:e årgången. Häfte N:r 7

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 7

2 Bomb- och torpedflyganfall mot mål till sjöss. F lygbomber och från flygplan fällda torpeder kunna och böra tagas i bruk i sjökriget icke för att ersälta flottans stridsmedel, utan för alt komplettera dessa. Liksom artilleriprojektiler kunna flygbomber användas snart sagt mot varje i såväl lriget till sjöss som kriget till lands förekommande slag av mål. De mål, mot vilka flygtorpeder såväl som fartygstorpeder kunna komma till användning, utgöras däremot endast av fartyg. Nu nämnda omständigneter hava åstadkommit, att flygbombvapnet i den allmänna uppfattningen, även då det gällt mål i sjökriget, har trätt i förgrunden, under det att torpedflygvapnet icke närmelsevis blivit i samma grad uppmärksammat. Härtill har även bidragit, att torpedfällning från flygplan varit ett tekniskt mer svarlösbart problem än fällandet av flygbomber. I novemberl-läftet år 93 av U. S. N. I. Proceectings framhålles i artikeln,bombing versus lorpedo planes,, hurusom icke ljlolt hos civila personer med en viss kännedom 0 flygförhållanden, ulan även i armekretsar, elen uppfattningen är allmän, att mot slagskepp och kryssare flygbomben under alla omständigheter är flygs tridskrafternas effektivaste förs törelsemedel, samt att i marina kretsar denna uppfattning jänwäl är rådande. Artikelförfattarens åsikt är a lt denna allmänna tro delvis är baserad på Psykologiska orsaker, men har sin huvudorsak i brist på knnskap. Följden av nu nämnda uppfallning har blivit, att bombflygplan och dessas lämpliga användande ävensom försvar mot 'idskrift i Sjöväsendet. '27

3 bombanfall hittills har ägnats elt betydande intresse, undet det att torpedflygplanens möjligbeter icke skärskådats med samma intresse. A senaste tider har emellertid i såväl de större marinerna som äv~n i vissa mindre mariner ökad uppmärksamhet ägnats åt flygtorpeden som stridsmedel i sjökr iget. Flygbombens styrka ligger i att densamma kan - som nyss nämnts - användas vd fl~gstridskrafternas san~ve r k ~ n såväl med sjö- som lantstridskrafter som ock kanske framfor allt vid fullgörandet av s. k. självständiga uppgifter av fl ygstridskrafter. Då det emellertid gäller, att undersöka möjligheterna för att genom flygstridskrafter komplettera flottans stridsmedel måste först och främst beaktas värdet av flygbomben och flygtorpeden, då det gäller anfallmot mål till sjöss. Det är onestridligt, att även mycket motståndskraftiga örlogsfartyg under för flyganfall gynnsamma omständigheter kunna erhålla vitala skador av såväl tunga flygbomber som flygtorpeder. Genom anbringande av skydd å fartygen i fonn av horisontalpansar o. d. kan bombverkan begränsas. Införandet av dylikt skydd har lett till den åsikten, att mot sådana motståndskraftiga mål bör eftersträvas bombnedslag utanför fartygssidan i omedelbar närhet intill densamma. Genom lämplig fördröjning av bombens detonation erhalles därvid minverkan mot fartygets sårbara undervattenskropp. En dylik verkan erhålles emellertid alltid vid torpeclträ~f..\iot mindre motståndskraftiga mål kan en direkt bombtraff mot. ff övervattenskroppen leda till motsvarande resultat som tta mot eller invid undervattenskroppen. Om man sålunda gtn ut ifrån att önskad verkan kan erhållas av tunga flygboi nber och flygtorpeder och att dessa därför i avseende till verkan äro jä~nställda, uppställer sig frågan om möjligheten for llyg- stridskrafterna att utföra bom.b- och torpedanfall mot fartygsmål på sådant sätt, att erforderlig träffsan~olikhe~ erhfllles. ävensom om det inflytande i övrigt som dyhka anfall kunna utöva på utnyttjandet av flottans egna stridsmedel... Flyo-bombanfall kunna utföras på 2 principiellt olika salt, vilka lä~pligen böra benämnas högbombanfall och störlbomb anfall. Vid högbombanfall framgå flygplanen på stor höjd, varigenom avses all försvåra eller omöjliggöra luftförsvarets ~ luftvärnsart illeriets och jaktflygplanens - ingripande. Ju större flyghöjde: är desto närmare målet kunna bombflygplanen komma mnan desamma befinna sig inom luftvärnsartilleriets skoltviddsområcle. Närluftvärnspjäserna äro helt satta ur spel. Försvararnas jaktflygplan behöva avsevärd tid att nå upp till bombflygplanens flyghöjd. Högbombanfallets genomförande kräver goda bombsiktinstrument och en noggrann bestämning av siktfaktorerna, vilret kan ske endast därigenom, att bombflygplanen under en viss icke alltför kort tidsperiod framgå på konslant flyghöjd och rak kurs. Men även om detta kan utföras, kommer ofullständigheten i instrumenteringen (höjd- och fartmätare, bombsikte m. fl.) ocn på bomhbanan inverkande svårbestämbara faktorer att minska träffsannolikheten mot mål av så begränsad utsträckning som fartygsmål Genom att utföra bombanfall i stora flygförband och fälla bomberna,i salva, har man sökt få ett större områae belagt med bomber och därmed ökad utsikt att erhåla någon träff i målet. Den flyghojd, på vilken bombflyganfall kan utföras, är - bortse tt från väderlersförhållandena - beroende av flygplanens P~~st a ti ~nsförm åga eller närmare bestämt desammas, topph~_jd, VId medförandel av bomblast och övrig utrustning. Mot storre örlogsfarlyg måste bombvikten uppgå till minst 250 kg., om överhuvua verkan skall kunna påräknas; för effektiv ve;. _ kan mot mycket motståndskraftiga mål erfordras bomber om 500-,000 kg:s vikt. Rälmas med en bomblast av 500 kg. kau f. n. den praktiska topphöjelen med full utrustning sättas till c:a 4,000 meter. Från denna flyghöjd fällda bomber hava en falltid av oml.ring 28 sek. Med en hastighet å flygplanen a v loo knop (omkr. 50 mjsek.) sl(er :iombfällningen på ett horisontalavstånd från målet av ungefär (28 X 50 = ),400 meter (se fig. ). för Förutsättes att flygplanet uneler en tid av 2 minuter m åste bestämmande av siktfaktorerna framgå på konslant flyg-

4 -386- höjd med bestämd kurs erhålles enligt fig. ~. ~öljande., Från punkt A framgår flygplanet på 4,000 meters höjd mot m alet F. I punkt B sker bommällningen. Distansen A-B m.otsvarar 2 minuters flygning och är sålunda (20 X 50 =) 6,~00 m eter. Lutande skottvidden mellan målet F och flygplanet punkten A är c:a 8,400 meter. Maximiporten för nöjden 4,000 meter är för en nutida 7,5 cm. kanon c:a 9,000 meter och för 0,2 cm. kanon c:a 0,500 meter. Verksam porte kan däremot knappast beräknas högre än till 5,000 resp. 7,000 meter. I punkten A är flygplanet utanför sådan verksam porte. Efter 30 sekunders 30 sek. D ' ' ;ek. B.,. o o o avståndet nedgår från 6,800 till 4,240 meter. Under denna ~td måste flvgplanen nedkämpas, om desamma skola kunna forhindras 'uppnå den punkt B, varest bombfällningen skall..;ke Höga fordringar måste härför ställas på fjärrluftvämsart d le riet. Men vilken träffsannolikhet kan beräknas vid sålunda utför t bombanfall? För beräkning härav hava på praktiska försök grundade spridnings- och träffsannolikhetstabeller blivit uppgjorda. Om ~an antager, alt målet utgöres av ett örlogsfartyg med en langd av 80 meter och en bredd av 30 meter bliver träffprocenten enligt amerikanska uppgifter (,, Air Corps Tacti _ cal School, Bombardment Aviation 93) 8 /o och enligt svenska uppgifter 7 / o, sålunda en ganska nära liggande överensstämmelse. För att erhålla en träff i målet fordras sålunda 3 a 4 bomber. Minskas flyghöjden stiger enligt samma uppgifter träffprocenten till 0 /o vid 3,000 meters, till 4 o; 0 vid 2,000 m eters och till 30 "lo vid,000 meters flyghojd, motsvarande 0 resp. 7 och 3-4 bomber för erhållande av en träff. Men i samma mån som träffsannolikheten ökas, så ökas luftvärnsartilleriets möjligheter såväl i avseende på den tid, under vilken de anfallande bombflygplanen befinna sig inom verksamt skotthåll, som i avseende på träffsannolikhet, på sätt, som framgår av nedanstående tabell. ~ Fig '... ' ' ' ' ' ' '"' ' ytterligare flygning, då flygplanet kommer till punkt D, har lutande skottvidden nedgått till c:a 6,800 meter. Kan flygplanet från denna punkt verksamt be.skjutas, konnner sadan beskjutning all pågå under flygplanets flygning från D t ill B d. v. s. under en tid av 90 sekunder, under vilken tid lulan ~e Flyghöjd i meter Tid för beskjutning Beräknad träff- 0 /o vid bombav fjärrluftv. av närluftv. l fällning 4, sek , JO 2, sek. 4, > 42 ) 30 ~ en ringa träffprocent, som vid högbombfallning från för ;.:sk~utning hetryggande flyghöjd kan påräknas, har lett till ~rsok med låg- eller störtbombanfall Om dylika anfalls utforand u s -... f". e l -. A. sknver,, De Luftwacht,, Januarihäftet 932 ~~J ande:,,ett nytt stridssätt med flygplan vid angrepp mot ~]Ollål tillmätes i amer. marinen stor betydelse; det har med eteckningen störtbombare fått en träffande beteckning. Det

