Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. DHRs idéskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. DHRs idéskrift"

Transkript

1 1 Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet DHRs idéskrift

2 2 Innehåll Historik och ideologi sid 3 människovärde, egen erfarenhet, välgörenhet, diskriminering Rätt till lika villkor för alla medborgare sid 9 jämlikhet, ökad medvetenhet, forskning, jämställdhet, rättsäkerhet, hot och våld, etik Otillgänglighet är diskriminering sid 15 tillgänglighet och användbarhet, yttrandefrihet, politiskt deltagande, kultur och fritid Fri rörlighet sid 21 allmänna kommunikationer, färdtjänst, bilstöd Förutsättningar för självständighet sid 24 personlig assistans, hemtjänst, utbildning, arbete, hjälpmedel, habilitering och rehabilitering I vardagen känns politiken in på bara skinnet sid 32 personlig integritet, familjeliv, hälsa, levnadsstandard, åldersdiskriminering Internationellt samarbete sid 38 Förbundet Unga Rörelsehindrade sid 39 Redaktör: Erika Wermeling, Brödtext Stockholm 2013 Sammanfattningen av FN-konventionens artiklar är en bearbetad version från Handikappförbunden

3 3 Historik och ideologi Inledning Det började i Göteborg DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder bildades 1923 på initiativ av Anna Vogel, föreståndare på Vanföreanstalten i Göteborg. Då löd namnet Kamratföreningen De Vanföras Väl (DVV) och målgruppen var elever som lämnat institutionslivet. Liknande föreningar kom att bildas i Helsingborg och i Stockholm. DVV utvecklades snabbt till en folkrörelseorganisation med krav på arbete, hjälpmedel och tillgängliga fordon på agendan bytte förbundet namn till De Handikappades Riksförbund (DHR) ändrades namnet till DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Förkortningen DHR är densamma men betydelsen är en annan. Nu utläses DHR Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet. För full jämlikhet, jämställdhet och delaktighet Under alla år har DHR arbetat för att sätta in livsvillkoren för personer med nedsatt rörelseförmåga i ett samhällsperspektiv, snarare än att lägga vikt vid medlemmarnas diagnoser. Medlemmarnas erfarenheter och upplevelser av att vara medborgare i samhället har alltid varit centrala. Sättet att beskriva personer med funktionsnedsättning har utvecklats idag

4 4 sätts människan, med alla sina rättigheter, i centrum istället för hennes funktionsnedsättning. Vilka ord vi använder är viktiga därför att de signalerar vad som krävs av ett samhälle som möter alla medborgare likvärdigt och jämställt. DHRs huvuduppgift är att arbeta för full jämlikhet, jämställdhet och delaktighet i samhället. Organisationen är demokratisk och ideell samt partipolitiskt och religiöst obunden. DHRs ideologi och det policydokument som antas av förbundsmötet är grundstommen för arbetet. Medlemmarna i DHR bedriver aktivt funktionshinderpolitiskt arbete, opinionsbildning och informerar om frågor som rör personer med nedsatt rörelseförmåga. De flesta har själva nedsatt rörelseförmåga. Funktionshinderpolitik genomsyrar hela samhället Funktionshinderpolitik är inget särintresse utan totalt avgörande för genomslaget inom all annan samhällspolitik. Ansvaret för alla människors delaktighet ska hanteras där det hör hemma, alltså inom varje politikområde. Inom många sakpolitiska områden vi arbetat med lokalt, regionalt och nationellt har det skett stora förändringar över tid. Men mycket återstår innan samhället är tillgängligt och användbart för alla. Innan förutsättningarna för delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet lett till reella möjligheter för alla medborgare att likvärdigt utöva sina rättigheter och skyldigheter. På europeisk nivå opinionsbildar DHR för att påverka beslut som sedan klubbas igenom i svenska riksdagen. Det händer att EU ligger före Sverige när det gäller krav som syftar till att öka rörelsefriheten. I de fallen driver EU på en snabbare

