Analys Området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag

Transkript

1 Järfälla Analys Området personer med funktionshinder Underlag till styrgruppen 1 FOU äldre norr Birgittavägen Järfälla info@foualdrenorr.se

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 UTVECKLINGSPROJEKT INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER... 6 FORSKNING... 7 MEDEL TILL FORSKNING OCH UTVECKLING INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER... 8 VILKEN KOMPETENS KOMMER ATT BEHÖVAS PÅ FOU-ENHETEN? HUR BESKRIVS ARBETET PÅ FOU-ENHETERNA? REKOMMENDATIONER TILL STYRGRUPPEN REFERENSER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR BILAGA 1. EXEMPEL PÅ PROJEKT INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER

3 INLEDNING FOU äldre norr fick i uppdrag att ta fram ett underlag till styrgruppen för beslut om utökning av uppdraget för FOU äldre norr till att också inkludera området personer med funktionshinder. BAKGRUND Stödet till personer med funktionshinder regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som 1994 ersatte omsorgslagen och innebar en utvidgning av denna. LSS kompletterar socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen och skall försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots funtionshinder. Personer med funktionsnedsättning kan vara i behov av individuellt stöd från samhället. Staten, kommunerna och landstingen har tillsammans ansvaret för detta stöd som syftar till att garantera god hälsa samt ekonomisk och social trygghet. Landsting och kommuner ansvarar för att hälso- och sjukvårdsstöd ges i form av rehabilitering och habilitering. Lagen om assistansersättning (LASS 1993:389) och förordningen om assistansersättning kompletterar LSS och innehåller föreskrifter om ersättning till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning), se Personlig assistans nedan. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste man tillhöra någon av lagens tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. I lagen finns tio definierade insatser. Personkretsen i LSS har rätt till de insatser som definieras i lagen om de behöver sådant stöd i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. För insatsen daglig verksamhet gäller dock rätten endast personkretsgrupp 1 och 2. De tio insatserna är: Rådgivning och annat personligt stöd Personlig assistans mindre än 20 timmar i veckan = kommunalt ansvar, utöver 20 timmar i veckan = Försäkringskassans ansvar Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad 3

4 Daglig verksamhet I tabell 1 till 5 visas en sammanställning av det totala antalet personer i riket som berördes av, samt insatser och kostnader för, LSS-insatser i FOU äldre norr:s kommuner år 2008 (källa Socialstyrelsen 1 ). I tabell 1 finns även preliminära data för 2010 som inhämtats från respektive kommun via telefonkontakt eller mail. De preliminära siffrorna visar på en ökning av antal personer med insatser enligt LSS (och LASS) från 11 procent (Upplands-Bro), 17 procent (Ekerö, Sigtuna) till 32 procent (Sollentuna) under perioden. Tabell 1. Antal personer med insats enligt LSS av kommunerna den 1 oktober 2008 fördelade efter personkrets samt antal per av befolkningen fördelade i respektive personkrets. (Prel siffror för 2010) Kommunvis fördelning. Exklusive personer med råd och stöd som enda LSS-insats. Län Antal personer Antal per av befolkningen Kommun Personkrets (2010) Personkrets Samtliga Samtliga Samtliga Riket Stockholms län Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby * Upplands-Bro * Här ingår uppgift om 68 personer med LASS (217+68=285) Tabell 2. Antal personer med insats enligt LSS av kommunerna den 1 oktober 2008 fördelade efter ålder samt antal per av befolkningen fördelade i respektive ålderskategori. Län Antal personer Antal per av befolkningen Kommun Ålder Ålder Samtliga Samtliga Riket Stockholms x x län Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby Upplands-Bro Sveriges officiella statistik. Statistik Socialtjänst. Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år Socialstyrelsen 4