5 d f'! et s to rtar från stor höjd nästan lodrätt angnpan e ygp an.... l a d.. c.fter i krafli cr stigflykt nå största möjliga h?j ' or~ chen are.. t" llr esullal alt varj e försök llllluftanfallcts s! o la hava <'l v L d ' o ' -~ de frt anfallna fartyg kommer för sent pa grund avvarjan < h d'' f... l l' av d en oveu ' mo m, -.d p o let fäller sina bomber tätt över delta for att omedelbart... asl aide h astigheten i flyganfallet oc ar or ) l ~ ~ M Fig. 2. o ~ o o l{} 200 ~. t, er l an Ä ven i andra mariner såsom England ocht v er u an ' "... f.. 0 Frankrike h ar störtbombanfall under ovmngar ut_ on:s all I I 'Acronaulique,, december 93 omnamn,. l f flygp l an f a l.. )l],en d 50 k. o art y gsna. >> '... Gourdou- Leseurre framsta t e. tt ens i Lslg bombflygplan ( 430 B l ) '' pour lancement de b ombe e o en pique a la verticale (securite 3,5),, störtbombanfallet är emellertid synnerligen påfrestande för ateriel och personal. Dess mesta cxlrema form, d. v. s. lodrät störtning med pådragen motor är - å tminstone för närvarande _ endast en teoretisk spekulation. Ju brantare dykningen kan ske och ju större hastighet, som flygplanet därvid kan givas, desto större bliver svårigheten för luftvärnsartilleriet att verkställa riktning och ulföra beskjutning. Men des to större bliva också påfrestningarna på materiel och personal, varom mera här nedan. Teoretiskt kunna fall uppkonstrueras, vid vilka icke blott luftvärnsartilleriet kan anses sakna möjlighet att ingripa, utan jämväl erhållandel av träff i målet är säkerställt. Ett sådant fall angives i fig. 2. Dykvinkeln är 60 och flygplanets hastighet 300 km.ftim. d. v. s. c:a 83 m.fsek. Dyl(ningen sker från 5,000 meters och bombfällningen sker från 200 meters hojd. Dykningen från punkt A till punkt B tager en tid av ( 5,500 =) 66 sek., varunder flyghöjå-en minskas med (5, =) 4,'300 meter, d. v. s. en höjdförändring av( 4 :~ 0 =) 73 m.fsek. ~n sä kraftig höjdförändring. motsvarande något mer än 7 gånger tyngdkraftsaccelerationen (g) är synnerligen påfrestande. Ä ven om flygplanet kan konstrureas med tillräddig hållfasthet härför ävensom för den kraftiga upprätning av detsamma, som den låga sluthöjden av 200 meter betingar, bliver den mänskliga organismen ansträngd till det yttersta. Enli gt talrika och noggranna undersökningar i U. S. A~ kan, då höjdförändringen uppgår till 7 a 8 gånger talet g, sådana storningar i den mänskliga organismen inträffa, att i här berörda fall flygföraren förlorar kontrollen över sig själv. En kraftigare dykhastighet än i det nu angivna exemplet är därför i praktiken icke att räkna med. studerar man emellertid det anförda exemplet beträffande precisionen vid bombfällning, skall man finna, att flygbombens avvikning från dykriktningen är så ringa, att träff i fartygsmål bör pårälmas vid På nämnt sätt utförd dykning mot målet såväl da detta anfalles lfmgskepps som tvärskepps.

6 Ur fig. 3 erhålles flygbombens avvikning M l\ip vid nedslaget från den punkt M, mot vilken störtfl~gnin~:n _uh_öres, enligt följanae. A är den punkt å 200 meters flyghojd, VIlken bombfällningen sker i störtriktningen A M. Bomben h ar i punklen A samma fallriktning och ~astighet so~ fl!gplanet, d. v. s. en hastighet av 83 m.jsek. (se ovan). l~ allliden kan berälmas till 2, s sek. Under denna tid for tyngdkraften bomben i lodrät riktning ett stycke A B = c:a 22 meter. Avsiiltes detta stycke från målriktpunkten M erhålles M W = 22 m eter. Sammanhindes punkten A med punklen B erhålles den punkt B' ><: Fig. 3. Ml å fartyget, där bomhen träffar detsamma. Avståndet M _:W bliver uträknat c:a 2 meter, vilket således är bombens av\ tkning vid nedslaget från dykningspunkten. Störlbombflygning har, som förut nämnts utprövats flerstädes, och särskilda flygplankonstruktioner hava framkonn l för att på detla säll säkra bmnblräff mot mål av begränsad omfattning, erkannerligen fartygsmål Man får dock icke helt E o N bortse från fjärrluftvärnsartilleriets möjligheter att lägga atminslone någon krevadspärr i flygplanets väg under stört d~ lz pingen ävensom fdn det lätlriktade och hastigt skjutande när Juftvärnets eldverkan under senare delen av dykningen. Del bör även beaktas, alt kravet på stor hållfasthet och manöverförmåga hos flygplanet minskar möjligheten a lt tillgodose del krav på bärförmåga som för tunga bombers medförande är nödvändigt. Slulligen må framhållas, att för störtbombflygning fordras härför särskill uttagen personal. I och med atl problemet om all från flygplan fälla torped blivit tekniskt tillfredsställande löst, har frågan om lämplig torpedflygtaktik blivit aktuell. I denna tidskrifts 4 häfte innevarande år har framhållits i artikeln,, Torpedens värde som vapen,, att användbarheten av torpeden är förutom av torpedens egna egenskaper beroende av möjlighelerna alt genomföra torpedanfallet och att därvid bestämma utskjutningsriktningen samt av m ålets möjligheter att undvika att träffas. För anfallels genomförande hava torpedflygplanen en avgörande fördel i sin höga fart. Torpedfällningen måste dock ske från låg höjd - 8 a 0 meler -, varför torpedflygplanen åtminstone under anfallets sista del kunna beskjulas även av fl ack banear Lilleriet. För torpedanfallets utföande kunna liksom för bombanfallels särskiljas 2 metoder. Den ena metoden innebär, all torpedflygplanet på jämförelsevis stort avstånd från m ålet går ned Lill den för torpedens fällande lämpliga höjden, ultage skjutelementen samt verkställer riktning med tillhjälp av torpedsikte och fäller torpeden. Den andra metoden innebär, au torpedflygplanet framgår på stor höjd, utför dykning (med frånslagen molor) till låg höjd och på kort avstånd från målet, varefter torpeden fälles. ::vieloderna kunna lämpli gen henämnas långdis/ansfällning och J..:ortclisl cmsfällning. V id lå ngdistansfällning av torped kan flygtorpedanfalcl nlötas med artillerield. Genom spärreld från medelsvårt eller e: svårt artilleri kunna därvid kraftiga vattenpelare, alstrade VId projektilnedslagen, läggas i anfallande torpedflygplans väg. Men härför fordras, dels att flygplanen upptäckas i tillräckligt god tid, dels att vahenuppkasten, som dock hava begränsad

7 -392- höjd, ligga så nära framför flygplanet, att detsamma icke förm år genom manöver överflyga desamma. Torpedflygplan, sn, efter au ha va siktat fiendens sjöstyrka på stort avstånd, gått ned till låg höjd över vattenytan, torde som regel icke kunna upptäckas och tagas under beskjutning på större avstånd än 2,000 meter. I varje fall erbjuda flygplan på nämnda avsland ett så svårupptäckbart och litet m ål, att beskjutning bliver resullatlös. I det följande förutsättes, att beskjutningen k tn taga sin början, då avståndet nedgått till 8,000 m eter, samt all torpedflygplanets fart är 200 km.ftim. I fig. 4 åskådliggöres ett langdistansfall. Med nyss angima fart t illryggalägger torpedflygplanet en distans av,000 meter på 8 sek. I punkt A är avståndet till målet 8,000 meter. E ft er 90 sclz. har avståndet nedgått till (8,000 - ~~.,000 = ) 3,000 meter (punkt T i fig. 4), å vilket avstånd torpedfällningen sbr. Fig. 4. Huru vida torpedanfallet kan genom artillerield avvarjas under nämnda 90 sek., beror på rådande omständigheter såsom torpedflygplanens antal, den omfattning, i vilken fartygsartil.l ~J:ie l kan insättals mot torpedflygplanen m. m. Sjöslyrkans moj hgheter au genom manöver undvika torpedträffar är ett prohlelll för sig. Ovedersägligt är dock att erforderlig manöver m:sle heslutas hastigare och ulföras kraftigare ju kortare det avslmd är, ä vilket torpeden fälles. Kortdistansfällning av torped kan ske enligt följande (se fig. 5). För att uppbära torped- och övrig erforderlig utrustning r,an f. n. icke påräknas större praktisk topphöjd än m eter (exempel: Vickers torpedflygplan»vildebeest,, har en topphöjd med full utrustning som sjöflygplan av 3,350 m eter) Luftvärnsartilleriets verksamma porte vid denna höjd kan ::tnses vara högst 8,000 m.eter, utanför vilket avshmd neddykningen bär s],e. Den sl,;.er därför på 9,000 meters lutande avstånd från älet (punkt A i fig. 5) mot en punkt T,000 meter framför älet. Räknas hän-id med en dyldart av 250 km.flim. (69.fsek.), kan flygplanet beskjulas under 90 sek., innan del når punkten T. Då flygplanet ej såsom vid störtbombanfall mås te hållas inriktat mot en viss bes tämd målpunkt och ej heller konslant hastighel behöver hållas, kan nedgången till er f ord,~ rli g låg höjd ske på annat sätt än genom dykning, exempelvis i spiral. Därmea försvåras artilleriets eldgivning om också tiden för beskjutningen ökas. I punkten T inriktas flygplanet efter ögonbedömning och torpeden fälles. Nu nämnda anfallsmetod kräyer god manöverförmåga hos flygplanet. I och med att torpedflygplanen tekniskt forbattras, synes kort- A o E l T o ~ Fig. 5. Må l distansfällning Yinna allt större tilltro icke minst på grund av det överraskningsmoment, som anfallssättet inneb-är. Kortd.~stan sf ä ll n i n gc; n förutsätter också, au torpedfällningen eller rattare sagt inriktningen av torpeden sker utan hjälp av instrument (torpedsikte). Av intresse liärutinnan är följande uttalande i,, RiYisla Aeronautica,,, marshäftet 93, nämligen:,, Vid v ' r - l l.. ara orso '- aya vt pradken funnit, att flygarens ogonmall Yar mer värt, än spanarens vackraste beräkningar ~l e d.mål- och farllinjaler,,. Därest inrik tningen för torpeda lli~ m gen -:an ske av flygplanforaren innebär detta jämväl, J p an e s Jesa nmg CJ Je ovcr ingå särskild,, torped- att flvg l l l --lt l l skvtt G d - " '> enom mm re behov ay besättningsmän kan krav på

