Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m.

Transkript

1

2 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser för universitet Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2009 för universitet. 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Gemensamt för universitet och högskolor Mål: Kvalitet i verksamheten Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Mål: Kvalitetsarbetet Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i utbildning och forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete ska förbättras. Kvalitetsarbetet ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål och relateras till det omgivande samhällets behov. Den pedagogiska kompetensen vid lärosätet ska vara hög och utvecklingen stödjas av lärosätets ledning. Särskilt ska en ökning ske av andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Likaså ska andelen lärare som har genomgått utbildning för handledare inom utbildning på forskarnivå öka. Återrapportering av målen Kvalitet i verksamheten respektive Kvalitetsarbetet Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka insatser som har prioriterats högst i kvalitetsarbetet och hur dessa insatser har bidragit till att höja kvaliteten. Vidare ska av årsredovisningen särskilt framgå vilka insatser som har prioriterats av lärosätets ledning för att förbättra den pedagogiska kompetensen vid lärosätet. Mål: Internationalisering Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka. 1

3 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser Återrapportering Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka mål för internationaliseringsarbetet som tidigare har beslutats av lärosätet samt resultatet i förhållande till dessa mål. Av denna redovisning ska framgå hur den internationella dimensionen i lärosätets utbildningar och forskning har beaktats samt hur lärosätet i sin verksamhet använder sig av mångfalden i det svenska samhället. Redovisningen ska även beskriva den internationella rörligheten avseende antalet kvinnor och män bland studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive studenter inom utbildning på forskarnivå, lärare och annan personal, i synnerhet i förhållande till utbildningsprogram inom den Europeiska unionen. I redovisningen av antalet utresande studenter och lärare ska antalet inom lärarutbildningen redovisas särskilt. Lärosätena ska även redovisa hur deras arbete relaterar till och bidrar till att uppfylla målen i den nationella strategin för internationalisering av den högre utbildningen som presenterades i propositionen Ny värld ny högskola (prop. 2004/05:162). I redovisningen ska lärosätena också redogöra för hur studenter från andra länder påverkar verksamheten och de ekonomiska förutsättningarna inom lärosätena. I årsredovisningen för 2009 ska de förändringar som skett sedan rapporteringen i årsredovisningen för 2006 kommenteras. Mål: Jämställdhet I universitetens och högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Jämställdhetsarbetet ska få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning, där så är relevant. Återrapportering Av årsredovisningen för 2009 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning beträffande - utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar och tekniska utbildningar, - områden inom utbildning på forskarnivå med ojämn könsfördelning, - rekrytering och befordran av lärare, och - rekrytering av studierektorer eller motsvarande Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2009 redovisa vilka resultat som jämställdhetsarbetet inom ovan nämnda områden har lett till. Av årsredovisningen ska även framgå vilka åtgärder som lärosätet har vidtagit för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar, där så är relevant. Rekryteringsmålet för kvinnliga professorer samt universitetens och högskolornas mål för andelen personer av underrepresenterat kön bland 2

4 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser nyrekryterade inom samtliga lärarkategorier kommer att utvärderas. Regeringen avser att återkomma i frågan. Mål: Breddad rekrytering Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet ska förbättras. Återrapportering Universitet och högskolor ska i samband med årsredovisningen för 2008 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) inkomma med upprättade handlingsplaner för fyraårsperioden utifrån resultatet för perioden I samband med årsredovisningen för 2012 ska resultat redovisas utifrån målen i handlingsplanerna för att främja och bredda rekryteringen avseende perioden Denna redovisning ska innehålla kommentarer och analyser av de åtgärder som har vidtagits samt hur målen i handlingsplanerna för breddad rekrytering har uppfyllts under perioden. Lärosätena ska i samband med årsredovisningen för 2012 särskilt redovisa vilka insatser som har gjorts för att bredda rekryteringen till de utbildningar där snedrekryteringen är störst. Av redovisningen ska särskilt framgå hur lärosätena i syfte att bredda rekryteringen till högskoleutbildning har samverkat med gymnasieskolor. Vidare ska redovisas vilka insatser som har gjorts för att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid lärosätet och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet. Övriga mål och återapporteringskrav 1. Samverkan med det omgivande samhället Av årsredovisningen för 2011 ska framgå lärosätets samverkan med det omgivande samhället inom utbildning och forskning. Regeringen avser att återkomma med närmare anvisningar för vad som ska redovisas. 2. Innovationskontor Regeringen avser att återkomma med särskilda anvisningar om vilka uppgifter som ska redovisas i årsredovisningen för 2009 avseende innovationskontor. 3. Holdingbolag Universitet och högskolor ska i sin förvaltning av holdingbolagen följa statens ägarpolicy för statligt ägda företag. Universitet och högskolor som förvaltar ett holdingbolag ska kortfattat i årsredovisningen redovisa holdingbolagets resultat. Redovisningen ska 3