5 5 utveckling i Sverige. Framför allt inom transportområdet har EU-kraven på tillgänglighet skärpts. Samtidigt sker det bakslag i lagstiftning och praxis som begränsar våra liv på områden där rättigheterna tidigare ökat. Det är mycket oroande tendenser. Kampen för våra rättigheter kan aldrig vila. Den är ständigt pågående. en tar avstamp i FN-konventionen DHRs idéskrift vilar på FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antogs av riksdagen i november Alla länder som antagit konventionen är skyldiga att respektera och främja rättigheterna samt se till att medborgarna skyddas från diskriminering. Konventionen tydliggör vad som krävs av staten för att leva upp till alla medborgares lika rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i alla delar av samhället. Det är regeringen, myndigheterna, regionerna, landstingen och kommunerna som ansvarar för att skyldigheterna fullgörs inte exempelvis enskilda näringsidkare. Konventionens artiklar är grunden för vår politik. Förutom artiklarna som täcker olika sakområden finns åtta övergripande principer som ska genomsyra samhällets alla områden och beslut. ens kapitel hänvisar till de artiklar som kan användas som stöd i arbetet inom respektive område. Konventionens åtta principer är: Respekt för människors lika värde och självständighet, deras oberoende och frihet att göra egna val. Icke-diskriminering. Full delaktighet i samhället. Respekt för olikheter och accepterandet av att människor med funktionsnedsättning är en del av mänsklighetens mångfald och natur. Lika möjligheter.

6 6 Tillgänglighet. Jämställdhet mellan män och kvinnor. Respekt för utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet. Det finns också bestämmelser om hur länderna ska samla in information, statistik och forskning som identifierar hinder i samhället, och om hur länderna ska övervaka att konventionen följs. Människovärdet är okränkbart DHR erkänner principen om alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inget samhälle, ingen grupp eller enskild person har rätt att kränka människovärdet hos en individ eller grupp. Ett samhälle kan aldrig delas upp i fullvärdiga och inte fullvärdiga medborgare, där en del utsätts för diskriminering som leder till utanförskap. Människor med funktionsnedsättning har rätt till sina liv, vilket innebär att ett skadat foster aldrig få utgöra grund för abort. DHR tar inte ställning till abort av andra skäl. Utvecklingen av genteknik, gentester, genterapi och fosterdiagnostik påverkar synen på personer med funktionsnedsättning negativt. Det är mycket viktiga frågor för oss. DHR tar avstånd från legalisering av aktiv dödshjälp. Dödshjälp innebär att ifrågasätta av livets okränkbarhet. Vi vill ha livshjälp, inte dödshjälp. Egen erfarenhet avgörande kunskap Samarbetet med funktionshinderrörelsen är centralt i konventionen. En av artiklarna, artikel 4, slår fast rätten för personer med funktionsnedsättning att

7 7 påverka utvecklingen av frågor som rör oss. Sverige ska nära samråda och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning genom de organisationer som företräder dem. Det måste bli verklighet på alla nivåer i samhället och över hela landet. Ingen erfarenhet kan jämföras med den självupplevda. Därför är det i första hand medlemmar med egna erfarenheter av nedsatt rörelseförmåga som ska representera DHR och föra organisationens talan. Respekt för varandras funktionsnedsättningar är avgörande för vårt arbete. Medlemmarna definierar själva sina behov och mål. Genom självupplevd erfarenhet blir vi en trovärdig organisation. Vår kunskap och kompetens efterfrågas i många olika sammanhang. Det är ett kvitto på vår trovärdighet, men förutsätter att vi har tillräckliga resurser för att bedriva verksamheten. Men stödet till organisationer inom funktionshinderrörelsen har succesivt urholkats. Det är inte förenligt med konventionens krav på nära samråd. Dessutom negligeras allt oftare skyldigheten att samråda med funktionshinderrörelsen när något som berör våra levnadsvillkor ska utredas. Välgörenhet förlegat sedan länge Välgörenhet grundas på ett ojämlikt förhållande där den politiska och ekonomiska makten ger av sitt överflöd till dem som betraktas som maktlösa. Välgörenhet är inte vägen till att få sina grundläggande behov tillgodosedda för någon. I ett samhälle som utgår från mänskliga rättigheter och människors lika värde finns ingen plats för välgörenhet. Därför ska DHR inte delta i olika välgörenhetsinsamlingar. Stöd i olika former till organisationens målsättning och ideologi ser vi som en solidaritetshandling och är enligt DHRs mening inte välgörenhet.