5 Tabell 3. Personer med funktionsnedsättning. Antal/andel personer med insatser 2008 (jämförelsetal för socialtjänsten) Län Personer med insatser enligt Personer med insatser enligt Kommun SoL LSS Antal 0-64 Andel av befolkningen 0-64 år, % Totalt antal Antal 0-64 Andel 0-64 av befolkningen, % Andel LSSboende av samtliga med boende, enl. SoL och LSS 0-64 år, % Hela riket Summa Ekerö 41 0, ,66 0,95 Järfälla 515 0, ,64 0,73 Sigtuna 113 0, ,65 0,88 Sollentuna 321 0, ,57 0,87 Upplands Väsby 251 0, ,64 0,89 Upplands-Bro 148 0, , Tabell 4. Socialtjänst. Kostnad totalt och per invånare 2008 (jämförelsetal för socialtjänsten) Län Kommun Socialtjänsten totalt Kostnad Kostnad mnkr Kr/inv Andel av kommunens totala kostnad Andel av kostnad för socialtjänsten totalt, % Äldre och funktionshindrade Individoch familjeomsorg Familjerätt Nettokostnad, kronor/invånare Totalt Äldre och funktionshindrade Individoch familjeomsorg Familjerätt Riket Summa Stockholm ,2 77,2 22,6 0, Ekerö ,5 83,7 16,0 0, Järfälla ,4 79,5 19,8 0, Sigtuna ,8 76,4 23,1 0, Upplands ,2 78, Väsby Upplands- Bro ,4 78,1 21,1 0,

6 Tabell 5. Antal personer med respektive insats enligt LSS den 1 oktober Kommunvis fördelning Antal personer med beslut om insats enligt LSS Län Insats Kommun Råd och Personl Ledsagar- Kontakt- Avlösar- Korttids- Korttids- Boende Boende Daglig stöd ass service person service vistelse tillsyn barn vuxna verksamhet Riket Stockholms län x Stockholm x Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna x Upplands Väsby Upplands-Bro 0 x UTVECKLINGSPROJEKT INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER En viktig aspekt i diskussionen om FOU äldre norr ska utvidga sitt uppdrag är vilket behov som finns av forskning och utveckling inom området funktionshinder? För att studera exempel gjordes en sökning av pågående projekt runt om i landet där funktionshinder fanns med som nyckelord. Sökningen genererade drygt 40 utvecklings- eller forskningsprojekt (Bilaga 1). Eftersom området funktionshinder täcker in många olika behovs- och diagnosgrupper blir också insatserna varierande vilket återspeglas i projekten. Många projekt (cirka 25 %) fanns inom området rehabilitering och anpassning. Några exempel: - Fritidsaktiviteter för unga vuxna med funktionshinder. - Strokepatienters perspektiv på funktionsproblem i ordinärt boende - Datoranvändandets betydelse för vuxna personer med utvecklingsstörning - Ökad tillgång till och delaktighet i samhället för personer med långvariga psykiska funktionshinder Nästan lika många projekt handlar om kartläggningar, kunskapsinhämtning och utbildning: - Kan kunskap från grundforskning om berikade miljöers effekter på hjärnan leda till förbättrad rehabiliteringsmiljö genom designmetodik? en explorativ studie inom neurologisk rehabilitering. - Kompetensutveckling för Baspersonal KomBas - LSS i praktiken - en studie av LSS-handläggares syn på biståndsbedömning och yrkesroll. 6