5 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser omfatta holdingbolagets verksamhet och dess uppfyllande av sina finansiella mål t.ex. lönsamhet och kapitalstruktur. Vidare ska av redovisningen framgå på vilket sätt holdingbolaget arbetar tillsammans med lärosätet som holdingbolaget är knutet till och hur gränsdragningen ser ut mellan dessa båda. Holdingbolagen bör, vid behov, fungera också i förhållande till andra universitet och högskolor än det egna. Av respektive lärosätes redovisning ovan ska även framgå sådana samarbeten mellan ett lärosätes holdingbolag och andra lärosäten. Redovisningen bör även omfatta en beskrivning av bolagets väsentliga risker av betydelse för företagets resultat, ställning och framtidsutsikter, liksom investeringar, förvärv och väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut. Slutligen bör styrelsens sammansättning under året redovisas. 4. Samarbeten med andra lärosäten Av årsredovisningen för 2009 ska framgå av varje lärosätes ledning under 2009 beslutade samarbeten med andra såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare i syfte att uppnå ökad profilering och arbetsfördelning. Vidare ska av redovisningen framgå omfattningen på samarbetena och konsekvenser för såväl studenter som lärare och övriga anställda. 5. Årsredovisningen Universitet och högskolor ska i samband med att årsredovisningen för 2009 lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) skicka en kopia av denna till Högskoleverket. 6. Redovisning av upplåtande av lägenhet Av regleringsbrevets bilaga 45 framgår att universitet och högskolor får disponera vissa avgiftsintäkter. Av årsredovisningen ska framgå såväl omfattningen av uthyrning enligt punkten H som uthyrning enligt punkten I i bilaga 45. 4

6 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser 1.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Mål och återapporteringskrav 1. Studenternas etablering på arbetsmarknaden Högskoleverket har i uppdrag att i samverkan med universitet och högskolor utveckla uppföljningen av studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen. Universitet och högskolor ska samverka med Högskoleverket i arbetet. 2. Redovisning av förändringar i utbildningsutbudet Universitet och högskolor ska vart fjärde år redovisa och kommentera förändringar i utbildningsutbudet i förhållande till tidigare redovisade forsknings- och utbildningsstrategier som har lämnats till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i december 2007, särskilt med avseende på såväl studenternas som arbetsmarknadens efterfrågan på lärosätets utbildningar, och avvägningen mellan kurser och program. Den närmast förestående redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för Urvalsgrunder för antagning Från och med antagningen till höstterminen 2008 får lärosätena enligt 7 kap. 13 högskoleförordningen (1993:100) bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Universitet och högskolor ska i samband med årsredovisningen för 2009 redovisa vilka utbildningar och hur stor andel av platserna som har fördelats i enlighet med de av högskolan beslutade urvalsgrunderna. Redovisningen ska avse samtliga antagningstillfällen fr.o.m. höstterminen 2008 t.o.m. höstterminen 2009, lärosätets motiv för att använda av högskolan beslutade urvalsgrunder, vilka metoder som har använts, och en uppföljning av prestationer och studieavbrott bland antagna i respektive urvalsgrupp (dvs. betyg, resultat på högskoleprovet samt av högskolan beslutade urvalsgrunder). 5

7 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser 4. Dimensionering av lärarutbildningen Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk planera för dimensioneringen av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Dimensioneringen ska svara mot studenternas efterfrågan och mot arbetsmarknadens behov. Åtgärder för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen för De lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i regionala utvecklingscentrum. Dessa centrum ska främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Regeringen avser att återkomma i frågan om lärosätenas rapportering efter Högskoleverkets redovisning av uppdraget att utvärdera verksamheten (dnr U2008/4920/S). 5. Uppdragsutbildning Lärosätena får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor eller enligt vissa andra förordningar med bestämmelser om uppdragsutbildning. Av årsredovisningen för 2009 ska framgå de totala intäkterna för anordnandet av sådana utbildningar, såväl poänggivande som icke poänggivande utbildningar, och antalet helårsstudenter i poänggivande utbildningar. Av denna redovisning ska utbildning som givits inom ramen för lärarlyftet särredovisas. 1.3 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Mål och återapporteringskrav 1. Totala omfattningen av studiefinansiering i utbildning på forskarnivå Av årsredovisningen 2009 ska för de doktorander som är antagna vid lärosätet framgå den totala omfattningen av de medel som används för studiefinansiering i utbildning på forskarnivå. Av redovisningen ska framgå hur medlen fördelas på olika finansieringsformer och vetenskapsområde. Redovisning ska ske enligt tabellen nedan. I tabellen ska inte ingå medel för doktorander som är antagna till utbildning på forskarnivå vid lärosätet men som får sin studiefinansiering från någon annan än det redovisande lärosätet t.ex. industridoktorander eller doktorander anställda vid ett annan lärosäte. I förekommande fall ska uppgift lämnas om vilken annan anställning som avses. Av redovisningen ska det även kortfattat framgå hur uppgifterna tagits fram samt lärosätets bedömning av tillförlitligheten i lämnade uppgifter. Av årsredovisningen ska också framgå antalet industridoktorander eller motsvarande samt redovisas vilken definition som använts för dessa. 6

