Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Transkript

1 Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker bara till drygt hälften av alla de inkomster som kommunen behöver. Resten av pengarna kommer från staten och från olika avgifter som kommuninvånarna betalar. Det kan vara hyror, barnomsorgsavgifter, avgifter för vatten, el, sophämtning och annat. De verksamheter som kostar mest i Arvika kommun är utbildning, barnomsorg samt vård och omsorg som rör de äldre och funktionshindrade. Och det som är dyrast är först och främst löner och arbetsgivaravgifter för de anställda. Kommunens budget Arvika kommun planerar sin budget för tre år i taget i verksamhetsplanen. I den bestämmer Kommunfullmäktige vad man ska satsa på under åren som kommer. Verksamhetsplanen ligger sedan till grund för den budget som Kommunfullmäktige beslutar om varje höst. Budgeten är en sammanställning av de inkomster och utgifter som man beräknar att kommunen ska ha under nästa år. Att göra en budget för det kommande året är ett arbete som tar lång tid. Arbetet börjar redan tidigt på våren. Då börjar de olika verksamheterna att räkna efter hur mycket pengar de tror att det kommer att behövas nästa år. De skriver ett förslag till sin del av budgeten som sedan Ekonomifunktionen ställer samman. En grupp politiker arbetar med verksamheternas förslag under hösten. De jämkar samman, stryker och lägger till. Deras förslag behandlas av Kommunstyrelsen och går sedan vidare till Kommunfullmäktige som fastställer budgeten på sitt novembermöte. Utgiven av Information, Arvika kommun, januari 2015 Om kommunen Information om Arvika kommuns verksamhet Mer information om kommunens verksamhet finns på

2 Kommun betyder gemensam Arvika är den tredje största kommunen i Värmland till ytan (1 659 kvadratkilometer) och den näst största kommunen befolkningsmässigt. I kommunen bor det omkring personer, varav omkring hälften bor i centralorten Arvika. Ordet kommun kommer från det latinska communis som betyder gemensam. Kommunen är ett geografiskt område. Alla som bor inom området tillhör kommunen. Det finns tre olika slags kommuner. Den borgerliga kommunen är det vi vanligtvis menar när vi talar om kommunen, till exempel Arvika kommun. Det finns också den kyrkliga kommunen. Församlingen vi tillhör är en sådan. Landstingskommunen är det landsting vi tillhör, till exempel Landstinget i Värmland. Kommunen det är du och jag och alla vi som bor och arbetar här i Arvika kommun. Vi har många gemensamma saker som vi använder oss av; skolor, gator, vattenledningar, bibliotek, idrottsanläggningar och mycket annat. Det är mycket som ska fungera i en kommun och ofta tar vi det för självklart. 2 Var med och påverka! De 290 kommunerna i vårt land har stora och viktiga uppgifter. De kan också besluta mycket själva. Vad de vill satsa på och hur mycket skatt kommuninvånarna ska betala till exempel. Men mycket bestäms av lagar och bestämmelser. Det är spelregler vi måste följa. Alla i kommunen kan inte heller vara med och besluta. Vi har valt politiker till våra representanter som tar ansvaret. Däremot kan alla vara med och påverka besluten. Det är viktigt att vi följer med i vad som händer i vår kommun. Kommunen blir vad vi tillsammans gör den till. Hur vill vi ha det i vår kommun? Det är vår och våra barns framtid det gäller. Som kommuninvånare är det inte heller speciellt svårt att hålla reda på vad som händer omkring oss. Vi kan gå på Kommunfullmäktiges sammanträden och följa den kommunala verksamheten genom media, webbplatser, annonser, informationsmöten och utställningar. Vi kan läsa kommunala protokoll och handlingar som bland annat finns på biblioteket och kommunens webbplats. De flesta handlingar i kommunen är offentliga. Det betyder att vem som helst kan begära att få läsa dem. Vi kan kontakta politiker och tjänstemän direkt om vi har någon fråga. Vi kan gå med i något politiskt parti eller någon annan intresseorganisation. Vi kan ställa medborgarförslag eller en allmän fråga till Kommunfullmäktige. Och så kan vi naturligtvis rösta om vi har fyllt 18 år och är skrivna i kommunen! Tycker vi att kommunen har fattat ett felaktigt beslut kan vi överklaga. Bättre skolmat 11