7 Ytterligare finns det projekt som berör organisations- och samverkan: - Medicinsk kompetens på sociala boenden i Göteborg - behövs det? - Samordnad vårdplanering. Intervjuundersökning om rutiner och samverkan vid vårdplanering för personer under 65 år med förvärvad hjärnskada eller neurologiskt funktionshinder. - Planering och styrning av vård, omsorg och rehabilitering kring personer med psykiska funktionshinder - Arbeten som syftar till att tydliggöra verksamhetsområdet för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå samt för arbetsliv och skolområdet. liksom projekt som berör invandrare och funktionshinder: - Immigranter med funktionshinder adaptation och delaktighet i dagliga aktiviteter. - Familjer med annan etno-kulturell bakgrund och barn med funktionsnedsättning - hur upplever föräldrarna familjens situation och att deras behov blir bemött? Några projekt har psykiatri som gemensam nämnare: - Samsyn. Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan kommun, primärvård och länssjukvård inom psykiatri missbruk. - Socialpsykiatrin i Botkyrka vidareutvecklar brukarinflytandet. - Lokala psykiatriråd Slutligen finns projekt inom området neurologi inklusive CP och ryggmärgsbråck. - Livsvillkor i samhället uppföljning av två grupper personer med CP eller MMC (ryggmärgsbråck) - Tal, språk och kommunikativ delaktighet hos barn och ungdomar med Cerebral Pares ur ett medborgarperspektiv. FORSKNING En viktig uppgift för FoU är att vara en brygga mellan forskning och praktiska verksamheter, högskola/universitet och vård- och omsorg. Det innebär att det kommer bli nödvändigt att ta knyta kontakter med forskningsmiljöer inom universitet och högskola som fokuserar på området personer med funktionshinder. Nedan ges tre exempel på eventuella framtida samarbetspartners. Vid Uppsala universitet finns en övergripande enhet som kallar sig Centrum för forskning om funktionshinder som är en samarbetsorganisation för forskare som studerar funktionshinder och funktionsnedsättning vid universitetets fakulteter. Forskningen bedrivs i huvudsak vid den egna institutionen. Centrumet ansvarar för vissa samordningsprojekt, men framför allt för informationsspridning om forskning inom området. Syftet är att genom informationsutbyte mellan lärare, forskare och doktorander samt intressenter utanför universitetet stimulera en långsiktig kunskapsuppbyggnad i frågor om funktionshinder och funktionsnedsättningar. 7

8 I Stockholm finns Institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet. Ett av forskningsområdena där är Åldrande, funktionshinder, omsorg. Professor Marta Szebehely är forskningsledare. På institutionens hemsida skriver hon bland annat:. Den största delen av socialtjänstens verksamhet utgörs av insatser för äldre människor och personer med funktionsnedsättningar. Dessa områden har en central plats även inom forskning och utbildning vid institutionen för socialt arbete. Vid institutionen pågår forskning om åldrande, funktionshinder och omsorg i vid mening. Forskningen har stor metodologisk bredd. Den omfattar kvalitativt inriktade studier baserade på deltagande observationer och intervjuer med äldre, med personer med funktionsnedsättningar och med personal på olika nivåer, analyser av policydokument och andra texter liksom kvantitativa analyser av befolkningsbaserade surveystudier och enkäter till personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Flera projekt bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet Omsorg i omvandling där ett tiotal av institutionens doktorander och seniora forskare är verksamma. I programmet sammankopplas feministiskt inriktad omsorgsforskning, socialpolitisk välfärdsforskning och forskning om välfärdstjänsternas organisering i studier av omsorg som vardagserfarenhet och som politikområde. Inom programmet pågår bland annat forskning om omsorgspersonalens arbetsvillkor och studier av offentliga, privata och informella omsorgsinsatser för äldre. I några projekt jämförs den svenska äldreomsorgen med andra länders omsorgslösningar och i andra projekt kontrasteras äldreomsorg och stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. En ytterligare tänkbar samarbetspartner skulle kunna vara Linköpings universitet som enligt hemsidan forskar kring följande områden inom funktionshinderområdet: Kommunikation & funktionshinder, Genus och funktionshinder, Etnicitet & funktionshinder, Sexualitet & funktionshinder, Vardagsliv och livskvalitet, Interventionsforskning, Teknik och hjälpmedel, Kognitiv psykologi, Utvecklingspsykologi samt Neuropsykologi. MEDEL TILL FORSKNING OCH UTVECKLING INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER En fråga är också i vilken utsträckning det finns möjlighet till att externt finansiera projekt inom området? Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) delade år 2008 ut drygt 24 miljoner till stöd till forskning inom området funktionshinder och handikapp. Framförallt var det medel riktade till olika projekt kring barn och ungdomar. Sammanlagt 27 olika projekt erhöll medel från FAS. Även Vetenskapsrådet (33 projekt) och VINNOVA och Centrum för idrottsforskning (6 projekt) var finansiärer av forskningsprojekt inom området. Ytterligare en finansiär är EU som bidrar till det omfattande projektet CARPE. 8