8 flygplanets bärförmåga minskas Lill förmån för manöver ~gen. skapema (vändbarhet och fart). Vid kortdistansfällning av torped måste man liksom vid störtbombanfall hygga pa en högt utvecklad individuell skicklighet hos flygföraren. Sammanfaltas nu nämnda anfallsmetoders fördelar och oläaenheter finner man följande. b. l Högbom bon[ all kräver god bomhinslrumentenng o c goda ballistiska egenskaper hos flygbomben; tvingas flygplanet all välja sadan hojd, att fjärrluftvärnsartilleri icke alls eller u nder otillräcklig tid kan komma till användning, bliver träffprocenten ringa. För anfallets genomförande erfordras icke h aftiga manövrar av flygplanet, varför även tunga bombflygplan (stor bärkraft, ringa vändbarhet) lämpa sig för högbomban fall Låg- eller störtbambunpall grundar sig på a ll flygpl:mel genom sin siortriktning och stora haslighet till huyudsaklig del bestämmer bombbanan. Uttagning av siktfaktorer och desammas inställande å riktinstrument erfordras därför ej.,\nfallet är påfrestande för personal och materiel, varför del kan utföras endast med lätta, möjligen medeltunga bombflygplan, förda av skickliga flygförare. l'arlygets fj ärrluftvärnsartilleri har svårighet att ingripa p ~t annat sätt än genom spärrelci. I anfallets sista dellmnna närluftvärnspjäser effektivt ingnpa. Kan anfallet slutföras, är träffsannolikheten även mol m ill a\ sm[t dimensioner stor. Långclislansfällning av torped grundar sig på, al.t flyg planet, framgående på låg höj d, uttager skjutelementen samt utför torpedfällning på jämförelsevis stor distans. Flygplonet inriktas med hjälp av siumedel. I anfallels avshtende -:an deltaga även fartygels flackbanepjäser. Genom alt torpeden rälles på stort avstånd har fartygel möjlighet till undanmanö'-er. Korlclislansfällning av torped grundar sig på, att flygplanet från stor höjd dyker mot m ftlet för alt fälla torpeden pa så kort distans, a tt inriktning kan ske ulan hjälp av siktmedel. Under neddykningen eller nedgången i spiral kan visserligen luftvärnsartilleriet ingripa, men under för riktning försy år'lde omständigheter och unaer kort tid. Närluftvärnspjäser JZunna under anfallels sista skede effektivt ingripa. Undanmanöver är för fartyg svår atl medhinna, om anfallet kan slutföras. Anfallets utförande kräver goda manöveregenskaper hos flygplanet och stor personlig skicklighet hos flygföraren. Att störtbombanfall och kortdistansfällning av torped h a starka förespråkare hos den flygande personalen i elt flertal ]änder (U. S. A., England, Frankrike, Italien) är naturligt, ty den individuella flygskickligheten kommer här till sin fulla rätt och kan medföra stort resultat. Tekniska förbättringar i avseende på tillgodoscendet av flygplanens egenskaper h ållfasthet, manöverförmåga, fart och bärförmåga - komma också au hava en avgörande inverkan på bedömandet av lämpligaste anfallsmetod. I det föregående har icke berörts jaktflygplanens möjliglieter att nedkämpa bomb- och torpedflygplan. Jaktflygplanens överlägsenhet i avseende på fart och vändbarhet skapar möjligheter för elt nedkämpande, om strid kan upptagas. Men svårigheterna ligga i att hava jaktflygplan tillgängliga i rätt tid och på rätt plats. Jaktflygplanens mycket begränsade aktionsti.d har lett till att stormaktsmarinerna vid operationer till sjöss å hangarfartygen medföra jaktflygplan i betydlig utsträckning. Därest en sjöstyrka under den tid, som den befinner sig inom aktionsradien för fiendens bomb- och torp ~dfygbaser - fasta eller flytande -, skall kunna skyddas av s~ändigt patrullerande jaktflygplan, erfordras förvisso tillgång ttll talrika jaklflygförband. Att en slormaktsmarin, exempelvis ~- S. A. kan räkna på ett sådant skydd, förklaras endast genom hllgång till s tora flygplanförande fartyg, vilka tillika med kryssarna ombord medföra jaktflygplan. Försvaret mol bomb- och torpedflyganfall försvåras helt naturligt, om delsamma samtidigt ulföres av ett flertal flygforband, vilka anfalla från skilda bäringar. Torpedflygförhat~?ens anfall kunna jämyäl kombineras med torpedfartygens, k over- ocl~ undervaltens_ -, varigenom den anfallna sjöstyr-.ans uppmarksamhet spllllras samt försvar och molmanöver forsvåras. U ppen b ar t ar.. aven,.. att l JOm b - och torpedflyganfall tl<som anfall med torpedfartyg ha större utsikt alt kunna genomfö ras, därest sjöslyrl,an är inbegripen i artilleristrid.

9 En jämförels~ mellan bombflygplanets å ena sidan och torpedflygplanets å andra sidan värde som stridsmedel i sjökriget under alla omständigheter är svår att göra. Den tunga bombens verkan kan anses likvärdig med torpedens. Möjligheterna alt genomföra anfall med bombflygplan och med torpedflygplan kunna som regel anses vara lika stora - eller lika små. Kan ~mellertid ett kortdistansanfall ned torped slutföras måste större träffsannolikhet mot fartygsmål påräknas än vid åtminstone högbombanfall Om tillgången till tunga flygplan är ringa, synes därför möjligheten att erhalla träff vara större vid torped- än vid bombanfall. Torpeden har framför bomhen den fördelen, att den fällda torpeden under sin gång genom vattnet verkar som hot, vilket kan tvinga den anfallna sjöstyrkan till för densamma i taktiskt avseende ofördelaktiga manövrar. Torpedflygplanet bliver härigenom ell stridsmedel, som tekniskt kan utnyttjas i sjöstriden - antingen för sig själv eller än bättre i samverkan med torpedfartyg. Det får därvia ej heller förbises, att torpedanfall från flygplan kunna utföras i skydd av dim- eller rökbildning, icke m inst i skydd av den av fienden utlagda. Torpedflygplanet h ar på senast~ tid också blivit föremål för större uppmärksamh et än tillförne. Den förut omnämnda artikeln, Bombing versus torpeda planes, avslutas med följande ord:, Vad angår utvecklingen av uteslutande for torped- och bombändamål byggda flygplan, synes det vara logiskt att antaga, för det beklagliga fall att krig inträffar inom närmaste fem år, att större allmän militär effekt skull~ vinnas, om man från flygplanförande fartyg avlägsnade det tunga höghöjdsbombplanet och ersatte detsamma med ett motsvarande antal torpedflygplan. Delta får emellertid icke förstås så att fördenskull utvecklingen och prövandet i fredstid av bombplan som en särskild typ på n[lgol sätt skulle inskränkas, förrän dess möjligheter och begränsning l)livit definitivt utrönta,,. Arthur örnberg Några. i~~~tag~l~~r rörande rysk sjökrigsforlog Ostersjön år l I. rysk l.. marin facklitteratur hava. un d er senare tid viss SJO -' l <n f". g s Jandelser b h. i östersj ön un d er sommaren 95 varit förema o.i. e andlmg. De som härvid med sina. l.. a och knllcerat operationernas pl l"".. m agg belyst de m m t d d...an aggnmg, desammas utföran-.., or e un er varldsltiget f" l. hava tjänstgjort å ryska örlo s~art ore revo u:wnens utbrott sin första s 'l't". g y g och hava salunda erhållit JOmi l ara utbldnina und l. emellertid fö. t "tt... o o. er sarr~glmen. Man bor m sa a, all de asllde talats, även godtagas a d r, som l dessa frågor ulv en nuvarande ryska fl tt l och av olika skäl beft mm 't s l" amphga. att nu. o ans edning 0 ff'. ll o arken den r sk.. o ce t atergiva. V eller annan i ~ov~e~;:~l;:n:a~a~sskriflen.,, Morskoj Svbornik, ligen innehaolla o- t ~ g!ven facklitteratur, torde nämnaga, som e f ö d~. anses önskvärt och sm... J r..':n nya lednmgens syften börandes åsikter. ej overensslammer med,,röda, veder- I tillgängliga his l l f... i Östersjön under år ;~~s m ramsta~lnmgar rörande sjökriget till efterfölj'a d t 5 h ar veterligen förspelet a rysk sida n e venne operat f' b ehandling H.. d l. o wner ej orut varit föremål för et av d. an d e serna - fraga, vo ro f" or SJO.. 'nget. i dess h"lun ei or n ad betyd el f h v samma se, men örberedelserna för deinom r _a~o ~.~l.agnade. att blotta vissa säregna förnållanden S y s" SJokngslednmg under denna epok. Och.o~mar en 95 hade ryska armen lidit n~derlag i G r. I ehrerade under ständiga strider längs hela fronten~ l~ :~

10 anstra.. fl an.,_ l' l la de redan inträngt i Kurland.l och. l' o L men sa... er m. t : Ha framryc zmngen.. tvska armens '.., t ot Mitau med avsr zl att framryckte an."san f. mot Riga. Stämningcn sedermera or sa.. fl Ll. var tryckt och rrnterad. o l. l armen som o au.. inom sava r vs _m. o l u der ryska underrättelsevasenl slutet av JUill m~m~d ~ ~ot.. ~.n varande tyska sjöslndsd det beske om, a.. tt samtliga l os ersjo. 'llf'llrotvrs sam as un der ett par dagar i Kiel krafter skulle tl a " d.. fo.. l ej saren (omkr. l juli). i och for ruspektron oc -~ - p. l d. gens i östers j ön s. k. operad sl a SJoknos e nm stod da tan... en, a t. b t' e de av " m. ' '" ' l.... nle den star,are " ' ".., galvr,,, O eg, Ja f '' b. barderirra av lämplrg plats pa.... ara enng t... Inom en ry.,_. o " l tt mder dessa dagar m ecl. l. Liva avdelnmg upp Ad Mal åroff,,, J3ajålh, Bo- kryssarbngaden es a n J. Ruril' samt en dd jagare " f. töt i och or om o förelaga en rams... d. samt Neufahrwasser ansagos... t. "] s len Swmemun e Lvska Os ersjo ' '. d d t K lb"rg betraktades sasorn.... f" t de un er e o "' vara alltfor val be as a ' M l pades genom en dv lrk t' sföremål r an 0p lämpligt opera ron..... bl d rysl a flottans personal... stammngen an '- operatron kunna loja.. l' d Planen förelades flaggoch samtidigt tillfoga henden s,a a. l f"..... Kolt. åk vars samtyc '-e O l op;~ral rone ns ]<ai)lenen, kommen d J ' _ Då deune......"llande omedelbart vanns.... J nnclpr ~ lla verksta, h f" f " ö slersjo l en för duvarande c e ~ n or.. darefter forelade p an d K lt' 'l, fr "oan ÖPI)en rorande. { lämna e o JU '" "'v flottan, amrral I a ~rn,. f". log alt ~rnativt Kolherg. f" bes]']utnmg nen ores platsen or '-.. t kan till operationens Amiral Kånin. _samtyckte e flerdndagofl~ bveh ållen att Memel bef.. de dock me e Ol e ' snara genom oran.' t tt den moderna och t sföremål sam a stämdes sasom. opera ro~.. skulle deltaga i företaget, "olu dvrhara kryssaren, Runl..., ej. h ubåtar ansåos vara.. ed hänsyn till förekomsten av mmor oc c t>. av n c. d. l. med medlemmar na. + b lt Efter långvang ls... ussron. " l s r r s,a e... er lät si dock amlralen pavel,a stabens opcralrva avdeh~m " c.t l lle deltaga i operaoch beslut fattades, att aven,r mr'". s '-u lemmarnas. Det förh \ llandet att Memel, trots stabsmed l'l a twnen. c '. l bestämdes såsom anfallsma, ansat> avstyr,an,... de sl äl väsentligt minska operatronens var... d..,_ d l J uli 95 avsan es till Orö i Tidiat på morgonen en.... ::> J 'L TJ erl asskr med Jagate flaggad j utan len, z a pr an ' ' oo de av o l' den ;ijds le Alands skärgård, där l. kryssarbrigaden då var förlagd, för alt till amiral I3achireff å,adm. Makåroff, överbringa operationsordern, samtidigt som en annan medlem av staben med jagare sändes till Kuivasto i Moonsund, varest flertalet jagare då voro förlagda., Rurik,, vars uppehållsplats var Reval, skulle samtidigt beordras, alt vid l. kryssar:origadens utpasse.rande förena sig med densamma. Amiral Bachireff gick med underlydande styrka enligt order till sjöss men gav sig ej tid att invänta jagarne, som på grund av tjocka hindrades att ulpassera från Moonsund., Operationen utfördes h elt och hållet utom planen,, skriver den ryske, dåvarande löjtnanten Sakovitj, och fortsätt~r däreft er i följande ordalag:, Bombardering av Memel l{unde ej äga rum på grund av tjocka, så täi som mjölk., vilket med hänsyn till risken för minor och frånvaron av egna jagare, gjorde ett närmande till tyska kusten alltför riskabelt. Företaget resulterade i kryssarstriden ost om Gotland, som av våra fartyg utfördes y Llerligt oskickligt och g a v ett moraliskt, ofullständigt och taktiskt obetydligt resultat,. - Såsom bekant jagades närvid den mindre snabbgående tyska minkryssaren, Albatross, mot Gotlands ostkust och tvingades där sättas på land vid östergarns holme, under det att den utsattes för artilleribeskjutning inne på svenskt territorium. Denna neutralitetskränkning gav såsom känt anledning till protest från svensk sida. En annan numera i rysk facklitteratur uppmärksammad operation, som tilldrager sig ett visst intresse är forläggandel till Irbcnsundet av slagskeppet, Slava,, huvudsakligen i och för flankering av där utlagda minspärrar. Förutnämnd sjö Iniiitär författare skriver härom:, Rigaviken och särskilt Riga såsom varande en viktig strategisk, ekonomisk och politisk PUnkt, på vilken ryska armens högra flank nu måste stödja sig, borde alltså vara föremål för krigsledningens särskilda intresse, ej minst med hänsyn till försvaret från sjösidan. i-ikväl, när fiendens uppmärksamhet alll mer började ägnas detta frontavsnitt, när Libau för länge sedan blivit hesatt av Tidslcrift i Sjöväsendet. 28

