Omprövning och förnyelse

Transkript

1

2 bibliotek Omprövning och förnyelse A v komm/lflalrådcl 5ven-01'e CederSlrand Öppettider: HUVUDBIBLIOTEK Folkets hus. Skolvägen 12. lel88190 Månd-Ired lord 11-14, sönd Filialer HÄLLABROnET Tallängens skola, tel TIsd onsd och IOrsd 10-14, KUMlABY by Centrum, HögstadIeSkolan, KOfstagatan. tel Månd 10-17,llsd onsd tofsd BIBLIOTEKET HÅLLER STÄNGT Fredagen doo 23 decembef stanger biblioteket kl Den och 26 december ar biblioteket stängt Fredagen den 30 december $langer biblioteket. kl_ ~ 31 december och 1 )Clnuatl är biblioteket slängt. Torsdagen den 5,anuan stanger biblioteket kl Fredagen den 6 )3nuan är biblioteket stängt. RliaJema håller stängt mellan den 24 december 1988 och 9 januan OBS! Från årsskiftet läggs btblioteksfillalen I by ned och kommer I fortsåttnln~ att fungera som ett rent skolbibliotek. Återlämmng av böcker kan ske 1111 skolbiblioteket' by, j ~boknedkastet j by eller vid Iluvudbiblioteket I. KUMLAN Informationsblad för kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Redaktion: Kommundirektör Thage Arvidsson Assistent Sigbrit Hägghull Pos/adress: Box \ KUMLA ÅSYlORP Posthuset, tel nsd fred SANNAHED 5ervicehosel te! TISd fred Besöksadress: Stadshuset, torg Telefon: 019/68100 (växel) Nästa nummer utkommer bö~an februari 1969 I samband med att kommunfullmäktige i november 1986 fastslällde budget för år 1987 antog fullmäktige samtidigt ett sparprogram för hela den kommunala sektorn - Effekt 89. I ledaren n nr ges en narmare beskrivning av bakgrunden till della sparprogram. Enligt Effckt 89 ålades de kommunala förvallningarna att fram till år 1989 redovisa och i praktiken genomföra rationaliseringar och omprövningar i befinllig verksamhet. Sammanlagt skulle 7,5 miljoncr sparas. Två år har gått sedan fullmäktige fattade detta sparbcslut'. Hu!" blev resultatet? Kort sagt har utfallet blivit myckct bra. Men gi,'etvis har det inte varit smärtfritt. Många diskussioner har förts, mycket känslor har svallat väl hos politiker som anställda inom kommunen. Reaktioner från berörda intressegrupper har också i viss mån noterats. Det totala sparmålct. 7.5 miljoner, uppnådde vi inte helt. Slutresullatel visar att vi klarade drygt 5 miljoncr kronor i reella besparingar. Vad är detta bra rör? För det första gör uppnådda besparingar att vi inför 1989,'rs budget och för närmast kommandc år - har ell handlingsutrymme att kunna satsa på prioriterade områden. Det vill ~iiga i första hand den sociala omvårdlladen med en fortsatt stark U1byggnad av bam- och äldreomsorgen. Vi har också kunnat omfördela pengar till skolsekfom. Inom skolans område har vi inte enbart stärkt den grundläggande lagstadgade U1bildningen utan även möjliggjort en fortsatt utveckling av exempelvis musikskolan. Detta - och mer därtill - har vi kunnat göra utan all höja den kommunala skallen för kommunens invånare. Tittar vi i backspegeln och frågar, om vi fåu en försämrad kommunal service. tror jag vi kan svara ett obetingat nej på den fragan. Genom en nödvändig och meningsfull omprövning av hela den kommunala verksamheten har vi skapat goda förulsätlningar för framtiden. Som ytterligare exempel kan nämnas att vi i högre grad kan viima om vår närmiljö. Extra pengar har till exempel avsatts för alt övergå från kemisk till manuell ogräsbekämpning vid kommunala anläggningar. Under innevarande vinter görs ett försök att istället för salt använda sand som halkbekämpningsmedel på våra vägar. Inom miljö- oeh hälsoskyddsnämndens verksamhetsområde kommer en förstärkning alt ske för kontroll av mindre företag vad avser miljöskydd. Plancr finns ocks, att starta en naturskola i syfte au ge bättre kunskaper om vår natur och vår miljö bland skolelever och förcllingsaktiva ungdomar. Eli annat excmpel på omprövning och förnyelse kommer till synes inom 2 3

3 de lokaler som kommunen äger och förvaltar. Även om processen att ompröva sitt lokalbehov kan vara både smärtsam och svår. så kan den ge flera positiva effektcr. Dels kan vi nu flyna om och anpassa angelägna verksamheter i redan befintliga lokaler. Detta gäller såväl skollokalcr som administrations- och andra lokaler. Dels har vi kunnat sälja ut vissa lokalcr eller hyra ut till extcrna hyrestagare. Vi har också möjlighet att medge nödvändig expansion i befintliga lokaler. Effekt 89 har med andra ord haft en positiv och nödvändig effekt på den samlade kommunala verksamheten. Omprövning och förnyelse är begrepp. som vi även i fortsållningcn måste arbeta med inom den kommunala sektorn. Detta bör kopplas till begrcpp som god service och medmänsklighet i allt,årt arbete. Det skall också understrykas att denna omprövning och förn}clse aldrig hade kunnat gcnomföras om intc kommun haft den m)cket goda personal som vi idag har. Yttcrligare omprövning och förnyelsc. som i och för sig inte berör Effekt 89, är dct samarbete som sker med föreningslivct i. Det jag i första hand avser är dc stora investcringar. där ridklubb, Stene idrottsförcning och IFK som föreningar tagit på sig ston ansvar i samband mcd uppförandc av anläggningar för respektivc verksamheter. Först att inviga blev IFK. Genom myckct uppoffrandc arbete av föreningsaktiva och av föräldrar, som deltagit i byggnadsarhetct m m, och 4 gcnom stöd av enskilda förctag. som svarat för närmare 50 procent av den totala kostnadcn. har en ishallsbyggnad kommit till stånd. Motsvarande arbete utför idag ridklubb. vars nya ridhus snart är invigningsklart, och Stene IF. som är i