9 CARPE finansieras av Europeiska socialfonden, Socialstyrelsen, Stockholms läns landsting, Kommunal på nationell och regional nivå samt Kommunförbundet Stockholms län tillsammans. Ett syfte med det projektet är att på sikt inrätta ett Kunskaps- och utvecklingscentrum för funktionshinderfrågor i Stockholms län. Några exempel på projekt som fick stöd från FAS är: Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en matchad jämförelsestudie Den taktila läsprocessen Hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem hos barn: Har relationen till föräldrarna med saken att göra? Barn med utvecklingsrelaterade psykiska problem och deras psykiska och sociala hälsa under tonåren - en longitudinell tvillingstudie Arbetsinriktad rehabilitering enligt Supported Employment modellen för personer med psykiska funktionshinder. En randomiserad kontrollerad studie Andra instanser som Hjälpmedelsinstitutet eller Arvsfonden skulle kunna bli aktuella. Hjälpmedelsinstitutet fick 2007 i uppdrag att samordna en treårig satsning på teknik för äldre. Programmet skulle stödja utvecklingsprocesser med målet att ge äldre personer bättre tillgång till funktionella och säkra produkter och tjänster där teknik underlättar olika aktiviteter i vardagen. Särskilda fokusområden var anhöriga, boende och information om och tillgänglighet till bra produkter. Arvsfonden stödjer verksamheter som undanröjer hinder så att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället och som bekämpar diskriminering. Särskilt uppmuntras brukarorganisationer, berörda myndigheter och branschorganisationer att samarbeta så att insatserna blir mer effektiva. För att personer med funktionsnedsättning själva ska få inflytande i detta arbete krävs ett nära samarbete med handikapporganisationerna. Exempel på kostnader som ett projekt kan få stöd för är projektledning, lokalhyra och inköp av utrustning. Utrustningen ska behövas för att genomföra projektet. Även offentliga huvudmän (till exempel kommuner) kan få projektstöd, om de samarbetar nära med en ideell förening i projektet. Allmänna arvsfonden ställer särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och utvecklande. Sökande ska också själv bidra med en stor del av kostnaderna för projektet. Ansökan till Allmänna arvsfonden behandlas löpande. Socialfonden ska enligt det operativa programmet beakta tillgänglighet för personer med funktionshinder. Här kan man söka medel för tillgänglighetsprojekt och man pratar om fyra integrerade delar: Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. Likheten med jämställdhetsintegrering är stor. Det är viktigt att tänka efter vad gäller tillgänglighet innan man planerar för sin projektverksamhet i programområde 1 och 2. 9

10 Kommunikativ tillgänglighet - möjligheten till att höra och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är blind. Informativ tillgänglighet informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t.ex. innebära att informationsmaterial behöver finnas på flera olika media. Socialstyrelsen har inga sökbara medel för närvarande men de senaste åren har de s.k. Miltonpengarna fördelats till specifika psykiatriprojekt. KOMPETENS OCH FOU Vilken kompetens behövs? Vid kartläggningen av de FoU-enheter som inkluderar området personer med funktionshinder i sitt arbete fanns följande kompetenser representerade i personalen: Disputerade inom rehabiliteringsteknik, socialt arbete, pedagogik, praktisk kunskap, psykologi och historia. Även personal med utbildning till socionomer eller arbetsterapeuter med kunskaper inom området neuropsykiatriska hinder finns representerade. Andra hade olika examina inom etnologi, socialt arbete, statsvetenskap, arbetsvetenskap, pedagogik samt socionomprogrammet med inriktning mot åldrande och funktionshinder. Hur beskrivs arbetet på FoU-enheterna? Regionförbundet Örebro beskriver sin FoU-enhets arbete Som en enhet för Forskningsoch utvecklingsverksamheten med inriktning mot funktionshinder, särskilt LSS och socialpsykiatriska verksamheter : FoU-verksamheten ska skapa goda förutsättningar för forskning, utveckling, utbildning, utvärdering, kvalitetsarbete och samverkan inom handikappområdet i regionen. FoU Välfärd arbetar nätverks- och samarbetsinriktat med andra regionala, nationella och internationella aktörer inom handikappområdet och andra näraliggande områden. FoU Välfärds uppdrag är att verka för att forsknings-, utvecklings- och utbildningsbehovet tillgodoses för länets handikappomsorg samt bevakar utvecklingsbehov inom områdesövergripande områden. Inom handikappomsorgen berörs särskilt LSS-verksamheter och socialpsykiatrin. Exempel på områdesövergripande områden kan vara problem runt funktionshinder och missbruk, funktionshinder och åldrande samt funktionshinder och föräldraskap. FoU Välfärd samarbetar nära med Örebro universitet när det gäller utbildning och forskning. Rekommendationer till styrgruppen 10