11 -400- tyskarna och besättande av \Vindan var en fråga för dagen, då var i verkligheten ännu endast föga effektiva anstalter vidtagna för Rigas försvar från sjösidan». I Rigaviken befann sig i mitten av juli år 95 2 kanonbåtar och ett tjugotal jagare. lrbensundel var hittills spärr:l med c:a 300 minor, en spärr, som ansågs alltför ofullständig l och vars flankeringsanordningar voro otillräckliga. Omkring den 20 juli avlämnade några medlemmar av operativa avdelningen vid staben å östersjöflottan till flaggkaptenen Kolljak ett skriftligt påpekande angående vil~.ten av, att åtgärder snarast vidtages till förstärkande av d~t maritima försvaref av Rigaviken. - Varje dag mottogs alljämt nya rapporter såväl rörande fiendens framryckning på land som föroeredelser för fientliga företag från sjösidan. Några åtgärder för ryska flottans vidkommande anbefalldes em~llertid ej (»Den hypokondriske Kolljak» lär vid 'denna tidpunkt hava försjunki t i apati, varför någon ledning av stabsärenden från hans sida ej lär hava förekommit!)*) Med förbigående av såväl flaggkaptenen som chefen fiir östersjöflottan vände sig nu medlemmar av Kanins stab di r ~kt till chefen för ryska flottans generalstab, amiral Grigorjd f, med anhållan om åtgärders vidtagande för Rigavikens försyar från sjösidan. Resultatet härav blev, att kommendör Koltjak sammnnkallade till rådplägning samtliga officerar~ tillnörande stabens operativa avdelning. En av initiativtagarna till hänvändelsen, den förutnämnde löjtnant Salmvrtj, beordrades härvid att inför sjöstyrkebefälhavaren jämte dennes stab närmare framli!,ga sina synpunkter. Sedan Sakovilj påvisat det brydsannna krigsläget och närmare framlagt förhållandet mellan egna och fiendens sjöstridskraft ~ r jämte motståndarens förmodade ope- *) Koltjåk blev år 9:6 chef för Svartahavsflott an, avgick vi;l revolutionsutbrottet 97 -,ch deltog uti och blev i nov. 98 saci0 bekant ledare i'ör antibolsjevikrörelsen i Sibirien; efter att där ha, f\ framträngt till Kasan, blev han tillbakadriven til l Irkutsk, var p~f Jnn övergavs av de sina; han arkebuserades seelermer a av bol sjevik r n>~ - 4Ulrati oner under den närmast f... ordalag:»av det anförda toi d.... e lan I följande sam l or vara f. n. till R. b amga, att en-. rgavr 'en och Moo -d t slndsj.;rafler blir lösandet d.l nsun OI lagda sjömed ett framcrångsr I l t f" av e uppgjfter, som äga samband är sålunda nödvändigt ' a tl o.. IgavJ \en, omöjligt. Det ataa rd ~ r o d lb.. c e I amtrden fortsatt. f.., e med tydilahet fr o b ' orsvar av H. förstärkning av den nämnd. ~ ~,.. mc e. art vrdtages för f. J. a VI,ens torsvar fra -.. 'd ors ag mnebar ursprunar. dl S]osr an. Mitt h S.. b gen, att slagskeppe r. oc '' a va,> snarast bo d.. n l> sesarevit j l>.. c avses for dett d.,.. emeller ll d»tsesarevitj. i' l. - a an amal. Enar» n. Jgger do I nu komma ifråga. Dett f c.... c,a, -:an endast )) Slava» sa \erhet kunna erej ud f. d.. ny. Jat skulle med " a artyg ratt ut tl. motstand och effel; livt fl J SJoSti Idsl,rafter starkt o a ren ens latta.... ' an <era befinll g... ' laugenom tvuwas U..... yseering av Irbensundct. b o a aven for all förbereda forf kam a sl ulle.. a mmsparrar T... avse sasom stöasty I. -.. ormodhgen minst tvt f. I,or storre fartyg h.. a ar tyg av,> Deutscll d. ' a nda ännu värdefullare fart D. ~an»-typ, ja, måutmärkta mål för v" r... y g. ess a I sm tur skulle utgöra a a Jamte de engelsl b-. operera i Östersjön F o...,a u a tar, som f. n. R.. leeung av IrbensUI d t h av rga skulle därigenom f".. e oc ockupation måhända förhindi as o J. Oim?dhgen avsevärt fördröj as J a - ' c varje f ll ' ' ftendcn till förnyade f..a s mlle åtgärden tvinga.. om attande dispositioner Enar»Slava var c. d o». '' 0 JUp o aende att var avs tklen, alt dett f t b passera Moonsund') n gadens fartvg jämte J a;'a. l c v en el av kryssarago och intao a e,... ra u an or ösel och b a 3 vg, eskorterat a d ' D.. ", o< l e, s nt e passe. t r - f" " n 'ss posrlion mna f". T. O~ S t en segelränna bliv i t Svept } n. OJ.d Jensundct, seaan nuneringar. oc I utpnckad genom befintliga Den framlagd. dör Koltjäle t e rs~odopeialroi:splan en tillstyrktes av kommenl ' ' uu allllral K 'tni dl notsatte sig till en b , ns go <annan de. Denne lodli aen da" r.. OlJan be~tamt planens förverldigande f. t> I OI' a lt den culrat.f ' Olav k. l o uppa t stred ~ t f" llgs cduingen utfärdade II.. b.. c.mo or honom a manna djrekllv rörande österå *) Arbetet lllptl fo". av sj utacles först under r 9lG. re.j up a nr c a v "\Loon su n d

12 sjöflottans uppträdande vid liknande krigsläge. Först efter långvariga överläggningar mellan amiralen, flaggkaptenen och dennes adjutant Tjerkasski, och sedan man via upprepade. tillfällen kommunicerat med såväl högkvarteret som armebefälhavaren å nordfronten, beslöts, alt den föreslagna operationen snarast skulle bringas till verkställighet. Erforderlig& åtgärder härför vidtogos omedelbart. Någon snabb yerkslällighet av den anbefallda operationen inträffade emellertid ej. Chefen för kryssarbrigaden. som avsågs till ledare av företaget, tog ogärna på sig ansvaret för d.::ss utförande och sökte under skilda förevändningar fördröja densamma. (En av kryssarna av l. brigaden uppgays sålunda ej kunna gå till sjöss, enär värmeledningen befann sig under reparation och å en annan mötte svårigheter på grund av att en del av befälspersonalen flyttat i land). Va rk ~n K::'min eller Kol tjak lär emellertid hava reagerat mot Bachireffs uppträdande, då detta bli vit dem bekant. Först efter personlig,, övertalning,, av vissa medlemmar av Kånins stab förmåddes Bachireff äntligen fullfölja operalionsordern. - Såsom förhallandena under detta dröjsmål utvecklat sig till lands stode Iör förelagets utförande y tterligare högst 2 dygn till förfogande. Emellertid utfördes operationen enligt plan ulan att nagra som helst slörande moment inträffade. A v krigshändelsernas senare förlopp framgick med tydlighet, alt företagets,, operativa tankegång,, varit fullt riktig.,, Slavas, förläggande till lrbensundet torde tillsammans med en del andra därefter vidtagna åtgärder för Rigavikens förs\ ar. verksamt hava bidragit till tyska krigsledningens ett par månader senare fattade beslut, att tills vidare uppsk-juta ockupationen av Riga. Under förutsättning att ovanslående ur olika ryska b illor hämtade uppgifter korrekt Mergiva de veijdiga händelseförloppen göra sig självmant en del reflexioner. Någon sjökrigsledning i egentlig bemärkelse torde för rysl<a östersjöflottans vidkommande knappast hava förekommit. Visserligen inncfatta::je ryska mobiliseringsplanen den bcsl iiul - melsen, alt befälhavaren f" direkt underställas l.. l or Ostersjöilottan skulle ung er l<r I a... og 'varteret. M. o kngcts forsta sl ede d t. en ledan under värjas.. ', el mmra von E r - östersjöflottan, beordrades d ssen orde befälet over f. enne att dheh norra ronlens anneledning n. '.. ' samarbeta med teret de f a rm ed Ianmad ~ l "... acto under hela kriget ifrån si. c oc,sa logkvarflottans hela operaliv l g edmngen av östers... d. c a ver<samhet - p ' l JOra es Icke miir-\bart efl. 9,.. or la landena förbiitt-. e 6 ars mg' d ' lerets mannstab,, efter.. lt,... ang, a en, högkyar- Sedan amiral von Ep, I}'cl,mng nedifrån hade bildats. s sen avgått, d f m c,ant l maj 95) -.~. o me ronhedningen till att b r h c. overgick samarbetet helt underställdes norr'a f. e a avare~ för flottan i realiteten inträffade berodde t ' l ontens armebefälhavare. Att d tt< fl ottan (han avled so b l.. c. sasom chef för östersj.. -. stor del p ö..... c a s. onbga egenskaper hans b.. L a~~ll al Kanms svaga pert. f., ' us ande SJalvst.. d' l IV ormaga j ämte hans... an Ig et och initia-... }.... a man t VItsordad! SJO,ugfonng i allmänhet. e o,unnighet rörande En rys.. -. sasom slutomdbme..., d.( ch ved e) skriver följ a d,nget.,, Bnsten på vilj a ',. J IJosledmng under världs- o ' S.Jomr Itär författare s J... loran e rysk s'öl~: a. n e J. l slud och ol h. -,n gels natur karal r... <n mu g et rörande s ' ausei ad e frarnf", JO e.. m.. n gen ' cch d.. angenom.. berövad. or.. a t.. den rysl a SJ -o'l '-< o,ugs- 0.Jhghel all vara till Yerldig n tt=s/vcn.ostersjöflottan varje J d östersjöflottan blev ell h.?, or -:~ ~Igct i sin helhet,. - sedd att vid behov dir ej t plp, a pen at ryska armen avo at dess ögra flygel D ' me densamma såsom St" d, ' samverl a d ' ~ e l s fi entliga andstignin ~s för~~ s~ l~m avs[lgs den att förhindra Inträngande av f' d o c. ag I armens rygcr och dels ',. I en ens fartyg. r l. t> 'aije Det t d.... ms 'a VIken. J{.. or e darfor vara förklarlicrt... anms ledning f l. o ' att flottan under am. l b or SJon < l overl-san t '. rra eredskapen och perso l ~. ~e Ll förfång för stridsstånej l..., na ens disciplmära.. f'. h.. [t llutjaliyet till en d l OC moraliska tilj- ]?rsvarsåtgärder s. a. s... e. SJokr ~gs foretag och maritima Ingskrafti a. vaxte flam fran den Yncrre h fö J o g re delen av amiral K... o or hand.. l alland2n förldarlicrt. Vissa ~;ms stab Yar under sådana o mc cmmar av denna stab ut-