8 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser Se även avsnitt 2 Ekonomisk redovisning, 2.2 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Finansieringsform Vetenskapsområde Humanistisksamhällsvetenskapligtligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt Summa (tkr) Anställning som doktorand Utbildningsbidrag Annan anställning vid lärosätet Stipendier Summa varav anslagsmedel varav externa medel 2. Utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning ska i årsredovisningen för 2009 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå med en sådan inriktning samt resultatet av åtgärderna. 3. Försäkring i samband med klinisk prövning Universitet och högskolor som deltar i kliniska prövningar ska på eget initiativ tillse att lärosätet har ett fullgott försäkringsskydd som täcker lärosätets försök med läkemedel/substanser som framställs i högskolans regi. Detta är påkallat av Läkemedelsförsäkringsföreningens ombildning till aktiebolag, i vilket regeringen inte avser att teckna aktier för lärosätenas räkning. Därmed upphör fr.o.m. den 1 januari 2009 det försäkringsskydd avseende kliniska prövningar som hittills gällt för högskolorna. 2 Ekonomisk redovisning m.m. 2.1 Gemensam redovisning 1. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet under budgetåret 2009 ska enligt avtal mellan staten och vissa organisationer som är medlemmar i Bonus Presskopia ek. för. efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2008 enligt uppgifter från Högskoleverket. 2. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med statligt bidrag till utbildning och tillstånd att utfärda examina kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,3 procent av anslaget för grundutbildning. Dessa kostnader kan, efter ansökan, delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande som ska finansieras av medel under anslaget 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning. 7

9 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser 3. Universitet och högskolor får, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för Grundutbildning, Forskning och forskarutbildning samt Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent. 4. Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamheter enligt bilaga 45, för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor. Avgifternas storlek bestäms i sådana fall av lärosätet, så att full kostnadstäckning uppnås. För avgifter enligt 15 avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet gäller särskilda bestämmelser. Den avgiftsbelagda verksamheten ska särredovisas i årsredovisningen för I detta regleringsbrev framgår i den för varje lärosäte särskilt upprättade bilagan en budget avseende den avgiftsbelagda verksamheten. För avgiftsbelagd verksamhet gäller 23 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Enligt denna paragraf ska en myndighet, om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, till regeringen lämna förslag till hur detta överskott ska disponeras. Av paragrafen framgår vidare att om det i stället uppkommit ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten och detta inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. 5. Universitet och högskolor får ta emot och disponera bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet, och avkastning från donationer. Inkomsterna ska tillföras lärosätets räntekonto. Anslagsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet inom ramen för myndighetens verksamhetsområde, om ändamålet med anslaget inte hindrar detta. När Sverige godkänt avtal med reglering av indirekta kostnader med EU-finansiärer och andra överstatliga organ gäller dessa avtal. I årsredovisningen för 2009 ska det framgå i vilken omfattning anslagsmedel efter beslut har använts för att samfinansiera bidragsfinansierad verksamhet. Redovisningen ska delas upp i de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Både belopp och andel av den totalafinansieringen ska framgå av redovisningen. Universitet och högskolor får disponera de bidrag som erhålls från externa finansiärer. Universitet och högskolor får disponera de bidrag som erhålls från externa finansiärer i den egna verksamheten. 8

