Certifiering tryggar. Skogs bruket hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Certifiering tryggar. Skogs bruket 12 2014. hållbar utveckling"

Transkript

1 Skogs bruket Certifiering tryggar hållbar utveckling Mera stöd för inhemska skogsbränslen En del beskogar, flera nyröjer åkermark Finländsk virkesexpert jobbar i Ryssland

2 Skogsbruket g trytvgecgklainrg Certifierin hållbar u i detta nummer slen skogsbrän för inhemska röjer åkermark Mera stöd r, flera ny and ga ssl sko Ry i be r l En de jobba virkesexpert Finländsk 8 10 FÅ UNGA SKOGAR KALHUGGS Den nya skogslagen ger riktlinjer. URSPRUNGSMÄRKT VIRKE Intyg över virkets ursprung krävs allt oftare. SKOGSARBETE TAR TID Vi har beräknat hur lång tid olika moment kräver. 12 KALHYGGESFRITT KAN SKADA STAMMA R Avverkning av träd i olika åldrar på samma område kan orsaka stamskador GAMMAL SKOG HAR REKREATIONSVÄRDE KVÄVENEDFALL PÅ GOTT OCH ONT Hög kvävehalt gör att skogarna i Norden växer bättre. AKTIV BESKOGNING SÄLLSYNT Nyröjning av gamla skogar till åkermark blir vanligare. 16 SÅGFÖRSÄLJARE AV EN SLUMP De behövde sågutrustning och blev återförsäljare på kuppen. KOTTPLOCKNING ÄR EN KONST Få skogsägare tar frön från kottar ur egen skog. SKÖT OM SKOGENS VATTENDRAG Undvik att avverka i närheten av skogsbäckar och diken. SKOGEN LOCKAR KAPITALINVESTERARE Utländska placerare köper upp finländska skogar. Tom Sundén är med om att starta en massafabrik i Sibirien. 24 SKOGSÄGARE PÅ DISTAN S Carsten Måsabackas skog ligger 500 km från hans hem. 26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT 27 VIRKESPRISSTATISTIK VIRKESAFFÄRER I RYSSLAND På Åland har Landskapsregeringen löst in orörda skogar. 10 Foto: HUSQVARNA 7 SKOGSBRÄNSLEN TILL HEDERS Regeringen vill ha mer torv och energived, mindre stenkol. Foto: HELENA FORSGÅRD Foto: MIA BERG-LUNDQVIST 6 LAVARNA PRYDER SKOGEN Blåslav, gällav och bägarlav förekommer allmänt i vår natur. EGEN EL ELLER ELBOLAGETS Peter Ahonen använder båda. Han har byggt ett eget vindkraftverk. pärmfoto: PIXMAC 2 Skogsbruket 12/2014

3 Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 12/2014. DECEMBER. ÅRGÅNG 84 LEDAREN Utgivare Förlag FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, Esbo tfn Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Medarbetare Tomas Landers tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Peter Nordling tfn Lena Barner-Rasmussen tfn Mia Berg-Lundqvist tfn Helena Forsgård tfn Siv Karlsson tfn Åsa Nyman tfn Johnny Sved Johan Svenlin tfn Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspris 2015 Helårsprenumeration (11 nr) 72 euro (inkl. moms 10 %) ISSN Medlem i Tidskrifternas Förbund Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå CERTIFIERAT SÅ IN I NORDEN FINLAND HAR EN skogslag som stipulerar vad som är rätt och fel inom skogsbruket. Skogslagen ligger som grund för vårt hållbara skogsbruk och myndigheter, i första hand Skogscentralen och NTM-centralen, övervakar från statligt håll att lagen följs. I många länder har skogslagen inneburit det enda fungerande systemet för att undvika skogsskövling, medan lagen i de nordiska länderna blivit mera av en självklar norm. På 1990-talet föddes skogscertifieringen som skogssektorns och miljöorganisationernas svar på marknadens och konsumenternas utvidgade krav. Två betydande certifieringssystem växte fram med tillhörande barnsjukdomar. Idag har dessa två system, som i folkmun kallas PEFC och FSC, etablerat sig över hela världen. I Finland är största delen av skogarna certifierade av något av dessa system, ibland till och med av båda systemen samtidigt. Nu finns också utförliga system för uppföljning av råvarans ursprung från skogen ända till slutkonsumenten. Skogssektorn är inte den enda branschen och virket inte den enda råvaran som erhållit ett eget certifieringssystem. Då man granskar de råvaror och material som vårt virke konkurrerar med, inser man att många av de icke träbaserade materialen kommer lättare undan. Som exempel kan man nämna betong som på en A4 karikerat påstås vara ett förnybart material, samtidigt som vi med mångdubbla mängden dokument försöker bevisa att trävirket på riktigt är ett förnybart material. Det har tyvärr visat sig att trävirket ofta hamnar i underläge då man börjar jämföra dessa material, trots att vi alla vet hur det egentligen ligger till. Dagens snabba och förenklade marknader orkar inte med långa förklaringar och system kring naturens gång. Kriterierna för skogscertifieringen uppdateras med jämna mellanrum och i regel blir kraven striktare för var gång man granskar dem. Så länge systemen tar i beaktande realiteterna inom skogssektorn, och inte enbart lyssnar på de mest högljudda konsumenterna, kan vi få uppleva den positiva utveckling som ständigt behövs, när det gäller hållbarhetskriterierna för skogsnäringen. I samband med de senaste revisionerna har det uppdagats avvikelser som bör beaktas i det dagliga arbetet. Den öppenhet kring skogsbrukets åtgärder, som certifieringen innebär, skapar en hälsosam diskussion och ger konkret vägkost för det fortsatta arbetet. Vi måste i alla lägen värna om vår konkurrenskraft och smidighet. Därför hoppas jag att den administration, som skogscertifieringen innebär, inte sväller ut allt för mycket, utan att man kan skapa system som fungerar smärtfritt som en del av de övriga vardagsrutinerna. TOMAS LANDERS ordförande för Föreningen för Skogskultur Skogsbruket 12/2014 3

