Språkplan. Örebro kommun Språkplan för Vivalla-Lundby skolområde. Andra upplagan orebro.se

Transkript

1 Språkplan Örebro kommun Språkplan för Vivalla-Lundby skolområde. Andra upplagan 2014 orebro.se

2 2 Språk och lärande hänger oupplösligt samman, liksom språk och identitetsutveckling. Språk och lärande hänger oupplösligt samman, liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets Lpfö 98/2010, s 7 nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen Lpfö 98/2010, s 7

3 3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte...4 Språkplanen Vivalla Lundby skolområde Övergripande mål Sociokulturellt perspektiv Interkulturellt förhållningssätt Språkutvecklande arbetssätt i förskolan...8 Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer... 8 Centrala begrepp Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i skola och fritidshem...9 Centrala begrepp Att utveckla förmågor i förskola, skola och fritidshem En aktiv tvåspråkighet Förskolan...11 Språkpiloter i Vivalla Lundby förskoleområde...11 Skolan Svenska som andraspråk Referenslitteratur Läs och länktips Lästips...15 Länktips...15

4 4 1. Introduktion Språket är vårt främsta redskap för att minnas, tänka, dra slutsatser och skaffa nya kunskaper. Språket är även en grundläggande förutsättning för att få en fungerande dialog och ha ett fungerande samspel med sin omgivning. Språk och identitetsutveckling hör samman, liksom språk och lärande. Vårt förhållningssätt i mötet med barn och elever har avgörande betydelse för hur de kommer att utvecklas som individer. Genom att använda oss av ett rikt och relevant språk ökar barnets och elevens språkliga kompetens. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att sam tala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tillgång till sin språkliga förmåga Syfte Skolområdets plan för ett språkutvecklande arbetssätt har utformats för att främja barn och elevers språkoch kunskapsutveckling. Språkplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga arbetet ökar medvetenheten om språkets betydelse i sin mångfald; talat språk, skrivet språk, kroppsspråk, film, video, chatt, drama etc. ger verktyg för att stärka ett språkutvecklande arbetssätt gör att barn/elever och föräldrar möts av en gemensam grundsyn och ett inter kulturellt förhållningssätt stärker såväl som uppmuntrar barn/elevers och lärares flerspråkighet samt kompetens. 1 Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s 6

5 5 3. Vivalla Lundby skolområde Vivalla är Örebros största bostadsområde och gränsar till Lundby. I skolområdet ingår en F 9 skola, en F 6 skola och ett stort antal förskolor. I vårt skolområde finns många nationaliteter och det talas många olika språk. De dominerande språkgrupperna är arabiska, somaliska, kurdiska, bosniska/serbiska/ kroatiska och romani 4. Övergripande mål Barnens språkutveckling är allas ansvar. Därför genomsyras all verksamhet i förskolan och i skolan av ett språkutvecklande arbetssätt. Den språkliga medvetenheten gör att varje pedagog använder sig av väl genomtänkta strategier i alla sammanhang, som stimulerar och stödjer barnets/elevens språkutveckling. Studerande som lämnar Vivalla Lundby skolområde har en positiv självbild och framtidssyn har behörighet till gymnasieskolans nationella program har en god grund för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle 5. Sociokulturellt perspektiv Ett sociokulturellt perspektiv2 innebär att vi ser barn och elever som aktiva och meningssökande. De ställer frågor och kommer till insikt. Lärandet utvecklas i samspel och samarbete med varandra och med pedagogen. Tillsammans med en kamrat eller en vuxen kan eleven nå nästa utvecklingszon. Både pedagoger, barn/elever är aktiva deltagare i lärandeprocesser. Språket har stor betydelse som tänkandets verktyg. Pedagogen ställer öppna och autentiska frågor och ger kognitivt utmanande uppgifter i syfte att utveckla språk och kunskap. 2 P. Partanen (2007)

6 6 6. Interkulturellt förhållningssätt Ett interkulturellt förhållningssätt genomsyrar vårt arbete och utgör en grund för det språkutvecklande arbetet i vårt skolområde. Barn och elever får en positiv respons på sin flerspråkighet Kulturella och etniska olikheter ses som en tillgång i barn och elevgrupper Barn/elever ser sin flerspråkighet som en tillgång för den egna kunskapsutvecklingen Interkulturellt förhållningssätt Modersmålet utgör grunden för en positiv identitetsutveckling Läraren utgår från barns/elevers kulturella arv och erfarenheter Föräldrars kunskaper och erfarenheter tas tillvara Förskolan, skolan och fritidshem är ett levande språkrum där flera språk får utvecklas