8 8 Kalla diskriminering vid dess rätta namn Ett tillgängligt och användbart samhälle som inte diskriminerar utan förverkligar det likvärdiga medborgarskapet är den bärande idén i skriften som du har framför dig. Ingen människa ska behöva acceptera att skiljas från sitt sällskap för att gå in sido- eller bakvägen till teatern, mötet eller vallokalen eller att inte alls komma in. Samhällets tillgänglighet och användbarhet spänner från promenaden med vännerna på stan till möjligheten att utöva demokratiska rättigheter och skyldigheter. Bristande tillgänglighet och användbarhet är diskriminering.

9 9 Rätt till lika villkor för alla medborgare Full delaktighet Alla människor är lika inför lagen och alla medborgare har lika rättigheter och lika skyldigheter. Det är förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning, enligt svensk lag och internationella konventioner. Jämlikhet och ickediskriminering gäller alla Lika villkor ska gälla för alla medborgare. Diskriminerande lagstiftning ska försvinna. Diskrimineringsskyddet finns för att vi på egen hand ska kunna utöva våra rättigheter och skyldigheter i praktiken. Staten har ansvar för att alla människors rätt att inte diskrimineras verkligen gäller. Det som står i lagarna är också viktiga politiska markeringar som påverkar människors inställning till varandra. Lagarna förmedlar och återspeglar normer och värderingar. Sverige har fortfarande lagar som diskriminerar människor med funktionsnedsättning. Skyddet mot diskriminering är inte tillräckligt brett. Exempelvis omfattar inte hetslag- Konventionens artiklar: Artikel 5 Jämlikhet och ickediskriminering Alla människor är lika inför lagen och har rätt till lika skydd och förmåner. Staterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Positiv särbehandling är inte diskriminering.

10 10 stiftningen i brottsbalken personer med funktionsnedsättning. Skollagen begränsar i praktiken det fria skolvalet eftersom skolor kan säga nej till elever som behöver omfattande stöd, om stödet kostar mycket eller innebär att skolan får göra stora omorganisationer. Ökad medvetenhet nyckeln till respekt Samhället målmedvetet ska arbeta för mer kunskap och ökad medvetenhet, för att säkerställa mänskliga rättigheter och full delaktighet. Människor ska mötas med respekt. Erfarenheter av att leva med nedsatt rörelseförmåga måste tas till vara och respekteras. Rättigheten till full delaktighet i samtliga delar av samhället ska bli verklighet. Antalet forskningsprojekt om levnadsförhållanden ska flerfaldigas och ske i samarbete med personer med egen erfarenhet av forskningsfrågorna. Sverige har kommit långt med att skriva in rättigheter för personer med funktionsnedsättning i lagar och andra bindande dokument. Men glappet mellan teori och praktik är stort. Fortfarande diskrimineras människor dagligen och möts av fördomar. Många känner sig kontrollerade, ifrågasatta och misstrodda i mötet med myndighetspersoner i situationer där man dessutom är beroende och därmed i underläge. Den yttersta konsekvensen av fördomar och negativa attityder är att människor inte behandlas på ett rättsäkert sätt. När kunskapen och medvetenheten om förutsättningar för full delaktighet brister hos politiker och tjänstemän fortsätter våra rättigheter att begränsas. Sverige ska följa utvecklingen av levnadsförhållanden, och regelbundet rapportera till FN. Men forskningen om hur förutsättningar och samhällsfaktorer Artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Staterna ska särskilt uppmärksamma att kvinnor och flickor har tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning ska ha tillgång till alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Artikel 8 Ökad medvetenhet Varje stat ska vidta åtgärder för att höja medvetenheten om frågor som har med funktionsnedsättning att göra. Artikel 10 Rätten till liv Varje människa har rätt till livet och varje land ska säkerställa att människor med funktionsnedsättning har den rätten på samma villkor som andra.