4 Elsåg med bensinprestanda Ryobi har kommit ut med en batteridriven kedjesåg som uppges vara den mest kraftfulla batteridrivna kedjesågen i Europa. Den har en prestanda som går att jämföra med en genomsnittlig bensindriven motorsåg. Det kompakta och lätta 5,0 Ah batteriet klarar upp till 160 kapningar av träd med en diameter på 10 centimeter på en uppladdning. Sågen har ett 35 cm långt Oregonsvärd och kedjehastigheten är max 21 meter per sekund. Vikten är 5,5 kg med batteri och priset inklusive moms är cirka 580 euro. Finland toppar torvstatistiken Finland toppar fortfarande statistiken över länder med torvproduktion. De senaste åren har torvproduktionen i snitt varit drygt 20 miljoner kubikmeter, av den mängden är nittio procent bränntorv. På andra plats kommer Irland med 14 miljoner kubikmeter och på tredje plats Kanada med 12 miljoner kubikmeter. Den kanadensiska torven används uteslutande som växttorv och exporteras i huvudsak till Nordamerika. I Tyskland produceras nästan 6 miljoner växttorv per år, men produktionen minskar snabbt då gamla torvtäkter sinar. I Sverige har torvproduktionen de senaste åren varit omkring 2,5 miljoner kubikmeter. Största delen har använts som bränsle. Har du flyttat? Via webben, gör du snabbt adressförändringen. Män och kvinnor sköter skog på olika sätt Kvinnliga skogsägare säljer virke mera sällan än manliga skogsägare. Men när väl de säljer virke, är virkesvolymen större. Skogsforskningsinstitutet Metlas studie visar också att kvinnliga skogsägare är mera lyhörda för förändringar i virkespriserna. Kvinnliga skogsägare låter sig också mera påverkas av information utifrån när det är fråga om att röja plantskogar. Innan de fattar det slutliga beslutet om röjning har de vanligen lyssnat på råd från skogsvårdsföreningen, andra familjemedlemmar eller virkesköparna. UPM utbildar egen personal Närmare 900 personer sökte till UPM:s utbildningsprogram vid företagets cellulosa- och pappersfabriker i Jakobstad och Villmanstand och vid sågen i Villmanstrand. Under hösten har vi intervjuat sökande och de har fått genomgå lämplighetstester, säger personalchef Kai Latvala. I januari väljer vi vilka personer som antas. Omkring femtio personer kommer att antas till utbildningen, som inleds i mars För ett år sedan inledde 39 personer sin utbildning i Villmanstrand. Med den här utbildningen i egen regi kommer vi att ha färdigt utbildad personal vid fabrikerna i god tid innan de stora åldersklasserna går i pension. De som antas till utbildningsprogrammet anställs med ett tvåårigt läroavtal. Vid årsskiftet börjar Ryssland bötfälla virkesbilar som saknar den obligatoriska fraktsedeln. Bötesstraffets storlek kommer att vara rubel, vilket motsvarar euro. Blixtar av lummer Lummerväxterna är vintergröna med krypande revor och upprätta skott. Lummer plockas och används till juldekorationer som till exempel kransar. Av revorna brukade man förr fläta mattor. Sporpulvret, nikt, såldes förr på apoteken och användes bland annat som sårpulver och för att rulla piller i så att pillren inte klibbade ihop. Om nikt kastas på en låga, brinner det med fräsande ljud och flammande låga och användes därför förr till blixtar på teatrarna. Mattlummer och revlummer är vanligast hos oss. Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ från 1806 står det följande: Allmännaste bruket af Mattlummern är at deraf fläta smärre Mattor, tjenlige at lägga wid dörrar, för at på dem afstryka smutsiga skor. Äfwen brukas den til Skurwiskor til kärls rengöring. Til inpackning af wissa saker, som skola försändas, kan den torr med fördel nyttjas......dels på Apotheken, dels ock til Fyrwerkerie nyttjas Fröet af denna art Lummer. Nu för tiden wet jag icke at man i Swerige samlar det, utan det förskrifwes från Tyskland. Dyrt att köra utan fraktsedel FOTO: WIKIMEDIA FOTO: PIXMAC Med den här lagen vill Ryssland stoppa olagliga avverkningar. Förutom bötesstraff kan myndigheterna beslagta virket och virkesbilen. 4 Skogsbruket 12/2014

5 Fördomar mot träbroar i Finland Både Sverige och Norge satsar på att öka antalet träbroar. Landsvägsbroar av trä har redan fått ett stadigt fotfäste i båda länderna. Planeringsdirektör Esko Rechardt på A-Insinöörit Oy anser att vi i Finland har starka fördomar och en negativ inställning till träbroar. Det här syns i beslut som tjänstemän inom den offentliga sektorn fattar. Enligt Rechardt har broar med lock av massivt trä många fördelar. De är snabbmonterade och av hög kvalitet och priset är konkurrenskraftigt. Dessutom är de vackra både arkitektoniskt och estetiskt. Den som skaffar en träbro ska få en servicebok, och i bropaketet ska också ingå granskning och reparation. Det ska vara ett helhetsansvar under brons hela livstid. Träbroar ska inte tillverkas och säljas som bulkvara utan som förädlade produkter av hög kvalitet. Limträ är ett dyrt byggnadsmaterial och därför lönar det sig att koncentrera sig på kvaliteten och att bygga rätt bro på rätt plats. Bron över Lahnavesi i Mäntyharju, Vihantasalmen silta, är Finlands längsta träbro. Den är 168 meter lång och 14 meter bred. Unik rådgivning Det är inte enbart i Finland som skogsägarnas medelålder stiger och allt flera flyttar in till tätorter. Samma fenomen finns i det övriga Europa, det visar en studie från Skogsforskningsinstitutet Metla. Rådgivningen till skogsägare, som vi i Finland tar som en självklarhet, är en unik sak. För många länder i Östeuropa är organisering och intressebevakning för skogsägarnas del ett avlägset mål. En grupp beslutsfattare från andra länder besökte Finland i höstas och bekantade sig med olika institutioner, samarbetet inom skogssektorn och det förtroende som finns mellan olika aktörer. Vi vill ha inhemsk energi Allt fler finländare vill att satsningarna på inhemsk energiproduktion ska öka. Tre av fyra finländare anser att vi bör öka användningen av trä, torv och andra inhemska energikällor för att därigenom förbättra sysselsättningen. Det är klart fler än för ett år sedan, det framgår ur en färsk rapport från Finsk Energiindustri. Två av fem finländare anser nu att vi bör öka användningen av torv som bränsle. För ett år sedan var motsvarande siffra sex procent lägre. Foto: Puuinfo Pärlugglan klassas som en nära hotad art. En av tio är hotad Finland finns det för närvarande minst I olika arter, från stora däggdjur till små markorganismer. Nästan arter är mer eller mindre hotade och klassas som rödlistade arter. Av de rödlistade arterna är 313 akut hotade, 726 starkt hotade, 1208 sårbara, 1867 nära hotade, 514 arter finns det inte tillräckligt med kunskap om och 332 är försvunna. Över en tredjedel av de hotade arterna lever i skogar och drygt en femtedel i traditionella kulturmiljöer eller i andra miljöer skapade av människan. Hotbilden har avtagit lite i dessa miljöer sedan föregående bedömning, medan den klart ökat i myr-, bergs- och strandmiljöer. Antalet hotade arter är störst i södra Finland. Uppföljningen av hotade arter genomförs vart tionde år. Tipsa redaktionen Vi tar gärna emot tips av dig som läser Skogsbruket. Berätta vad du vill att vi skriver om och uppmärksamgör oss på sådant du tycker att tidningen borde bevaka. Tips och förslag mejlar du behändigt till Foto: PIXMAC Skogsbruket 12/2014 5

6 Ny vår för skogsbränslen och torv I början av nästa år sjunker skatten på torv och stödet till energived höjs. Regeringens mål är att öka inhemska skogsbränslens konkurrenskraft mot stenkol. Men är åtgärderna tillräckliga? Regeringen vill få fart på användningen av inhemska biobränslen, som torv, och skogsbränslen i form av energived. Den första januari 2015 sänks skattesatsen på torv från nuvarande 4,9 euro per MWh till 3,4 euro per Mwh. Samtidigt höjs inmatningspriset för skogsbränslen från nuvarande 13,13 euro till cirka 15,9 per Mwh. År 2016 sänks skatten på torv ytterligare till 1,9 euro per MWh och samtidigt ska inmatningspriset för skogsbränslen höjas i motsvarande grad. Det var ett samhällsekonomiskt klokt beslut. Man vill höja Finlands självförsörjningsgrad och öka de inhemska bränslenas konkurrenskraft jämfört med stenkol. Jag har arbetat för det här under hela året och är glad för att det blir en förändring, säger SFP:s riksdagsledamot Mats Nylund. Men Tage Fredriksson, branschchef vid Bioenergi rf, anser att åtgärderna inte är tillräckliga. Enligt honom borde man redan vid årsskiftet gå in för de högre nivåerna som alltså träder i kraft först Reformen är halvvägs och vi från Bioenergi rf:s sida befarar att begränsningarna för vilka objekt som ska få produktionsstöd, det vill säga inmatningspris, kan försvåra användningen av energived i framtiden. Kan minska med hälften I propositionen föreslås att virke, som skogsindustrin behöver som råvara, lämnas utanför stödsystemet med inmatningspris. Om det går igenom i lagen kan Vaskiluodon Voimas bioenergianläggning i Vasa vara en av dem som blir tvungen att minska användningen av energived. FOTO: Christoffer Thomasfolk När De Gröna lämnade regeringen tog det inte länge förrän skatten på torv sänktes, säger SFP:s riksdagsledamot Mats Nylund. Av den energived, som vi använder, är hälften grövre virke från ungskogar, vilket också kan klassas som massaved. Det gör att det nya systemet skulle begränsa vår användning av skogsbränslen med ungefär hälften och innebär att vi kanske inte kan öka användningen, säger Esa Koskiniemi, anskaffningschef för inhemska bränslen vid EPV Energi, som är dotterbolag till Vaskiluodon Voima och dess biogasanläggning. Han får medhåll av Fredriksson. Vilka objekt ska vara stödberättigade och vilka inte? Det kan bli ett stort bortfall i användningen av skogsbränslen och det kan slå hårt mot de kraftverk, som producerar el och värme av inhemska skogsbränslen. Mats Nylund medger att det finns klara risker om det blir en begränsning av produktionsstödet. Men han betonar att det inte finns något lagförslag ännu. Det är för tidigt att säga hur det blir. Jag tror att det är skogsindustrin som ligger bakom det här förslaget. Industrin är rädd för att en del av massaveden ska börja användas som energived, vilket riskerar att priserna pressas uppåt, säger han. Positiva effekter Lars Horn, utvecklingschef vid Kervo Biokraftverk, tror att regeringens ökade stöd för inhemska skogsbränslen kan ha positiva effekter för anläggningen. Vi har för tillfället inte möjligheter att använda stenkol i vårt kraftverk. Regeringens beslut har betytt att vi inte längre behöver fortsätta med planeringen av maskineriet för förbränning av stenkol, säger han. I fjol använde Kervo Biokraftverk 73 GWh torv och 302 GWh skogsbränslen. Enligt Horn blir användningen på samma nivå i år. Esa Koskiniemi vill inte gå in på hur mycket skogsbränsle som används vid biokraftverket i Vasa. Men de senaste åren har anläggningen ökat användningen av stenkol, på grund av billiga utsläppsrätter i kombination med att stödnivån för inhemskt bränsle sjunkit. Detsamma gäller till exempel Alholmens Kraft i Jakobstad och andra anläggningar som har möjlighet att använda olika bränslen. Med regeringens stöd kan det bli ändring på det. Enligt Mats Nylund har regeringen länge velat minska torvskatten, men De Gröna motsatte sig det. När partiet lämnade regeringen tog det inte länge förrän förslaget att öka stödet till inhemskt bränsle blev klart. De Grönas avhopp banade väg för den här reformen. Partiet har fungerat som en bromskloss och motsätter sig användning av torv. De vill inte heller använda stenkol, men höjningen av torvskatten bidrog till att användningen av stenkol ökade, säger han. Text: Christoffer Thomasfolk FOTO: VAPO 6 Skogsbruket 12/2014

7 Unga skogar kalavverkas sällan En förnyelseyta är i genomsnitt 1,5 hektar i Finland. Drygt tio procent av de förnyelseavverkningar som gjorts under 2014 har utförts i skogar som skogsägarna, enligt den gamla skogslagen, inte skulle ha fått förnya. Möjligheten att kalavverka en skog utan krav på ålder eller diameter har haft större betydelse än möjligheten att sköta skogen enligt principen för kalhyggesfritt skogsbruk, säger föredragande Greger Erikslund på Skogscentralens kontor i Vasa. I hela landet har sammanlagt närmare hektar gallringsskogar kalhuggits sedan årsskiftet. En stor del av den här arealen kommer sannolikt från avgränsningen av avverkningsytor. Tillsammans med den yta, som ska förnyas, har man tagit med någon mindre, intilliggande figur med yngre skog, för att få en större figur och effektivare avverkning, säger Erikslund. Små figurer blir dyra när det blir dags för röjning. Inga stora kalytor Det är inte fråga om några stora figurer, medelstorleken är lite över en hektar, säger Aki Hostikka på Skogscentralens huvudkontor i Lahtis. Skogscentralens statistik visar att finska Österbotten och Lappland toppar statistiken över gallringsskogar som kalavverkats. Regionenhet Kusten ligger nära medeltalet med 675 hektar, vilket är drygt tio procent av förnyelsearealen. Det är nästan uteslutande frågan om äldre gallringsskogar. Andelen yngre gallringsskogar som kalavverkats var under två procent. Det är inte vettigt ur ekonomisk synvinkel att kalavverka en välväxande gallringsskog. Men en skogsägare som kommit i ekonomiskt trångmål kan kanske komma ur den ekonomiska svackan genom att kalavverka en yngre skog. Då har jag förståelse för det, säger Erikslund. Hittills har jag inte hört om ett enda fall där skogsägaren låtit avverka alla sina gallringsskogar för att ta loss pengar från skogen. En förnyelseyta i Finland är i genomsnitt 1,5 hektar. Enligt Skogscentralens statistik var den största förnyelseytan hittills i år 68 hektar. Inom regionenhet Kustens område är förnyelseytornas medelstorlek något mindre till arealen, 1,3 hektar, och den största ytan hittills i år har varit 15 hektar. Svalt intresse bland skogsägarna Revirinstruktör Ralf Bergström på Södra skogsrevirets kontor i Borgå har inte en enda gång ställts inför det faktum att en skogsägare vill kalavverka alla sina skogar för att få pengar. Den största fördelen med den nya skogslagen ser jag genom att jag nu kan motivera skogsägare att förnya dåliga granskogar som växer på för mager mark. Enligt den gamla skogslagen skulle de inte vara förnyelsemogna, varken åldersmässigt eller grovleksmässigt. Det är fråga om granskogar som uppkommit på naturlig väg, där avsikten var att få en tallskog. Istället blev det gran och trädens tillväxt är bara en bråkdel av vad den borde vara, på grund av den näringsfattiga och torra marken. Skogsvårdsinstruktör Kjell Huldén på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Lappfjärd, säger att skogsägarna nog är medvetna om möjligheten att kalavverka sin skog när som helst. Några skogsägare har tagit upp frågan till diskussion, men det har stannat på diskussionsstadiet. Det samma gäller plockhuggning. När skogsägarna får höra om riskerna, väljer de traditionella avverkningsmetoder och förnyelsemetoder. Kravet att förnya skog som slutavverkats gäller också för gallringsskogar som kalavverkas. Skogscentralen gör stickprov och övervakar att förnyelsearbetena blir utförda. Förnyelsekravet gäller alla förnyelseytor som är över 0,3 hektar stora. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 12/2014 7

8 Virkets ursprung kan Möbelförsäljaren Isku har information om var alla träkomponenter i de möbler företaget säljer är producerade. Endast procent av virket är inhemskt, men ursprunget för importerat virke, spånskivor och fiberskivor är också känt. Det är många som förädlar stock till den virkesråvara som vi köper in. Tre eller fyra olika företag är det vanliga. Målet är att 90 procent av det virke som vi köper in ska vara PEFC-certifierat. För närvarande är över 80 procent PEFC-certifierat. Resten är FSCcertifierat eller av känt ursprung, säger projektchef Kari Soljamo på Isku Oy. Enligt Soljamo kräver det här bra affärspartner och underleverantörer. Vi fick vårt spårbarhetscertifikat i maj 2013 och under ett halvt år gick största delen av min arbetstid åt till att avtala om spelreglerna med underleverantörerna. Det var inget litet projekt att reda ut vilket ursprung det virke som Isku köper in har. Vi gick igenom virkets väg från stubbe till fabriken med samtliga leverantörer. Genom att använda certifierat virke kan företaget visa för sina kunder att den virkesråvara Isku använder kommer från skogar som sköts på ett hållbart sätt och att det inte kommer från illegala avverkningar. Enligt Soljamo frågar statliga bolag, när 8 Skogsbruket 12/2014 de begär offerter, om företaget har spårbarhetscertifikat. I offerttävlingar på världsmarknaden är spårbarhetscertifikat ett måste numera. Stora företag kan ställa krav Isku valde Bureau Veritas att utföra spårbarhetscertifieringen. Vi valde PEFC spårbarhetscertifiering. Det andra alternativet hade varit FSC. Spårbarhetscertifieringen gjordes av huvudrevisor Pekka Häyrinen på Bureau Veritas. Det var mycket som jag skulle sätta mig in i för att kunna revidera ett företag av Iskus storlek. En revisor måste noga studera ett företag och dess verksamhet för att förstå sammanhangen. Vid revisionen valde vi att koncentrera oss på riskhantering och bedömning av underleverantörer. Internt inom Isku var verksamheten redan välordnad, med instruktioner och regler som alla inom företaget följer. Ett företag av Iskus storlek kan ställa krav på sina underleverantörer, säger Häyrinen. Årlig kontroll Med hjälp av spårbarhetscertifiering kan ett företag, som tillverkar eller använder träbaserade produkter, visa att virkesråvaran kommer från skogar som sköts på ett hållbart sätt. Det är en garanti för att virkets väg från skogen till färdig produkt har följts upp noggrant. Den som ansöker om spårbarhetscertifikat ska först revideras av ett certifieringsföretag som kontrollerar att verksamheten uppfyller spårbarhetsstandardens krav. Först efter det beviljas certifikat. Ett spårbarhetscertifikat är i kraft högst fem år. Efter det ska företaget ansöka om nytt certifikat. Varje år görs en revision då certifieringsföretaget kontrollerar att certifieringskraven följs. Det finns flera internationella certifieringsprogram för skogsbruk, PEFC och FSC är de mest kända. För den genomsnittliga konsumenten är det inte så stor skillnad mellan de två märkningarna PEFC och FSC. FSC infördes i början på 1990-talet och har sin grund i oron över den tropiska skogsskövlingen. Några år senare uppstod PEFC, som blev en europeisk konkurrent till FSC. I dag har FSC en klar ledarposition när det gäller synlighet och närvaro på konsumentmarknaden. Utöver det är de största skillnaderna att FSC drivs starkt av miljöorganisationer och storföretag, medan PE-

9 Skogsägaren ÄR EN viktig länk i leveranskedjan PEFC- och FSC-märkning hittar du bl.a. på byggnads- och inredningsmaterial, kopieringspapper, brev och engångskärl. PEFCoch FSC-etiketten innehåller ett logolicensnummer som identifierar innehavaren av logolicensen. spåras FC tar klarare ställning för de privata skogsägarnas intressen. Generellt kan man också säga att FSC arbetar enligt globala kriterier, medan PEFC:s krav för skogsbruket alltid baserar sig på en nationell standard. Logo med licensnummer Firma Carl Rundberg Ab på Åland, som köper virke och förädlar det vid sin såg i Önningeby, har haft spårbarhetscertifikat sedan början av 2000-talet. Det nuvarande certifikatet går ut i mars Varje vinter kommer en revisor från Det Norske Veritas DNV och utför den årliga revisionen, som räcker en dag, berättar vd Kennet Berndtsson. Då kontrolleras bland annat massavedens och stockens ursprung, utgående från virkeskontrakten med skogsägarna, och andelen certifierat virke räknas ut. Revisorn går igenom en massa dokument. Andelen certifierat virke ska vara minst 70 procent, men vi har över 95 procent. Rundbergs har inte gått in för att fästa etiketter med PEFC-logotyp på sina produkter. Vi har PEFCs logo på våra fakturor. Bokstavs- och sifferserien identifierar innehavaren av logolicensen. Vårt licensnummer är PEFC/ Början av sifferserien anger i vilket land logolicensen har beviljats. Om logolicensen beviljats i Finland börjar sifferserien med 02. Text: Gerd Mattsson-Turku Ett kryss i rutan Fastigheten omfattas av skogscertifikat på skogsavverknings- eller leveranskontraktet är en viktig i länk i leveranskedjan för att produkter tillverkade av inhemskt virke ska kunna förses med PEFC- och/eller FSC-märkning. Med spårbarhetscertifiering kan ett företag förse sina kunder med information om att råvaran i deras produkter kommer från certifierade skogar. Varje länk i leveranskedjan kontrolleras av en oberoende part. Det ska finnas fullständig information om varje steg i tillverkningskedjan, det vill säga råmaterialets väg. När det gäller trä innebär det vägen från stubbe till färdig produkt, t.ex. en trädgårdsstol av trä eller en engångstallrik. Skogsägare, som säljer virke från sina skogar, är den första länken i leverantörskedjan, och en viktig del av leveranskedjan. När virkesköparen i virkesförsäljningskontraktet sätter ett kryss i rutan Ja under rubriken Fastigheten omfattas av skogscertifikat, blir det virket en del av det virke som behövs för att ett företag ska få använda PEFC-logon på sina produkter. Kravet är att det certifierade virkets andel ska vara minst 70 procent i produkten. Det finns två olika tillvägagångssätt för att bevisa att certifierat virke har använts vid tillverkning av en produkt. Med procentmetoden visar man hur stor del av virket i produkten som är PEFC-certifierat i alla delar av tillverkningskedjan. En produkt kan förses med PEFCs logotyp och märkning när minst 70 procent av det virke som använts i produkten är certifierat. Även när det har använts virke som inte kommer från certifierade skogar ska man kunna påvisa att virket inte kommer från olagligt avverkade skogar. Vid fysisk åtskillnad av virke ska virke från certifierade skogar hållas skilt från andra virkespartier. Om ett företag skaffar både certifierat och ocertifierat virke, kan den fysiska åtskillnaden bli dyr. Därför är procentmetoden vanligast. En produkt som är gjord av virke från hållbart skötta skogar känner du igen på PEFC- eller FSC- märkningen. Logotyperna visar att alla leverantörer och tillverkare, från skogen till färdig produkt, är certifierade enligt PEFCs eller FSCs spårbarhetsstandard. Skogsbruket 12/2014 9

10 Räcker tiden till? Många skogsägare vill sköta sin skog själva. Men räcker tiden till för den som också har ett annat jobb? Skogsbruket reder ut hur mycket tid som krävs för olika arbeten i skogen. Det finns olika slags skogar och även skogsägarna är en brokig skara. I den här texten går vi igenom hur mycket arbete en skogsfastighet på hundra hektar kräver. Skogen på modellfastigheten har en jämn åldersklassfördelning, vilket betyder att det finns skog av alla åldrar. Skogen sköts enligt skogsvårdsrekommendationerna Råd i god skogsvård. Inga onödiga arbeten blir utförda. Skogsägaren, som vi har gett namnet Mikael Skogholm, har bra kondition, goda insikter i skogsvårdsarbeten och kan hantera röjsågen. Skogholm förnyar skogen när bestånden blivit 70 år gamla. Han väljer alltid kalavverkning och plantering som förnyelsemetod, och det innebär att han varje år slutavverkar en yta på 1,4 hektar. Det Arbetsåret för en självverksam skogsägare Förröjning Hyggesrensning Slyröjning Plantering Röjning har som följd att skogsvårdsfigurerna också blir 1,4 hektar. Planteringarna och alla röjsågsarbeten utför Skogholm själv. Avverkningar och markberedningen överlåter han åt fackmän. Plantering, 5 dagar, 28 % Röjning, 4 dagar, 22 % Slyröjning, 4 dagar, 22 % Förröjning, 3 dagar, 17 % Hyggesrensning, 2 dagar, 11 % Foto: UPM Fem dagar plantering Det första arbetet är hyggesrensning av förnyelseytan. Om det finns mycket klenträd som skogsägaren inte kan bygga vidare på och som försvårar förnyelsen, bör förnyelseytan hyggesrensas. Det är överlägset bäst om det arbetet görs som en förröjning några år före slutavverkningen. Med den arbetstakt som är normal för självverksamma skogsägare räcker hyggesrensningen ett par dagar. Det betyder två dagar röjsågsarbete. Den årliga planteringsarealen är 1,4 hektar, vilket innebär att Skogholm ska plantera ungefär plantor i de högar, som markberedningsaggregatet skapat. Skogsarbetare som är vana med planteringsarbete kan komma upp till plantor per dag. För en mindre van planterare är 500 plantor per dag en bra prestation. Det betyder fem hela dagar på planteringsytan. Om Skogsholm har lite övertid att ta ut eller har flextid på jobbet, klarar han med nöd och näppe planteringen på två veckoslut. Slyröjning under högsommar Nästa arbete är att slyröja den plantskog som planterades för fem år sedan. Den är också 1,4 hektar. Hur länge slyröjningen räcker beror helt på hur mycket sly det finns i plantskogen. Ju bördigare mark desto mera sly. I en plantskog med medelmåttig mängd sly är en halv hektar per dag det normala. Det skulle betyda tre dagar för slyröjning, men sannolikt blir det fyra dagar. Den bästa tidpunkten för slyröjning är under högsommaren, för då minskar uppkomsten av nytt sly. Det här är ett arbete för sommarsemestern. Men det räcker inte med den röjningen. Också en plantskog, som planterades för drygt tio år sedan, kräver ytterligare en röjning. Tack vare att Skogholm slyröjde den här planteringen, kräver den andra röjningen mindre arbete och han hinner röja nästan en halv hektar per dag. Det blir totalt tre eller fyra dagar eller ett par veckoslut. En del av ytan kanske röjs först under hösten. Dessutom måste Skogholm hinna förröja en 1,4 hektar stor gallringsskog, som nu ska gallras för första gången. En halv hektar per dag är det normala även när det är fråga om förröjning, så hit går igen två veckoslut, det vill säga tre eller fyra dagar. En tusenlapp Beräkningarna för den här modellfastigheten visar att det behövs 18 arbetsdagar för att utföra de nödvändiga skogsvårdsarbetena. En skogsarbetare skulle utföra samma arbete på 7 8 dagar. Räkningen för det arbetet skulle vara omkring 260 euro per dag, totalt euro utan moms. Den summa som Skogholm slutligen skulle betala, efter skatt, är euro. Genom att göra skogsvårdsarbetet själv skulle Skogholm alltså spara drygt tusen euro, då utgifterna för eget arbete är beaktade. Text: Mikko Riikilä Femhundra plantor per dag är en bra prestation för en person som planterar bara några dagar per år. Plantering, 5 dagar, 28 % Röjning, 4 dagar, 22 % 10 Skogsbruket 12/2014 Slyröjning, 4 dagar, 22 % Förröjning, 3 dagar, 17 % Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 7/2014.

11 Håll kontakt! Om du arbetar ensam i skogen är det bra att meddela någon närstående var du befinner dig under dagen och när du planerar att komma hem. Ta med mobiltelefonen, för att vid behov ta kontakt och kalla på hjälp. Spara de viktigaste telefonnumren i snabbvalet. Framför namnen på de närmaste anhöriga kan man spara bokstavskombinationen ICE (In Case of Emergency). När du kommer fram till arbetsplatsen, se till att du vänder bilen i returriktningen redan när du anländer. Om det sker en olycka kan det vara svårt att vända bilen om du är skadad. Du kan lämna en lapp i bilfönstret där du berättar att du jobbar i skogen i närheten. Det finns all anledning att följa med väderförhållandena och beakta dem vid klädvalet och vid planeringen av arbetet. Var speciellt observant när det har varit töväder och blir köldgrader. Då ökar risken för halkolyckor. Även vid regnväder blir marken hal. Skogsarbete utfört med rätt teknik och bra arbetsredskap är njutbar vardagsmotion. Prisnivån på arbetsredskap och skyddsutrustning är vanligen kopplad till kvaliteten och egenskaperna. Den utrustning som är dyrast är i allmänhet avsedd för skogsarbetare. Skyddsutrustning är ändå inget du ska pruta på. När du gör dina inköp lönar det sig att ta reda på hur servicen fungerar. Om du anser att du varken har den tid eller den kunskap som krävs för service och underhåll, är det viktigt att du hittar hjälpen nära. Text: Gerd Mattsson-Turku Källa: Arbeta tryggt i skogen Handbok i arbetssäkerhet för självverksamma, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Högre virkespris med ordentlig förröjning Med en rejäl förröjning blir medelstorleken på de stammar, som avverkas i första gallringen, större. Samtidigt stiger rotpriset för virket som tas ut från gallringsskogen. Exemplet nedan är från en talldominerad första gallring där trädbeståndet är en aning för tätt. Före gallringen är stamantalet stycken per hektar. Av stammarna är stycken 8 9 centimeter grova i brösthöjd. Underväxten består av tvinvuxna granar. Om du vid förröjningen bara röjer underväxten, är medelstorleken på de stammar som ska avverkas omkring 40 liter. Det ger en mycket dyr avverkning och rotpriset för massaveden skulle stanna vid 2 3 euro per kubikmeter. Situationen blir en helt annan om du Utgångsläget vid förröjningen fäller även mindre stammar som fyller måtten för massaved. Då stiger medelstorleken på de stammar som ska avverkas till 75 liter. Avverkningsuttaget minskar, men trots det blir inkomsterna från virkesförsäljningen större efter att avverkningskostnaderna dragits bort. Även i de allra bästa första gallringarna blir det inga stora inkomster från virkesförsäljningen. Att låta bli att förröja stammar, som just och just ger en massavedsbit, förbättrar inte lönsamheten. Rotpriset för de klena massavedsstammarna är i verkligheten negativt. Text: Mikko Riikilä Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 7/2014. Diameter på brösthöjd Antal stammar Stammarnas höjd Stammens medelvolym, liter Andel massaved, % , , , , ,96 Antalet stammar totalt Leveranspris 30 euro/kubikmeter Gallring, enbart underväxten förröjs Förröjningen kostar 250 euro Diameter på brösthöjd Antal stammar som tas bort Stammens medelvolym, liter Andel massaved, % Uttag, m³/ha ,72 18, ,91 10, ,93 6, ,95 8, ,96 19,6 Totalt stammar tas bort Totalt 63,5 kubikmeter/hektar Medelstorleken på de stammar som avverkas, 39,7 liter/stam Avverkningskostnad ca 27 euro/kubikmeter Nettoinkomst (leveranspris avverkning förröjning) -59,5 euro/hektar Gallring, även 8 cm grova stammar förröjs Förröjningen kostar 350 euro Diameter på brösthöjd Antal stammar som tas bort Stammens medelvolym, liter Andel massaved, % Uttag, m³/ha ,91 10, ,93 6, ,95 8, ,96 19,6 Totalt 600 stammar tas bort Totalt 45,5 kubikmeter/hektar Medelstorleken på de stammar som avverkas, 75,8 liter/stam Avverkningskostnad ca 19 euro/kubikmeter Nettoinkomst (leveranspris avverkning förröjning) 150,5 euro/hektar Skogsbruket 12/

12 Plockhuggning ger stamskador Det är inte helt riskfritt att ändra om sättet att sköta en skog och börja tillämpa principerna för kalhyggesfritt skogsbruk. Mindre träd blir lätt skadade och förstörda vid avverkningen. I ett kalhyggesfritt skogsbruk är marken hela tiden mer eller mindre skogsbevuxen. I skogen finns små plantor, klena träd, grövre träd och träd av stockdimension. En skog som sköts enligt principerna för kalhyggesfritt skogsbruk förnyas med hjälp av den underväxt, som kommer via naturligt plantuppslag. Efter att de stora träden avverkats, får de mindre träden en bättre tillväxt tack vare det utrymme som friställs. Var femte underkänd När en likåldrig skog ska börja skötas enligt principerna för kalhyggesfritt skogsbruk, vilket innebär att den är olikåldrig, krävs det avverkningar som främjar omställningen. Plockhuggning och luckhuggning är de två avverkningsmetoder som utvecklar skogen så att den blir olikåldrig. När det finns tät underväxt som är i gott skick är sannolikheten att lyckas med kalhyggesfritt skogsbruk störst. Vid plockhuggning avverkas de största träden. Mindre träd avverkas om de har skador, är sjuka eller om övertäta trädgrupper behöver glesas ut. Vid luckhuggning tar man upp små luckor, som får vara högst 0,3 hektar stora. Skogen runt luckorna gallras och de största träden tas bort. Finlands skogscentral har utfört kvalitetsgranskningar, som visar att avverkningar som främjar omställningen till en olikåldrig skog kan ge omfattande skador på de träd som blir kvar. Nästan hälften av avverkningarna fick en anmärkning och var femte fick vitsordet underkänt, säger Aki Hostikka på Finlands skogscentral. En del av avverkningarna var i praktiken kraftiga gallringar i likåldriga skogar. Stamskadorna ökar markant i skogar som sköts enligt principen för kalhyggesfritt skogsbruk. Avverkningarna i dessa skogar fick vitsordet god. Om alla avverkningar skulle ha utförts i olikåldriga skogar, skulle vitsordet har varit klart sämre. Fler skulle ha blivit underkända och fler skulle ha fått anmärkningar. Gran på alltför karg mark Nästan hälften av avverkningarna som ska främja omställningen till kalhyggesfritt skogsbruk hade utförts på karga växtplatser. Den här metoden kan passa i talldominerade skogar på karga marker, men granar som friställs har en svag tillväxt. Det betyder att virkesproduktionen och avkastningen är låg. Ur ekonomisk synvinkel är stockvolymen i beståndet det avgörande. Stockuttaget i en granskog på karg mark är vanligtvis lågt och för skogsägaren betyder det inkomstbortfall på längre sikt. Växtplatsens bördighet och huvudträdslaget avgör långt om det finns förutsättningar att idka ett kalhyggesfritt skogsbruk. Kalhyggesfritt skogsbruk med tall lämpar sig på objekt som är lättförnyade på naturlig väg, såsom karga marker, skogar på åsar, på bergbunden mark och på myrar. Det kommer ofta granunderväxt på karga marker, men det räcker betydligt längre innan granen blir ett grovt stockträd jämfört med på bördigare marker. Gran kan användas som huvudträdslag på kargare marker om det främsta målet är att landskapet ska vara skogbevuxet. Under årets nio första månader har intresset för plockhuggning och luckhuggning varit rätt lamt. I de anmälningar om användning av skog, som Skogscentralen tagit emot under perioden januari till september, var lite under hektar, ungefär en procent av gallringsavverkningarna, antecknade som avverkningar, som främjar omställning till kalhyggesfritt skogsbruk, berättar Ari Hostikka. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Källa: Råd i god skogsvård, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. 12 Skogsbruket 12/2014

13 Foto: Boris Lundgren Värdefulla biotoper skapas i gamla skogar som fått stå orörda 100 år eller längre. Skogen på skiftet i Lumparland tros vara 150 år. Gammal orörd skog blev värdefull Skog som lämnats åt sitt öde i 100 år eller mer kan också bli värdefull som naturskyddsområde. Ålands landskapsregering har på senare tid löst in nyttjanderätten till ett par områden med gammal skog. Landskapsregeringen har löst in rätten till 8,5 hektar i Boxö-arkipelagen på norra Åland och 2,5 hektar i Lumparland. Överlåtelsen innebär att skogsägarna behåller äganderätten till marken men avstår från all nyttjanderätt av skogen. De får inte heller bygga något i markerna, men de får vistas i skogen och jaga om de så vill. För det förstnämnda området betalade landskapsregeringen drygt euro, för det andra knappt euro. En oberoende part har värderat skogen och i värderingen ingår även tillväxten efter 30 år. Inkomsten är skattefri för skogsägarna eftersom det handlar om naturvård. Värdefull biotop Carina Aaltonen, miljöminister i Ålands landskapsregering, tycker att det är väl använda pengar och Jörgen Eriksson, naturvårdsintendent vid Ålands landskapsregering, är glad över satsningarna. Gammal skog är en bristvara. I dem finns värdefulla biotoper som det tagit lång tid att utveckla. Ju längre en skog får stå orörd, desto fler arter etablerar sig, till exempel mossor, lavar, svampar och allehanda små kryp som lever i eller på gammalt fallvirke. Om man avverkar en skog efter låt säga 80 år hinner dessa miljöer aldrig uppstå, säger Eriksson. Det finna vissa skillnader mellan de här områdena. Det i Boxö-arkipelagen ligger i en utsatt skärgårdsmiljö. Det är relativt kargt och här syns även spår av tidigare svedjebruk. Skogen i Lumparland ligger betydligt mer skyddat och gränsar till ett befintligt naturreservat, den så kallade mastskogen. Under medelnivån I omgivande länder ligger andelen naturskyddad areal mellan 10 och 20 procent. Åland ligger rejält under den nivån med knappt 2 procent. Vi borde öka andelen ordentligt. Visst, det finns säkert någon som kritiserar landskapet för att pengar spenderats på detta i dessa spartider, men naturvården har också sin plats i ett civiliserat samhälle. Överlåtelsen är inte tidsbestämd utan gäller så länge landskapsregeringen anser att skyddsvärdet består. Det betyder med andra ord att framtida arvingar även ärver naturskyddet. Personligen anser jag att det är värdelöst att tidsbestämma naturskydd på exempelvis 10 eller 20 år, säger Jörgen Eriksson. Riktig urskog Ägarna till skiftet i Lumparland ansökte om att få avverka skogen för ett antal år sedan, men då kom i stället motbudet från landskapsregeringen. Sedan tog det några år innan affären kunde slutföras. Det känns riktigt bra att det blev så här. Skogen har tillhört min mors barndomshem, och den sägs vara 150 år gammal, det är en riktig urskog där träden trillat över varandra. Jag vet inte varför den fått stå orörd så länge, kanske för att det fanns annan skog att avverka och för att den låg längst bort och var svår att ta sig till, säger Boris Lundgren, som är en av tre delägare. Han är nöjd med det pris som landskapet betalade. Tanken är ju att vi ska investera pengarna så att de ger samma avkastning som en framtida avverkning hade gett. Text: Helena Forsgård Skogsbruket 12/

14 Kvävenedfall är inte bara ett problem FOTO: annika nordin Detta är en tallskog som befinner sig i ett område utan kvävenedfall. Men skogen har behandlats med 10 kilogram kväve per hektar under tio års tid vid fotograferingstillfället. Det finns inga för ögat synliga förändringar. Vi vet att kvävenedfallet påverkar naturen och vi kan också i många fall säga hur. Men om effekterna upplevs som positiva eller negativa beror ofta på vilka intressen man har. Om vi begränsar oss till Europa har kvävedepositionen faktiskt minskat på flera håll under senaste tio åren. I ett globalt perspektiv kan vi fortfarande se en ökning, säger Annika Nordin, professor vid institutionen för Skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Men kvävedepositionen är inte bara ett problem, den är också en möjlighet. De flesta av våra nordiska skogar är kvävebegränsade och kvävenedfallet stimulerar skogstillväxten. Kvävenedfallet i Norden ligger långt under de genomsnittliga siffror de värst drabbade länderna i Syd- och Centraleuropa uppvisar. De länderna ha ett kvävenedfall på över 60 kilogram per hektar och år. I södra Finland, där kvävedepositionen är högre än i landets norra delar, är motsvarande siffra 2 4 kilogram per hektar och år. I Norden finns inget ställe där kvävedepositionen skulle vara så pass hög att det skulle ha en negativ inverkan på skogstillväxten, att träden skulle må dåligt. Däremot finns det ställen där kvävemängden överstiger trädens kapacitet att tillgodogöra sig allt kväve. 14 Skogsbruket 12/2014 Detta kan leda till kväveläckage i exempelvis grundvattnet eller närliggande vattendrag. Håller man sig till landbacken binder skogen kvävet väldigt effektivt. Egentligen handlar problematiken mest om vatten och hav, då alldeles speciellt Östersjön. Havet har för höga kvävehalter, vilket bidrar till en näringsobalans, och den i sin tur resulterar i övergödning och algblomning. Forskare tvistar om huruvida det är fosfor eller kväve som är den största boven i sammanhanget. Hur som helst vill man inte att kväve ska läcka ut i våra vatten, säger Annika Nordin. Komplicerad process Litet beroende på skogstyp kan resultatet av kvävetillskott ge olika resultat, och man vet att markvegetationen förändras av kvävedeposition. Kvävet förändrar tillväxtmönster, näringssammansättning och näringsflöden. En effekt är att det bildas tätare skogar som släpper in mindre solljus. Det kan till exempel leda till att förekomsten av lingon och blåbär minskar något på områden med betydande kvävedeposition. Här är det inte kvävet som sådant som påverkar, utan det faktum att kvävet gör att trädkronorna sluter sig och släpper igenom mindre solljus, något dessa risväxter behöver. Vi har ju gallringsskogsbruk såväl i Sverige som i Finland, och det gynnar förekomsten av risväxter. Man kan säga att skogsbruket påverkar tillgången på blåbärsris i större grad än lite mera kväve i marken gör. Det finns luftföroreningar som är entydigt negativa för skogen, såsom till exempel svavel eller kvicksilver. Men kvävedepositionen omfattar komplicerade processer. Den är inte entydigt positiv eller entydigt negativ. Nordin tar renskötaren som exempel. Om du är renskötare i norra Sverige eller i Finland vill du sannolikt ha ett landskap med öppen skog och god tillgång på lavar. Gödsling som gynnar skogstillväxt och tätare skogar ses då givetvis inte som särskilt positivt. Också den som vill bevara naturen i dess ursprungliga skick kan ha betänkligheter. Borealskogen i sitt naturliga tillstånd är näringsbegränsad. Om kväve tillförs, påverkas hela systemets struktur. Men om man är skogsbrukare ser man knappast kvävenedfallet som ett problem, snarare som en möjlighet då skogen ju växer bättre. Då behöver man inte oroa sig för nuvarande nivåer på kvävenedfallet i Norden, summerar Annika Nordin. Text: Mia Berg-Lundqvist