13 övade ju L. o. m. påtryckning på befälhavaren och drcvu energiskt sin vilja igenom. Amiral Bachireff, sorn förde befälet över l. kryssarbrigaden, hade naturligtvis tydligt erfarit all flottans ledning var wag. Detta utgjocde (öc honom ingen ms,kt och intet skii för all uppträda ulan ld-tnsla för disciplinens fordringar, samt :-tll ej med lzrafl inskrida mot en åtminstone tidvis nedsalt slridslercdskap inmn kryssadörbaadel. Förhållandena ifr ~t ga torde för övrigt utgöra en naturlig konsekvens av det å rysk sida rådaude systemet för sjökrigsledningens utövande. Enligt sanstämmiga uppgifter funktionerade det rysl,a underrättelseväsendel uneler världsb iget väl. De ryslza myndighelerna ägnade därål intresse och arbete samt anslog h i.lrför hell sikert avsevärda summor. l allmänhet var man pa rysk sida j god lid underkunnig om fiendens förehavanden och planerade företag, speciellt i vad som rörde sjökrjgföringm östcrsjön. Ryslza sjömilitära törtallare hava s ~tluncla Iralllhålli l, all på civerraskning baserade tyska sjökrigsförelag i)slersjön voro i de fl esta fal i viss utsträclzning lzända för d('ll ryska sjölzrjgslcdning ~ n innan de bragles till verkslälligl.'l (mincringsförelag i finsl~a viken samt ulanför vissa hamnar m. nt.). Ovan slzildrade förhållanden avse att återgiva vissa lzaraktäristislza drag i rysk sjöl;.rigsföring i östersjön under världskriget. AU brister och felaktigheter i sjökrigsledningen och såsom foljd därav i flottans såväl strategiska som taktislza uppträdande förekommo är uppenbart. EU ingående studimn av hitlörand ;~ förhållanden skulle otvivelaktigt erbjuda m yli;ct av intresse. - Förloppet av b iget i sin helhel torde doclz ej nämnvärt hava förändrats, äsen om en lzraftfull, kunnig och j U:implig m ~m självständig rysk sjökrigsledning förek0 nil, arbetande med en väl övad och ständigt strids)ercdd, moraiszt och nateriellt högstående fiolta ay samma storlel;:sordning so den rysl;:a östersjöflottan under Yärldskriget. S. Linder. V år flottas skeppspredikanter Anteckningar J d Till Amiralitetsprästerska) t. - av e amotcn Ernst liolmb er g. hetsplikter hörde t... l e s!liera maktpålicrgandc.. Janstgorm a en b. b am svunna ofredstider. Uti Carl" ' o~n ord Icke minst under tiklar står följande staclcrat XI: ~ ar 685 utfärdade Sj"öar- - " om. t)anst... en e er fera At t. s-praster.. å. " gormgen ombord» d"".ar. skola dc i lika ao tto Y ~Iagon resa förordnade.. t... - vara forphkti n d ar o, Jansten för allt det f lk.. ~-a e att uppehålla rrudsell o r flottan ar. k o ~ er undskyllandes sia.. d ' rc e undandraerandes SJ. k "' nar e anmodad d o u a, som på andra skepp f".. e var a antingen de n e d lerrens höav, d mnas an d o e SJa va beordrade ä. i o o " J I Io a nattvard att b.. ro, ~a gon matto försumma d t. c esoka eller dessutom ph k t d e, som deras ä J t... av cm fordrar väl ""... m )C e och t Janstebekant var Carl XI ' VI lgt att forrätta >> (titel nr - ')~) " d mycket noaa l. - -om an s och sjöss hölls till llo l:ec' att kngsfolket både till &om l en a varll'r nudsf kt.. Iarpå hade avseende sk ll " o.. ru an, och att allt, utfardade Krigs- och Sj" öa~ t iklu el ~rdent hgt handhavas. Hans om ocl d ar )ara krafliat "t h"" '. e strängaste straff.. " VI tnesbörd häraruhnnan gjorde si!! skyldt" aavt~lllo sotjpulerade för dem, som S v o< JOarhklarnas.l naa.. 2 dr" t" t l.,on overtradelse. gud 't.... "' I e mnehålle f""l" vafje oc o rum p o P _s.jansten, predikan h k r ojande föreskrift om r. morgon och afton korum h ". : gtvet tecken skulle ast var l- o a as. Pa det sk d"" Och ' s ~u c nagon»skicklig -. cpp, ar mgcn aftonbönen samt SJ u >> petson utses att läsa moraonnga en psalm. "

14 " slutet av 690-talet för dc skepp, Uti ett Scme-brcv h an. "t F' mkrike under,,b egge dcd d på konvoj a fe.. d som. voro beor ra c. ". i.. l.ande stadgat:,, nar t'n I. r t s konvoj» star o.l ras Kongl. N. ajes a er... l " t. flyg a con.pans-flaggatt kon m endorcn a er kon.menderan d e den andre konnncn- " k Uer trunl.man, som av. h PtUa alla en ra e t><.... och slår pa pu or e d kt liaa l orum. När dagar m- dören besvaras, < l " t. komm.enclören, nar :s l'\ cl.k c hållas bor a ei falla, då pre l nmb <, l " utslå campansflaggan o k. Uer trumman s as, b el."ng en uppbtssas en b gånnen pa pu Or e.. crös uneler bezansran, och gösen; 2: r.a g a, l. när 3 :d je gången sh;.. ttvard utdc as, oc och Herrens hoga na. er tdstj'än sten. Samma ka beoynnes,.,t d kloc... d e konunencloren '' och därpå ringes me.,.. b, sem gor den ~n r.. - «l Ma' :ts örlogsflotta av anno Uti ett Semebrev for Kunb. J b ollande,,till att lw -.. a till korums, 72 beter det om semern d l t ot den Höaste gudl'n l' d otion och an a '- m b tyga en mner Ig ev " b' t " d och välsignelse, skall kl)- om nad ts an b rum. hallas var n b... b. s-spriet skall uts as p~t d h och åkalla onmn, 'lk t till att beteckna com- P 0 oraon och afton, vt e l " " cros under e z an... ausflaggan me en b eller klockan r J - t..peterna, trunnorna.. flaggskeppen, oc run k; l «och vikti«e orsaker fortt l o som utan s a lbc b ras vetandes, a c t, s hållande, densamme. -a. finna vid guds t.lans en. " sunlmar att sit> In.... fklarna innehalla >>. Om nattvar sgang l d. när flottan liggt r reglemente av ar.. n lö«erdags morgon efter kon.nn. till ankars eller ull banm OJ " b 'lka som. hava åstundan att. l t en att b efraaa, vt.. l,. åhgo er det... ap en b k då an«tva sig 0 ' becrå H. hehga a var. < t kna låta vilken förtc! k- b... nann an cc ' b N tt el Desamma s o a b mönstersknvaren oc. sma. och skickas m.ed en löjtn <llll ning av kaptenen und~rskn~lels d flaaoman, under vilk en derofficer tl en bb l l l l -. on skeppet sm er a, ". o J.. lle skepp om :lan av preelikanten pa )ema., t vad tid de skola.... l de betjana kan, sam. o förhemalla mans ap... sig infinna, varupp~ t väl och kristligen bereda 'i\l-\ eller skick Ig un t.. och hämtar b es.._('c eskvadron el er c tvisi l söndagen clärp t t deras knstllga for e :lavan..... k om lögerdagrns afton efter korum formanas at ;. te ao nån(fa andra av ]le s.. l crs nor<50n <.. s. b k ommandes de, onc ab b.. tt sättas onjborcl till ')C s~i.ttning en, sonl. kunna avkomma, a < skall anses ne e '.. b oller Kunol. Maj:ts SJ'l- d d n pbkt som S)Oar J... o. ombord mnc a b d o. 74 följande staf gan e. >> n älte flaggman, dc förra att efter skriftcmålet och absolutionen begå H. H. Natt'varcl, och de senare tillika m ed de förra att åhöra preelikan och bevista gudstjänsten till dess slut, n u- på de samtliga fara ombord på deras tillordnade skepp >>. Uti ett sjöreglemente från 800-talets början stå följanek bes tämmelser rörande >> expeditionspredikanten och flottans prästerskap». En utgående flotta bör vara försedel m ed expeditions-predikant och ett antal predikanter, som för varje tillfälle i mån av flottans storlek så bestämmes, att gudstjänsten kan vederbörligen handhavas. En av Am:ts-compasto.. rerna (= n. v. am :ts-predikanter), som i tur av Am :ts-konsistoriet utses, blir elen utgående flottans expeditionspredikan t. s keppspredikanter föreslås av hemälta konsistorium. Såväl den förre som de senare undfå förordnanden av Högste b e fälhavaren vid stationen och anmäle sig därefter hos chef0 n för flottan ocl hos cheferna för de fartyg, på vilka de iiro förordnade. Efter upphäv an det av Am :ts-kosistoriet 826 tillkom d ~t stationsbefälhavaren att avgiva förslag på präster Förvalt ningen för sjöärendena förordnade därpå såväl expeditionspredikanten som det övriga, till elen utgående flottan behövliga prästerskapet. Expeditionspredikanten hade att bestrida alla de prästerliga göromålen å chefsfartyget eller på det fartyg där han skulle tjänstgöra. Dessutom skulle han hava inseen de över de övriga på flottan kommenderade prästerna. Rekvisition på kommunionvin och oblater skulle av skeppspredikanterna avlämnas till ex.peclitionspreclikanten, som sedan i sammandrag inlämnade rekvis i timwn till sjömil i tiekon to re t i och för granskning. Reglementet av den 9 juli 8-U innehåller liknande b e stämmelser om expeditionspredikanten och flottans präster. Uti Kungl. Maj :ts ännu gällande reglemente för präster skapet vid Am:ts-församlingen i Karlskrona av elen 24 m aj 8 ti4 h eter det i artikel III: >> Am:ts-prästerskapet m å icke utan egen ansökan därom till tjänstgöring å utgående kronans fartyg kunna kommenderas. Men om n ågon gång offentlig gud;;-