11 11 påverkar våra livsvillkor är ett eftersatt område. Forskning om personer med funktionsnedsättning sker i störst utsträckning inom naturvetenskapen. Det behövs mer samhällsvetenskaplig forskning för att belägga hur strukturerna i samhället förändras och påverkar oss. Det behövs också mycket mer brukarmedverkan i forskningen. Om personer med egna erfarenheter av forskningsområdet själva är med kommer forskarna att bli bättre på att formulera forskningsfrågor och förhoppningsvis blir resultaten mer mångfacetterade. Forskning får naturligtvis aldrig kränka dem som är med i ett forskningsprojekt. I media speglas personer med funktionsnedsättning väldigt ofta antingen som offer eller hjältar. Och sällan i någon annan roll än som just funktionshindrad. Det är långt ifrån intentionerna i FNkonventionen. Mediebilderna påverkar människor i stor utsträckning. Bilderna skulle förändras om fler gavs och själva tog plats i andra roller. Fler medarbetare med egen erfarenhet inom tv-, radio- och tidningsproduktioner skulle kunna påverka mediebilden. Rättsäkerhet för gärningsman och brottsoffer Rättssystemets tillgänglighet ska öka. Kvinno- och mansjourer måste få tillräckliga förutsättningar att ta emot alla som söker sig dit. Tillgång till rättssystemet på lika villkor är en bärande del i de medborgerliga rättigheterna. Det förutsätter att alla medborgare kan delta i rättegång som åtalad, brottsoffer eller vittne, men också att bli hörda av polisen och delta i förberedelser inför domstolsförhandlingar. Människor behöver olika slags stöd för att berätta vad de varit med om eller vad de själva gjort. Därför måste tillgängligheten i rättssalarna och på fängelser förbättras, liksom utbildningen för poliser och anställda på fängelser Artikel 11 Risksituationer och humanitära nödlägen Staterna ska säkerställa skydd och säkerhet för människor med funktionsnedsättning som är i risksituationer. Artikel 12 Likhet inför lagen Människor med funktionsnedsättning har rätt att i alla sammanhang bli erkända som personer i lagens mening. Artikel 13 Tillgång till rättssystemet Tillgången till rättssystemet ska gälla för människor med funktionsnedsättning på lika villkor som för andra. Staten ska främja utbildning för personal inom rättsväsendet.

12 12 i att möta personer med olika förutsättningar. Ingen människa ska behöva bli utnyttjad, utsättas för våld eller övergrepp i sitt hem eller någon annanstans. Ändå händer det. Att vara beroende av andra ökar risken för både kvinnor och män att bli utsatta för våld eller övergrepp. Kvinnor med funktionsnedsättning är lika utsatta som kvinnor utan. Trots det är det många våldsutsatta kvinnor som inte söker stöd eller är missnöjda med stödet de får. Män med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar i högre grad än män utan funktionsnedsättning. Tillgängliga kvinno- och mansjourer och skyddade boenden är ett måste om samhället ska kunna ta emot dem som söker hjälp. Utnyttjande, våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning måste identifieras och uppmärksammas i mycket större utsträckning än vad som sker idag. Alla medborgare har också rätt till sekretsskydd för personuppgifter och annan information om dem. Fokus på kvinnor och barn Villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning ska synliggöras. Barnkonventionen ska följas. Könsmönstren mellan kvinnor och män är desamma bland personer med funktionsnedsättning som bland alla andra. Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor, sämre upplevd hälsa, tjänar mindre, jobbar deltid i större utsträckning och mer sällan har bil jämfört med män med funktionsnedsättning. Flickor och kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för flerfaldig diskriminering på grund av både kön och funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet i Sverige ligger långt fram. Men analysen av skillnaden i villkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning måste bli mer omfattande. Därför behövs könsuppdelad statistik för att få syn på, och kunna göra något åt, ojämställdheten Artikel 14 Frihet och personlig säkerhet Människor med funktionsnedsättning ska ha samma rätt till frihet och personlig säkerhet som andra. Artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Ingen får utan sitt fria samtycke utsättas för medicinska eller vetenskapliga experiment. Artikel 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Statera ska vidta åtgärder för att skydda människor med funktionsnedsättning. Det gäller i och utanför hemmet.