10 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser Inkomsterna ska tillföras lärosätets räntekonto. Sådana inkomster kan avse - bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet, och - avkastning från donationer. Universitet och högskolor bör vid finansiering av forskningsprojekt vid universitet och högskolor begära, att andra statliga myndigheter samt stiftelser och andra icke-statliga finansiärer, ska bidra med en proportionell andel av de indirekta kostnaderna förknippade med projektet. Med en proportionell andel avses det insatta bidraget till de direkta kostnaderna från respektive finansiär till projektets totala direkta kostnad. Den del som därvid erhålls utgör den del finansiären ska betala av lärosätets kostnader för det aktuella projektet. De indirekta kostnaderna bör beräknas med utgångspunkt i den modell som tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsammans med vissa finansiärer. Avsikten är inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters, inklusive universitet och högskolors, kostnader för indirekta kostnader utan att anpassa finansieringen av dessa till den faktiska situationen i det enskilda fallet. Undantagna från kravet att bidra med en proportionell andel av indirekta kostnader är EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådant undantag. Anslagsmedel får tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet inom ramen för myndighetens verksamhetsområde, om ändamålet med anslaget inte hindrar detta. Underskott som uppkommer i den bidragsfinansierade verksamheten på grund av att icke-statliga finansiärer inte bidrar med hela sin andel av de indirekta kostnaderna får täckas med medel från anslag, om inte ändamålet med anslaget hindrar detta. Av årsredovisningen för 2009 ska för den bidragsfinansierade verksamheten framgå dels en uppdelning av bidrag i de två områdena, utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, dels andelen bidrag från externa finansiärer och från anslag. 6. Av årsredovisningen för 2009 ska framgå intäkter och kostnader fördelade på de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå. Vidare ska denna redovisning kommenteras. Intäkterna ska redovisas på respektive område fördelade på anslag, avgifter, bidrag, och finansiella intäkter. Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet ska för respektive område, i de fall det ekonomiska 9

11 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser resultatet har påverkats av det ekonomiska resultatet i donationsmedelsförvaltningen, redovisa den påverkan detta medför för området. Kostnaderna fördelade på respektive område ska redovisas fördelade på personal, lokaler, övrigt, och finansiella kostnader. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska en uppdelning göras på utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och på uppdragsverksamhet. För forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå ska en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning. 7. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2009 redovisa kapitalförändring (balanserad och enligt resultaträkningen) per område enligt tabellen nedan. Tabell Kapitalförändring per område Indelning av verksamheten Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa Forskning/ konstnärligt utvecklingsarbete /utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning Summa Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) 8. Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet, som har getts rätt att enligt 12 donationsförordningen (1998:140) förvalta medel i aktier och andra värdepappersfonder, ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex. 2.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdena enligt bilaga 41. För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen (1993:100) ska helårsstudenter beräknas 10

12 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser som antalet studenter som påbörjat studier på kursen multiplicerat med kursens poängtal angivet i högskolepoäng dividerat med 60. Om kursen sträcker sig över mer än ett budgetår, ska antal poäng respektive högskolepoäng på kursen fördelas på budgetåren. Om kursen sträcker sig över mer än en termin, ska alla studenter som för första gången registrerats ingå i beräkningen men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsatt registrering för att deras studier under denna period ska ingå i beräkningen. De studenter som inom tre veckor efter påbörjad kurs anmält avbrott på kursen och som under den tiden inte har blivit godkända på något prov ska inte ingå i beräkningen av anslagsmedel. För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen (1993:100) ska helårsprestationer beräknas som antalet godkända högskolepoäng på kursen eller delkursen dividerat med Belastning på anslag för grundutbildning per den 31 december 2009 i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. ska redovisas i årsredovisningen för 2009 enligt bilaga 43.Vid beräkning av intäkterna ska utgångspunkten vara det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. De universitet som inte har beviljats undantag från delårsrapporten enligt detta regeringsbeslut under avsnittet 2.4 Undantag från vissa bestämmelser punkten 5 a ska vid beräkningen av intäkterna per den 30 juni 2009 ha som utgångspunkt det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i studieregistret. Vid beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ska lärosätet för verksamhet genomförd under 2009 använda de ersättningsbelopp som anges i tabellen nedan under punkten 8 avseende ersättningsbelopp (kronor) som ska tillämpas för budgetåret För eventuella prestationer som genomförts föregående år i december och som inte tidigare ersatts av regeringen ska i stället ersättningen beräknas utifrån de belopp som tillämpades föregående budgetår. Eventuell skillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Av de avtal som staten har slutit med Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping följer att verksamheten vid dessa högskolor ska redovisas på motsvarande sätt som gäller för statliga universitet och högskolor. Om ett universitet eller en högskola redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge rätt till ersättning inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. För ett lärosäte avses med ett anslagssparande de anslagsmedel av ett ramanslag som vid budgetårets slut inte utnyttjats. 11