7 7 6. Språkutvecklande arbetssätt Språkutveckling sker i de sammanhang där vuxna är medvetna om sitt sätt att tala och sin roll som förebilder. Nya begrepp skapas kontinuerligt i lärandemiljön. Därför använder pedagogerna ett relevant språk i meningsfulla sammanhang. Barns och elevers nyfikenhet ses som en tillgång i det språkutvecklande arbetet. Vi ger dem möjlighet att utveckla sina förmågor och språkliga intressen, samt tar vara på deras vilja och lust att lära. Förskolan och skolan arbetar för att öka föräldrars medvetenhet om samtalets och berättelsens betydelse för barnen och eleverna, samt vikten av ett kontinuerligt läsande och skrivande både på svenska och på barnets/elevens modersmål. I meningsfulla sammanhang Med föräldrars stöd och hjälp Språkliga och tankemässiga utmaningar Samtal kring texter, bilder eller upplevelser Språk, tankeoch kunskapsutvecklande för barn och elever Samspel med andra Talutrymme utan tidiga krav på korrekthet, få pröva sitt språk Förförståelse och erfarenheter

8 8 7. Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet 3 och intresse för den skriftspråkliga världen. Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer 4 Pedagoger inom Vivalla förskoleområde har, genom handledning av Veli Tuomela utvecklat sin kunskap och ökat den språkliga medvetenheten i att använda sitt vardagliga tal, så att det leder till språkutveckling. Veli Tuomelas s.k. fem grundprinciper utgör i dag grunden för vårt förhållnings och arbetssätt i förskolans vardag. Centrala begrepp Språkutrymme Det finns utrymme för språk i alla rutinsituationer och aktiviteter. Fyll utrymmet med så mycket språk som möjligt. Ge barnen möjlighet till samtal i större och i mindre sammanhang. Upplevelser Språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk. Rikt språkbruk Ge barnen språkliga utmaningar genom att benämna barnens omvärld. Använd rätt ord för rätt situation t.ex. Lägg äppelskrutten i komposthinken i stället för lägg den där. Byt ut tomma ord, som t.ex. det, den här, den där, hitåt, ditåt etc. mot det korrekta ordet. Språknivå Om den vuxne ligger lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande. Begriplighet Det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk, gester och bilder. Fundera över hur begripligt språket i sig är. 3 Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan. s 7 4 Veli Tuomela. Fil.dr i tvåspråkighet och språkpedagogisk konsult

9 9 8. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i skola och fritidshem Skolans språk kräver en mycket god svenska och lärarnas uppdrag är att skapa olika arenor där språket får prövas. Lärarna undervisar konkretiserande med hjälp av bilder, artefakter, drama, musik och sång, film, kroppsspråk, tecken som stöd osv samt digitala verktyg. I språkundervisningen finns ett vidgat textbegrepp, som innebär att även icke verbala språk och budskap som medieras på annat sätt (t.ex. chat, sms, film) ingår. Centrala begrepp 5 Stöttning/scaffolding Vikten av att medvetet arbeta med förförståelse. Läraren ger tillfälligt det stöd som behövs. Stöttningen består av hjälp som leder eleven mot nya färdigheter eller en ny nivå av förståelse. Allt eftersom elevens språk utvecklas minskar stöttningen. Bedömning för lärande Elevens kunskap och förmågor bedöms formativt, framåtsyftande och kontinuerligt vilket gör att läraren och eleven finner nya utmaningar som leder mot ökad måluppfyllelse. Ett förhållningssätt som innebär att skapa klassrum med god stämning och fokus på elevernas lärprocesser. Frågor som ligger till grund är Var befinner eleven sig, det vill säga vad kan eleven? Vad är målet? Hur ska eleven göra för att ta sig till målet? Genrepedagogik Vi tillämpar genrepedagogik dvs. vi visar på olika texters specifika egenskaper i tal och skrift. I olika undervisningssituationer förflyttas den talade kommunikationen till en alltmer skriftspråklig kommunikation. Talet är en bro till skriften. Lässtrategier Alla lärare arbetar med läshjälparna / läsfixarna : förutspå, ställa frågor, reda ut otydligheter, fånga in det viktigaste, göra kopplingar, göra inferenser m.m. i alla ämnen. The Big Five Läroplanens (Lgr 11) samtliga förmågor som eleven ska utveckla kan sammanfattas i fem förmågor: analys, begrepps, kommunikations, procedur och metakognitiv förmåga. Lärarna använder dessa förmågor vid planering av undervisning, bedömning och utvärdering. 5 P. Gibbons; D. Wiliam; B. Stensson; B. Westlund; G. Svanelid