13 13 mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. I barnkonventionen är barnets bästa ett fundamentalt begrepp. Rättigheterna i barnkonventionen måste gälla barn med nedsatt rörelseförmåga i full utsträckning för att de ska ha samma möjligheter som andra barn att utvecklas och bli delaktiga i samhället. Barn har rätt att uttrycka åsikter i frågor som berör dem och de har rätt att få stöd för att kunna göra det. Det behövs bättre samordning kring stödet och insatserna måste vara likvärdiga oavsett var i landet barnet bor. Utan tillgängliga förskolor och lekplatser begränsas chanserna att vara med andra barn avsevärt. Barn har rätt att vara i miljöer där de kan vara delaktiga. Skydd för livet och i hotfulla lägen Den medicinska etiken ska värdera alla människors liv lika högt. Nedsatt rörelseförmåga får aldrig påverka bedömning om livsuppehållande behandling. Hot och våld mot personer i situationer där maktförhållanden är ojämlika ska uppmärksammas och tas på allvar. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska få fullgott skydd i risksituationer och humanitära nödlägen. En funktionsnedsättning ska inte leda till döden efter skada eller olycksfall som kunde ha förhindrats, eller på grund av brister i sjukvården. Det är ett exempel på vad rätten till sitt eget liv och att inte utsättas för bestraffning, förnedrande behandling eller tortyr kan betyda i Sverige. Ändå vet vi att människor inte alltid får tillräckliga resurser inom vården för att överleva. Artikel 22 Respekt för privatlivet Ingen människa med funktionsnedsättning får utsättas för ett godtyckligt eller olagligt ingripande i sitt privatliv. Artikel 31 Insamling av statistik och information Staterna ska samla in information, statistik och forskningsrön och ta fram riktlinjer som bidrar till genomförandet av konventionen och till att identifiera och bemöta hinder som människor med funktionsnedsättning ställs inför. Artikel 34 Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning FNs särskilda kommitté som övervakar hur rättigheterna i konventionen efterlevs. Två år efter att ett land har ratificerat konventionen ska en rapport lämnas. Därefter vart fjärde år.

14 14 De medicinsk-etiska riktlinjerna värderar i praktiken inte alla människors liv lika högt. Bedömningen om när livsuppehållande behandling ska sättas in, eller avbrytas, ställer frågan om vad en människas liv är värt på sin spets. Ingen människa ska behöva acceptera att ingå i medicinska eller vetenskapliga experiment utan att först själv ha gett sitt godkännande. Ingen ska heller behöva finna sig i att utsättas för hot och våld i verksamheter som hör till socialtjänstlagen eller LSS. I risksituationer och humanitära nödlägen ska personer med funktionsnedsättning ha samma skydd som andra. Det förutsätter tillgängliga larmsystem och utrymningsvägar samt kompetens hos räddningstjänsten. Och inte minst beredskap och strategier för att evakuera personer med nedsatt rörelseförmåga hos dem som driver verksamheten i byggnaden eller inom kollektivtrafiken. Aktuell information om brandceller i publika lokaler måste finnas tillgänglig. Extra viktigt är förstås det i vägtunnlar, allmänna kommunikationer och andra utrymmen under jord. Skulle en naturkatastrof inträffa måste kommunens handlingsplaner säkerställa skydd och säkerhet till alla medborgare. Långt ifrån alla kommuner har analyserat hur det ska gå till, vilket är anmärkningsvärt.

15 15 Otillgänglighet är diskriminering Vi går inte in genom bakdörren En tillgänglig och användbar miljö är en förutsättning för att vara oberoende och att delta fullt ut i samhällslivet. I ett tillgängligt samhälle är vi fullvärdiga samhällsmedborgare. Alla människor har rätt att ta plats och vara synliga i samhället. Bristande tillgänglighet är att utestänga människor, både bokstavligt och bildligt. Tillgänglighet och användbarhet signalerar att du är välkommen Fysisk miljö, information och kommunikation ska göras tillgänglig och användbar för alla. Särlösningar är inte acceptabla. Bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Befintliga lagar ska följas. Kontrollinstanserna ska vara verksamma och sanktionerna kännbara för den som bryter mot bygglagstiftningen. Begreppen tillgänglighet och användbarhet ringar tillsammans in kraven som ställs i svensk bygglagstiftning. Lokaler och utemiljöer är tillgängliga om kan alla ta sig dit samma väg, och väl där röra sig utan Konventionens artiklar: Artikel 9 Tillgänglighet För att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och fullt ut kunna delta på livets alla områden ska staterna se till att samhället blir tillgängligt. Det handlar bland annat om den fysiska miljön, transporter, information, kommunikation, IT och olika tjänster.