full gång att uppföra en omklädningsbyggnad mm. Dctta enastående arbetc som föreningar. föräldrar och företag bidrar med. är ett strålande cxempel på den förnyelse som pågår för att möjliggöra fortsatta satsningar i. I kommunens politiska verksamhet går vi in i en ny verksamhetsperiod. Väljarna har gett fonsatt förtroende för såväl den politiska ledningen som den arbctsmodell vi tillämpar i. Även inom dc politiska partierna sker en ständig omprö\ning och förnyelse. Arbetet är många gånger både hårt och slitsamt. Mandatperioden tillträder många nya politikcr sina poster i nämnder och styrelser. Jag hälsar dem välkomna in i jobbet och hoppas. all de gör en rivstart och snabbt Såller sig in i uppgifterna. Arbetet är jobbigt - men roligt. Samtidigt vill jag tacka alla dem som nu lämnar sina kommunpolitiska uppdrag - men inte politiken - för ell goil arbete under den/de gångna mandatperioderna. Något som också är roligt. oeh som vi väntar på. är årets nyårsrevy SKO SKAV. Något att pigga upp oss med i vintermörker och kyla. Nog är dct en omprövning och en förnyelse av stora matt. när till och med ett skoskav klassas som roligt och uppiggande? Vi väntar med spänning på beviset. D Julhandla i! Valresultat 1988 A v kallslichef Torifd Hilmerssoll Valdeltagande Vid kommunfullmäktigcvalet i kommun år 1988 avgavs röster av totalt röstberättigade. Detta ger i procenttal ett valdeltagande om 86,3%. vilket är en minskning med 2.5% jämfört med 1985 och 3.8% jämfört med 1982 års val. De procen tuellt största minskningarna skedde i Hällabrottets valdistrikt med 5.8% och i Malmens valdistrikt med 5.3%. Det lägsta valdeltagandet hade StadShusets valdistrikt mcd 77.6%. Skottvalla valdistrikt gick tvärtemot den allmänna trenden och ökade som enda distrikt med 1.7% till 93.0%. Skottvalla återtog därmed platsen som främsta valdistrikt efter att tillfälligt förlorat till Kyrkskolan vid valet Poströster Antalet poströster var vilket är 184 röster färre an Detta innebär all den tidigarc myckct kraftiga ökningen av antalet poströster stannat upp vid en nivå. där var fjärde röstande utnyttjar möjlighetcn att fönidsrös ta på posten. Förändringar i valdistrikten Dc flesta partierna kundc notera både ökningar och minskningar av procentandelen röster i olika valdistrikt. Den totala förandringen i kommunen framgår av labelll. Socialdemokraterna hade sin största ökning i Ekeby-Kvarntorp. där mun återtog röster efter förra va1cts stora nedgång i distriktet. Den största minskningen hade Socialdcmokraterna i Fylsta valdistrikt. Moderaternaökade i Fylsta och mins kade i alla övriga distrikt. mest i Åbytorp. Centern ökade mest i Hardemo och minskade mest i Åbytorps valdistrikt. Folkpartiet hade sin största ökning i Skottvalla valdistrikt och största minskning i Ekeby-KvamlOrp. Vänstcrpartiet kommunistcrna ökade i de flesta valdistrikten och mest i Malmen. Största minskningen \ar i Åbytorp. Miljöpartiet De gröna ökade i samtliga \aldistrikt och mest i Kyrkskolan. Kristdemokratiska samhällspartiet minskade i Vial und och ökade i alla andra valdistrikt. mest i Ekeby-Kvarntorp. Den procentuella fördelningen mellan partierna i de olika valdistrikten framgår av tabell 2. Mandatfördelning Röstetalen gav till resultat all Socialdemokraterna och Moderaterna minskade med vardera ett mandat i kommunfullmäktige. medan Miljöpartiet De gröna och Kristdemokratiska samhällspartict ökade med vardera ett mandat. Förändringen i röstetalen är inte så stor all den påvcrkar majoritetsförhållandena i fullmäktige. Socialdemokra terna behåller den egna majoritcten, som erövrades i valet Mandatfördelningen framgår vidare av tabell /. 5

4 Tabell / ARBETAREPARTIET CENTERN SOCIALDEMOKRATERNA Antal röster p<!r parti och fördelning av mandat i fullmäktige Lt(/(lIIlQII'r LtdamÖler Alf Lundh. PI 6582 Ormesta Hallsbcrg Anlal Forandrmg Förändring Bo<Jill3oström. Isgatan II Elisabet ~Iamrc:n. Marielllndsgamn 3 B Parti röster från 1985 Mantlal från 1985 S,cn Q\ e Cederstrand. Fabrik~gaum KIlmIa Arne Larsson, PI 4300 Sannahed Arbetarcparticl Socialdemokratcrna l Maj Johansson. PI 4290 Sannahed Moderata samlingspartiet l Inga Da\"ldsson. Frogesta. ffion Sköllersta Folkpartiet l O Dan ke Moberg. Vmlergalan Sven Olor Lannhard. PI 6315 Skyberga Cenlern I O Berndl Andersson. WallcnstrålcS \äg Vänsterpartiet kommunisterna O Kersun Bergström. Kvarngalan 30 B l Kristdemokraliska samhällspartict Kumb Miljöpartiet De gröna Ilåkan Håkansson. Busk\ägcn Övriga l l 15 O O TOIalt antal röster och mandat Tabell 2 MaJken Larsson. PI 4300 Sannahed ManAnne Andersson. Fredsgatan SlIppltMltr Per Arne \1ärstad. PI 6586 Mårsta Sara J-lamrcn. Ylongvägen Bengt Ki\ Iing. Sillagatan Börje Pellersson. Lidergalan E\llia Gustavsson. S:I Torgils \ag II Tommy Johansson. Kalle i\lalkums \ag Il. (B272 MODERATA SAMLlSGSPARTlET Kommunrullmäktigc\'alets a\'gima röster 1988 fördelade procentuellt E\'j EnkMon. PI 5088 Iljortsberga udam(}ltr Antal Procent Kjell Hellberg. Tradgardsgatan 3 B Barbro Holmq\ lsl. BondgarcIsgatan 3 A l ValdIstnkI rosler S M Fp e Vpk KDS 'lp Ö-, 9gilliga MariAnne Al'\lclsson. PI ffl293 Finn Haglund. Vastra Bangalan H HällabrOltet l Åke Sundeq"st. Lidergalan 6. ffl232 Kyrkskolan A Carl.Gustav ThunstrÖm. PI 5095 Ö\ re Vesla. Johan Lagcrfelt. Säb)lund. ffl293 Åbytorp , ,5 3, Rune Qdchnd. Slcnc:\agen Lena Erik.sson. PI Supp/tall/tT Haga , Benglh Lundberg. Baldergatan Malmen l Kaj ~,Isson. Bondgårdsgatan \O B Fylsta l Q n , Annica Eriksson. Vatlugatan 9 E BurJe Ingeson. Södra Kungs\agen 2 C Stadshusei t 12,8 12,6 4,2 Bert Eriksson. Winnbergs \ag 5. UJ272 6,8 2.8 l.l KriSlllla Andersson. Köpmangatan Åsen , ,9 1.5 Idrottsparken l , ,4 9,4 4, O, l 0,8 Mårten Blomqvist. Angabacken SO iI Vialund ,2 16,9 15, , ,2 Bugll Andersson, Be\ aring~gatan by , , , l FOLl{l'ARTIET Skottvalla , ,6 10,4 2, LtdamUler Hardemo , ,2 l.5 Supp/eanltr SH~n Elisson. Gamla Örebro\agen Inge R)dh. M~r:sllgen Ekeby- Tony Blom. Fndhemsgatan Kuml~ Ola Dartus. Kalle Malkums vag Kvarntorp , l ,8 Gulli Wallgren. Flmkagatan POSlröstcr på Sture Edin. Navestagalan Katrin Tensm)'r. Malmgatan valdagen , ,7 1.8 Eva Nreslund. Stencvägcn Gunnar I'ersson. Västra Bangatan Hela Karl Ola\' Olsson. Parkgatan \ Sven Sundin. Sillagatan Kerstin Lllndq\'i~t-Eriksson. 