11 Om FOU äldre norr även ska arbeta inom området personer med funktionshinder bör initialt en kartläggning göras av vilka förändringsarbeten och projekt deltagande kommuner och landstinget varit med i eller själva genomfört de senaste åren. Dessutom bör socialtjänstchefer och chefer för biståndsenheterna tillfrågas om vad de anser är viktiga utvecklingsområden och vilken roll FoUenheten ska ha i utvecklingsarbetet. Området personer med funktionshinder bör även vara representerat i FoU-rådet. För att kunna utveckla arbetet på FoU-enheten och möta de krav och förväntningar kommunerna och landstinget har, bör personalgruppen utökas med personer med specifik områdeskunskap. REFERENSER Socialdepartementet. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade SFS-nr: 1993:387 Socialstyrelsen. Sveriges officiella statistik. Statistik - Socialtjänst. Personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år Informationskanal för forskning och utveckling FoU i Sverige. FoU Välfärd. Intresseföreningen för FoU-miljöer inom välfärdsområdet. Nytt om funktionshinder. Nyhetsbrev från Sveriges kommuner och landsting (SKL). LAGAR OCH FÖRORDNINGAR - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387) - Lagen om assistansersättning (LASS) (1993:389) - Förordning om assistansersättning (1993:1091) Lagarna finns publicerade på regeringskansliets rättsdatabaser; 11

12 BILAGA 1. Exempel på projekt inom området funktionshinder - CARPE ta tillvara det som finns och görs samt det som andra gör. Ett utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet, stöd och service till personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan kommuner och inom Stockholms län, 1 januari juni Informerat samtycke patienten med funktionsnedsättning i tandvården. - Livsvillkor i samhället uppföljning av två grupper personer med CP eller MMC som tidigare intervjuats 1983 (A) och 1997 (A+B). - Tal, språk och kommunikativ delaktighet hos barn och ungdomar med Cerebral Pares ur ett medborgarperspektiv. - Metodutveckling av offentlig upphandling för ökad tillgänglighet. - Hur fungerar det egentligen med klarspråk i Regionmagasinet? En studie av läsförståelsen hos personer med dyslexi/dyslektiska svårigheter. - Immigranter med funktionshinder adaptation och delaktighet i dagliga aktiviteter. - Kan kunskap från grundforskning om berikade miljöers effekter på hjärnan leda till förbättrad rehabiliteringsmiljö genom designmetodik? en explorativ studie inom neurologisk rehabilitering. - Familjer med annan etno-kulturell bakgrund och barn med funktionsnedsättning - hur upplever föräldrarna familjens situation och att deras behov blir bemött? - Fritidsaktiviteter för unga vuxna med funktionshinder. - Etnicitet och människa-djur kommunikation. En analys av barns och ungdomars kommunikation med hästar vid hästunderstödd terapi. - Kompetensutveckling för Baspersonal KomBas - Lokala psykiatriråd - Ökad tillgång till och delaktighet i samhället för personer med långvariga psykiska funktionshinder - Planering och styrning av vård, omsorg och rehabilitering sker kring personer med psykiska funktionshinder - Etiskt forum - en arena för att diskutera psykiska funktionshinder. LSS i praktiken - en studie av LSS-handläggares syn på biståndsbedömning och yrkesroll. - Empowerment. Kultur och idrott som en arena för personer med funktionshinder att utveckla empowerment. En kunskapsöversikt. - Case management framgång eller nyhetens behag? En utvärdering av Case management med fokus på resultat och på individernas upplevelse av Case management.benitha Eliasson, Elisabeth Berg handledare FoU Norrbotten Från ansökan till uppföljning. Om ett utvecklingsprojekt avseende processen för bostadsanpassningsbidrag. Eva M Karlsson Nestor FoU-center Checklistor, tålamod och gemenskap - stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar. Erfarenheter från FIB-projektet Karin JöreskogRegionförbundet Uppsala län - FoU-stöd Medicinsk kompetens på sociala boenden i Göteborg - behövs det? Eva Sennemark FoU i Väst/GR HANDI i Centrum. Erfarenheter från ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad/ 12