16 16 att hindras av till exempel nivåskillnader, tunga dörrar eller smala dörröppningar. Användbarhet betyder att lokaler och miljöer kan användas till det de är avsedda för, och att verksamheten som bedrivs där ska fungera för dem som den är avsedd för. Omvägar, varuhissar eller låsta liftar och personhissar som inte går att manövrera på egen hand är exempel att miljön inte användbar. Den som är på kurs, besöker en myndighet eller handlar kläder ska kunna använda lokalen precis som alla andra, på ett begripligt och logiskt sätt. Särlösningar oacceptabla Särlösningar är oacceptabla därför att de signalerar att olika villkor gäller för olika medborgare i samhället. Att alla människor inte räknas som lika viktiga och lika värdefulla. Det som är bekvämt för alla är helt nödvändigt för många av oss. Många gånger är tillgängligheten och användbarheten avgörande för om det är möjligt att delta i olika delar av samhällslivet. Därför går det inte att kompromissa om tillgänglighet. Vi måste kunna ta för givet att vi har tillträde till alla delar av samhället. Otillgänglighet byggs fortfarande in kontinuerligt och permanent i nya hus. Det leder till kostsamma efterhandskonstruktioner som dessutom blir särlösningar. Vi ser också att byggnader och platser som till en början varit tillgängliga blir mer otillgängliga när de renoveras. Det är extra bekymmersamt. Kraven på tillgänglighet i bostäder riskerar att sänkas, framförallt i mindre bostäder som studentlägenheter. För oss minskar en redan liten bostadsmarknad. Dessutom blir behovet av bostadsanpassning större. Bostadsanpassning ska göras utifrån var och ens behov, men vi vet att miljontals kronor av bostadsanpassningsbidraget varje år går till att rätta till rena byggnadsfel. Det här blottlägger också ett mycket kortsiktigt tänkande för kanske kommer dagens studentlägenheter att bebos av morgondagens äldre? Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Människor med funktionsnedsättning ska kunna utöva sin yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt ta emot och ge information. I offentliga sammanhang ska staterna göra det möjligt att använda till exempel teckenspråk och punktskrift liksom alla andra medel, former och format som kan göra kommunikationen tillgänglig. Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet Staterna ska garantera att människor med funktionsnedsättning kan delta i den politiska processen på samma villkor som andra. I samband med val ska staterna säkerställa att valprocedurer och material är tillgängligt.