1'14330 Sarlrlahed. kommunen Il ,6 l l, , l 6, l 3, Ulla Briu Andersson. Malmgatan Staffan Akeby. 1'15186 C Kurnla Slipp/emuer Gudrun Persson. Fridhcmsgatan Gösta Arvedsoll. Köpmangatan Kumhl PlI följandc sidor presenteras de ledamöter och suppleanter som valts att reprc Benny Rcinholds. I'ortföljgalan X Johanna Pettersson. Aspgalan sentera kommunens invånare i kommunfullmäktige i från och med no- Anders Wärlegård. Kalle Malkllms väg 21. vember 1988 till och med oktober Malena Bohlin_ 1'16302 Vreta

5 KRISTIlEMOKRATISKA SAMHÄLLSPARTIET Ledamöter Sven Gunnar Persson, Biick.sligen Runc Janson. Ylongvägen Pcr Holm, PI 5232 Yallersta, Suppleanter Göran Larsson. Myntgatan Jan Erik Lövslam. PI S220 YallerSla VÄNSTERPARTTET KOMl\.1UNISTERNA Ledamo/er Arne GrÖnqviSI. Magasinsgalan Människan bakom namnet Det vore intressant all presentera var och en av kommunfullmäktiges 45 ledamöter lite mer personligt för ns läsare. Vilka är människorna bakom namnen på valsedlarna'! Hur ser de på sin uppgift? Nu låter detta sig inte göras. Istället har vi valt att intervjua en ny och en gammal fullmäktigeledamot. Anna Karlsson heter en av dc 16 nya ledamöterna i kommunfullmäktige. Anna. som med sina 22 är är den yngsta i fullmäktige. studerar på gymnasiets vårdlinje. Hon har Illan och en dolter som är 4 1/2 år. 8 Anna Karlssnn, Trädgårdsgatan S"f'I'/clIm Rolf Östman, Franzens viig MILJÖPARTIET DE GRÖNA Ledam{ner Åke Hcdberg. Skogstorp Ekeby Anne Christinc Wiberg. PI 5308 Folkelorp Kum1a Sllpp/cam Anna Mana Karlsson, Frogcsta Sköl1ersla Varfär har du blivit politiskt aktiv? - Jag har växt upp i ett politiskt medvetet hem och har alltid varit politiskt intresserad. Men det betyder inle all jag delar mina föräldrars politiska uppfattning. Efter att min dotter föddes har mitt politiska engagemang ökat, särskilt när det gäller omsorgsfrågorna. Dessa frågor är även viktiga för mig personligen därför att min dotter är förståndshandikappad. Vad väntar du dig av arbetet i [uf/mäklige? - Jag tror att jag kommer att få lära mig en hel del. Jag hoppas också att jag skall kunna tillföra något inom de områden som jag är siirskilt intresserad av, som t ex omsorg om bam och iildre, ungdomsfrågor och kvinnofrågor. Hur kol1l1ller du arr hålla ko/lfakt med de väljare du repre~'ellterar? - Det är viktigt att vara ute på sta'n i olika aktiviteter som t ex insamlingar och appeller. Ett braexcmpelvarnärvi sålde bananer för Nicaragua - det gav många fina kontakter. Det är viktigt att vara tillgänglig för människor som vill prata om det de kiinner som angeläget. De flesla partier klagar över afl del är svårt att engagera ungdomar i politiken. Stämmer det? Hur kan /1/an gära något år det? - Ja,det är svårt. Ungdomar är intresserade av olika saker i samhället och pratar mycket om det med varandra, men de kopplar inte ihop det med politiska partier. De ser kanske inte partierna som en kanal för deras behov. Sedan är det nog mycket större konkurrens nu om ungdomars tid och intresse. Jag tror också att man pratar mycket mindre med vanlildra hemma än vad man gjorde förr. Det gäller för de politiska partierna att synas och höras på ett sånt sätt att ungdomar ser att partierna verkligen gör något - då blir de unga också intresserade. Inga Davidsson har varit med i kommunfullmäktige sedan 1970 då kommun och Ekebydelen av Ekeby-Gällersta kommun slogs samman. Inga har också haft en rad uppdrag i kommunala nämnder och är nu ledamot i tekniska nämnden. Varför har dll iignal dig ål kommunalpolitiken? - Jag har med mig det politiska intresset hemifrån. Min far var kommunalnämndens ordförande i dåvarande Ekeby-Gällcrsta kommun. Många människor kom hem till oss för atl få hjälp på olika sätt, och de politiska frågorna diskuterades hemma. Sedan har mitt intresse fortsatt. Jag har varil med i kommunfullmäktige i sedan kommunsammanläggningen Min grundinställning i samhällsfrågorna är att det är bättre att ta ett politiskt ansvar iin att gnälla över det som är fel. Hur tycker du att arbetet i fullmäktige föriindrats på de 18 år du I'arir med? Det har skett en förskjutning av tyngdpunkten i beslutsfattandet frän fullmäktige till kommunstyrelsen och dess arbetsutskott samt till de olika facknämnderna. Ärendena är mer färdigberedda nu än förr och besluten är därför inte påverkbara i fullmäktige i samma utsträckning som tidigare. Det är bra med en noggrann förberedelse på nämndnivå, både ur demokratisk synpunkt och därför att det ger en diskussion med sakkunskap och med mindre prestige. Man får diskutera i en lugn och saklig ton. Det kiinns lite meningslöst alt bara ha ett fullmäktige uppdrag. Man behöver ha ett niimnduppdrag också för att få kontakt med verksamheten och de konkreta frågorna. Kommunfullmiiktige behövs för att det skall bli en offemlig debatt kring de större kommunala frågorna. Det är genom motioner och debatt i fullmäktige som partierna profilerar sig så att kommuninvånarna kan få en uppfattning om vad partierna står för. Vad hoppas du av den liya mandatperioden? 9

