utfallet för de gemensamma frågorna. Vid jämförelse med tidigare resultat bör märkas att urvalet blir betydligt större och valet av de patienter som svarar kan inte påverkas. 12 (19)
13 Totalt erhölls svar (föregående år svar). Patienterna ger Medicinsk Röntgen överlag mycket goda omdömen. Betygen är satta på en 6-gradig skala. Resultaten redovisas och analyseras på alla avdelningar, tillsammans med de lokala frågorna, och leder till aktiviteter i syfte att ytterligare förbättra patientens upplevelse av besöket. Förutom möjlighet att svara på frågor i Touch Point finns särskilda svarskort för synpunkter på alla avdelningar. Synpunktskorten kan tas med och postas i brevlådor på stan, alternativt läggas i brevlåda för Patientsynpunkter på avdelningen. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Avvikelser I Medicinsk Röntgens interna avvikelsehanteringssystem har 322 avvikelser registrerats under år 2014, vilket motsvarar strax under en avvikelse per 1000 utförda undersökningar. Antal avvikelser har under år 2014 sjunkit något och detta kommer att följas upp under Vikten av att rapportera tas upp kontinuerligt. Återkoppling till avdelningschefsgrupp och ledningsgrupp sker fortlöpande. En rapport med statistik över antalet avvikelser, vilka avdelningar som rapporterat in samt klassificeringar fortlöpande under året, har tagits fram och visas för såväl ledningsgrupp som avdelningschefsgrupp en gång i månaden. Bland avvikelserna väljs ett antal ut som diskuteras utifrån behov av ytterligare åtgärder t.ex. ändring av rutin. 13 (19)
14 Av ovanstående avvikelser har 54 anknytning till strålsäkerhet. En av dessa gällande bildgivande detektor föranledde anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Denna avvikelse är åtgärdad och avslutad. Två avvikelser under 2014 föranledde anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt Lex Maria. Av dessa är en avslutad och vårdgivaren bedöms ha vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå en hög patientsäkerhet. Den andra handläggs fortfarande. Fyra ärenden har varit föremål för utredning av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, på initiativ av patient eller remittent. Av dessa fyra är tre avslutade utan kritik. Ett ärende ligger för utredning. Under 2014 har fyra klagomål från patient/närstående inkommit till Patientnämnden gällande Medicinsk Röntgens avdelningar. Av dessa har inga klagomål lett till att Patientnämnden kontaktat berörd avdelning för åtgärd eller synpunkt. Inga avvikelser har rapporterats till Läkemedelsverket. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 En viktig del i Medicinsk Röntgens patientsäkerhetsarbete är att med hjälp av information, inför och under undersökningen, få patient/närstående delaktig i vården. Vid vissa undersökningar skickas informationsmaterial hem till patienten före undersökning. Samtliga patienter får också information vid besöket på avdelningen. Vid undersökning där kontrastmedel används ställs alltid en fråga om eventuell allergi. Åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten 2014 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet har under 2014 bedrivits genom införande av nya rutiner, genomförande av uppsatta mål, större fokus på arbete med riskanalyser, utbildning av personal, hygienronder, metodutveckling och kvalitetskontroller samt revision av rutiner inom strålsäkerhet. Arbetet med avvikelserapportering har fortsatt haft stort fokus och rutinen för Lex Maria hantering har setts över. 14 (19)
15 Resultat som har uppnåtts för patientsäkerheten 2014 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kompetens All personal ska uppfylla dokumenterade krav för att få använda en viss utrustning för att undersöka patient och IT-system för att behandla patientdata. När dokumenterade krav är uppfyllda så utfärdas Körkort. Körkorten uppdateras i samband med årliga medarbetarsamtal och under 2014 hölls medarbetarsamtal med all personal. Samtliga medarbetares kompetens har kartlagts, legitimationskontroll har genomförts och individuella kompetensutvecklingsplaner har fastställts. Underhåll av utrustning All medicinteknisk utrustning som används vid undersökning av patienter genomgår regelbundet (minst årligt) förebyggande underhåll antingen genom avtal med leverantör eller utfört av intern medicinteknisk ingenjör. All utrustning har uppnått avtalad servicenivå. Kontroll av röntgenutrustning ur strålskyddssynpunkt Årlig kontroll av röntgenutrustning ur strålskyddssynpunkt har under året genomförts för samtliga röntgenutrustningar. Väntetider och svarstider Väntetiderna i Medicinsk Röntgen hålls i stort och svaren avges, till remittent, i snitt inom två timmar. Tillgängligheten följs upp med flera olika nyckeltal. I kravspecifikationen för radiologi från avtalet med Stockholms läns landsting anges följande: Om väntetiden för konventionell röntgen överskrider 2 veckor och för alla övriga undersökningar 3 veckor skall patienten erbjudas hänvisning till annan leverantör som kan utföra undersökningen inom tidsgränsen. 15 (19)
16 I nedanstående diagram framgår väntetiderna i SLL: MR Hötorget Odenplan Skärholmen DT Hötorget Odenplan Skärholmen UL Hötorget Odenplan Skärholmen (19)