17 17 Hållbara miljöer Kraven på tillgänglighet och användbarhet anger miniminivåer. Design för alla bör vara utgångspunkt när gatumiljöer anläggs och fastigheter byggs. Då blir våra gemensamma miljöer funktionella och estetiska, utan hinder som måste åtgärdas i efterhand. Tillgänglighet, användbarhet och design för alla är en naturlig del i samhällsplaneringen och avgörande för att utveckla hållbara miljöer. Den första lagen om tillgänglig samhällsplanering kom redan skrevs bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder in i plan- och bygglagen. Hindren skulle byggas bort på en gång, men så blev det inte trädde en ny plan- och bygglag i kraft som innebar skärpta krav på kontroll av att bestämmelserna om tillgänglighet verkligen följs. Ansvaret för bristerna ska tas där det hör hemma. Fastighetsägarna och näringsidkarna har ansvar för att lokaler är tillgängliga och användbara. Byggherrarna och politikerna och tjänstemännen i kommunernas byggnadsnämnder ansvarar för att lagar följs. Staten, kommunerna och landstingen för offentliga lokaler. Det är samhällets skyldighet att utforma och bedriva sin verksamhet så att den kommer alla medborgare till del. Det är diskriminering Bristande tillgänglighet är diskriminering. Sanktioner måste finnas mot den som bortser från tillgänglighet och användbarhet. Och den som diskrimineras måste ha möjlighet att få sin sak prövad. Alltför lång tid har gått utan att politikerna utvidgat skyddet mot diskriminering i den fysiska miljön, som redan finns inom arbetsliv och högskola, till att gälla även andra samhällsområden. Bristande tillgänglighet måste kallas vid sitt rätta namn. Det är diskriminering. Sverige tjänar på ökad tillgänglighet och användbarhet. Delaktighet minskar utanförskap. Den som kommer in på arbetsplatsen kan arbeta, försörja sig och betala skatt Den som kommer in i en butik kan handla där. Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Människor med funktionsnedsättning ska kunna delta i kulturlivet på lika villkor som andra. Lokaler, material och aktiviteter ska vara tillgängliga. Det gäller också rekreation, fritidsverksamhet och idrottsverksamhet. Människor med funktionsnedsättning ska också få erkännande och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

18 18 DHRs unika kompetens och erfarenhet utgår från att vi företräder personer med nedsatt rörelseförmåga. För tillgänglighet och användbarhet inom andra områden hänvisar vi till andra organisationer inom funktionshinderrörelsen. Förbundens krav strider inte mot varandra. Rätt att rösta och vara politisk aktiv Alla medborgare ska ha lika möjligheter att rösta i anvisad röstlokal. Rätten att behålla valhemligheten ska vara en självklarhet. Rättigheten att engagera sig i det offentliga och politiska livet måste säkerställas. Allas rätt till yttrandefrihet och tillgång till allmänna handlingar ska säkras. Tillgänglighet har också djupt demokratiska dimensioner. Den svenska grundlagen fastställer alla medborgares rätt att rösta och att delta i det politiska livet. Men det går inte att rösta i anvisad röstlokal om lokalen inte är tillgänglig och användbar. Eller att behålla valhemligheten om man har svårt att läsa valsedeln på egen hand. Enligt vallagen ska alla röstlokaler vara tillgängliga. Trots bestämmelserna är många vallokaler inte tillgängliga och användbara för röstberättigade personer med nedsatt rörelseförmåga. Vi ser dock med tillförsikt att luckorna i lagen täpps till. De politiska partierna har få aktiva med funktionsnedsättning, vilket är en tydlig signal om förutsättningarna för att kunna delta i det politiska och offentliga livet måste förbättras. För att delta i partiarbete och i lokala samhällsdebatter krävs tillgängliga lokaler såväl som tillgänglig information. Begränsningar i färdtjänsten kan också hindra personer från deltagande. Yttrandefriheten och rätten att ta del av offentliga handlingar kringskärs av

19 19 bristande tillgänglighet eftersom det saknas krav på att rätten att få information i alternativa format. Riktlinjer för statliga myndigheter finns, men inget lagkrav. Kultur och fritid i högsta grad en fråga om tillgänglighet Kulturevenemang ska hållas i lokaler som är tillgängliga och användbara. Kultur- och idrottslivet ska vara öppet för alla, besökare såväl som medverkande. Personer med nedsatt rörelseförmåga ska ha rätt till idrotts- och fritidshjälpmedel. Sitta i publiken eller stå på scenen. Möjligheten att ta till sig kultur, oavsett om det är som besökare eller utövare får inte inskränkas på grund av funktionsnedsättning. Konsertbesökaren måste kunna ta sig in i arenan. Skådespelaren eller sångerskan in i logen och ut på scenen. Personer med funktionsnedsättning tar inte lika ofta del av kulturutbudet som befolkningen i övrigt. Personer med nedsatt rörelseförmåga går mer sällan på teater, bio, konsert, vernissage eller museum än snittbefolkningen. Framför allt beror det på bristande tillgänglighet både i lokalerna och kring hur verksamheten är uppbyggd. Kunskap om vad som krävs för att människor ska kunna delta likvärdigt saknas. I många av landets kulturinstitutioner kan besökare som använder rullstol inte ta sig till de publika delarna entré, toaletter och salongen. Inne i lokalerna splittras sällskap när besökare med rullstol hänvisas till särskilt anvisade platser. Det är omodernt att inte själv få välja var man vill sitta och med vem. Personlig assistans, ledsagning och fungerande färdtjänst är också nödvändiga