6 - Jag hoppas all ledamölerna agerar ~eriöst och inte surfar på modevågor, alt alla är rakryggade och tar ansv;u för förslagen som om man salt i majarilctsstallning. Jag önskar mera koncentration i deballinläggen. Inläggen far gama \ara lite roligare samtidigt som sakfrågorna angrips mer intensivt. Del galler all v, ga angripa både rooa övertramp och blå luflballonger. Ofta ar \ i för snälla och menlosa. IIlIr skall mall killina engagera ungdomell i kommllllalpolitiken? - Det måste finnas en li\ lig verksamhet i partiernas grundorganisalioner diir ungdomar ges utbildning oeh ansvar. Det skall vara en träningsverk- Efterlysning Arbetet med all skapa ett mlhtärhlstoriskl museum i officersmässen i sannahed fortsätter med Inriktning på all museet ska kunna Invigas under våren Vi saknar en del matena! och unclrar, om ns läsare kan skänka oss följande. Kläder från sekelskiftet (cirka 1900) Idl barn i åldrarna 1, 4 respektive 6 år. Brollopsfoto med husar vid husarkåren, sannahed. Fotot lämnas hiibaka efter det att vi QjOTt en kopsa. Vi viii också ha så fylliga uppgifter som rtlöjligl om personerna på fotograliel. Kontakta Kann Engstrbm på kunurlorvaltnlllgen, telefon Postadressen är 80x Kurnla. Turlista bokbussen Sånoersta' Hi/l,l312 Brånsta /2 Byrsta 23/1. 20/2 S:a Ekeby' 211,30/1.27/2 Ormasta 2/1,3011,2712 '0 HJortsbefga 10/1,7/2 Vallersta 17/1,14/2 Ral. 24/1,21/2 Berga 3I1,3t/1,2812 Brändåsen' 11/1,8/2 Oja 2011,17/2 samhet som ger slllak för poliliskl arbete. Det gäller också att ha omsorg om de SOIll är nya i politiska uppdrag. VlIll har du för råd till I/)'a fullmäktigeledamöter? - Först skulle jag vilja r da partigrupperna i fullmäktige att fördela inläggen mera och ge de nya en chans. De nya ledamölerna skulle jag vilja råda att koncentrera sig i debatten på vikliga argument. att förbereda sig väl, agera seriöst, och all ta reda på vilka instrumenl de har all arbela med i fullmäklige. Till sist skulle jag vilja säga: Härma inte den sämste utan lär dig av den bäste. Och humor är inte förbjudet!,, Nynas 2611,23/2 Ekeby by 2/2 Frommesta 1211,9/2 Torsta 19/1,16/2 Ekeby 19/1, Kvamtorp 1211,26/1,9/2, 2312 FÖfmiddagstur Kommunens budget 1989 A I' ekonomichefroll/ly 5(1/01ll0IlSS011 Skatter och 3"gifter Genom att hålla oförändrad skall blir kommun även år 1989 länets lågskauckommun. Till kommunen betaiar vi bor 15:60 kronor för varje beskauningsbar hundralapp. Till landstingel betalar vi oför:llldrat 13:85 kronor och till församlingarna 1:35 kronor, (Ekeby för:.amling I AO kronor). Den totala kommunal~kallen blir därmed oföriindrad, det vill säga 30:80 kronor. I Ekeby blir totalbeloppet 30:85 kronor med anledning av den fem öre högre kyrkoskalten. Ungefär hälften av kommunens verksamhet finansicras med skallemedel. Till en del verksamheter betalar staten bidrag. Kommunen tar också betalt för vissa Ijänster. exempelvis för barnomsorgen. äldreomsorgen. \atten och avlopp. sophämtning m m. För budgetaret 1989 är dessa taxor oforändrade. Kommunens ekonomi Trots att Slalliga indragningar under de scnaste åren drabbal hårl. har kommunen ävcn för år 1989 en god ekonomisk ställning. Besparingsprojektet "Effekt 89", som genomföris i kommunen under en period Olll två år. har även bidragit till detta. Kommuncns tillgångar uppgår till drygt 460 miljoner kronor, vilkct innebär cirka kronor pcr invanarc. Kommunens l1\.neskuld iir 161 miljoncr kronor. vilket molsvarar cirka 9 ()(X) kronor pcr invånare. Resursernas wrdelning Under budgclarct 1989 finns det 378 miljoner kronor ah am ända till scn i cc för kommunens invånare. Pengarna är i budget fördelade enligl följande diagram. SOCial verksamhet utbildning 23% 19% övrigt Den stor:.la koslnadspostcn under rubriken utbildning är grundskoleverksamhetcn. I den sociala verksamheten ingar bland annal kostnader för barnomsorg. äldreom!>org och bosladsbidrag till pensionärer. Den tekniska servicen omfattar väghållning, vatten och avlopp, sophämtning, skötsel av fastigheter mm. I fritid och kultur ingår skötsel av parker och idrottsanläggningar, fritidsgårdar. biblioteksvcrksamhct ctc. KOlOmullledningen innefattar kosinader för kommunfullmäktige. kommunstyrelse, central administration, "

7 kommunens industrifastighctcr samt arbetsmarknadspojitiska åtgärder. I posten Övrigt ingår bland annat kostnader för miljö och hälsoskydd samt riintekostnader för lån. Satsningar i 1989 års budget sker bland ann:lt inom följande verksamheter: Utbyggnad av barnomsorgen med sex barnstugea\delningar. en öppen förskola samt tio platser i familjedaghem. Utökning av äldrcomsorgen genom satsning på den öppna hemtjänsten och genom anordnande av gruppboende i Sannahed samt ålderdomshemsbocnde i hotellet. En stegvis a"eekling a, ograsbckämpning med kemiska medel påbörjas och genomförs under en trearsperiod. N) brandstation är planerad ah börja b)ggas under tb)ggnad av gång- och cykelvägar. Utb)ggnad och upprustning a, vatten- och avloppsnätet. Ombyggnad av Fylsta och Malmens skolor. Fler:\rsbudgel I samband med pl:llleringen av 1989 år::. budget har iiven de två därpå föl- KUMLA - 60 fackhandlare ger service och omtanke I julhandel och året runt inköpl 