Mariebergsskolans Trygghetsplan

Transkript

1 Mariebergsskolans Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2011/2012

2 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av skolans demokratiska uppdrag. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar! I både skollagen och läroplanen betonas betydelsen av att alla barn skall kunna känna sig trygga i skolan. "Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan skall dessutom befrämja jämnställdhet mellan könen." (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994, Lpo 94) Sedan april 2006 finns ytterligare en lag, barn- och elevskyddslagen (2006:67), som kräver aktiva åtgärder mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Andra styrdokument gällande detta är t.ex. arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s barnkonvention.

3 Vad är kränkande behandling? Den som upplever att han eller hon har blivit kränkt, ledsen eller sårad måste alltid tas på allvar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan vara: - Fysisk (t.ex. slag eller knuffar) - Verbal (t.ex. att bli kallad fula ord) - Psykosocial (utfrysning, ryktesspridning) - Text- eller bildburen (klotter, brev, lappar, e-post, sms) Olika typer av kränkningar: - Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller funktionshinder. - Trakasserier: Kränkningar i form av ord, handling och attityd. - Mobbning: Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra typer av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsatts. Alla elever och vuxna har rätt att vara trygga i vår verksamhet. Om det kommer till vår kännedom att en elev har blivit utsatt för någon form av kränkning, är skolan skyldig att utreda och förhindra detta. Om en vuxen på skolan kränker en elev eller annan vuxen hanteras ärendet alltid av rektor. Huvudansvaret för arbetet med en trygg miljö har rektor.

4 Förebyggande arbete Vi för dagliga och återkommande samtal med elever och föräldrar om hur eleverna trivs på skolan, för att snabbt kunna upptäcka mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. Vi vågar vara tydliga vuxna som säger ifrån vid behov. Vuxna finns ute bland eleverna varje rast och alla barn är alla pedagogers ansvar. All personal på skolan är skyldiga att ingripa om ett barn kränks. Vårt praktiska arbete i klasserna för att förebygga kränkningar är bl.a. gruppövningar för att stärka självkänsla och självförtroende (t.ex "Charlie"). Vi vill få eleverna att våga uttrycka tankar och känslor. Vi har återkommande temadagar med aktiviteter över åldersgränserna där gruppstärkande aktiviteter och övningar ofta ingår. Varje läsår ska Kamratstödjarna tillsammans med Trygghetsgruppen planera och hålla i en temadag med fokus på gruppstärkande övningar. På skolan finns en aktiv Kamratstödjargrupp som en gång i månaden träffas tillsammans med två ansvariga pedagoger från Trygghetsgruppen. På dessa träffar diskuteras läget i klasserna, på skolgården etc. och övningar görs i utbildande syfte. Dessa övningar tar de i sin tur med sig till klasserna och genomför tillsammans med kamraterna. Varje vecka har Kamratstödjarna en avstämning med sin klasslärare om läget i klassen. Det förs protokoll från varje träff vilket sedan Trygghetsgruppen tar del av vid sina möten. Kamratstödjarna arbetar med skolans Trygghetsplan i början av varje läsår för att den ska vara väl förankrad. Trygghetsgruppen sammanträder var tredje vecka och gör en nulägesbeskrivning av hur eleverna mår samt utreder om något har inträffat som Trygghetsgruppen behöver arbeta med. Trygghetsgruppen följer forskningsläget och uppdaterar sig på aktuell litteratur.

5 Både Kamratstödjare och Trygghetsgrupp inventerar fortlöpande skolans miljö och utrymmen där risken för kränkande behandling kan finnas. Pedagoger från Trygghetsgruppen har under läsåret 2009 genomgått en utbildning vid Örebro universitet, "Mobbning - skolpraktik och forskningsperspektiv" för att stärka skolans arbete mot mobbning och kränkande behandling. Klasskonferenser där varje elev diskuteras genomförs en gång per termin. Vid detta tillfälle diskuteras även hur det sociala samspelet i klassen ser ut. Rektor, specialpedagog och ansvariga klasspedagoger deltar. Uppföljning av elevsituation sker kontinuerligt i arbetslagen. Elevhälsoteamet, som består av rektor, skolsköterska, specialpedagog, psykolog och kurator, träffas en gång per månad och diskuterar olika elevärenden. Utvecklingssamtal genomförs med alla elever och föräldrar varje termin, där elevens trivsel och sociala välmående alltid finns som en punkt. Under vårterminen 2012 deltar föräldrar och elever från skolår sex i "Nya steg", en gruppstärkande utbildning. Elevrådet har tillsammans med rektor bestämt regler för trivsel i skolan. Föräldrarna har informerats på höstens föräldramöte.