13 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser Ett anslagssparande får föras över till följande budgetår, om inte regeringen beslutar annat (se även punkt 2 under avsnittet undantag från vissa bestämmelser). Ett universitet eller en högskola som har tilldelats anslagsbelopp som inte får föras över till följande budgetår ska, om medlen tillgodoförts myndighetens räntekonto, betala tillbaka det anslagssparande som överstiger 10 procent av tilldelat takbelopp. Beloppet och räntan på det beloppet fram till dagen för återbetalning, ska betalas till statens centralkonto i Riksbanken snarast efter budgetårets utgång, dock senast när universitetet eller högskolan upprättat årsredovisning. Räntan ska beräknas från senaste årsskiftet till dess betalning sker. Ränteberäkningen ska grundas på den ränta som svarar mot genomsnittsräntan på räntekontot. 3. För flera lärosäten anges i detta regleringsbrev ett högsta antal helårsstudenter som får avräknas inom olika konstnärliga utbildningsområden. Det angivna högsta antalet helårsstudenter innebär även en övre gräns för antalet helårsprestationer som medges ersättning inom tilldelat takbelopp. Ett lärosäte kan inte avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom nämnda konstnärliga utbildningsområden. Om ett lärosäte redovisar fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det antal som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde, får lärosätet avräkna överskjutande antal helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. Av fakturan ska framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt avräknas mot ett annat utbildningsområde. 4. En prognos över beräknat utfall i fasta priser för perioden ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) för anslaget till grundutbildning senast den 23 februari, den 4 maj, den 30 juli, och den 26 oktober. Till redovisningen ska även fogas en prognos över antalet helårsstudenter för respektive budgetår. I prognosen som lämnas i februari 2009 ska samtliga lärosäten kort redogöra för de antaganden som ligger till grund för prognosen. I de prognoser som kommer senare under året ska lärosätet särskilt kommentera eventuella avvikelser jämfört med den föregående redovisade prognosen. Den sista prognosen som redovisas i oktober ska ta hänsyn till eventuella förändringar av tilldelade medel som t.ex. förändringar av tilldelade takbelopp respektive ersättningsnivåer, som 12

14 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser beskrivs efter förslag i olika propositioner. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser under 2009 finns i bilaga 42. Dessa redovisningar ska göras enligt de särskilda anvisningarna i nämnda bilaga och inte elektroniskt via Hermes. 5. Universitet och högskolor ska redovisa utgiftsprognos för vid nedanstående prognostillfällen. Förändringar av redovisade prognoser ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle. Prognoserna ska redovisas i Hermes och lämnas i löpande priser. Utgiftsprognoser lämnas senast den 18 januari, den 26 februari, den 7 maj, den 30 juli, och den 29 oktober. 6. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning) eller av utländska lärosäten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Det lärosäte som köper sådana kurser ska registrera samtliga genomförda prestationer i studieregistret. Sådana kurser ska av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning. 7. Följande regler gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som lärosätena ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som inte redovisats för detta budgetår. B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram vid utländskt universitet motsvarande högst 120 högskolepoäng. Studenterna ska före utlandsvistelsen ha fullgjort studier om minst 60 högskolepoäng vid berört lärosäte. C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare, uppdragsutbildning, och tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser, utöver vad som anges i punkt B ovan. 13

15 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser 8. Följande ersättningsbelopp (kronor) ska tillämpas för budgetåret Utbildningsområde Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation Naturvetenskapligt, tekniskt Farmaceutiskt Vård Odontologiskt Medicinskt Undervisning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning. 2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Institutionen för reklam och PR vid Stockholms universitet. 2.3 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor avsätter för studiefinansiering på anslaget för forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Därmed avses såväl anslag för forskning och forskarutbildning som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet. Se även avsnitt 1.3 Forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och utbildning på forskarnivå, Övriga mål och återrapporteringskrav, punkt 1. 14

16 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser 2.4 Undantag från vissa bestämmelser 1. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. 2. Universitet och högskolor medges undantag från 11 anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att efter utgången av 2009 får lärosätet överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande. 3. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 44. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. 4. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen avser att besluta om särskilda anvisningar avseende vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget. Universitet och högskolor ska varje budgetår till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 22 februari inkomma med ett budgetunderlag. Budgetunderlaget ska redovisas enligt särskilda anvisningar och inte elektroniskt via Hermes. 5 a. Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola och Mälardalens högskola medges undantag från bestämmelsen enligt 1 kap. 3 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och till regeringen lämna en delårsrapport. 5 b. Enligt 2 kap. 4 a högskoleförordningen får styrelsen för en högskola delegera åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapporten. Regeringen beslutar att denna delegation även ska omfattar rätten att underteckna delårsrapporten för de universitet som ska lämna en delårsrapport under Universitet och högskolor medges i årsredovisningen för 2009 undantag från bestämmelsen enligt 6 kap. 2 förordningen (2000:605) 15