15 -408- tjänst skulle ifrågakomma å något på redden liggande iirlogsfartyg, bör den verkställas av den, som därtill beordras,. Reglementet för flottan av den 8 december 89!) innch:lller i Kap följande bestämmelse: >> Stabspräst åligge r att hava inseende över religionsvården å den flotta eller cska. der, hos vilkens befälhavare han är anställd och är att anse såsom förm an för övriga präster å satmna flotta eller eskader». Och uti del II samma reglemente 234 stadgas om gudstjänsten ombord att,»innan gudstjänst eller korum tager sin början, gudstjänsttecknet skall hissas, när fartyget ligger till ankars, eller annat örlogsfartyg finnes i närheten; att korum_ börjar och slutar med en lämplig psalm, m_ellan vil ka läses en morgon- eller aftonbön, Fader vår och välsignel -.,, n. samt att omedelbart efter gudstänst eller korum den ombord- varande äldste befälhavaren ut'säger:»gud bcvare konun:--(en och fäderneslandet!», vartill besättnin gen svarar: > Gud hiire det!» - Utom en eller flera av de vid A.m:ts-församlingen tjänstgörande ordinarie predikan tern a v oro informatorerna vid skeppsgosseskolan ofta brukade som skeppspredikanter, Yilket var så mycket lämpligare, som dessa voro nära till hand '> och redan förut staelda i amiralitetets tjänst. Dessutom var det i regel ej brist på unga prästämnen, som genom att låta engagera sig till tjänst på flottan sökte skaffa sig en välbehi'td ig inkomst och desslikes m erit till nytta för deras vidare lx-fordran på den prästerliga banan. ; skeppspredikantens avlöning i 'äldre ticler beräknad e>-, utom fri förtäring efter 5 daler s.rnt i m ånaden. Gynnade lyckan, vankades även en viss andel av de s. k. prispenning u n:t för uppbringade och såsom priser försålda handelsfartyg. un der Carl XII :s krigså r uppbringades sålunda många lön wcle priser både i Östersjön och KattegalL Utom utrustandet av de årligen utgående konvojskt" pcn: på vilka i rcgd ('n skeppspredikant m edföljde (se Tids!d'ifl Sjöväsen det 929). o, a va VI fr an C I X - den stor a eskader, som 689 Iå(J' ar - I:s hd att minnas el utvecklincren av d.. ~ utanfor Ystad i els ~ c e pohllska för h o II avvaktan p i och Holstein -Gottarp a andena mellan D < o 'J oc dels elen s k.. anmark p ~ J_ skepp under befäl a..... auxlliarcskadern lf. ~eneralskeppet Ca. am lll',-en t'ä t... Io us XI stjerna för att bistå de hoii~- Vdlce-anllralen Cornelius AllkJ9.0 f... t. an ska.,.. a L - oi s namnda eskadc t.... ;:,enelastaterna J=>.. rn JanstoJord. <t den predikanter, däribl d o ~ 'e ej nunclrc än. _. an pa amralcr s ~ c> pp s- den vd Am:ts-förs kanten Mikael Karreus ~(d J n s g or-ande finske Am :ts-. d., I o som kvrk h d. pre I - oc pa VIce-amiralsskeppet \V. o ei c l Lösen 693\ komm.anclo Am:tszJ. d 'k enelen uneler Gustaf S..~' k re antcn!\{atl pancs yrkaherde i Frid! t d " Has Coccius (d evs a och Röcleb \.. 69 a. som ' terna voro: Daniel BI k. Y. De övri"a }Jred'k l \V e ' Ingclahi på si H ~ l anra erner v. Rosenfelt (d. 69?.. c ed~ig. under vice-ami- Peter Angelstadins på sk. St k~ som kommuuster i Ronneby\. ste Cr onh jorts rcg. S oc 0m, skvadronspräst v cl...., ka t H. '., ven Grysenius. -.. l ovcl U ~. a ns Ankarcrantz: Just.. CJ. p. sk. Fmland under lnca uneler amiral!" 't. F. us., Jnstoffer Hauswolff o k kall el.j OJ n. rednk E. t T pa s - a fl skeppspredikant a v r" CI au be. Hauswolff matroserna, blev den f". < H. \\ achtmeister för dc t k, församlin o där I Oistc kyrkoherden i Karlsk. ys a dro n sp räs~ ' v i ~ I' ~an 722 a v led ; Andreas Schatelor o_nas tyska d \loilojcrcrs f. vus er scho tb skv" ~ antenrccr o k, u- d. - u. ynacht Fredrik Rothk' J. ~- pa s-. Prins Carl un- Ionsprast 'el R H ~, Maanus St. CI schoutbyna l t A cur eg. pa sk. Hedv,, S. d. Vi almar infant... " ~ agnehus skva- Småland c xel Leijonhufvucl J oh. ~~ ofw unk k under kommendör J, an Tillander på sk. Yl oh erdc i Lösen). r onas G~ IIanacller (d 690 kommendör E k G. :'-Jlls Törnbom på sk. BI l : - som Under m a or u yllcnboj; samt.tonas VVahr e~ mge under 'forsåsj J Johan Bogman (d. 79. pa sk. Bohus På. -. som kyrkoherde i.. auxiar-cxpt>d anii JOnen m edf"l'd.. s. gen Mathias Co. o o J e 4 skeppsprcclikmter tadius o ccius pa chef ss l " '. Gr,,s. Pa sk. Bohus under sel t' ' I angel; Olaus \Vex- J enus o k. la u nynacht L \Va.h o p a s. BleklW'e uncle.. e!jonhuvud ; Svc>n r Pa sk F' ~"> v. anural T ~ tk rn a.. m land under kai)tei J < au Je samt Jonas ollan Ben,.,tssoJl O ~ xen-.

16 ö vantiteter messe(kommunion) --vin _och Det var ej sma k ' eppsflottans nundermg, n osten» Sl'-. oblater, som under ulgi sp... För år 689 utvisa räd "'lora expeditjoner. åtgingo under ess~ ~.. 7'>4 kannor m essevin och 60.2-!0 kenskaperna ej mmdrc an - d. åtaick vid sjukbarack. l eräknat va som < b oblater, häri doc, m) k ' a tr os"'r"ia samt för de på l arf or ae t, För befälets rakmng k erna, skansarna d. de lantregem.en ena...' tys a n '"... tyaen kommen era. -d <5emene man fick balla t> d d t b a ttre spanska vinet, ne.an " besto s e. d det billicrare fransl till godo m e ' b... a.. c l XII :s kr i" Under de manga SJOe. p -l k ter nenmn förmedting ö... x editionerna under ar. " o o skcppspre\. l an " enaaaeradcs nanga e. o uppdraa av Am:bib b. 't. Karlskrona, som pa b.. b. "xhna nlecl '"e ovr. kolleaiel genom r evva "... kte anskaffa tillraäb. V". och Kanar so av An:ts-konsistone l c. d.. gi.a konsistonerna l riket särskilt Lund, axjo o. fl tta som rustadmot l)an- lio t antal sa ana.... l. l )'l ann al-gencr ~~ s,_ 0 el På den statliga o,.. " n Carl sjal v om JOIC I< o _ mark och med konunb. '3 uni 700 efter hallen l-. m s- Carolus Rex lättade anl(ar den,_ \ l nter av dessa 3 ay ck tjänst ombord, voro _lo sl(~ppsprec l {3 '. ordinarie Am:ts-precllkan_ tern~ - A t koll"'al'et i maj 7 0\ In - " t ~: s- '"" Av clt protokol l l M e.. - la ts-superintcndcnlcl... l n på I)l'aster, sonl - n. l,,,- - f hämtas att det. ors a.,.. dl änt J ämte hans Jl,::l '. l av lwlleajet go '" f". Poleker uppgjort, ~ev bdem sin vokation. Delta ot- ran, a tt kolle"iet ville meddela. -r..:lcleber" och o ö,_.. r \nt0uus t>. '> präster fran.l\.a ma. C l 'fyeslag upptog - < ö.l t ol studerandena ar t fran Lunc c ch Ben«t Almqvist sam. t Jacob Bergstel o o r Petrus EnCCJ' ls ' '. p tovius Sigvard Abe m,. d t tbacl sio undernute s- ' S. n ten en en u b, Andreas Tiliancler. upcn.. t. för att han skll c om vilka ar Yo... 'Il antalet pa mans"- f t a som skulle ha p ras er ' o. :J. pet,. d b esl ccl harom, Sal ]l terkunna giva enl '". l. cr a nödi"t vin och o) a " h... v kunna re... vn b tt c] e för att mecl stoc ara d t fattades vinkalkar, och u.. n on att e c - k pps Han upplyste ave '. f". tedde en som s l "l små Han ore, t"rre son funnos, voro va.. l t"ll i Enaland som var ~ o prästen Erik Sundelins låtl: Jes a al.;.. ~lde, om ej ck n''ll cc av e l n vacker proportwn, och Jens a ' 'l -4- kalkarna kunde göras efter denna modell, vilket kollegiet biföll. Han gav också vid handen, hurusom en av de från Kalmar antagna prästerna vore mäktig det tyska språket. Som det på flottan fanns åtskilligt tyskt munskap - både officerare, barberare och matroser - hemställde han, huruvida det ej kunde tillå tas dem, som ville anlita denne prästman, att av honom bli betjänad med predikan och H. H. nattvard. Även detta bifölls och skulle vid parollernas utdelande bli för manskapet kungjort. Vin och oblater skulle anskaffas för 9,000 man. För att avskära Ryssland från dess enda återstående h andelsförbindelse västerut från Arkangelsk hamn befallde Carl XII, att en expedition under befäl av kommendör Carl Henrik Lewe (adlad von Löwen, död 74 som amiral) tidigt på våren 70 skulle i. största hemlighet utrustas att a v gå till dessa avlägsna farvatten för alt förstöra Arkangelsk med dess skeppsbyggerier. Expeditionens utrustande blev emellertid försenad, och troligen genom holländska skeppare fick man i Arkangelsk i så god tid notis om svenskarnas avsikter, att ryssarna hunno vidtaga åtskilliga defensionsåtgärder. Det ena som det andra vållade expeditionens fullkomliga misslyckande till konungens stora missnöje, som lät förordna en särskild krigsrätt. Som skeppspredikanter medföljde Paul Smitt p å chefsfregatten Warberg under kapten baron Carl Hans Wachtmeister, och Peter Kjerulf på freg:j.tten Elfsborg under kapten Erik Strobill. Kjerulf deltog sedan i flera expeditioner och avled 7 O i Karlskrona förmodligen under elen då härjande böldpesten.. En prästman, som fått vara med om en het sjödrabbntngs alla spännande och hemska episoder, är Gustaf Adolf ~ult. Han medföljde nämligen som skeppspredikant konvojsk. Öland 704 och fick bevista kapten Gustaf av Psilanders manhaftiga strid m ed engelsmännen. Bekant är, att då skeppet efter e h ö ll.. d f E l d ' s I a en no tor tig reparatjon <ng an var pa hemväg, tran_dade det under svår sydvästlig storm vid Skagen en ja ~uandag 705. Den räddade besättningen h emsändes till Göeborg, och det berättas, att Fult skall till fots ha tillryggalagt

17 -42- H bevistade sedan flera expvdihela vägen till Karlskrona. an t och blev 706 fasl anl slet mycket on, tioner, varunder 'lan. H led 755 som kyrkohcrställd vid Am:tsförsamhngen. an av de i Hjortsberga. o.. t... t davaranc e.. d ch ä ven tyr som. pr a.:st torde ha upph-v at Ingen l flottans Jans Lars Lekander. Genom så sällsamma o en o < l d han lyckats l en hat <.. slockclse 'la e en underbar Forsynens T as Hökeflychl en julir t då kaptenen ' on o.. undkomma m.ed J ve '. b. od alt pa PelpUS!-,JOn.. d hj'ältemodjg:t rat> c dacr 702 utfor e sm..,. l ften J'ämtc alla de \. m- sprän(ja sig och sm g. d, de räddade kunde Le- t>. ahot,,vjvat» l u t>... SåsOln en en '. bord äntrande ryssarna. d, o traoiska ulldragdsc... pport on enn.. t>.. l ander sedan avgtva ra.. g ~ I'g föra honom m " l.. d t ann u en " L Eoendomligt nog skul e ~ e. D l var 704, då koml\lent> l k di«er sjtuatjon. e l. en liknande o yc s t> Hc-rtzfelt utkämpac 0 s m dören Carl Gustaf Löschern_ von..: o :verlä«sna fi L'tHk.. d o Pelpus mot sm t>.. sista förtvivlade sto pa l k ::~t för honom. lat c... syntes ha s oc H < Då hoppets alla stjarnor.,., t rvssarna, spränga st l t.. tt va sin f::~ng en a.. l,an hälh e an a gj t> das t en aärd av ln ~ ~ farty<>,, carolus >> l luten... d o lvdande rekoln mcn.-. L ' f Det var en o? o k lle«iet utfarda c en sa. tt rättvisa, da Am.ts- o t>. 'l l «attester bestyrk t. a L l- nder med gi loa,..... kt ng Vl o an l dation:»emedan e.. a. 'd f'l tt CJ. allenast stallt sig han under sn upp va. U dl. pr a.. stn'lan ägnar utar oc ' en re )ai. <, l lärdom och leverna som. l f' d neslandets välmcnanc e som en trogen Kungl. M_~J:ts oc_'l all e:enom sig bekanta l)e r~ undersåte lat! Slo < t> f'endens förehavanlen. o 'l a angelaoet vara a t> d k kaper om soncr förskaffa go a ~ns. t l oncm åt en och var s ::~ ni en och annan måtto, vill kolle g~el 'l~io a åtanke till det h~ista.. tcrsl apcts va Vl t> ler i svnnerhet l pras "... tt välbehövligt l te J Il f el dessutom c. " rekon'ltuendera ''. - an. ". l-as san Hans försmn Ul., tslrrj"suulls". ' "d,, 00 daler av am. " t> b. ke {cnne sto pa.. rcr blivit av )) den bar ans. i Liffland hade nam loen... H senare levnadsöden o... d h uppbrand. ans ryssen >> har) a oc. t o o a.. kända... räknan et av alla dc m ar,.,, l Utrymmet m edgiver ej upp. d'l ter som under C ::~~ till ett 40-tal uppgaen. N t d 72 a jort tjån" o dc skeppspre {an, l, JC. I "'t' a och intill freden l r ys a o. Xl :s SJO at> -43 ~ flottan. Det gällde ju expeditioner både åt de finska (nyenska) farvattnen och i Östersjön. Särskilt under 70-2 års expeditioner blevo många präster rekvirerade. Här endast iågra ej förut nämnda namn: Pehr Lomberg, Sven Donner, Nils Ljungdahl, som tjänstgjorde från 70 till 78 och avled 732 som kyrkoherde i Elghult; Johan En, Matias Gyslorphius, E lias Mollerus, Bengt Myrtin, Erik Åhman, Erik Sundelius, Olof vvennerdahl, som var notarie vid Am:ts-konsistoriet, Bengt Törncr, Gustaf Mehlring, Lnrs Wietius, Jakob \Vall bom, Nikolaus och Olof Ek, Lars Uergius, Johan Bramberg, Jöns Myhrberg, Carl Bagger, Christoffer Frisius m. fl Att Am :ts-församlingens präster en eller flera gånger varit ombord, konstateras av skeppsrullorna från denna tid. Bland dessa möta namnen: Samuel Lycko vius (d. som kyrkoherde i Hjortsberga 736), Johan Adlercrantz, som blev anmäld inför konsistorium av "amiral Ankarstjerna för sitt klandervärda uppförande under en aftonbön på sk. W estmanland 699; Henrik Forbus, som var finne, död 737 som kyrkoh,erde i Torneå; Erik F leegc ävenledes finne och död sgm kyrkoherde i Kimito 745; Gustaf Adolf Fult, Magnus Frodell, som ej mindre än fem gånger fick gå ut med flottan. Säkerl glömde han aldrig då han 70 på chefsfartyget Göta Lejon fick bevittna det hemska skådespelet, när danska skeppet Dannchrogen m.ed sin stora besättning flög i luften. Då han 75 gjorde tjänst på samma fartyg, var han nära att själv tillsätta sitt liv under aktionen mot danskarna under Ri.igcn. En kanonkula kom susande och dödade en karl invid hans sida. Han dog 758 som kyrkoherde i Fridlevstad. Blodiga minnen från sjöslag hade även h ans samlida kollega Georg \iellin. På chefsfartyget Princesse Hedvig-Sofia uti schoutbynacht Cari Hans Wachtmeisters eskader fick han nämligen närvara vid elen blodiga bataljen vid Fehmern 75. Jämte 25 över- och underofficerare och 850 man föreles han i fångenskap till Glii.ck ~tadt, varifrän han dock snart blev frigiven, Han dog 730 som /r~oh erde i FagerhulL Petrus Bergström, d. som kyrkahere Bus by 7 43; Carl Beckstaclius, d. som utnämnd kyrko-

18 -4\4- h erde i Madesjö 739. Han har av trycket utgivit:»den cldlige och lärde sven sk e sjöm.an >> ; Johan Salmen, finne, död 7 36 i Karlskrona som An. :ts-predikant. Den ende skeppspredikanten som från denna tid r åkut i r ysk fångenskap, är Nils Kjellström, som 74 b evistade Nils Ehrenskölds hjältemodiga strid vid Hangö. H an blev dlcr sin frigivning präst i Stockholm, där ban 737 avled. Tiden närmast efter den stora cfredens dagar engagerades en och annan präst på utgående konvojfartyg. Så t. ex. M. Wahlberg p å sk. Verden åt Algicr 730 under kommcn\ör Cronhawen. En hö g ~t äventyrlig rtsa fick Mikael T engvall 7 agen göra m ed sk. Sverige, som under k ommendör H enrik V\ felts befäl 738 var destiner ad till Konstantinopel för att enligt träffad över enskommelse överlämnas fullt an:n erat som likvid för Carl Xll:s i Turkiel åsamkade stora skulder. Skcppet förolyckades em ellertid genom strandning i närheten av Cadix n atten före 26 söndagen efter Trefaldighet. Jämte besättningen blev han under största livsfara räddad efter alt ända till tisdagsn"lorgonen h a fått uthärda på vraket. H an avled 777 som ky rkoherde i Lemmerströ i Lunds stift. Under r yska kriget 7 4:- 743, -- sorgligt i åminnelse blevo åtskilliga skeppspredikanter engagerade, som gen om elen på flottan våldsamt härjande epidemien fingo en högst besvärlig tjänstgöring. Sålunda tjänstg.iorde de ordinarie Atn :b p redikanterna Nils vvallerius, död i Karlskrona 7 4:8 ; Axel Raab som i en oration ben ämnd,, Amiralskap >> bar tolka' sina c rf a r ~ nh eter ombord och författad m ed anledning av storamir alens födelsedag 749, då den inför en stor och lysandl fö r samling blev av författaren u ppläst ; Haab avled b ärstädes p ol Tvlagnus U g g la, död här 7 4:8. Utom dessa n ämnas infonna t orn vid sk eppsgosseskolan Sven Elg, d. 74:2 som k y r k ohe r~ e i Vänersb or g; adjunkten David L ån g; bataljonspredikant vid Kalmar r eg. H an s Jacob Donn er ; Nils F ult, d. 7 9 son\ q r k oherde i Esjö i Lunds stift. Nils Hallström, d. 7 GK S kyrkch. erde p. i Örkelljuncra :::.., John. 'fh" unan d 785 her e l m Ja ; Carl Gyllenske d... som k yr kod d d 78 pp har 759 sa t A Ro m, 6 som kyrkohe d. ~.. m podoniu s Från tiden då.. e I u IstJanopeL kan följande i fråcra om,sk aven P?mmerska kriget infaller. :::. eppspredkant nlenderade voro Am ts-pred"k t er ermras. Sjökom-.... I an erna Lars p t. gjorde s m forsta resa pao... e.er sson, som 75! ovnmcrsesk d. Sparre. Hans sista ko d :::._. un er vice-amiral Erik..... mmcn crmo- var 76 ' OstersJOn under schoutb h. :::. pa kryssnin<r j Am :ts-supcrmtendent s t"d I ' atskllhga c. ynac t Psllandersk.. ld D.. :::... am l a Am ts- - d". var 756 och 760 på l p.. pr e!kanten Claes \Viebe s'- nus Gustaf.. eskader. Han a vled 77.. l anm al Lagerbjelkes som pastor T, k f... \.ar skrona. Macruus l{ o oc k, som 7 7 df""l"d ) s a orsamhncreu :::. i dem, var på f _ a S. m e o J e Nordsjöeska- under kommendör J oh.. oc l pa Enigheten. an v. RaJalm H l rnnurareloo-en ho""ll tt.:. an av ed här 769 F tida skeppspredikant va.. remmne över honom. Smn-... I macrster <\nd - B.... ota LeJOn 759. Avled 78~ " reas ackerstrom p å G Kalmar stift. Fö ) som kyrkoherde i Ljuncrbv i o.. r ovngt moter oss f '. o.. eppspredkanter BI d reo. varta Örn l 760 o 0 od 784: som 0 e vackert a 0 sk. ran denna bd n amn på magister Nikolaus Stock f o an dessa m å n ämnas. e ran v.. o pedition 755 åt M d lh axjo pa sk. Södermanla nds exk e e a vet mot ma ro k k ~nd. Anders Gradman å s: a ns --~ ~ J~rov a r e; fil. Rakan Gullhera 7 57 o _P Spaue, mformatorn d, 0 p a sk. Lovisa- Ulri f ers Sandberg 7 59_ 60 o ca, m ormatorn An _ berg 7 59 o f. pa sk. Adolf Fredrik ; Nils Jacob o pa I eg. Freden och L. H ensom genom vå de-ld b ars a m mer på fr eg. Fama h upp rann på r d.. v, an förlorade all u :l IX redd 8 juli 760 då gjort. på frea. Po ' s t"l m m edha vd a. e" r;en d om. Hade förut tjänsto s l JOn och F em x. Tlll.. d G... '. Under Gustaf III s tid d o o l 0 e oleborgs stift. glansperiod, h ar ett e:., a vart SJova pen upplevde en n v ga J unga antal sl ep. d. gerade på de fl f ld ". '. ps pr e I kan ter varit en - er a tga expedit... Tidskrift,; s.. w ner, som for olika ända-, JOVasendet. 2')