13 - Centrumregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Arbetslivsinriktad Rehabilitering. Zophia Mellgren FoU i Väst/GR Färd med förbehåll. En utvärdering av KOLLA-projektets arbete för förbättrad tillgänglighet i kollektivtrafiken. Lars-Gunnar Krantz, Lisbeth Lindahl, José Ferraz Nunes och Pia Schmidtbauer (Red. Lisbeth Lindahl och Pia Schmidtbauer) FoU i Väst/GR ADA-modellen - Ales Dagliga Arbete. Från kommunal verksamhet till riktiga jobb.anette Olsson. FoU i Väst/GR Anställda och brukare utforskar och värderar kommun- och landstingsverk-samheter för psykiskt funktionshindrade personerfrida Johansson & Ritva Gough. Fokus Kalmar län Hur går det egentligen till när metoder sprids och förändras? - Exemplet beteendepåverkande metoder i LSS-verksamhet.Mårten Söder och Bengt Finn. Regionförbundet Uppsala län - FoU-stöd FIB-projektet i Uppsala län. Föräldrar med intellektuella begränsningar. Stöd i hemmet till föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Lars Westin Regionförbundet Uppsala län - FoU-stöd Samordnad vårdplanering. Intervjuundersökning om rutiner och samverkan vid vårdplanering för personer under 65 år med förvärvad hjärnskada eller neurologiskt funktionshinder. Veronica Gunnarsson och Eva Sennemark. FoU i Väst/GR Mellan människor och dokument. Att skapa en långsiktig samverkan mellan kommuner och psykiatri. Lisbeth Lindahl. FoU i Väst/GR Röda tråden. Människor med psykiska funktionsnedsättningar i kombination med missbruk och/eller kriminalitet en studie av ett samverkansprojekt. Lennart Jansson. FoU i Väst/GR Boken om anhörigstöd Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer FoU i Väst/GR NHP-SATSNINGEN. ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER. Utvärdering av en riktad satsning i Västerbotten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården och i kommunerna. Mikael Sandlund och Urban Markström. Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel - En utvärdering. Per Folkesson. Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete (IKU), Samsyn. Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan kommun, primärvård och länssjukvård inom psykiatri missbruk Elisabeth Gerhardsson Skaraborgs Kommunalförbund FoU Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län - Samordning i förändring. Catharina Höijer och Ewa Nordström-Johansson FoU Jämt Kroniska strokepatienters perspektiv på funktionsproblem i ordinärt boende Markku Paanalahti. FoU Jämt Inventering av psykiskt funktionshindrade samt livskvalitetsundersökning i Jämtlands län Bengt Åkerström och Gunilla Henriksson FoU Jämt Största möjliga lycka till största möjliga antal äldre och funktionshindrade - Utvärdering av ÄldreVäst Sjuhärads publikationer och aktiviteter. Lena Lindgren ÄldreVäst Sjuhärad Socialpsykiatrin i Botkyrka vidareutvecklar brukarinflytandet. Lisa Cronstedt FoU Södertörn Psykiskt funktionshindrade i Lessebo kommun - behovsinventering av vård och stöd 2008, Anna Maria Lindblom FoU Välfärd i Södra Småland - Datoranvändandets betyelse för vuxna personer med utvecklingsstörning Åsa Gardelli, FoU Norrbotten