17 Bilaga 1: Gemensamma bestämmelser om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys. 7. Universitet och högskolor medges undantag från kravet enligt 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap att till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. 16

18 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2009 för nedan angivet anslag. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 2:56 Särskilda utgifter inom universitet (Ramanslag) Disponeras av Kammarkollegiet ap.1 Svenska studenthemmet i Paris (ram) ap.2 Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (ram) 226 ap.4 Informationsinsatser i utlandet (ram) ap.5 Svenskundervisning i utlandet (ram) ap.6 Vissa stipendier (ram) 828 ap.7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram (ram) ap.8 Europeiskt presidieåtagande (ram) 259 ap.15 Integrationssatsningar (ram) ap.17 Matematiksatsning (ram) ap.19 Speciallärarutbildning (ram) ap.21 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) ap.24 Holdingbolag (ram) 0 ap.30 ap.31 Vidareutbildning av lärare i skolan (ram) Forskarutbildning för lärare i skolan (ram)

19 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet ap.10 Forskningsmedel (ram) ap.12 Stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning (ram) ap.3 Teknikdelegation: Utåtriktad verksamhet (ram) ap.14 Spetsutbildning i entreprenörskap och innovation (ram) 0 ap.16 Sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar (ram) ap.20 Innovationsverksamhet vid universitet och högskolor (ram) Disponeras av Uppsala universitet ap.9 Statlig ålderspensionsavgift (ram) Disponeras av Regeringskansliet/Utbildningsdepartementet Teknikdelegation: Kanslikostnader ap.13 (ram) Villkor för anslag 2:56 ap.1 Svenska studenthemmet i Paris Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Svenska studenthemmet i Paris med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december Styrelsen ska senast den 20 februari 2009 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) lämna en ekonomisk redovisning av medlens användning och uppnådda resultat. ap.2 Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Sveriges förenade studentkårer. ap.3 Teknikdelegation: Utåtriktad verksamhet Kammarkollegiet ska efter beslut av Teknikdelegationen utbetala kronor för kostnader i samband med Teknikdelegationens utåtriktade verksamhet.

20 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet ap.4 Informationsinsatser i utlandet Kammarkollegiet ska utbetala medel till Svenska institutet med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december Medlen under anslagsposten ska finansiera information om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektroniska informationsportalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter (Studyinsweden.se) samt verksamheten i samrådsorganet för nationell samordning av informations- och marknadsföringsinsatser i utlandet. ap.5 Svenskundervisning i utlandet Kammarkollegiet ska utbetala medel till Svenska institutet med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december Medlen under anslagsposten ska finansiera åtgärder som främjar undervisning i svenska och undervisning om svenska förhållanden på högskolenivå i utlandet. ap.6 Vissa stipendier Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Svenska institutet. Medlen under anslagsposten ska finansiera stipendier för studier vid College of Europe samt insatser i samband med programmet för student- och lärarmobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Stipendier bör ges till personer som genomgått svensk högskoleutbildning. De två utbytesprogrammen bör utnyttja ungefär hälften vardera av medelstilldelningen. Av anslagsposten får högst kronor disponeras för att finansiera förvaltningskostnader för stipendieprogrammen. Vidare får högst kronor av anslagsposten utgöra bidrag till det informationsarbete som det gemensamma programkontoret för North2north utför. ap.7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Medlen ska av Internationella programkontoret för utbildningsområdet användas enligt följande. För Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbildning, har kronor beräknats för att främja svenskt deltagande genom råd och information vid planering och ansökan samt genom att stödja projektkoordinatörer och genomförande av projekt. Vidare avser kronor stöd för åtgärder som syftar till att stärka kvaliteten på ansökningar inom delprogrammet Leonardo da Vinci inom ramen för EU:s program för livslångt lärande. Medlen ska främst användas för större multilaterala projekt med förutsättningar att bidra till nationell utveckling. Medlen får även finansiera insatser som syftar till att ta till vara, vidareutveckla och sprida resultat från programmet.