20 20 förutsättningar för att ta sig till teatern eller replokalen. Begränsad ekonomi avgör förstås också utrymmet för kultur, nöje och semester. Idrott, natur och rekreation ger bättre hälsa och ökar livskvaliteten, och läkare rekommenderar ofta motion i olika former. Men i praktiken har personer som i högst utsträckning behöver det svårast att ta del av utbudet. Det kan vara svårt att hitta tillgängliga idrottsaktiviteter. Dessutom saknas ofta överhuvudtaget information om tillgängligheten. Det är också svårt att få hjälpmedel att använda just för idrott och fritid. Självklart ska också naturområden, campingplatser och andra anläggningar göras mer tillgängliga. Ingången till idrottsintresse sker många gånger genom idrotten i skolan. Därför kan inte elever befrias från stora delar eller hela idrottskurser på grund av nedsatt rörelseförmåga. Skolan har skyldighet att anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar, elever har rätt att delta och bedömas utifrån sin förmåga.

DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder IDÉ SKRIFT

DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder IDÉ SKRIFT DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder IDÉ SKRIFT Antagen vid förbundsmötet 2013 DHR Idéskrift Redaktör: Erika Wermeling, Brödtext Stockholm 2013 Tryck: Trycknu 2014 Sammanfattningen av FN-konventionens

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Valmanifest 2006 DE HANDIKAPPADES RIKSFÖRBUND

Valmanifest 2006 DE HANDIKAPPADES RIKSFÖRBUND Valmanifest 2006 DE HANDIKAPPADES RIKSFÖRBUND STOPPA DISKRIMINERINGEN! 2 Den 17 september går svenska folket till val för att rösta fram sina blivande beslutsfattare i riksdag, kommuner och landsting för

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Inspel i valrörelsen Vi har väntat länge nog! Stat, regioner, landsting och kommuner behöver en rejäl tempoökning för att leva upp till sina mål och åtaganden. Den politiska viljan

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället. Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Visions- och Målprogram

Visions- och Målprogram Visions- och Målprogram VISIONSDOKUMENT MISSION Förbundet Unga Rörelsehindrade ska fungera som en motpol mot alla orättvisor och för att reagera å våra medlemmars vägnar. Även för att erbjuda möjlighet

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Valplattform för Synskadades Riksförbund Vi har väntat länge nog! STAT, LANDSTING OCH KOMMUNER - nu är det dags att öka tempot rejält för att leva upp till era mål och åtaganden. Den

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun Kommunstyrelsens kontor Handikappolitiskt program för Södertälje kommun alla nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Antagen av kommunfullmäktige i oktober 2011 Vision och grundläggande utgångspunkter Södertälje

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ulrika Gani ulrika.gani@mfd.se www.mfd.se Myndigheten för delaktighet Bildades 1 maj 2014 och är en sammanslagning av Handisam

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4 Vad är värdegrunden

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet LÄTTLÄST Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2016

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Program för funktionshinderpolitiken

Program för funktionshinderpolitiken OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomas Österberg 2015-05-25 OSN-2015-0125 Omsorgsnämnden Program för funktionshinderpolitiken Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Förord. Lilly Bäcklund Kommunstryrelsens ordförande. John-Gunnar Jönsson Kommunchef

Förord. Lilly Bäcklund Kommunstryrelsens ordförande. John-Gunnar Jönsson Kommunchef Förord En av fem som lever i Lycksele kommun har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, psykisk funktionsnedsättning, allergi eller

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Yttrande över remissförslag Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (KSKF/2016:132)

Yttrande över remissförslag Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (KSKF/2016:132) Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:299 Thomas Åkerblom Telefon 016-710 22 96 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över remissförslag

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Ärendet

Läs mer

Handikappolitisk plan

Handikappolitisk plan Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten

Läs mer