10 Att utveckla förmågor i förskola, skola och fritidshem I läroplanerna Lpfö 98/2010 och Lgr11 ges lärare i uppdrag att utveckla barns och elevers förmågor. Kunskapsbegreppet, som utgör läroplanernas grund, beskrivs som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I dagligt tal uttryckta som De fyra F:n. Tillsammans utgör de vad som menas med förmågor. Ett språkutvecklande arbetsätt utvecklar barns och elevers kommunikativa och metakognitiva förmågor liksom analys, begrepps och procedurförmågorna. I arbetet med barn och elever kan vi ta hjälp av de fyra F:n som en sammanfattning av hur ett språkutvecklande arbetssätt kan vara. Språkutveckling sker i samspel med andra i förskolan och skolan. Fakta Var en språklig förebild ge grammatik och ett rikt språk! Förenkla inte språket! Stötta i både språk och kunskapsutvecklingen! Ge barnen olika upplevelser av ord och begrepp, i olika sammanhang. Förståelse Barnet/eleven får träna sin läs och lyssnarförståelse. Arbetet går från det konkreta situationsbundna mot det abstrakta. Alla sinnen används vid inlärning. Färdighet Barnet/eleven får träna att läsa, skriva, samtala och lyssna i meningsfulla och interaktiva sammanhang. Förtrogenhet Ge många tillfällen till barnet/eleven att aktivt använda sitt språk i tal, samtal, diskussioner och i skrivande utifrån öppna frågeställningar.

11 11 9. En aktiv tvåspråkighet Det är alla människors rättighet att ha tillgång till sitt modersmål. Modersmål utgör grunden för en positiv identitetsutveckling och för utvecklingen av ett andra språk. Ny kunskap tillägnas bättre om barnet/eleven har tillgång till ord och begrepp på sitt modersmål. Flera språk kan utvecklas samtidigt och stödja varandra. Stöd/undervisning i modersmålet utvecklar barnets/elevens självkänsla, språk och kunskaper. Barn/elever som har en flerspråkig kompetens ges många framtida utbildningsmöjligheter. Som ett led i en aktiv tvåspråkighet pågår lässamverkan mellan förskola och skola, där elever besöker förskolan och läser sagor på sitt modersmål. Förskolan Förskolans stöd till flerspråkiga barn ska vara en del av den dagliga verksamheten. Det ska stärka barnets språkutveckling och kulturella tillhörighet på ett naturligt sätt. Förskolan ska medverka till att barn med 6 annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Förskolans pedagoger ska ge barnet de språkliga utmaningar de behöver och stärka begrepp inom olika områden. Vi arbetar aktivt för att stärka barnets kulturella och språkliga tillhörighet genom att: anställa flerspråkiga pedagoger uppmuntra flerspråkiga pedagoger att använda sitt modersmål i de situationer där det krävs förskolans pedagoger arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv förskolans språkpiloter på olika sätt och tillsammans med övriga pedagoger, lyfter in barnens modersmål i den dagliga verksamheten. Språkpiloter i Vivalla Lundby förskoleområde För att på skilda sätt stärka olika språkgrupper och barnens kulturella tillhörighet finns det en språkpilot på varje förskoleavdelning. Språkpilotens ansvarsområden: ska verka för att synliggöra samt stärka den språkliga och kulturella mångfalden på den egna förskolan tillsammans med övriga pedagoger på olika sätt lyfta in barnens modersmål i den dagliga verksamheten på olika sätt skapa en medvetenhet hos övriga pedagoger stödja och uppmuntra flerspråkig personal att använda sitt modersmål i den dagliga verksamheten för barn med samma modersmål. 6 Lpfö 98/10. Läroplan för förskolan. s. 8