21 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet Av medlen utgör slutligen kronor delfinansiering av universitets och högskolors kostnader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. EILC (Erasmus Intensive Language Courses), ap.8 Europeiskt presidieåtagande Kammarkollegiet ska senast den 31 maj 2009 till Karlstads universitet utbetala kronor för att finansiera ett europeiskt presidieåtagande som pågår till och med utgången av ap.9 Statlig ålderspensionsavgift Uppsala universitet disponerar anslagsposten för statliga ålderspensionsavgifter som uppstår för utbildningsbidrag till doktorander. Anslaget ska finansiera samtliga avgifter för alla doktorander vid universitet och högskolor. Resurserna avser ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålderspensionsreformen. ap.10 Forskningsmedel 1. Kammarkollegiet ska till universitet och högskolor utbetala forskningsmedel enligt tabellen nedan fördelat på elva månader, med utbetalningar månadsvis fr.o.m. den 25 februari 2009 t.o.m. den 25 december Lärosäte Belopp i tkr Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Växjö universitet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Malmö högskola 2 688

22 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet Mälardalens högskola Gymnastik- och idrottshögskolan 231 Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland 458 Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Södertörns högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan Operahögskolan Teaterhögskolan Försvarshögskolan För senare fördelning Summa Med anledning av propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09: UbU4, rskr. 2008/09:160) har regeringen genom beslut denna dag uppdragit åt Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan att utarbeta strategier för innovationskontor inom sina organisationer (U2009/973/UH, nr II:8). Vidare har regeringen i samma beslut gett Chalmers tekniska högskola AB möjlighet att utarbeta en strategi för ett innovationskontor vid lärosätet. Regeringen har också i beslutet gett Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet och Mittuniversitetet i uppdrag att utarbeta en strategi för ytterligare ett innovationskontor. Strategierna ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 11 maj Regeringen avser att, efter genomförd bedömning av dessa underlag, fördela kronor till berörda lärosäten. De medel som avses att fördelas ska användas för att berörda lärosäten genom innovationskontoren ska verka för att forskningsresultat, tillkomna vid såväl det egna lärosätet som vid andra lärosäten kommer till nytta. Avser ett lärosäte att tillskjuta medel till sitt holdingbolag ska lärosätet även inlämna resultat från den analys enligt den marknadsekonomiska investeringsprincipen som lärosätet måste genomföra för att kunna tillskjuta medel till sitt holdingbolag. Med hänsyn till EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd (art ) ska verksamhet, som kommer att bedrivas inom ramen för lärosätenas innovationskontor och som kan

23 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet innebära stöd till företag, utformas enligt särskilda villkor. Dessa villkor ska utformas i samråd med regeringen och fastställas så att överensstämmelse med relevanta gemenskapsbestämmelser om statsstöd uppnås. 3. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Innovationsbron AB. Medlen ska finansiera verksamhet som bedrivs av bolaget och som avser att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för jobb i fler och växande företag. Innovationsbron AB ska redovisa den verksamhet som bedrivs i enlighet med de riktlinjer som regeringen beslutat ska gälla för Innovationsbron AB den 19 februari 2009 avseende budgetåret 2009 (N2008/8119/FIN, nr I6). 4. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Medlen ska finansiera arbetslivsforskning, innefattande forskning om arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Fr.o.m avser regeringen att överföra medel permanent till utgiftsområde 9, anslaget 8:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning. 5. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Verket för innovationssystem (Vinnova). Medlen ska bidra till att ytterligare stärka uppbyggnaden av effektiva innovationssystem genom finansiering av forskning och utveckling, särskilt i samverkan med näringslivet. Fr.o.m avser regeringen att överföra medel permanent till utgiftsområde 24, anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. 6. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS). Fr.o.m avser regeringen att överföra medel permanent till utgiftsområde 20 och 23, anslagen 20 2:1 Forskning för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och 23 1:30 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning. 7. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Vetenskapsrådet. Medlen ska av rådet användas för del av finansiering av ett eventuellt värdskap för European Spallation Source. Regeringen avser att återkomma i regeringsbeslut med närmare riktlinjer för medlens användning 8. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Vetenskapsrådet. Medlen ska av rådet användas för forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur. 9. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Polarforskningssekretariatet. Medlen ska användas för sekretariatets delvis utökade uppgifter som presenteras i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09: UbU4, rskr. 2008/09:160). 10. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Uppsala universitet respektive kronor till Lunds universitet för forskning inom ramen för det strategiska forskningsområdet politiskt viktiga geografiska regioner.