19 46 - Jnål utrustades. Här möter oss först nanmet Harald Sandberg. Slationerad p å chefssk. Sofia Albertina i den eskader, som under vice amiral Anthon Joh. vvrangels befäl från Stralsund överförde H. K H. prins Henrik av Preussen ; medföljde fregatten lllerim p å dess exp. åt :Marocko under major Abraham v. Stauden. Han anför i. sin m eritförteckning, att då fregatten låg för ankar på Gibraltars redd,, var han nog lycklig att få tolka Svears glädje över vår all ern~l. digste Konungs födelsedag >>, och då samma fregatt låg för ankars vid Cadix tolkade han den lycksalighet, som Svear och Gölher vunnit genom elen lika lysande som sälla regcnwntsföränclring, vilken tilldrog sig elen 9 aug >>. Sandberg, bördig från Växjö, blev 774 Ands-pastor i Göteborg och ayled 793 som kyrkoherde i M0 torp. På den eskader, som 77 överförde Gustaf och hans broder prins Fredrik Adolf från Stralsuncl till Karlskrona med anledning av konung Adolf-Fredriks nyss linjade död, t j~ins t gjorde Am :ts-predikanten Elias Billberg på chefssk. Sofia Albertina med kornmendör Christer Ludvig Jegcrsköld till chef; medföljde på samma fartyg elen eskader, som 774 under överste Pehr Liljehorns befäl från Wissmar till Stockholm överförde Hertig Carls gernål liedvig Elisab. Charlotta. Billherg, prästson från Skånc, utnäm.ncles samma år till kyrkoherde i Bunkeflo, såsom det säges gcnon prinsessans egen höga rekomrnendation, där han 785 avled. En hans son var den namnkunnige naturforskaren Gustaf Johan Billberg. På sk. Prins Carls presentcxp till Marocko under överstelöjtnant v. Stauden tjänstgjorde s. m. adjunkten Anlkrs \Vetterström,. född i Växjö och död 805 som. kommini:-.lcr i Stenbrohult. S. m. Johan Åberg, rekonnnenderacl av An: ts konsistoriet såsom >>känd för lärdom, skicklighet och goda äm.betsgåvor» fick 776 förordnande som skeppspredikant p ~t nya sk. Prins Fredrik Adolf på dess första provsegling under befäl av överstelöjtnant Axel \Volter Gahn, n.ed en besättning på 47 man, därav 36 kadetter. Var följande år på fregattc Upplands presentexpedition åt Marocko uneler överstelöjtnan t -47- baron Harald Strömfelts befäl J'. digad sta ty medfördes n å "ra r. _... e orfarfor vjlka svenskarna kommo i.. a l\, < amte en av Scrg l f " t> enat ' son a v hunnades i C d'. >> en partlenher f a v ör jorerna, som eljest ej tillät nä" t f'.;.. >> JOs span-. 'o0 I:Jmmande orloas k ~om <ltt ullmakt sonj >> '\ll l t f"lt t> Slse, :,o. f'. < ors e, or att lcke sä«a den. t ankra spansk. hamn Ulnäm nc t 7 _ 7 till. Am ts- t> s -epp d 'k alt L blev han kn"srre t 789 f"., l.... pe 2llt...., o... 0 es agen och forordnad som Jwnspedkant. Han ar den t". t f". expeclif ".s- a.prost >> A el kyrkoherde i :Moheda. v e 80 som 77 På de till sv e. n ska handelns och... [ t. n oo SJO DI ens fre'jande ' '-' - o utrustade eskad _. ' aren Samuel Magnus vvidcbeck f" _ d i ~e n 0 da c lalna var komminister. T l f. orot nar som s\ er)... d'k, rekommendation av Am ts. t.. ' pspe l ant pa. -,onsls on et,, l an seen l fll l. li ghet, förut förvallade tj'ä t _... c c l s ock-. c ns er oc anstandf't. anuralen Herti<>' Ca. f" el. t> cvelne >>. Stor-... o. 0 or e vid 77\J års eskader h.. o. falet o fran stt flaoo ske[)p S f" u ot>sta be- b t> o Ia Jna o du lena. och. el..... gangen en kunulin prins f" t ' d" ' var etta forsta t> o or sa ant befäl p o.. fl ottan. Chef på 780, a svenska 0 logs-. ars eskader var.. -- t. ' genfelt. vvid ebeck. c overs en Frednk vva Han va.r kyrkoherde~!~~:~å~~ ~:~å~~~~~it i Karlskrona 7ö2. Informatorn vid ske)..,.... bördig från VäxJ Ö e l "III P~t>ofs~eskolan Karl Fredrik HempeL.,., l 0 sitt orsta föro -d d predikant 779 p å fre ratt.. <.I nan e som skepps Medelhavet uneler JllaJ~O. e ~ PIBms Gustafs konvojexpedition,h < l or eve altz - H V neracl på sk. Sofia Maod~len. "' l... orn. ar 78 statioste Pehr LilJ'el t> a l Nordsjocskadern under över- 0rn samt medföl j de 7 82 f o - o presentexpedition under b f ' l. d. re,.,atten Gnp pa dess raid av Ch- t -. e a av en manhaftige majoren Ha- Lls Iermn, som. under v;i <. l. engelskt 54 <,en )lev prepd av ett åtf"l ' - wnonskepp, som pretpnclcrade 'ttl f o... ojande konvojen G. < a visitera den Ined >> klart ske ) >>... enom ch~tcns r esoluta uppträdande sätta si.. PI fick emellertid fartyget obehindrat forln f Iesa. Hcmpcl slutade 790 sma. d agar. I. K.-. l k.. p o. a regalten lllerims mcdclh 'vsc. d't'.,i e m a i.. s Itma. «. xpe l IOn 779 m edföl'- d g stci Johan Magnus Ask l"f f"d..j utgåendet fr 'm L. - c o, o el l Karlshamn.. E fter kapare efter< ett ;~or:~~ attackerades fregatten a v en engelsk oret> a ende skarpt ordbyte mellan c hefcrna.

20 d't' a. ken blev majoren David Ankarloi.i så Under den h afhoa attac k t därefter avled i l\'lalagga. Cti svårt blesserad, att han.. c ortt l 3 var den förste präst, som.. er Askelot, a ''..... en anso wn sag. l. d s rikes tjänst haft tlllfalk :ltl. k. Gustafs tld oc l es. ull onung d s skepp och flagga >>. Han våga sitt liv i försvarandet av es.. Sk o, ~ k rrkoherde i Ingelstm p l ane. avled 97 som ) l S Thunboro var 780 :\ t d J adettsko an ven o G. ambassadexpe l wn c Docenen Vl " d't' \t Marocko under ÖYer- fregatten nps ' o på fregatten Janasielöjtnant Thomas Kullenbero,.. J k ' H årcl..' t-., dition under!luj0 oa un. l t. på Svenoes ny mvar < n ämnd 7 84 trl pas or o ~ all sin egendom p it ett l Förlorade pa h emr esan mas Medelha vsexpe. f"... vade kolon i :-l :t Barthe emy... S t C oix. ankom 79 lill Köa 'önk vrd hanuen l. I., fartyo, som SJ l d t"rlträda H emmcsdyn ge oasf or a. o l d h penham n u som k yr ko er e l o B" d'g från Smaland av e an torat l Skane.. or I d... l ade r r 78 under kon lcr-. d'k t )å Nor SJOe S"-<. Som pre l an I... d d kastellr)l'edikanten.l <_,_ C l G t Grubbe foror na es P t amiral ar us. f k G taf III som då gj mle Svdow p å che ss,. us,, hannes e er v. J l d 897 som kyrkoherde i )'I iigssin första provresa. Han av e -. by, Kalmar stift... t blev Sven Dahlman. JJÖr P å förslag av Am.:ts-konsrstone. d'kant på frega tt en ' v l d förordnad sorn pre l.. dia fran ann an, J l Ptlkes befäl avo 784 der kapten o. Spren gtporten, som un tt denna nyförväryadc. S t B thelemy för att mo aga < erfarenheter liar!jan.. t Han deltoa see an un J o från trycket utgtvl. o. fl. a v S t Mikaeh fri h an r åkade i fångenskap. En av st' ama. 78 o r arlskrona gick till : ar... Svenska kolonr. ma c o l der rvska luiact. da L o s där ajorda ron oc ' murareloge l l ~. o 784 åt Marocko un P tl fregatten Gnps presentexpe r_ron u o v Rosenstein d 'ens t lotta tnans der befäl a v majoren VI arme t l' r cdikantcn vid,.:un medföljde som predikant e. _o. ba a JOhr:_s_p der f'ick tillfälle att l H lhng som arun m.a k år P eter Nathan_ae e., '. k Blev 787 Am:ts-pastor besöka flera akadenuer och brblwte.... f. d,. kvrkoherde lstorp. i Göteborg. l-ians a er ' a r "... tet kojil '. d y no- konvoj-komnussan a På förordnan c av \.U..., _.. a clcll L Bengt Magnus m '::t " n o d o ll att utoå som skeppspledlkant p -49- nya och snabbseglande fregatten Dianas expedition åt Medelhavet och Marocko under överste Harald av Christicrnin. Därunder bereddes honom tillfälle att bese flera intressanta orter i Spanien, Italien och Afrika i sällskap m ed professer Schulten, som höll astronomiska föreläsningar ombord. \ yrkaherde 795 i Ryssby och 830 teol. doktor vid jubelfesten. F. i Värmuno. Ryska kriget Den förste som anmälde sig att vilja utgå som skeppspredikant, var Sven Dahlman (se förut). Jämte honom förordnades på förslag av Am:ts-konsistorict k astellpreuikantcn i Karlshamn Andreas Svenonius samt Henrik Wulff, som var den yngste Am:ts-predikanten (d. härstädes 79 ). Samtliga fingo bevista det stora Hoglandsslaget. Då divio;;ionsskeppet Prins Gustaf m ed ett stort antal döda och sårade och utsatt för våldsam beskjutning nödgades stryka fl agg, blev Dahlman jämte den övriga besättningen bortförd i fångenskap till Sil:. iriem gränser, där >> jag -skriver han - l!llbragte ett u selt liv, vid vars å tanke hjärtat ännu blöder, utan m insta kommunikation med ett kärt fädernesland >>. Hans förhållanden förbättrades, då han tack var e sin språkkunskap fick anställning hos f!:uvernören och fick tillstånd att resa till flera gm ernamentsstäder till där boende tyska luteraner. Vid sin hemkomst i början av år 79 fick han den sorgliga underrättelsen, att hans bibliotek och övriga egendom blivit lågornas rov vid den stora eldsvåda, som 790 h emsökte Karlskrona. Am :b-konsistoriet gav honom 797 det testimonium, att han under alla sina tjänsteförrättningar >> Visat en gagnelig drift, rar nit och med en vandel, värdig en prästman, tillvunnit sig sina herrnr förmäns och officerares fullkomliga aktning och förtroende '. Han blev omsider kyrkoherde i Carlstads stift. För 789 års expedition begärde Amiralsämbetet ;; prä~ter med särskild erinran om, att en av de crdinarie Am:ts-prästerna borde f.örordn as på chefsskeppet, enär s toramiralen i likhet med föregående år skulle utöva högsta befälet.?-.ted an-