17 Dubbelgranskning, diagnostisk säkerhet I kravspecifikationen för radiologi från avtalet med Stockholms läns landsting anges följande krav på dubbelgranskning: Det mest betydelsefulla sättet att öka den diagnostiska säkerheten är en konsekvent genomförd dubbelgranskning. Det är därför ett krav att alla undersökningar utom ultraljud och skelettundersökningar inom 600-serien skall dubbelgranskas. Dubbelgranskningen utförs ofta samma dag eller dagen efter. Färre än en procent av svaren från första granskningen ändras vid en andra granskning. Ibland förekommer tillägg i efterhand och det kan då leda till att en dubbelgranskad undersökning i statistiken framstår som icke dubbelgranskad. I statistiken ingår också försäkringspatienter och undersökningar remitterade från sjukhus, för vilka inte alltid dubbelgranskning behöver utföras. Utfallet ligger mellan 94,7%-100% inom de relevanta undersökningstyperna, vilket måste anses väl uppfylla avtalskravet. Ambitionsnivån för dubbelgranskning är hög i en nationell jämförelse (Nysam 2012). Kontinuerlig återkoppling av svarsutlåtandet görs med hjälp av ronder från ortopeder och reumatologer på Odenplans läkarhus samt vid ronder på S:t Görans sjukhus för mammografi från BröstCentrum City, Stockholm. Enligt avtalet med region Skåne skall bildmaterialet granskas av två läkare med specialistkompetens, vilket också sker. Avtalet med landstinget Västmanland kräver ingen dubbelgranskning, men Medicinsk Röntgen Erikborg dubbelgranskar MR och lungor enligt samma rutin som Västmanlands sjukhus. Medicinsk Röntgen Samariterhemmet dubbelgranskar lungor och utvalda MR-undersökningar. Patientstrålskydd Utifrån EU-direktiv har Strålsäkerhetsmyndigheten fastställt stråldosnivåer - diagnostiska referensnivåer (DRN) - som inte ska överskridas för patienter som genomgår röntgenundersökningar. Varje röntgenavdelning sammanställer därför medelstråldoser, diagnostiska standarddoser (DSD), för patienter som genomgår vissa undersökningar. 17 (19)
18 DSD bestämda 2014 för Medicinsk Röntgen ligger samtliga under DRN för alla undersökningstyper: Dos-Area-Produkt (Gycm2) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bäcken Hötorget lab 1 Hötorget lab 3 Samariterhemmet lab 2 DRN Dos-Area-Produkt (Gycm2) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Lungor Hötorget lab 1 Hötorget lab 3 Samariterhemmet lab 1 DRN Dos-Area-Produkt (Gycm2) Ländrygg Hötorget lab 1 Hötorget lab 3 Samariterhemmet lab 2 DRN 18 (19)
19 Nya planerade mål för patientsäkerhetsarbetet 2015 Ytterligare höja kvaliteten på omhändertagandet av patienter utifrån patientenkäter, synpunktskort samt dialog med patienten Arbetet med strukturerad journalgranskning fortsätter och utvecklas Utöka kontinuerligt kunskapsutbyte mellan remittent och radiolog Öka patientsäkerheten i röntgenprocessen genom att implementera förslag från ISO-revision och SSM-inspektion. Strålskyddsavvikelser ska ha bedömts av strålskyddsexpert inom sju dagar Stödja avdelningsgemensamma processer genom att vidareutveckla gemensamma stödprocesser för IT, kvalitet, strålsäkerhet samt harmonisera metodböcker och visningsprotokoll. Den som slutar att vilja förbättras slutar snart att vara bra Anne-Sophie Sjöberg, VD 19 (19)
Version: 1.0. Patientsäkerhetsberättelse 2015
Version: 1.0 Patientsäkerhetsberättelse 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under 2015... 4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2015...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Version: 1.0 Innehållsförteckning Inledning... 2 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under 2015... 3 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2015...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merChecklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKvalitets- och miljöbokslut 2012
Kvalitets- och miljöbokslut 2012 Version 1.1 Kvalitets - och miljöbokslut 2012 1. Inledning Medicinsk Röntgen bedriver kostnadseffektiv radiologisk diagnostik av hög kvalitet till nytta för patienter,
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merUtarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Läs merHandlingsprogram avvikelsehantering
Diarienr Författare Version Godkänd av Giltigt fr o m Handlingsprogram avvikelsehantering Handlingsprogrammets syfte: tydliggöra ansvar, rutiner och arbetssätt för arbetet med avvikelser på enheten. Handlingsprogrammet
Läs mer2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM
Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merOdontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för 2016
1 (4) Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Kostnadsställenummer I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 7 kap 2 och 3 redovisar verksamhet... sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merVårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merAnmälan och utredning enligt Lex Maria
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care
Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care Qualimax är Carema Cares ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Carema Cares ledning fastställer kvalitets- miljö
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merAvvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin
Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin Inledning Förvaltningens rutin för avvikelser utgår ifrån Avvikelsehantering- hälso- och sjukvård riktlinje, som i sin tur utgår ifrån lagar och föreskrifter.
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merAnnika Nilsson,
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten
Läs mer