12 12 Skolan Det finns en strävan att organisera samarbetet med modersmålslärarna utifrån de möjligheter som finns kring t.ex. schema, gemensam tid. Vi vill samverka kring gemensamma elevers utveckling, dokumentation och bedömning, föräldrasamarbete, åtgärdsprogram och tvåspråkig undervisning. Vi arbetar aktivt för att stärka modersmålets roll genom att: vid nyanställningar eftersträva att anställa flerspråkig personal flerspråkighet ses som en tillgång uppmuntra eleverna att använda sitt modersmål som tankeredskap använda modersmålslärarens kompetens om både den egna och den svenska kulturen organisera samarbete med modersmålslärarna

13 Svenska som andraspråk Elever med annat modersmål än svenska har rätt till och ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk. Organisationen av ämnet svenska som andraspråk sker på samma villkor som för andra ämnen och har en egen kursplan. Vårt mål är att: alla lärare har genomgått viss kompetensutveckling i svenska som andraspråk (sva) alla pedagoger, såväl lärare som fritidspedagoger, har kunnande i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt det i varje arbetslag finns behöriga lärare i svenska som andraspråk, som bl.a. har till uppgift att lyfta svenska som andraspråksfrågor i laget ha en ämnesintegrerad helhetssyn på andraspråksinlärning. Kunskap om elevernas språkutveckling ligger till grund för planering av undervisningen i alla ämnen och arbetsområden. Andraspråkselever lär sig på samma gång ett nytt språk och inhämtar även kunskap via det nya språket. en del av veckans svenska /svenska som andraspråkslektioner behovsgrupperas för att ge bästa stöd till eleverna. En likvärdig språkutveckling kräver en gemensam språkpolicy där hela skolan arbetar för förbättrade förutsättningar för andraspråkseleverna. Detta innebär att alla lärare måste skapa strategier för att underlätta ämnesstudierna för eleverna 7. 7 J. Cummins i Skolverket 2007 s 37

14 Referenslitteratur Botkyrka kommun: Språkutvecklingsplan Gibbons, Pauline (2006): Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Harrison, Christine & Howard, Sally (2012): Bedömning för lärande i årskurs F 5. Inne i the Primary Black Box. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Partanen, Petri (2007): Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Reviderad Stockholm: Skolverket. Stensson, Britta (2009): Mellan raderna. Göteborg: Daidalos. Skolverket (2006?): Svenska som andraspråk en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Skolverket. skolverket/visa enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext% 2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1883 Stockholms stad, Vantörs stadsdelsförvaltning (2007): Språkprogram för förskolor och skolor i Vantör. Svanelid, Göran (2011): Lägg krutet på the Big Five. Artikel i Pedagogiska magasinet. magasinet/2011/11/08/lagg krutet pa big 5 Westlund, Barbro (2009): Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur. Wiliam, Dylan (2013): Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

15 Läs och länktips Lästips Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko red. (2005): Tankarna springer före. Stockholm: HLS förlag. Bjar, Louise & Liberg, Caroline red (2003): Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Ellneby, Ylva (2007): Pedagoger mitt i mångfalden. Vällingby: UR Fast, Carina (2008):Literacy. Lund: Studentlitteratur. Fast, Carina (2013): Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Gibbons, Pauline (2006): Lyft språket lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Jönsson, Karin red. (2009): Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber. Körling, Ann Marie (2006) Kiwimetoden. Stockholm: Bonnier. Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996): Barnen och språken; Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2003): Det leksamma allvaret fyra språkutvecklande miljöer. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012): Få syn på språket. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013): Flera språk i förskolan teori och praktik. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013): Greppa språket. Stockholm: Skolverket. Länktips Biblioteket Låna böcker på olika språk via Internationella biblioteket Leta böcker på Internationella biblioteket, Stockholm Den som vill låna böcker via internationella biblioteket kontaktar därefter t.ex. Vivalla bibliotek som hjälper till med boklånet. Skolverket Tema modersmål; mötesplats för modersmål i förskolor och skolor Nationellt centrum för språk, läs och skrivutveckling Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet UR program Här finner du program för både barn och pedagoger

16 Barn och elever lär sig genom att utforska, lyssna, berätta, ställa frågor och genom att uttrycka sina tankar, därför har vi ett språkutvecklande arbetssätt som stärker barnets och elevens förmåga till dialog och samspel med sin omgivning. Kunskapssyn för skolområde Vivalla Lundby Kommunikationsavdelningen Örebro kommun 2014, illustration Majsan Sundell