3 10 Liten ordlista för dig som vill vara med och påverka Ibland är politikerna osäkra på vad som blir bäst att besluta eller kommer inte överens. Det här kan till exempel hända; Bordläggning: Styrelsen bestämmer sig för att vänta till ett senare sammanträde med att besluta i ärendet. Ingenting händer med ärendet under tiden det vilar. Återremiss: Styrelsen tycker att man vet för lite om ärendet för att kunna besluta. Den skickar tillbaka ärendet till den nämnd eller förvaltning som tagit upp ärendet, för att de ska göra en utredning eller en undersökning så att det hela ska bli klarare. Omröstning: Politikerna i styrelsen är inte överens. Det kanske finns flera förslag till beslut. Då måste man rösta. Det kallas omröstning och man röstar genom att svara ja eller nej till förslagen. Reservation: Den politiker som t ex förlorat i en omröstning eller tycker att man fattat ett dåligt beslut kan reservera sig (visa att man inte instämmer) mot beslutet. Då skrivs detta in i protokollet. Laglighetsprövning: Alla kommuninvånare kan överklaga till exempel kommunfullmäktiges beslut. Från det att protokollet justerats (skrivits under) har man tre veckor på sig att överklaga. Då måste man kunna visa att ärendet inte har behandlats riktigt, det vill säga att kommunen inte har följt bestämmelserna i kommunallagen. Delegation: Kommunfullmäktige får delegera (överföra) sin beslutsrätt i en del ärenden till en annan nämnd eller utskott, om man av någon anledning tycker att det blir mer praktiskt. Vem bestämmer? Egentligen är det alla som bor i kommunen som tillsammans bestämmer. Det gör vi när vi röstar fram politikerna, de förtroendevalda, som ska sköta våra gemensamma angelägenheter. Vart fjärde år är det val i Sverige. Det är egentligen tre val; riksdags-, landstings- och kommunval. I kommunvalet röstar alla röstberättigade Arvikabor fram de politiker som ska sitta i Kommunfullmäktige. Kommunens politiska organisation Mandatfördelning i Arvika Kommunfullmäktige Arbetarepartiet Socialdemokraterna (s), 23 Vänsterpartiet (v), 4 Centerpartiet (c), 5 Folkpartiet liberalerna (fp), 2 Moderata Samlingspartiet (m), 7 Miljöpartiet de gröna (mp), 3 Kristdemokraterna (kd), 1 Sverigedemokraterna (sd), 4 Summa mandat 49 Arvika kommuns politiska organisation består av Kommunfullmäktige och dess framtidsgrupper, Kommunstyrelsen och dess tre utskott samt Myndighetsnämnden, som ansvarar för myndighetsutövning inom miljö-, bygg- och räddningsområdet. Andra nämnder i Arvika är till exempel Valnämnden, Patientnämnden och Överförmyndarnämnden. Kommunfullmäktige det beslutande organet I Kommunfullmäktige i Arvika finns 49 politiker från olika partier. Vi säger att det finns 49 mandat att fördela. Hur många politiker som finns med från varje parti beror på hur många röster partiet fått i valet. Det är Kommunfullmäktige som fattar de största och viktigaste besluten, till exempel om kommunens budget, verksamhetsplan och vissa program, planer och policys. Vi kan kalla Kommunfullmäktige för kommunens riksdag. 3

4 Kommunfullmäktige har offentliga sammanträden, det vill säga att vem som helst får komma och lyssna. Tid och plats annonseras i lokaltidningarna, liksom på kommunens webbplats. Mötet börjar med en allmän frågestund. Du kan även ställa frågor, som du vill ska tas upp på frågestunden, via e-post eller brev och du har också möjlighet att lämna in medborgarförslag till kommunen. Om du vill veta mer om vad som kommer att diskuteras på mötet, om allmänna frågestunden eller medborgarförslag kan du ringa till kommunens Kanslifunktion på telefon (växel). Du kan också se mötet i efterhand på kommunens webbplats. Framtidsgrupperna Kommunfullmäktiges framtidsgrupper har 13 ledamöter var. Den ena framtidsgruppen heter Trivsel, trygghet och bärkraft och den andra Tillväxt och kompetens. De har två huvuduppgifter: den ena är att bidra till ett mer aktivt Kommunfullmäktige och den andra att utveckla samtalet mellan kommuninvånare och politiker. Syftet är att utveckla det demokratiska arbetet genom att hjälpa fullmäktiges ledamöter så att de kan fatta bra beslut. Genom olika aktiviteter ska framtidsgrupperna lyssna av och fånga upp åsikter från kommuninvånarna vad vill invånarna ha och vad vill de betala för det? I framtidsgrupperna fattas inga egna beslut. Det är Kommunfullmäktiges uppgift. Kommunstyrelsen förvaltar och verkställer Det är alltså kommuninvånarna som väljer Kommunfullmäktige. Fullmäktige väljer sen i sin tur ledamöter till Kommunstyrelsen och de övriga politiska nämnderna, som ska se till att Kommunfullmäktiges beslut blir verklighet. Vi kan kalla Kommunstyrelsen för kommunens regering. Kommunstyrelsen förbereder bland annat ärenden som ska gå vidare till Kommunfullmäktige för beslut. Kommunalrådet är ordförande i Kommunstyrelsen. Arvika Fastighets AB äger och sköter bostadshyreshus och fastigheter som tillhör kommunens förvaltning och verksamhet. Bolaget sköter också parkmark, idrotts- och fritidsanläggningar och hanterar bostadskön. Arvika Teknik AB sköter bland annat elnätet, vatten och avlopp, gator och vägar och har hand om avfallsfrågor. Arvika Lokal och Mark AB förvaltar fastigheter som hyrs ut till företag. Ett annat bolag är Arvika Näringslivscentrum. Arvika kommun ingår också i Stiftelsen Glaskogens Naturreservat. Demokratins viktiga vägar Kommunens kvarnar mal långsamt sägs det ibland. Det kan ta lång tid innan ett ärende vandrat hela vägen fram till ett beslut. Men detta är nödvändigt. Innan politikerna kan besluta om något måste de ha ett bra underlag för sitt beslut. Kommunen måste också följa de lagar och regler som bestämmer hur en kommun ska arbeta. I kommunallagen står det till exempel att ärenden, som Kommunfullmäktige ska besluta om, måste beredas. Det betyder att den styrelse eller nämnd som har hand om just den sortens ärende ska få lov att säga vad de tycker, innan fullmäktige beslutar. I en del frågor ska de kommunanställda få uttala sig genom sina fackliga representanter. Ibland vill kommunen veta hur allmänheten ser på en fråga, till exempel vad de boende i ett område tycker om ett förslag till en ny plan för området. Frågorna i kommunen kan alltså ta lång tid just därför att vi har demokrati i vårt land. Det är många som ska få lov att säga sin mening, innan politikerna till sist fattar sitt beslut. Utskotten Till sin hjälp har Kommunstyrelsen tre utskott som är uppdelade i verksamhetsområden. Utskotten är små grupper av politiker som förbereder ärendena och gör förslag till beslut åt Kommunstyrelsen. De tre utskotten är: kommunledningsutskottet, utskottet för lärande och stöd samt utskottet för vård och omsorg. 4 9