12 jande åren översiktligt plancrats. Enligt dcnna planering kommer kommunalskatten att vara oförändrad åtminstone fram till och med Delta förutsätter dock att fortsatta slatliga besparingar inte blir för omfattande gentemot den kommunala sektorn. Investeringarna under perioden hålls på en relativt måttlig nivå. Av de stön.ta investeringarna kan nämnas fortsatt upprustning av vatten- och avloppsnätet. byggande av del av den så kalladc östra förbifarten (1990). fortsatt förn)e1sc av eentrum, utbyggnad av gang- och cykelvägar samt fortsatt utbyggnad av boswd::. och industriomraden. Som tidigare sagts görs stora satsningar på U1byggnad a,' barnomsorg och äldreomsorg. Barnomsorgen byggs kontinuerligt ut all det år 1991 skall finnas platser att erbjuda in alla som vill ha sådana. Inom äldreomsorgen sker satsningen framför allt p så kallad öppen hemtjänst och olika former av gruppboende. Mer inrormation Självklart finns det fler investeringar och satsningar i budgeten än de som redovisats här. Vill Du veta mer om budgeten kan Du vända Dig till ekonomikontoret eller biblioteket. så får Du utförligare information. D J l I Vi talar om miljön Av miljö- och hälsoskyddschef Peter Eriksson Miljöproblemen har under senare tid uppmärksammats allt mer. Massmcdia har rapponerat om skogsdöd. säldöd. fiskdöd etc. I nästan varje nyhctssändning finns nagot inslag med miljöanknytning. Detta återspeglas i eu ökandc miljömed,etande. I opinionsmätningar inför,alet ans g väljarna att miljön var valets viktigastc fråga. Insikten om miljöfrågornas betydelse har ökat markant bland såväl unga som äldre. Detta värmer en miljövårdares hjärta. Andringar i lagstirtning Satsningar på miljön har också markerats genom ändringar i miljösk)ddslagstiftningen. Riksdagen har bland annat beslutat att ålägga kommunerna ett obligatoriskt tillsynsansvar. Det innebär ah miljö- och hälsoskyddsniimnden från och med den I juli 1989 ansvarar för kontrollen av ett flertal företag. Huvudsakligen små företag med verksamhet av mindre miljöstörande karaktär. Därigenom kan länsstyrelsen ägna mer tid åt de Större företagen och landet i sin helhet får en bättre miljötillsyn. Inle bara kontroll Det iir inte bara genom en effektivlltc kontroll av företag som vi kan få en bättre miljö. Som konsumenter har vi en nyckelposition. Genom att omsätta ord i handling och välja miljö,änliga produkter på..erkar vi i allra högsta grad ut,"ecklingen. Att delta fungerar märks till exempel genom förekomsten a' alll fler miljövänliga pappcrsprodukter. Genom att bojkotta klorblekt papper kan,i minska de stora utsläppen a, klorföroreningar i våra vatten. På samma sätt kan,i välja miljövänliga batterier. färger mm. Som hjälp för konsumenten atl välja rätt utreds just nu märkning av miljövänliga produkter. Miljögodkända \'edpannor Elproducenlerna har aviserat kraftig ökning av elpriserna. Med anledning av detta kommer troligen många villor. som idag värms upp med el. att övergå till andra energikällor. En alternativt bränsle är ved. Ett problem lir emellertid. att vedeldning i tätorter ofta förorsakar olägenheter. De vanliga vattenrnantlade pannorna släpper ofta ut tjiira i storleksordning upp till 1000 mg/mj tillfört bränsle. Eldas pannan fel- vilket tyvärr inte iir ovanligt - k,m lllsliippen mångdubblas. Om sotaren påpekar, att Du har tjärbildningar i Din skorsten, har Du eldat fel! Utöver brandrisk och olägenheter 13

8 för grannar är det också slöseri med energi. Oförbrända rökgaser innebär atl en stor del av den energi. som finns i veden, inte utnyttjats. Rent praktiskt innebär rätt eldning, att Du kanske inte behöver hugga mer än hälften så myckel ved. mol om Du eldar fel. Idag finns det nya vedpannor pa marknaden. Pannor som är konstru~ erade för att klara utsliipp upp till maximalt 30 mg tjära per MJ bränsle. Dessa rniljögodkända pannor blir i fortsättningen dc enda som får installeras i fasligheter inom dctaljplanlagda områden, dci vill säga inom tätorter. Nästan alla "miljöpannor" kräver installation aven ackurnulatortank. Det krävs mer plats men eftersom Du slipper all elda så ofta Sil blir det bekvämare. Dessutom sparar Du ved och Du förorenar inte den luft som Du oeh Dina grannar skall andas. Miljögodkända braskaminer Det finns även miljögodkända braskaminer i dagens handel. Dessa släpper Du bo! Visste Du 14 () ut högst 40 mg tjära per MJ bränsle och är därmed godkända att installeras i fastigheter i tätorter. Statliga bidrag till "radonhus" Den yttre miljön är viktig. Minst lika viktig är den inre boendemiljön. I slutet av 1970-talet blev det stor uppståndelse när det konstaterades, att många hus hade höga halter av radondöttrar. Radondöttrar avger joniserande strälni ng och ökar risken för lungcancer speciellt i kombination med rökning. För alt stimulera till åtgärder för att sanera hus med höga radondotterhalter har regeringen beslutat om statliga bidrag. Den som bor i ett sm[lhus med cn radondotterhalt överstigande 400 Bg per kubikmeter inomhusluft kan fä bidrag upp till 50% av kostnaden för åtgärderna. doek högst kronor. För ytterligare upplysningar, kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret, lel eller kommunens förmedlingsorgan. tel D att en bil på tomgång förorenar cirka liter luft varje sekund? att inom kommunens tätorter är tomgångskörning tillåten högst tre minuter?! Var rädd om milj6n! Stiing av motorn! MILJO- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET Gatukontoret informerar Vintcrväghållningcn i Tekniska nämnden har beslutelt ah på prov upphöra med saltningen av gator och vägar under vintersäsongen Detta innebär att all halkbckiimpning kommer att ske genom sandning. Sandning är en gammal och beprövad metod, som går bra att använda i de flesta väglag. Det kan dock vara svårt att vid en plötslig blixthalka kunna göra snabba insatser. Allmiinheten uppmanas därför att ta det extra försiktigt på s gator och vägar, så alt inte onödiga olyckor uppstår under den kommande försöksperioden. Gatukontoret vill gärna ha trafikanternas synpunkter på för- och/eller nackdelar med upphörandet av vintersaltningen. Hör gärna av Er till gatukontoret, tel Vinterväghållning på gångbanor I likhet med föregående är medger tekniska nämnden att fastighetsägare som bor utmed mindre trafikerade gator slipper att hålla gångbanor skottade vintertid. Det innebär att gatukontoret kommcr att ploga upp snön på gångbanorna. Fastighetsägaren har i stället skyldighet att hålla del av körbanan utmed tomtgränsen sandad, så att gående kan ta sig fram. Fastighetsägare utmed nedanstående gatusträckningar är befriade från att skotta gångbanor: Dadhusgatan, delen Hoganäsgatan - Hammargatan Dondgårdsgalan Brändåsvägen. delen Skouvallavägen - Köpmangalan Dalagatan. delen Ö Drollninggatan - Vallgatan Djupadalsgalan Eriksbergsvägen. delen Fredsgatan - Rosenhillsgalan Fabnksgatan. delen V Drottninggatan - Norrmalmsgatan Fredsg<lt<ln. delen Eriksbcrgsvägen - Järnvägsgatan Fridh.emsgatan Furugatan Fylstagatan. de1cn Sörbyvägen - V Drottninggatan Gamla vägen. delen V Drottninggatan - Gartzvägen Gamla Örebrovägen Gränsgatan Hammargatan Hasseisligen Hagergatan Häggstigen Höganäsgalan. norra sidan Idrottsgatan. dt'lt'n Källgatan - GarlZvägen Jhsjögalan, delen V Drottninggatan - Ymer galan Leksandsgatan Linnegatan. delen Järnvägsgatan - Fabriksgatan Ljungrnovagen. delen V Bangatan - Kvarngatan Myntgatan Nygatan. de1cn Sörbyvägen - Akergatan Oppegårdsvägen Ringvägen, delen Sårbyvägen - V Drottninggatan Rosenh.illsgalan. delen Eriksbergsvägen - Järnvägsgalan Rönnsligen S:I Torgils väg. norra sidan Skogsbacken Skolvägen. dc:len Stent'vägen - Sörbyvägen Skoltvallavägc:n. delen Karlslunctsvägen Trumpetaregalan Spelmansgatan Sportgatan Stjärngatan Torsgatan Trumpctaregatan Trumslagargatan Wallenslråles väg Vandrargatan Vilebaeken Villagatan. delen VäSIanIiden - Vialundskolan Västra gatan. delen Vandrargalan- GarlZvägen Ängabaeken Änggalan. delen mol kyrkogarden Östra galan HäJlabrotle!. samtliga gatur med undantag av Affärsgatan och Carlens väg nr 5. 7 och t2 ColI/kOli/oret 15

9 UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenten Fem driftsäkra oljebrännare testade Råd & Rön nr redogör för ett test av fem oljebrännare (ör villauppvärmning, Teknologisk'l institutet i Danmark. som gjorde testet. lät brännarna Slarta g nger. vilket motsvarar ett och ett halvt års drift. Samtliga brännare klarade dettll tuffa tesl utan anmärkning. Dagens oljebrännare för villauppvärmning är ofta försedda med så kallad förvärmning i form aven elektrisk slinga som ligger i brännarröret före munstycket. Förvärmningen gör del möjligt att sänka effekten genom att förse brännaren med finllre munstycke iin tidigare. Brännarens gångtider blir längre. vilket minskar pannans genomströmningsförlusler. Finare munstycke ger också baute förbrän ning med lägre rökgastempcratur, vilket resulterar i en högre förbränningsverkningsgrad. Förvärmningen gjorde att inga störningar eller försämrade förbränningsvärden kunde iakttas när brännarna prövades med kall olja. (_50 omedelbart före brännaren). Koloxidhalten (CO) var myckel låg under hela provmngen. Brännarmunstyckcn och flamskhor var fortfarande eher starler rcna och fina. SOllalet låg mycket nära noll och rökgastempcraturen ökade inte under provningstiden. I Västtyskiand märks - på helt frhi! hg basis - vissa produkter med en blå ängel. Ett märke som borgar för att produkten fyller stränga krav på miljövänlighet. En med blå ängel märkt oljebrännare gcr m)cket låga utsläpp av kväve. koloxider. kolväten och SOl. Två av de teslade oljebrännarna var försedda med blå ängel-markering. (Bentonc BEO lov och Wcishaupt WL IO--A). Naturvårdsverket anser inte att oljebrännare i villaomr den utgör något problem att lala om idag. Vill Du veta mer om testet? Läs Råd & Rön nr 1() eller tala med koilsumentvägledaren. telefon O Gå inte över ån... Kolla först vad som finns i innan Du lördyrar inköpet med reskostnader till Orebro. I Julen varar efter påska... Julhandeln kan lätt förvandlas till en utgift året runt: cn ringdans med snab ba krediter. som ger dig sämre ekonomi under lång tid framöver. Redan i januari måste du betala 40 procent av de kostnader du hade på diu kontokort under december manad. Och januari brukar vara en kiirv månad... Betalningarna kan sedan fortsätta långt in i sommannånaderna. Och då är det dags för semesterns utgifter. Vem vill betala julklappar i augusti? Kom ihåg dc nya rcglerna för kreditköp när du julhandlar. Du måste alltill betala 40 procent av kos/f/adema niirmast påföljande månad. Au köpa på kredit är allrid dyrare än alt köpa kontant. 53 bilar nya & begagnade Syntettäcke varmare an billigt duntäcke! Fru:.en? Drömmer du om en duntäckc. För värmens skull kan du lika gärna välja ett bra syntettäckc. Det varmer mer än ett billigt duntäcke. Det exklusiva dumäcket med 90 procent dun är mjukt som ett moln. men kostar Oera tusen kronor. Och det är alldeles for varmt i vanlig rumstemperatur. Tcxtilforsknin2sinstitutet. TEFO. i Göteborg har på uppdrag av Råd & Ron provat värmen i fyra olika täcken och kommit fram till ovanstående resultat. Kontakla konsumentviigledningen, tel om du vill veta mer om testet. Att köpa bil är Inte lätt. Genom Konsumentverket kan du köpa en bok som gör det enklare att välja rält. Den bygger på en undersökning som visar vad närmare svenska bilägare har för erfarenhet av sina bilar. Du kan på ett enkelt satt jämföra 53 olika bilar av årsmodell Boken kostar 50 kronor