6 Vad gör vi i skolan om vi får kännedom om att någon blir kränkt, diskriminerad, trakasserad eller mobbad? Den pedagog som upptäcker/får kännedom om att en elev blir utsatt för någon form av kränkande behandling, är alltid skyldig att ingripa och avgör om Trygghetsgruppen behöver informeras i ärendet. Om Trygghetsgruppen engageras görs en analys av det inträffade och en bedömning av vilka åtgärder som skall sättas in. Dessa åtgärder kan t.ex. vara allvarssamtal med inblandade, samtal med lärare, föräldrar, kamrater eller rektor. Exempel: 1. Trygghetsgruppen får information om misstänkt kränkande behandling. 2. Samtal sker med den utsatte för att få en bild av vad som har skett. 3. Samtal sker med förövaren/förövarna där samtalsledarna informerar om att man vet vad som har skett och att vi förväntar oss att beteendet omedelbart upphör. 4. Samtalsledaren ger sedan förövaren möjlighet att själv berätta för sina föräldrar innan skolan tar kontakt med hemmet. Den utsattes föräldrar kontaktas och informeras omedelbart. 5. Uppföljningssamtal planeras och genomförs efter ca. två veckor. 6. Samtalen dokumenteras och sparas i respektive elevs akt. 7. Åtgärdsprogram skrivs av respektive klasslärare. 8. Om de vidtagna åtgärderna visar sig otillräckliga och kränkningen inte upphör ansvarar rektor tillsammans med Elevhälsoteamet för fortsatta åtgärder.

7 Årets åtgärder En av årets planerade åtgärder är att vi har förstärkt personellt i de klasser där risk för kränkningar är vanligt förekommande. Elevhälsoarbetet ska dessutom prioriteras på konferenser och i arbetslag. En förstärkning av länken mellan kamratstödjare, trygghetsgrupp och lärare ska ske genom upprättande av nya rutiner som exempelvis tätare kontakter elev/lärare, lärare/trygghetsgrupp. Kartläggning När det gäller mobbning har senare tids forskning visat att det finns flera olika förklaringar till att den uppstår, därför måste alltid orsakerna till mobbningen kartläggas i varje enskilt fall. Emellertid är det viktigt att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt. När vi har kommit igång sker det en kartläggning av tänkbara orsaker genom samtal med lärare, kamratstödjare m.fl.

8 Vad kan du göra om du blir mobbad? Du måste berätta för någon, det är svårt att få hjälp om ingen vet! Du ska aldrig ge upp. Om du känner att du inte blir trodd eller förstådd ska du försöka att berätta för någon annan. Det känns tydligt när man blir förstådd och tagen på allvar. Alla vuxna på skolan har till uppgift att hjälpa dig om du får det besvärligt. Vem vänder du dig till om du blir mobbad eller retad på skolan? - Mamma eller pappa - Klassläraren eller annan pedagog - En kompis - Skolsköterskan - Trygghetsgruppen - Kamratstödjargruppen - Rektor - Annan vuxen du känner förtroende för Vad kan du göra om en kamrat blir mobbad eller retad? - Berätta för en vuxen på skolan eller hemma, detta är inte skvaller! - Följ med kamraten till någon vuxen och berätta som det är. - Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för. - Var en bra kamrat.

9 Vad kan du som förälder göra om ditt barn blir mobbat eller kränkt? 1. Prata med barnet. Ta reda på barnets version. Gör inte för stor sak av att du själv blir ledsen eller arg, utan var det vuxna stöd som barnet behöver. Tänk på att barnet kan ha burit på problemet länge. 2. Lova inte att inte kontakta skolan! Låt inte barnet få dig att lova att hålla skolan utanför, inte ens om det är villkoret för att barnet ska vilja tala med dig. När nästa steg just är att kontakta skolan måste du välja mellan att agera och att bryta ditt löfte vilket förstås är ett oacceptabelt alternativ. 3. Kontakta skolan. Ring klassläraren, trygghetsgruppen eller annan vuxen på skolan och be om ett möte snarast. Allra bäst är det om även barnet kan och orkar vara med. 4. Var beredd på andra versioner. Kring vissa händelser kan det förekomma olika uppfattningar. Förbered dig på att du kan få höra saker som inte går ihop med vad ditt barn har sagt. 5. Ge skolan en chans att lösa problemen. Tar inte rektor ansvar för situationen får man givetvis föra ärendet vidare till Skolverket eller Diskrimineringsombudsmannen (DO), men ge först skolan en chans till bättring.

10 Upprättande, utvärdering och information Mariebergsskolans Trygghetsplan syftar till att förverkliga vår vision, att skolan ska vara en plats där alla barn och vuxna ska känna sig trygga. Det är Trygghetsgruppen som upprättar Trygghetsplanen varje läsår. All nyanställd personal ska få information om planen av rektor. Skolans elever informeras av kamratstödjare och klasslärare i början av höstterminen Alla pedagoger arbetar med planen tillsammans med eleverna för att förankra innehållet. Föräldrar informeras på höstens föräldramöte om skolans arbete mot mobbning och kränkande behandling av Trygghetsgruppen. Rektor ansvarar för att presentera planen vid ett av höstens föräldraråd. Ett exemplar av Trygghetsplanen ska finnas väl synligt i varje klassrum. Planen finns även på skolans expedition samt tillgänglig på Mariebergsskolans hemsida,

11 Kontakter: Trygghetsgruppen: Linda Hagberg Tommy From Anders Carlsson Iréne Henricsson (specialpedagog) Elevhälsoteamet: Rektor Magnus Jonzon Skolsköterska Sara Engström Specialpedagog Iréne Henricsson Psykolog Matilda Carlsson Kurator Eva Olsson Kamratstödjaransvariga: Linda Hagberg Johan Thyberg