5 Myndighetsstab Inom Myndighetsstaben ligger ansvaret för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd och livsmedel, liksom räddningstjänst och bygglovfrågor. Arvika kommuns politiska organisation. Bolag och stiftelser Kommunens bolag bildar en koncern med Arvika Stadshus AB som moderbolag. Andra bolag i koncernen är Arvika Fastighets AB, Arvika Teknik AB, Arvika Lokal och Mark AB, Arvika Fjärrvärme AB, Arvika Kraft AB och Arvika Kommunnät AB. Förvaltningen De flesta kommunpolitiker har vanliga jobb och arbetar som politiker på sin fritid. I Arvika finns det en heltidsanställd politiker och det är kommunalrådet. 8 För att sköta det vanliga arbetet i kommunen har Kommunstyrelsen och nämnderna en förvaltning med anställd personal till sin hjälp. Arvika kommun och dess bolag har omkring tillsvidareanställda och även många andra anställda som är vikarier eller arbetar som timanställda. De kommunalt anställda arbetar inom många olika yrken. Det finns administratörer, förskolepersonal, brandmän, lokalvårdare, arkitekter, lärare, undersköterskor, och många andra. 5

6 6 Arvika kommuns förvaltningsorganisation. Förvaltningen är indelad i två verksamhetsområden; Lärande och stöd samt Vård och omsorg. De två verksamhetsområdena leds av verksamhetschefer som är underställda kommunchefen. Dessutom finns fyra staber; Kommunledningsstaben, Myndighetsstaben, Personalstaben och en Ekonomistaben. Lärande och stöd Inom verksamheten Lärande och stöd finns alla verksamheter inom det pedagogiska området, inte bara skola utan också barnomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsåtgärder liksom förebyggande och stödjande verksamheter. Inom Lärande och stöd finns också de verksamheter som stödjer vuxna i deras behov av utveckling och fortbildning samt i utsatta situationer. Vård och omsorg Verksamheten Vård och omsorg ansvarar för insatser för äldre och funktionshindrade. Här finns äldreomsorg, LSS-verksamhet, hälso- och sjukvård och rehabilitering liksom biståndsbedömning. I verksamheten ingår också medicinskt ansvariga för sjukvård respektive rehabilitering. Den som är gammal eller har funktionshinder och vill bo kvar hemma kan få hjälp av hemvården med omvårdnad och praktiska sysslor liksom med hemsjukvård och handikapphjälpmedel. Den som inte klarar av att bo kvar hemma erbjuds plats på servicehus eller gruppboende. För yngre funktionshindrade finns daglig verksamhet. Kommunledningsstab, Personalstab och Ekonomistab Kommunledningsstaben bevakar vår omvärld och arbetar för tillväxt och utveckling för medborgare och näringsliv i kommunen genom ett gott näringslivsklimat och genom att se till att våra gemensamma resurser används effektivt. Inom staben finns funktioner för kultur och fritid (med bibliotek, konsthall, simhall, föreningsservice samt kultur/ritz), IT, Kansli, (inklusive växel, kontorsservice, arkiv och information), samt Planering och utveckling. Kommunledningsstaben, Personalstaben och Ekonomistaben ger också den politiska organisationen och den kommunala förvaltningen stöd inom strategiska områden som ekonomi, personal och administration. 7