24 ap.12 Stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Stockholms universitet. Dessa medel ska av universitet användas till motsvarande verksamhet som för vilket särskild kompensation ges för under Stockholms universitets anslag till grundutbildning. ap.13 Teknikdelegation: Kanslikostnader Regeringskansliet disponerar anslagsposten för att täcka kostnader för Teknikdelegationens kansli. ap.14 Spetsutbildning i entreprenörskap och innovation Kammarkollegiet ska utbetala medel efter särskilda beslut av regeringen. De medverkande universiteten och högskolorna ska i sina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan i projektet. ap.15 Integrationssatsningar 1. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Göteborgs universitet och kronor till Stockholms universitet. De båda lärosätena ska anordna juridisk kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk juristutbildning. Utbildningen ska riktas till 15 helårsstudenter per lärosäte. Antagning av studenterna ska ske under Denna satsning ger universitet och högskolor rätt till en ersättning med kronor per helårsstudent. Dessa helårsstudenter och helårsprestationer berättigar inte lärosätet till ersättning inom ordinarie takbelopp. Av årsredovisningarna ska framgå antalet helårsstudenter som deltagit i kompletterande utbildning enligt ovan, antalet sökande till utbildningen på lärosätet, utbildningens upplägg samt de viktigaste erfarenheterna av satsningen. 2. Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet och Malmö högskola ska anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lärarutbildning. Omfattningen ska vara 200 helårsstudenter per år under perioden Denna satsning ger universitet och högskolor rätt till en ersättning med kronor per helårsstudent. Dessa helårsstudenter och deras helårsprestationer berättigar inte lärosätet ersättning inom ordinarie takbelopp. Stockholms universitet ska samordna utbildningsinsatserna vid lärosätena. Universitet ska inom ramen för sitt samordningsansvar senast den 1 oktober 2009 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) inkomma med underlag avseende antalet antagna helårsstudenter vid respektive lärosäte. Regeringen avser därefter att besluta om att Kammarkollegiet ska utbetala medel till varje medverkande lärosäte för genomförandet av utbildningarna.

25 Bilaga 38: Särskilda utgifter inom universitet Lärosätena har även ett fortsatt uppdrag att slutföra det tidigare uppdraget (dnr U2006/9555/BIA slutligt) om anordnande av kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lärarutbildning. Av årsredovisningarna ska framgå antalet helårsstudenter som bedrivit kompletterande utbildning enligt ovan, antalet sökande till utbildningen på lärosätet, utbildningens upplägg samt de viktigaste erfarenheterna av satsningen. 3. Lunds universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet ska anordna högskoleutbildning enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Utbildningarna ska syfta till att studenter som har en avslutad läkar- eller sjuksköterskeutbildning från tredje land. Antagning av studenter ska ske under 2009 ska få kunskaper för eller kunna få behörighet att i Sverige utöva det yrke som den utländska utbildningen har förberett dem för. Omfattningen ska vara 77 helårsstudenter inom läkarutbildningen och 75 helårsstudenter inom sjuksköterskeutbildningen. Karolinska institutet ska samordna ovan nämnda lärosätens arbete med utbildningarna och tillsammans med lärosätena utarbeta gemensamma utgångspunkter för förberedelse- och utbildningsinsatser. Karolinska institutet ska efter samordning fördela utbildningsplatserna mellan deltagande lärosäten. Karolinska institutet ska inom ramen för sitt samordningsansvar senast den 2 november 2009 inkomma med underlag till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i fråga om antalet antagna helårsstudenter vid respektive lärosäte. Regeringen avser därefter att besluta om att Kammarkollegiet ska utbetala medel till varje medverkande lärosäte för anordnandet av utbildningarna. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Karolinska institutet för lärosätets samordningsarbete under 2008 och ytterligare kronor för universitetets samordningsarbete under Initialt bedöms att extra medel behövs för att täcka de särskilda kostnader som uppstår i samband med planeringen av utbildningarna. Kammarkollegiet ska snarast utbetala kronor till Karolinska institutet för planeringen av utbildningarna för läkare och sjuksköterskor. Karolinska institutet ska i sin tur fördela och utbetala dessa medel till de deltagande lärosätena. På sikt bör dock inga extra medel utöver ersättning per student och ersättning till samordnande lärosäte utgå. Satsningen under 2009 ska ge de deltagande lärosätena rätt till en ersättning med kronor per helårsstudent som antagits till utbildning för läkare och med kronor per helårsstudent som antagits till utbildning för sjuksköterskor. Dessa helårsstudenter och helårsprestationer berättigar inte lärosätena till ersättning inom ordinarie takbelopp. Fr.o.m ska ersättningen beräknas enligt de normala principerna som gäller för denna form av satsning. Ersättningarna beräknas då för de helårsstudenter som har deltagit i utbildningarna. Av de medverkande lärosätenas årsredovisningar ska framgå antalet helårsstudenter som deltagit i utbildning enligt ovan, antalet sökande till utbildningen på lärosätet, de viktigaste erfarenheterna av satsningen samt en övergripande specificering av kostnaderna för satsningen varav särskilt bör framgå nedlagda kostnader för planering, antagning, validering, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning.