Auktoritet och lydnad

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Auktoritet och lydnad en fallstudie om individers roll inom organiserad brottslighet Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2013 Henrik Åström

2

3 Sammanfattning Denna uppsats syftar till att söka en djupare förståelse för rollfördelningen mellan två individer som ingår i en organisationsstruktur som begår organiserad brottslighet. Uppsatsen har två utgångspunkter: 1) En avgränsad del av ett rättsfall, vilket i media har blivit benämnt som kokainmålet, och en viss del av den brottslighet som är hänförlig till två individer. 2) En avgränsad del av Milgrams teori om lydnad och auktoritet. Uppsatsen är således en fallstudie med en teoriprövande ansats. För att uppnå syftet har tre teoretiskt härledda frågeställningar konstruerats. 1) Förekommer auktoritetspositioner och hur kommer dessa till uttryck i fallstudien? 2) Hur går det att förstå lydnad? 3) Hur går det att förstå olydnad? Dessa frågeställningar kommer tillsammans att belysa rollfördelningen mellan två individer inom den organisationsstruktur som framträder i det här aktuella rättsfallet. Kunskapsteoretiskt ansluter sig frågorna till den kritiska realismens förhållningssätt, att det finns mer eller mindre naturliga och generella kategorier som återspeglar grundläggande mekanismer som föreligger i olika sociala skeenden. En kvalitativ analys av ett 40-tal sammanställda samtalssituationer, vilka har tillkommit genom dels hemlig data- och telefonavlyssning, dels genom förhör, antyder att det finns en rollfördelning mellan individerna, med olika auktoritetspositioner vilka är kontextanknutna, och där lydnad är ett genomgående beteende i förhållande till auktoritetspositionerna. Vid en närmare analys av resultatet, i ljuset av tidigare forskning, förefaller beteendena till viss del uppbära de särdrag som är kännetecknande för organiserad brottslighet. Det förefaller även som att den här använda teoretiska ramen och analysmodellen, till viss del, är kompatibla med varandra. Denna iakttagelse ligger till grund för den forskning av mer tillämpad karaktär som föreslås i uppsatsens sista avsnitt. 1

4

5 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Syfte och frågeställningar Tidigare forskning Organiserad brottslighet som begrepp Organiserad brottslighet organisationen Organiserad brottslighet brottstyperna Organiserad brottslighet drivkrafterna Milgrams teori Allmänt Kritik mot Milgram Lydnad och auktoritet Lydnad och olydnad Auktoritet Agenttillstånd Teorival Metod Fallstudien Materialet Diskussion kring materialet Helhetsbild Kvalitativ analys Validitet och reliabilitet Etik Resultat- och analysredovisning Bakgrund Resultat och analys Sammanfattning av resultat- och analysdelen Avslutande diskussion Referenser Litteratur Internetkälla Övriga referenser

6

7 1.0 Inledning Bekämpandet av organiserad brottslighet är en uttalad politisk målsättning. Det manifesteras bl.a. genom regeringens beslut (Ju2008/5776/PO) om åtgärder mot organiserad brottslighet och i regeringens utredningsdirektiv (2013:19) om skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Men bekämpandet av organiserad brottslighet är inte bara en uttalad politisk målsättning, utan även ett omfångsrikt begrepp, vilket kommer att framgå av den fortsatta framställningen. Eftersom bekämpandet av organiserad brottslighet har fått ett betydande kriminalpolitiskt utrymme finns det anledning att rikta uppmärksamhet mot detta omfångsrika begrepp. I denna uppsats ska jag göra det med utgångspunkt i en avgränsad del av ett uppmärksammat rättsfall, vilket i media har benämnts som kokainmålet (FUP: AM och Dom: B ). I metodavsnittet i denna uppsats följer en noggrannare redogörelse till varför detta rättsfall har särskilt intresse för det kriminologiska forskningsområdet, men det finns anledning att inledningsvis föregripa vissa delar av den redogörelsen i syfte att göra uppsatsen mer överblickbar. Fallet handlar, något förenklat beskrivet, om grov narkotika- och smugglingsbrottslighet (värdet av narkotikan uppskattas till miljardbelopp). Brottsligheten saknar enligt Stockholms tingsrätt motstycke i svensk rättshistoria ifråga om omfattning (Dom B , sid. 304). Den del av fallet som denna uppsats kommer att beröra handlar om relationen och interaktionen mellan å ena sidan individen som enligt domstolen har varit ledaren för denna brottsstruktur (fortsättningsvis omnämnd som ledaren) och å andra sidan individen som enligt domstolen har haft till uppgift att ombesörja transporterna av narkotikan från Karibien till Europa med båt (fortsättningsvis omnämnd som transportören) (a.a., sid ). 2.0 Syfte och frågeställningar Denna uppsats är en fallstudie som ska pröva huruvida en avgränsad del av Milgrams teori om lydnad och auktoritet är applicerbar på det här aktuella rättsfallet i syfte att söka en djupare förståelse för rollfördelningen mellan två individer som ingår i en organisationsstruktur som begår organiserad brottslighet. För att uppnå det ovan presenterade syftet har jag, i enlighet med den teoretiska modell som följer av senare redovisning, uppställt följande frågeställningar: 3

8 1) Förekommer auktoritetspositioner och hur kommer dessa till uttryck i fallstudien? 2) Hur går det att förstå lydnad? 3) Hur går det att förstå olydnad? Dessa frågeställningar kommer tillsammans att belysa rollfördelningen inom den organisationsstruktur som framträder. Det är viktigt att understryka att syftet inte är att försöka ge någon självständig förklaring till hur organisationsstrukturen ser ut, eller för den delen förklara varför individer begår organiserad brottslighet, utan uppsatsen har framför allt en explorativ ansats - att se ifall det finns några beröringspunkter mellan å ena sidan adekvat teori på området och å andra sidan det här aktuella rättsfallet (se t.ex. Bryman, 2008, sid. 438 och 540). 3.0 Tidigare forskning 3.1 Organiserad brottslighet som begrepp Inledningsvis är det viktigt att understryka att det inte finns någon enhetlig och vedertagen definition av begreppet organiserad brottslighet. Nedan följer en kort framställning för att exemplifiera variationen mellan olika definitioner. Myndigheter, såsom t.ex. polisen, har på strategisk nivå antagit den av EU framtagna definitionen av organiserad brottslighet vilken innebär att vissa kriterier ska vara uppfyllda för att organiserad brottslighet ska anses föreligga (Dokument 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2.). Punkterna 1, 3, 5 och 11 måste finnas med. Utöver dessa måste ytterligare minst två punkter vara uppfyllda. 1. Samverkan mellan fler än två personer 2. Egna tilldelade uppgifter till var och en 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden 4. Någon form av disciplin och kontroll 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar 6.Verksamhet på internationell nivå 7. Användande av våld eller andra metoder för hot 8. Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer 9. Deltagande i penningtvätt 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin 11. Strävan efter vinning och/eller makt 4

9 Den ovan nämnda definitionen förefaller vara något odynamisk och icke-flexibel, en uttömmande uppräkning på omständigheter som ska föreligga för att organiserad brottslighet ska anses vara för handen. Noterbart är att forskning kring det av EU framtagna begreppet pekar på att myndighetsutövare, vilka har till uppgift att arbeta utifrån denna definition, uppfattar att organiserad brottslighet i vissa fall kan vara traditionell vardagsbrottslighet som utövas på ett systematiskt sätt och som inte nödvändigtvis omfattas av begreppsdefinitionen (Brå rapport 2002:7 sid. 24). Vidare har Brå utarbetat en definition av organiserad brottslighet, vilken i all väsentlighet ansluter sig till den ovan presenterade. Brå definierar organiserad brottslighet på följande sätt: 1. Det rör sig om en nätverksbaserad vinstinriktad brottslig verksamhet i projektform som har vilja och förmåga att skydda och underlätta brottsligheten genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och korruption). 2. Inom "projekten", som avlöser varandra, finns en arbetsdelning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten. 3. Verksamheten bedrivs i regel diskret, men kan ibland ta sig uttryck i synliga gäng, med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk. Grupperingen har inte kommit till för sin egen skull utan behövs för att utföra brotten. Olika personer intar olika roller eller yrken. Begreppet organisation ska dock inte tas alltför bokstavligt. Grupperingarna är som regel mycket flexibla, personer går in och ut, verksamheten avtar men mobiliseras när nästa projekt ska genomföras. Men det går ändå att tala om en organisation med en fast kärna som drar i gång verksamheten och styr den. Ofta tjänar organisationen på att hålla en låg profil. Man vill verka på den illegala marknaden utan att synas. (Brå 2013). Därutöver finns det en övergripande straffrättslig innebörd av begreppet. Av 29 kap. 2 p. 6 brottsbalken följer att som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form.... Bestämmelsen har således endast betydelse i straffmätningshänseende och är en s.k. straffskärpningsregel, vilket innebär att en gärning som omfattas av ordalydelsen ska bedömas som mer straffvärd. I motiven till lagstiftningen uttrycker lagstiftaren att med brottslighet som utövats i organiserad form avses brottslighet som har begåtts inom ramen för en struktur där flera personer samverkat under en inte helt obetydlig tidsperiod för att begå brott. Det är inte tillräckligt att det aktuella brottet har skett i samverkan. Personerna ska ha ingått i en sammanslutning eller ett nätverk av viss kontinuitet vars syfte att begå brott sträckt sig längre än till enbart det ifrågavarande brottet. (prop. 2009/10:147 s. 43) samt att: Som försvårande bör anses om ett brott utgjort ett led i en brottslighet utövad av flera personer som organiserat sig för att i samverkan begå ett flertal brott. Det måste då anses vara av underordnad 5

10 betydelse vilken roll den tilltalade har spelat i den brottsliga verksamheten., (prop. 2009/10:147 s. 3). Ovan presenterade definitioner innebär att begreppet är omfångsrikt. Det betyder även att det finns forskning som angränsar till ämnesområdet organiserad brottslighet, men som primärt inte har sin utgångspunkt i eller fokus på begreppet. Det finns dock flertalet nytillkomna rapporter ifrån Brå, vilka är direkt kopplade till begreppet. Dessa har tillkommit som en funktion av att regeringen och rättsväsendets myndigheter har beställt utredningar och forskning av mer tillämpad karaktär från Brå (se Sarnecki, 2003, sid. 43). Den typen av forskning tenderar att uteslutande beröra organiserad brottslighet utifrån ett perspektiv som har relevans för svensk kriminalpolitisk del. Vid en jämförelse av forskning ifrån olika länder framträder förvisso en bild av att det finns vissa gemensamma kännetecken för organiserad brottslighet, men samtidigt att det finns utmärkande nationella särdrag. I Italien är den organiserade brottsligheten t.ex. intimt förknippad med ett fåtal maffiaorganisationer, vilka kännetecknas av att medlemmarna i organisationerna har starka blodslojalitetsband till varandra (Cottino, 2009, sid ). Dessa organisationer strävar liksom den organiserade brottsligheten i Sverige efter ekonomisk vinning (a.a.). Men skillnaderna är ändå påfallande stora. I Norge har den straffrättsliga innebörden av organiserad brottslighet kommit att i huvudsak omfatta sådan brottslighet som begås av andra än norska medborgare (Ingvaldsen & Sørli, 2009, sid och ). Hur denna beskrivning förhåller sig till den svenska straffrättsliga innebörden är okänd, eftersom jag inte har funnit någon motsvarande svensk forskning. Mot bakgrund av det ovanstående är den nedan presenterade forskningen avgränsad till att endast omfatta rapporter ifrån Brå, alltså sådan forskning som uteslutande berör organiserad brottslighet utifrån ett perspektiv som har relevans för svensk kriminalpolitisk del. Anledningen till denna avgränsning är att mitt rättsfall har stark anknytning till Sverige, eftersom fallet hamnade under prövning av svensk domstol. Trots att det finns varierande begreppsdefinitioner ansluter sig definitionerna i all väsentlighet till varandra och är eniga kring att det finns några utmärkande särdrag vilka kännetecknar organiserad brottslighet. Några av dessa särdrag följer av redogörelsen nedan. 3.2 Organiserad brottslighet organisationen Det som intar en central roll i ovanstående definitioner är organisationen som sådan (jmf t.ex. Korsell m.fl., 2009, sid. 14). Det finns förvisso olika former av brottsorganisationer och stora 6

11 variationer mellan dessa. Samtidigt finns den gemensamma nämnaren i att organisationen i sig har central betydelse för brottsligheten. Inom vissa organisationer förenas individerna kring subjektiva faktorer, såsom t.ex. känslan av tillhörighet till organisationen etc., vilket är fallet i s.k. mc-gäng (Korsell m.fl., 2009, sid. 20). Inom andra organisationer förekommer ingen sådan förenande faktor. Däremot finns det en struktur, där olika individer har olika funktioner, vilket är ett kännetecken för organisationen (Korsell m.fl., 2009, sid. 15). Funktionerna inom organisationen är därtill starkt präglade av individens underordnade roll i förhållande till organisationens ledarskap (Brå rapport 2002:7 sid. 13). Detta torde innebära att det finns en tydlig skiljelinje mellan organisationsstrukturen inom organiserad brottslighet och t.ex. mer löst sammansatta nätverk, där den sistnämnda platta strukturen enbart koncentrerar sig till att omfatta gemensamt deltagande i brott utan någon närmare inblandning av hierarkiska skillnader mellan individerna eller för den delen varaktighet över tid (se t.ex. Sarnecki, 2003, sid ). I praktiken framstår dock ofta organisationen vara mer som löst sammansatta nätverk av individer, eftersom individer kommer och går, medan brottsligheten består (Korsell m.fl., 2009, sid. 26). Organisationen har vidare som huvudsakliga syfte att generera vinster. Målet är vinning genom att förse marknaden med illegala varor, men vägen dit är inte alltid fastslagen, vilket gör att organisationen präglas av en hög grad av flexibilitet (Korsell m.fl., 2009, sid. 15 och 31). Det finns således ett vinstmaximeringsperspektiv som genomsyrar uppbyggnaden av och funktionen inom organisationen (Brå rapport 2002:7 sid. 25). Vilka individer som ingår i en brottsorganisation, förutom organisationens ledarskap, beror till allra största del på vilken säkerhets- och risknivå som ledarskapet vill uppnå. En del individer är särskilt rekryterade och innehar en specifik roll, nämligen att tillse att vissa uppgifter blir utförda. Ofta rör det sig om högriskuppgifter (Brå rapport 2002:7 sid. 59). Organisationen i sin helhet präglas därutöver sällan av en sådan hög grad av organisation som det vid första anblicken kan ge sken av. Strukturen är inte starkare än sin svagaste länk (Brå rapport 2007:7 sid. 30). 3.3 Organiserad brottslighet brottstyperna Narkotika- och smugglingsbrottslighet är två vanligt förekommande brottstyper som ofta är hänförliga till organiserad brottslighet (Brå rapport 2002:7 sid. 27). Det beror antagligen på att det ligger i brottstypernas natur att vara organiserade. Sådan brottslighet kräver nämligen mycket 7

12 resurser ifråga om tid, planering och pengar, vilket ofta skapar en varaktighet över tid för verksamheten, eftersom investeringarna ska ge avkastning (Korsell m.fl., 2009, sid ). Noterbart är att organisationens ledarskap sällan befattar sig med narkotika eller deltar i smugglingsoperationer (Brå rapport 2007:7 sid. 7-8 och 10). En rimlig förklaring till det är att narkotikabrott generellt sett har ett högt straffvärde. Svensk lagstiftning och rättspraxis kännetecknas nämligen av en hårdhänt hantering av individer som gör sig skyldiga till narkotikabrott (Sarnecki, 2003, sid ). 3.4 Organiserad brottslighet drivkrafterna Inom organiserad brottslighet, liksom inom annan brottslighet, finns det ingen gemensam eller generell förklaringsmodell till motiven bakom brottsligheten. Däremot finns studier om drivkrafterna bakom denna typ av brottslighet (se t.ex. Brå rapport 2007:7 sid ). En stor drivkraft är enligt den ovan nämnda studien pengar. Det finns således ett starkt ekonomiskt intresse bakom brottsligheten och pengarna i narkotikabrottslighet uppfattas som lättförtjänta. Denna uppfattning övergår paradoxalt nog snabbt för många. Med tiden uppstår nämligen ett behov av att investera intjänade pengar i riskminimering, alltså säkerhet (a.a.). Narkotikabrottsligheten omsätter stora belopp, men säkerhetsinvesteringar och dyra levnadsvanor, är tänkbara förklaringar till varför några större belopp sällan ackumuleras (Brå rapport 2007:7 sid. 9). 4.0 Milgrams teori 4.1 Allmänt Stanley Milgrams teori om lydnad och auktoritet försöker beskriva anledningen till att tillsynes rationella individer, vilka inte på något sätt innehar några inneboende avvikande egenskaper, kan begå omänskliga och obegripliga gärningar som står helt i strid med deras moraluppfattning (Milgram, 1975, sid ). Teorin har sin grund i observationer som Milgram själv gjorde utifrån experimentella studier, vilka kom att bli uppmärksammade världen över, men även starkt ifrågasatta (se t.ex. Haslam & Reicher, 2012, sid. 1-3). 4.2 Kritik mot Milgram Kritiken som riktades mot Milgrams experiment berodde framför allt på att försökspersonerna inte kände till sin roll i experimentet, än mindre vilket syfte studien hade. Försökspersonerna deltog således i experimentet under falska förespeglingar (Milgram, 1975, sid ). Det finns anledning att uppmärksamma att studien förefaller göra rejäla avsteg ifrån individskyddskravet till förmån för forskningskravet (se t.ex. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, 2002, sid. 5-6). 8

13 Även forskningsresultatet blev föremål för kritik. Studien genomfördes vid en tidpunkt då krigsförbrytaren Eichmann stod inför rätta, för brott mot mänskligheten under Andra världskriget. Av forskningsresultatet som delvis följer av framställningen nedan framkommer att Eichmann sannolikt inte ensam bar ansvaret för det inträffade, utan att en mängd faktorer kan ha påverkat honom, faktorer som han, enligt Milgram, inte själv hade förmågan att styra över (Milgram, 1975, sid ). Kritikerna menade däremot, i kontrast med Milgram, att individer bär ett personligt ansvar, gör aktiva val och att Eichmann därmed inte var ett passivt offer, utan fullt medveten om vad han gjorde och dessutom övertygad om att det var rätt sak att göra (Haslam & Reicher, 2012, sid. 1-3). 4.3 Lydnad och auktoritet Milgram menar att lydnads- och auktoritetsstrukturer är en naturlig del av och en viktig förutsättning för mänsklig samexistens, en ständigt närvarande interaktionsprocess mellan individer på olika nivåer och inom olika kontexter (Milgram, 1975, sid. 13). Det finns några centrala begrepp i Milgrams teoribildning. Nedan följer en redogörelse för dessa Lydnad och olydnad Milgram definierar lydnad på följande sätt: En person som kommer till vårt laboratorium blir tillsagd att tillfoga en annan individ ett lidande som tilltar i styrka. Impulsen till olydnad kommer därför att förstärkas mer och mer. Vid en punkt som man inte kan känna till i förväg kanske försökspersonen vägrar att lyda tillsägelsen och avbryter försöket. Beteendet före detta avbrott kallas lydnad. Avbrottet är olydnadshandlingen (Milgram, 1975, sid. 25). Definitionen innebär att lydnad är en fråga om konformitet, att en individ vidtar en åtgärd eller begår en handling på befallning utan att göra motstånd eller ifrågasätta innebörden eller effekterna av befallningen. Olydnad är däremot en motståndskraft, alltså individens förmåga att motsätta sig en viss befallning och att därmed inte företa en viss gärning på befallning (a.a.) Auktoritet Milgram beskriver auktoritet som ett kontextanknutet begrepp. Han uttrycker att en auktoritets makt grundas inte på personliga egenskaper utan på den position han uppfattas ha i en social struktur. (Milgram, 1975, sid ). Auktoritet förefaller därför inte vara någon inneboende egenskap hos en individ utan någonting som stipuleras i varje social struktur. Auktoritet är det som skapas i och följer av vissa sociala strukturer. Exempelvis har piloten genom sin sociala struktur en viss auktoritär position som följer av att han ansvarar för passagerarnas säkerhet under en flygning. Det är en auktoritär position som auktoriteten (piloten) själv uppfattar, men som även respekteras av 9

14 individerna (passagerarna) som befinner sig i denna sociala struktur. Det ovanstående exemplet har även en annan aspekt, vilken har minst lika stor betydelse för förståelsen av Milgrams teori om lydnad och auktoritet, och det är att den auktoritära positionen inte sträcker sig längre än till den sfär som är kopplad till just den auktoritära positionen, i det här fallet flygplanet. Utanför flygplanet har piloten nödvändigtvis ingen större auktoritär position. Med auktoritet följer makten att, i enlighet med vad som framgår under avsnittet lydnad, få någon att företa en viss handling. Auktoritetsbegreppet är följaktligen intimt sammankopplat med lydnadsbegreppet (a.a.). Eftersom den samhälleliga strukturen är uppbyggd kring dessa båda begrepp har individen en lång erfarenhet av ett belöningssystem enligt vilken eftergift för auktoriteten belönas och vägran att lyda bestraffas, vilket kan förklara att lydnad och auktoritet är två identifierbara inslag i den sociala samexistensen mellan individer (Milgram, 1975, sid. 149). Tillståndet som uppstår i relationen mellan individen som genom en viss social struktur har en auktoritetsposition och individen som intar en lydnadsposition benämner Milgram som ett agenttillstånd (Milgram, 1975, sid. 154). 4.4 Agenttillstånd Samhället är uppbyggt kring denna relation och går ingen obemärkt förbi. En individ, som inte lever isolerad, kommer vid något tillfälle att bli tvungen att reagera på en befallning av en auktoritet, antingen genom olydnad eller lydnad (Milgram, 1975, sid. 13). Milgram betonar dock att det finns faktorer som till viss grad kan påverka denna relation. En sådan faktor är vissa personliga relationer, egenskaper eller attribut (se t.ex. Milgram, 1975, sid ). En person som har en underordnad lydnadsposition vill t.ex. inte begå ett brott mot den sociala anständigheten som kan följa av att ha en personlig relation till auktoritetspersonen. Att vara konform i en sådan situation behöver inte nödvändigtvis innebära att personen gör det mot bakgrund av en vilja att vara till lags, utan kan bero på en vilja att inte själv få ångest (Milgram, 1975, sid. 163). 4.5 Teorival Anledningen till att denna teoretiska begreppsmodell är intressant är för det första att det i förundersökningen och domen till detta rättsfall framträder en tydlig organisationsstruktur med en överordnad ledare för brottsorganisationen och en i förhållande till ledaren underordnad transportör. Enligt Milgrams terminologi torde denna ledare ha en auktoritetsposition. För det andra är begreppsmodellen inte bara är tillämplig i en analys av sociala strukturer, utan kan, enligt min mening, även ge en övergripande bild av rollfördelningen i brottsliga aktiviteter. Milgram menar nämligen, i enlighet med vad som följer av en auktoritetsposition, att individer som är underordnade 10

15 en auktoritet tenderar att inte ifrågasätta eller ta ansvar för sitt handlande, eftersom sådana underordnade individer ser sig själva som redskap i en handlingskedja (Milgram, 1975, sid. 6-7). Det är viktigt att här understryka att begreppen inte går att överföra i sin ursprungliga definitionsform. Anledningen är att Milgrams begreppsdefinitioner innefattar reella handlingar, emedan materialet som jag förfogar över enbart berör kommunikation i form av telefonsamtal och mailkorrespondens samt förhör om denna kommunikation. Samtalen utgör ändock en projektionsyta, där innehållet i kommunikationen kan spegla och indikera tendenser till auktoritetspositioner, lydnad och olydnad (jfr Milgram, 1975, sid ). Fallstudien, som jag kommer att redogöra för i senare avsnitt, kan testa, klargöra, utvidga eller finslipa denna begreppsmodell (Merriam, 1994, sid. 70). 5.0 Metod 5.1 Fallstudien Fallstudien har, liksom alla metoder, sina möjligheter och begränsningar. Den kvalitativa fallstudien fokuserar på process snarare än resultat, på kontext snarare än specifika variabler och på att upptäcka snarare än på att bevisa (Merriam, 1994, sid. 9). Fallstudien som metod gör därför inte anspråk på att kunna ge några självständiga förklaringar till sociala skeenden utan eftersträvar istället att nå en ökad förståelse för dessa (a.a.). Metoden koncentrerar sig därmed till ett avgränsat studieobjekt, som genom sin egen särart har ett självständigt intresse, men innehåller samtidigt ett nästintill oidentifierbart antal variabler, vilket skapar ett komplext system av sociala skeenden (Merriam, 1994, sid. sid. 46). Den komplexitet som ett specifikt fall innehåller, och som inte allt för sällan framträder vid en vidare analys av det, förutsätter därför någon form av precisering och avgränsning, för att fallstudiemetoden över huvud taget ska vara användbar. Denna precisering är, enligt mitt förmenande, dels en fråga om urvalsöverväganden, dels en fråga om precisering av mina frågeställningar som min undersökning ska besvara. Genom sådana överväganden blir det specifika fallet mer hanterbart och överblickbart. Urvalet i denna studie har skett utifrån ändamålsenliga överväganden och är därmed ett ickesannolikhetsurval (Merriam, 1994, sid. 61). Studien har avgränsats till att beröra den del av brottsutredningen som präglas av hög särart, vilket gör det helt unikt som rättsfall, nämligen den 11

16 brottslighet som härrör från beslaget av över ett ton kokain och relationen mellan ledaren och transportören (Merriam, 1994, sid. 44). Rättsfallet har dessutom varit föremål för omfattande medierapportering, vilket torde innebära att det finns ett allmänintresse av att belysa det. Inom kritiska problemområden är det viktigt med en ökad förståelse. Utan förståelse för ett problem är det svårt att tillgripa adekvata lösningar. Bekämpandet av organiserad brottslighet är en uttalad politisk målsättning (se inledningen). Utifrån framställningen i tidigare avsnitt om definitionen av organiserad brottslighet är det inte sällan svårt att inse att problemområdet innehåller den komplexitet som fallstudien vill belysa och öka förståelsen kring. Fallstudien är således lämplig inom kritiska problemområden där en bredare förståelse är viktig för att över huvud taget kunna förbättra praktiken, alltså bekämpandet av den organiserade brottsligheten (Merriam, 1994, sid. 10). Denna fallstudie intar en teoriprövande position. Även om det är svårt att överföra en experimentell miljö och slutsatserna som har utvunnits därifrån till en annan finns det mot bakgrund av problemområdets karaktär anledning att ha en explorativ ansats (Tiby, 2006, sid ). Att teorin inte prövas i sin helhet är förvisso en nackdel. Det finns trots det, och med beaktande av den försiktighet som ska iakttas vid överföring av kunskap ifrån sådana studier, vissa beröringspunkter mellan Milgrams begreppsmodell och det här aktuella rättsfallet. Stockholms tingsrätt har, i enlighet med vad som har redovisats i inledningen, fastslagit att det t.ex. finns en brottsstruktur, en hierarki, vilken således kan prövas mot bakgrund av Milgrams teoretiska begreppsmodell. Det är viktigt att understryka att fallstudien visserligen är förankrad i verkliga händelser, vilket resulterar i fylliga och omfattande redogörelser av sociala skeenden, men att metoden till sin natur kan tendera att förenkla just den komplexitet som den eftersträvar att belysa (Merriam, 1994, sid ). Styrkan i metoden är därav även till viss del dess svaghet. 5.2 Materialet Materialet består dels av en sammanställning av framför allt avlyssnade telefonsamtal, men till viss del mailkorrespondens, mellan ledaren för brottsorganisationen och transportören, dels av förhör med dessa personer. De samtalssituationer som slutligen har analyserats omfattar ett 40-tal. Urvalet har skett mot bakgrund av avgränsningsöverväganden, eftersom jag har varit tvungen att kontextualisera alla samtal utifrån förhörsuppgifter (tilläggsprotokoll till 0104-K44-10). De samtalssituationer som återfinns i resultatredovisningen är sådana som är styrkta (i vissa fall bekräftade av ledaren och transportören), och som dessa personer har blivit förhörda om (i FUP: AM och i dom B ). 12

17 Utskrifterna har ursprungligen tillkommit genom hemlig teleavlyssning (27 kap. 18 RB), vilket är ett tvångsmedel som kan tillgripas under pågående förundersökning gällande brott som har ett straffminimum om minst 2 års fängelse i straffskalan (Flyghed, 2000, sid. 72ff.). Sammanställningen av avlyssningen, mailkorrespondensen och förhören rör grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och försök till grov narkotikasmuggling och omfattar ca 1400 sidor material (Dom B , FUP: AM och tilläggsprotokoll till 0104-K44-10). Det kan ställas i relation till hela förundersökningsmaterialet som omfattar över sidor. 5.3 Diskussion kring materialet Inledningsvis är det viktigt att betona att de dokument som utgör huvudmaterialet ursprungligen är ett resultat av en brottsutredning och att det därmed inte har skapats i syfte att besvara min frågeställning (Bryman, 2008, sid. 488). Detta får vissa konsekvenser vad det gäller kvaliteten av materialet. För att kunna bedöma kvaliteten av huvudmaterialet måste därför vissa kriterier diskuteras. Det finns fyra uppställda kriterier som har avgörande betydelse för huruvida ett dokument ska anses ha den allmängiltighet och kvalitet som god forskning eftersträvar att grunda sina studier på (Bryman, 2008, sid. 489). Det första kriteriet berör autenticiteten i ett dokument. Det kravet handlar om huruvida innehållet är äkta eller ej, om det har blivit föremål för manipulering etc., eller om det är något annat än vad det utger sig för att vara. Förundersökningsprotokoll, vilka är författningsstyrda kan visserligen innehålla fel och brister, eftersom formbundenheten i slutändan beror på ifall enskilda polismän uppfyller dessa författningskrav eller ej, men det finns ingen anledning att betvivla autenticiteten i dessa dokument. Vissa dokument är referat av vad som har sagts. I förhör har de misstänkta (ledaren för brottsorganisationen och transportören) dock medgivit samtalen och innehållet. Dessa medgivanden styrker påståendet om att dokumenten är autentiska och har även betydelse för det andra kravet (Bryman, 2008, sid. 489 och ). Det andra kravet handlar om trovärdighet. Utgångspunkten är att materialet inte ska vara behäftat med felaktigheter. Eftersom samtalen (avlyssningen, mailkorrespondensen och förhören) utgör bevismaterial i en brottsutredning är trovärdigheten, enligt mitt förmenande, stor. De misstänkta har i förhör och i domstol medgivit merparten av samtalen och innehållet, varför det inte finns anledning att ifrågasätta trovärdigheten. I de få fall där det råder tvivel om vem som pratar och vad som sägs har poliser, vilka har avlyssnat dessa samtal, vittnat under ed kring innehållet i samtalen (Bryman, 2008, sid. 495). 13

18 Det tredje kravet är representativitet. Materialet ska vara representativt för den kategori det tillhör. Avlyssningen har, i det här fallet, varit omfattande mot dessa båda personer. De samtal som finns återgivna i förundersökningen utgör dock enbart en liten del av alla samtal, vilket innebär att materialet som ska analyseras redan har genomgått en form av urvalsprocess. Denna urvalsprocess är enkel att beskriva. Samtalen som återfinns i förundersökningen är sådana som äger bäring i bevishänseende utifrån ett åklagarperspektiv, det är samtal som helt enkelt styrker gärningspåståendena om grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och försök till grov narkotikasmuggling. Det är nästintill omöjligt att utröna hur stor andel dessa samtal utgör i förhållande till samtliga, dels eftersom slasken till förundersökningen består av tusentals sidor av material, dels på grund av frågor om s.k. överskottsinformation (NJA 2003 sid. 323 och Flyghed, 2000, sid. 77). Materialet är i vilket fall som helst representativt i förhållande till min avgränsade frågeställning och utgångspunkt (Bryman, 2008, sid. 489 och ). Det sista kravet är att materialet ska vara meningsfullt, vilket inbegriper tydlighet och begriplighet. I de flesta fall talar de avlyssnade personerna om annat än brottslighet, men det råder inget tvivel om att det finns samband mellan samtalen och brottsligheten mot bakgrund av förhörsuppgifter. Materialet blir meningsfullt då t.ex. sammanställningen av avlyssningsutskrifterna ställs i relation till förhörsuppgifterna (a.a.). Atkinson & Coffey menar (i Bryman, 2008, sid. 502) dock att dokument generellt sett inte ska uppfattas som transparenta representationer av en bakomliggande social verklighet eller för den delen uppfattas som handfasta belägg för vad dem beskriver. Med beaktande av den lagstadgade objektivitetsprincipen (23 kap. 4 RB) och strafflagstadgandet om bevisförvanskning (15 kap. 8 BrB) måste dokumenten ändock anses utgöra en transparent representation. 5.4 Helhetsbild Anledningen till att använda kompletterande material är för att kontextualisera innehållet av utskrifterna ifrån avlyssningen och mailkorrespondensen, vilket dels skapar en bättre tolkningsram genom att foga delarna ifrån de båda informationskällorna till varandra i syfte att skapa en form av helhet, dels en större transparens (Sohlberg & Sohlberg, 2009, sid. 88 och 100). I studien kommer alltså delen (sammanställningen av avlyssningarna och mailkorrespondensen) att relateras till en tolkningsmässig helhet (förhör i FUP och domstol). Det är sammanställningarna av avlyssningarna och mailkorrespondensen i förhållande till brottsligheten som är av intresse. sammanställningarna av utskrifterna framgår nämligen vad de misstänkta säger till varandra. Men av förhören med de misstänkta framgår implicit vad de misstänkta gör före, under och efter deras samtal, och hur de ställer sig till vissa påståenden, vilket innebär att det är möjligt att även analysera Av 14

19 samtalen utifrån sin kontext. Det kompletterande materialet syftar därför till att möjliggöra en tolkning utifrån den teoretiska modellen. 6.0 Kvalitativ analys Syftet med en kvalitativ analys är att finna bakomliggande teman i det material som analyseras (Bryman, 2008, sid. 505). I denna studie är det bakomliggande temat redan fixerat utifrån den modell som finns återgiven i teoridelen. Därför blir analysfasen något omvänd, eftersom materialet analyseras utifrån frågeställningarna: 1) Förekommer auktoritetspositioner och hur kommer dessa till uttryck i fallstudien? 2) Hur går det att förstå lydnad? 3) Hur går det att förstå olydnad? Mot bakgrund av det ovanstående är kategorierna redan fixerade och informationen bearbetas således från början mot dessa frågeställningar (se t.ex. Bryman, 2008, sid. 523 om frågeställningar). Detta hänger ihop med att studien är teoriprövande. De flesta kvalitativa analysmetoder har en annan utgångspunkt än denna. Analysmetoden syftar inte sällan till att identifiera teman och det är genom olika typer av bearbetning som sådana framträder (se. t.ex. Bryman, 2008, sid om analytisk induktion). Att denna tolkningsram och analysmetod skiljer sig något ifrån vad som är vedertaget motiveras med studiens explorativa ansats. Sohlberg & Sohlberg ger uttryck för att sådana avsteg ifrån vedertagna och fastslagna modeller är möjliga utan att för den delen vara mer eller mindre relevanta (Sohlberg & Sohlberg, 2009, sid. 154). Samma författare uttrycker även att i den konkreta vardagsforskningen är det ofta mer av knep och knåp och hantverksmässiga aspekter som skall hanteras, vilket gör att jag känner stöd för min analysram (Sohlberg & Sohlberg, 2009, sid. 256). Det är viktigt att poängtera att jag likväl är tvungen att i materialet identifiera utsagor som överensstämmer med ovan nämnd kategorisering (frågeställningarna). Därför är skillnaden mellan vedertagna bearbetningsmetoder och den ovan beskrivna inte så stor som det vid en första anblick kan ge sken av att vara. Nedan följer en schematisk beskrivning av mitt analysförfarande (Johannessen & Tufte, 2003, sid ). 1) Utifrån tilläggsprotokollet (till 0104-K44-10) har ett 40-tal samtal identifierats. 2) De samtal som ledaren och transportören har blivit förhörda om och som återfinns i förundersökningsprotokollet (AM ) och domen (B ) har sorterats ut. 15

20 3) Förhörsuppgifterna från båda sidor (ledaren och transportören) har värderats i ljuset av domskälen, alltså hur domstolen har resonerat i skuldfrågan. 4) Informationen har sedan kodats med koder som är teoretiskt härledda (mina frågeställningar). 5) Materialet har därefter sorterats utifrån dessa kategorier, men andra kategorier har i enlighet med den induktiva analysmetoden tillkommit då sådana mönster har framträtt. 6) Det sorterade materialet har bearbetats, för att identifiera meningsfulla mönster och processer. 7) Identifierade mönster har värderats i ljuset av befintlig forskning och andra teorier. Dessa presenterade överväganden ansluter till den kritiska realismens förhållningssätt om att det finns mer eller mindre naturliga och generella kategorier som återspeglar grundläggande mekanismer som föreligger i olika sociala skeenden (Sohlberg & Sohlberg, 2009, sid och 145). 7.0 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om frågan ifall en undersökning mäter det som den avser att mäta. Vissa kvalitativa forskare menar att det är ointressant att tala om mätning, eftersom metoden i princip saknar mått (Bryman, 2008, sid ). Inom kvalitativ metod uppställs istället vissa andra villkor för att kunna bedöma validiteten, alltså giltigheten i en undersökning, vilket är ett krav för att kunna bedöma kvaliteten i en undersökning (Bryman, 2008, sid. 353). Studien söker pröva huruvida en viss del av Milgrams teori är applicerbar på interaktionen i ett samtal mellan två individer, vilka i samförstånd bl.a. planerar smuggling av stora partier narkotika. Därför är min undersökning valid enbart ifall jag faktiskt kan värdera deras samtal, eller rättare sagt, värdera innehållet i deras samtal. Min egen värdering påverkas i sin tur av min historiskt och socialt präglade förförståelse (Bergström & Boréus, 2012, sid. 42). Därför måste denna beaktas, då jag konstruerar mitt studieobjekt (a.a.). Min roll som uttolkare av materialet har således avgörande betydelse för huruvida undersökningen kan uppfylla ovan nämnda krav. I teorin innebär reliabilitet dels att en annan person ska kunna genomföra en oberoende undersökning på samma område och komma fram till samma slutsats (intersubjektivitet) (Bergström & Boréus, 2012, sid. 42), dels att samma slutsatser grundat på samma material ska vara för handen vid en annan tidpunkt (intrasubjektivitet) (Bergström & Boréus, 2012, sid. 43). 16