10 Kulturpristagare 1988 Handla i! Kumb kommuns kujturpris 1\188 har med nedanstående motivering tilldelats Olle Eriksson. Olle Eriksson är en sann hembygdsvän. Som sådan iir han klarsynt och målinriktad. Han är mycket kunnig vad gäller äldre föremål och tekniker. En kunnande och engagemang som har omsatts i praktisk handling hl and annat i bostaden, Länsmansgården, som Olle tillsammans med hustrun Astrid varsamt rcnoverat med bevarande av ursprungskaraktären frän mitten av 1800-talet. Olle är en arbetande föreningsmänniska. Bland annat giiller detta midsom- 18 marfesllighctcr och guidningar på museerna i Sannahcd. Genom sitt arbete som kyrkokamrer har Olle Eriksson kommit all intressera sig för kyrkans historia. Under många år har han varit ansvarig redaktör för -Hardemo kyrkoblad. Han har även medverkat i stiftets årsbok Till hembygden och i Julblad. Olle är idag den sammanhållande kraften för det omfattande och värdefulla bokverket bygdens historia. vars nionde och avslutande del han har redaktionellt huvudansvar för. Kulturpriset är ingalunda någon erkänsla för bragder utförda med fara för eget liv, men vi iir ändå djupt tacksamma över att Olle var med och räddade kyrkotextilierna vid branden år Han deltog även aktivt l planeringen och återuppbyggnaden av den nya kyrkan. Han har också engagerat sig i arbetet att skapa ett kyrkans eget museum. Olle Eriksson är en av de driv<lnde krafterna i hembygdsförening. Han gör stora insatser när det gäller upprustningen av föreningens 1700 talshus i Bl<lcksta. Han deltar även i arbetet med att skapa ett militärhistoriskt museum i Sannahed. Olle Eriksson har genom sitt mångåriga och omfattande engagemang inom för bygden värdefulla områden blivit en hembygdens såväl tjänare som kännare. D Under senare år har planerna all göra centrum i mer tilltalande och mer "levande" tagit form. Genom kommunens försorg pågår - som vi alla under den gångna hösten kunnat ta del av och besvärats av - en ombyggnad av centrum (se omslagsbilden). En ombyggnad som ska göra Torget och de närmaste omgivningarna runt Torget mer levande genom bland annal trädplanteringar. vatlenspcl m m. Torghandeln får en naturligare plats på Torget etc. Det pågår också ett intensivt arbete vad gäller bostadsbyggandet i centrum av. Detta för alt tillgodose behovet av centralt belägna lägenheter. Vår förhoppning är att under 1989 och några år framöver kunna bygga minst 200 lägenheter i dc centrala delarna av. Detta bör bland annat ge den effekten, att handeln i centrum får ett hetydligt bättre underlag än vad den för niirvarande har. Tyvärr lockar stora köpcentra, som Marieberg, väldigt många av s invånare när de "stora" inköpen är aktuella. bon påstår allt som oftast att utbudet av butiker i hemorten är alldeles för litet för att kunna tillmötesgå det behov av variation, som man kräver av handeln idag. Det kanske är riktigt i vissa fall. Men det finns trots allt mer än sextio butiker i idag. Alla är inte lokaliserade till centrum, men i gengäld är avståndcn i inte oövcrkomliga. Handeln erbjudcr, till skillnad från stora köpcentra, personlig service. Till dctta kommcr saklig och personlig information om dc varor man som kund är intresserad av. Det är viktigt att vi alla hjälper till att skapa ett levande centrum. Inte bara vad gäller bostäder och en vacker centrummiljö. En livaktig handel är minst lika viktig. Därför är det i allas vårt intresse att alla bor inför julhandeln i första hand undersöker den lokala handeln och utnyttjar det utbud som finns i. Personlig service och närhet är värden vi alla bör ta till vara. En livaktig handel i och dess centrum ökar också intresset för framtida etableringar. Något som vi alla får nytta och glädje av. Handla i. Det finns ett bra utbud idag. Det kommer att bli ännu bättre i framtiden om vi idag använder den service vi har alldeles inpå oss. 19

11 informerar EI.WUSSPÄREN Belysningen I elljusspåren "id Viaskogen och Djupadalsparken är påslagen från mörkrels m broll ull kl Under snöpenodcn kommer spåren all vara uppkörda för skidåkning. VI vädjar lill Er. som mte åker skidor: G EJ I SPAREN. FRITlOS- OCII KVARTERSGÅRDAR Under juliovei tommer frilidsgårdarna all ha reduceral öppethållande. Se anslag om della på resp gärd. Vill Du fråga om gårdsverksamhelen. tan du kontakta fritidsgårdsförestånd~re Ingemar Johansson lel ISHALLEl' ir Op~n ror allmän ~kning enllgl ntdan: MlIodagaroch onsdagar 1.: ,00 utan klubba Onsdagar Id medklubba Fredagar 1.: med klubba lördagar kl09.oo-1000 <md klubba Lördagar kl 10, Ulan klubba Lordagar 1.: Ulan klubba SOndagar ki09.oo-lloo Ulan klubba Resen<ll1on for ev andongar av liderna. Vid Im- och studiedagar (il> ser ej )ulk)\"(") lir IShallen öppen kl mellan kl 12.00~ 1.t,00 ar det tillåtet an an\i~nda t.lubba. O. ng ud är klubbfn Under jullo,r( l.jil2-811 "ommer i~hajlen all "31'll öppen lör allmän åkning roligl rntjandl': Frcdag23 dec kl o(1; IJOO med ldubba) Julaflon Slang! Juldagen kl utan klubba Annandagjul och ~langl på grllnd av ungdom~ IIsdag 27 dec lurnenng i ishod;:e) Onsdag 28 dec kl ,30 (kl med klubba) kl med klubba Torsdag 11 fredag kl (ki12.oo 29-30dec med klubba) Ny:hsaflon kl ut:m klubba Ny5rWagen stängt Måndag o tisdag kl (kl j<in IHJO med klubba) Onsdag" jan kl o(ki12.oo med klubba) k120.oo med klubba Trellondags:lfton kl (kl 12.{JO med klubba) Tretlondcdagjul kl ulan klubba 20 Lördag 7 jan kl med klubba kl utan klubba kl utan klubba Söndag 8Jan kl utan klubba Reservation för c\'cntuejla andrmgar 3' liderna Använd alllid HJÄL.\I när Du åker skridskor Spara denna mformaljon'~ %,I fl,.~.. KUI\lLAIIALLEN - _ ~ SporthaUm ". Oppet måndag- fredag kl IS. lördagsöndag kl OS Telefon: dnftledare \-aktmaslare kassa simhall maskllllst SIMHALLEN Badlider mandag -torsdag lisdag onsdag. fredag lördag söndag ö_tig lid disponeras av skolan OBS! Kassan stänger 30 mmutcr fore badudens slut. ÖPPEITlDER I KUMLAHALU:N UNDER JUL OCH NYÅR Julaflon stängt Juldagen stängt Allnandagjul Nyårsafton Nyårsdagen Slängt TretlondagsaflOn Tretlondagen stängt "BYGGET', ÅSBRO Skidspår 2.5 och 5 km. Slugan hålles öppen lördagar och söndagar kl BeSlällning av slug~n på ~nnan tid tan goras på tel , / Friskvård Du hälsas välkommen för konsultation och rådgivmng, att traffa sköterska, kost- och hälsof"ådglvare, an få konditionstest och individuella råd for rygg- och nackbesvär. tobaksberoende etc. Vissa öppetkvällar aven tillgång tjli läkare. Oppet onsdagar ridsbestäjlnlng och förfrågningar på tel \IX. AV9lft HalsobeSök HJO kronor, cyk.eltest Inkl mottonsråd 50 kro-.- ""', Kom med i någon av fnsk,vlrdscentralens gruppvet1<samheterl KUMLA FRISKVAROSCENTRAL kommun Bostadsförmedlingen Box KUMLA Svarsförsändelse Kontonummer KUMLA Franke<as ej kommun

12 Lägenhet i flerfamiljshus i 150mmunens mindre tätorter!? Ar Du intresserad? Kommunfullmäktige i antllr varje år ett bostadsförsörjningsprogram. Av della framgår var bostäder ska byggas och \'i1ken typ bostäder som prioriteras. flerfamiljshus eller småhus. I våra mindre tätorter - Ekeby. Åby. torp. Sannahed och Hällabrouct - har småhus hittills prioriterats. Inför arbetet med nästa års bostadsförsörjningsprogram vill vi få svar på frågan om dci på dessa orter finns intresse för boende i flerfamiljshus? Denna intresseundctsbkning i n är en del i arbetet med 1989 års 00 siadsförsörjningsprogram. ~< INTRESSEANMÄLAN Jag är intresserad av lägenhet i Namn Adress Telefon I familjen antal vuxna antal barn FllI i nedanstående talong och skicka den till kommun. Bostadsförmedlingen, Box 17, Du kan också ringa till kommuns bostadsförmedling. telefon I~ och anmäla Dill intresse för bostad i flerfamiljshus. Ange \ ilken av orterna Du väljer som boendeorl D Ekeby D Åbylorp D S.nn.hed D Häll.brottet Doping i Av[riridschej Lage Sjöberg Förekommer det dopingpreparat i vära idrottsanläggningar? Det är en fråga som ställts vid ett nertal tillfällen och som kommer att ställas vid ytterligare fler tillfällen. Särskilt aktuell blev frågan i anslutning till de sa kallade dopingskandalerna vid årets ol)mpiska spel. Ja elle.- nej? Det går inte att ge ett kategoriskt jaeller nejsvar på frågan doping eller inte doping. Vad vi vet är. au samhallet idag upplc\cr yuerligare en farsot inom drogproblematiken, Niimiigen den att dopingpreparaten används i syfte an nå allt bättre individrelaterade re sultat. Detta har företradesvis förekommit inom en begränsad idrottsgrupp. Idrottsrörelsen har med skärpa tagit avstånd fran dopingbruket och arbetar intensivt för att få bukt med problemen, Inte enbart isolerat Problemen har visat sig vara inte enbart isolerade till idrollsrörelsen. Man vet att det förekommer doping på privata gym och i kommunala styrkcträningslokaler. Man vet också att vissa mindre nogräknade personer idag lever gott på att införa otill, tna preparai till Sverige. Preparat som man köper billigt i utlandet oeh säljer dyrt i Sverige. Bieffekter Dopingbrukets bieffekter lir inte vetenskapligt helt klarlagda. Det mesta tyder emellertid på alt det kan bli effekter som sterilitet. levertumörer och hormonrubbningar. Bieffekter som ger oerhört negativa konsekvenser för i första hand individen mcn också för silmhället i form av vårdkrävande insatser etc. Kontroll och åtgärder Vissa konkreta åtgärder förekommer idag för all stävja drogmissbruket. I såval tmnings- som tävlingssammanhang görs kontroller i form av urinpro\ som testas. Genom alt anvanda dopingpreparat och/eller vidtaga atgärder som försvårar en konlroll kan en idrottsutö\are avstängas från all idrottslig \erksamhel inom den s\enska idrollsrörelsen upp till 2-1- månader. Viktigt att informera Informationsmalerial om konsck\-enserna av och atgärder \ id drogmissbruk finns och det kommcr att spridas. Dessa atgardcr är \'iktiga men på intet sätt heltäckande. För all na fram till en lösning av problemen måste vi alla vara observanta på vår omgivning och på vad som sker alldeles inpå oss. Idag är problemen begränsade - och möjliga a1l komma till rätta med. Låt oss diirför föra en öppen diskussion med våra ungdomar. Ledare i våra föreningar har ell ston ansvar. Föräldrar måste givetvis ta upp dessa frågor i samtal kring köksbordet. Gymnastiklärarna i skolan, aktiva idrottsutövare m n. m fl. alla har ett gemcnsamt ansvar att informera om och att varna för följderna av användandet av droger i alla former. Genom gcmensamma ~atsningarkommer vi att klara av även dessa problem. O 23

13