15 Beskogning av åkermark sällsynt i Svenskfinland Varje år beskogas i genomsnitt ett par tusen hektar åkermark i Finland, men det finns regionala skillnader. Håller vi oss till kusttrakterna och speciellt Österbotten är det vanligare att man röjer ny åkermark. Under 1970-talet beviljades stöd för beskogning av åkermark, en morot som många markägare då fann lockande. Anledningen till stödet var att man ville minska på den överproduktion som fanns inom jordbruket vid den tidpunkten. I dag är situationen en helt annan och några stöd för beskogning har inte varit aktuella på långa tider, säger Peter Österman vid Svenska Lantbrukssällskapens Förbund. Östermans uppfattning är att beskogning av åkermark inte sker i någon större skala i Svenskfinland. En anledning är att åkermarken i sig har ett värde ifall ägaren har beviljats stöd för den från jordbrukssidan. Även om lantbrukaren själv slutar med sitt jordbruk finns det i Svenskfinland både en efterfrågan på den här typen av försäljningsobjekt och en fungerande arrendemarknad. Dessa faktorer tillsammans bidrar till att behovet av beskogning inte är så stort, summerar Österman. I husdjursdominerade områden, speciellt i Österbotten, har det till och med nyröjts ganska stora arealer de senaste åren. Anledningen är att lantbrukarna behöver foderareal för djuren och extra spridningsyta för gödseln. Rör vi oss in i landet, till områden där efterfrågan på åkermark inte är så stor, är beskogning säkert mera vanligt förekommande, tillägger Österman. Gran vanligast Även Stefan Sundqvist, revirinstruktör vid Södra Skogsreviret, tror att det är ovanligt att man beskogar gamla åkermarker i kusttrakten. Jag har inga exakta siffror, men min uppfattning är att det är vanligare att man värnar om ett mångsidigt landskap och bara låter naturen ta över. Jordbrukarna går inte aktivt in för beskogning om de råkar ha åkerplättar som är improduktiva eller svårtillgängliga. Om en markägare trots allt önskar beskoga åkrar, kommer den största utmaningen under de första åren att vara gräsröjningen. Åkermarken har en stor gödselreserv som får växtlighet som konkurrerar med trädplantorna att formligen explodera. Markägaren bör preparera marken med kemiska medel som tar död på ogräsfröna innan markberedningen görs, konstaterar Sundqvist. Markberedningen kan göras med en jordbruksplog, eftersom det är åkermark det är frågan om. Gran och björk är de trädslag som bäst motsvarar de biologiska kraven för denna typ av marker. Gran är det klart vanligaste alternativet. Plantorna får gärna vara tvååriga. Då klarar de bättre av frost och konkurrerande växtlighet. Eftersom det är bördiga marker skulle till exempel tall inte alls fungera, då den behöver en kargare jordmån. Däremot kan man tänka sig vissa specialträd. Under en kort period beviljades specialstöd för hybridasp då pappersfabriken i Gerknäs behövde aspar, berättar Sundqvist. En annan utmaning, om än jämförelsevis sekundär, är om det råkar bli ett sorkår. Då trivs sorkarna utmärkt på just åkermarkens gräsbotten och markägaren riskerar förlora hela trädplanteringen. ARBETSDRYGT ATT NYRÖJA En som nyröjt åkermark av gammal tallskog är Björn Lindström på Bålaby Gård i Svartå, Raseborg. Vi brukar odla fjorton hektar potatis, men vi behöver dubbelt mera odlingsmark för att vi ska kunna växelodla i bra takt. Lindström har röjt tre hektar ny åkermark. Eftersom försöket lyckades bra, pågår just nu arbetet med att röja ytterligare åtta hektar. Det är en arbetsdryg process. Vi har kommit så långt att vi fällt träden, tagit bort stubbarna och skrapat upp alla stenar från en meters djup. Stenröjandet har varit det klart arbetsdrygaste momentet. Lindström har inte gjort exakta beräkningar över hur mycket nyröjningen kostar, eftersom den är nödvändig för verksamheten och kan betraktas som en långtidsinvestering. Det fanns tidigare ganska fin tallskog här på Björnmossen, som vi nu röjt till åkermark. De virkesinkomsterna försvann i och med röjningen. Vi har också varit tvungna att satsa på en del nya maskiner, som en stenplockare och en grävmaskin. Generellt saknar denna typ av nyröjd åkermark stödrättigheter. Björn Lindström råkade ha överlopps gårdsstöd som han kunde utnyttja för de första tre hektaren. De nya åkrarna som vi nu arbetar med blir utan stöd. Trots att åkrarna inte är stödberättigade måste de ändå odlas enligt EUstödens regler. Men i och för sig tycker jag att miljöstödskraven är helt ok. TEXT OCH FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST Många tror att jorden är torr på Björnmossen. Men den ligger på ett grundvattenområde och det svettas nedifrån. Marken ser kruttorr ut på ytan, men sätter man ned handen någon centimeter i jorden så hittar man fuktig jord, berättar Björn Lindström. Det mest utmanande arbetsmomentet var att bli kvitt alla stenar. Skogsbruket 12/

16 Småskalighet ger flexibilitet En engelsman som ska sälja amerikanska bandsågar i Finland, nej aldrig i livet, tänkte Howard Blackbourn då han och hans fru Kati blev tillfrågade om de ville bli återförsäljare av Wood-Mizer i Finland. Oy Falkberg jordbruk Ab i Överby, Salo är Finlands enda återförsäljare av Wood-Mizers bandsågar. Kati och Howard Blackbourn, som driver företaget, hade aldrig någon tanke på att börja sälja sågar. De ville bara hitta en såg de själva var nöjda med, för att såga virke från den egna skogen. De hade noterat att virke av god kvalitet hamnade i högen för massaved ifall stockarna bara var lite för korta eller krokiga. Vi tyckte att det var helt galet att skog som är 150 år gammal, vissa träd till och med ännu äldre, sorterades som massaved. Det kändes inte rätt. Då bestämde vi oss för att börja såga vårt eget virke. Vi behövde trots allt mycket eget virke med specialdimensioner, breda golvplankor och foderbräden till renoveringsarbeten här på gården, berättar de. Blackbourns kollade upp många olika modeller och tillverkare. Så fick de besök av Richard Vivers med fru Madeleine, som är en gammal bekant till paret. Richard, som numera är vd för Wood-Mizer i USA, tyckte att Kati och Howard skulle hålla öppet hus en dag på sin gård där de kunde förevisa Wood-Mizer-sågar. Vi gick med på förslaget och kort därpå köpte vi vår första Wood-Mizer-såg, en mobil bandsåg. Vi köpte den tillsammans med en annan gårdsägare i Tenala. Nästa steg var att de blev tillfrågade om de kunde tänka sig att bli återförsäljare av sågarna. Aldrig i livet, svarade jag. Jag är absolut ingen försäljartyp och inte kan jag som engelsman börja sälja amerikanska sågar i Finland, säger Howard och skrattar gott åt minnet. Efter en tids övervägande tänkte vi att vi eventuellt kunde hålla lite sågblad och reservdelar i lager för de Wood-Mizer-sågar som hade importerats direkt från USA till Finland. Det var så det började, berättar Kati. VILL FÖRBLI SMÅSKALIGA I dag har Falkberg jordbruk nästan sex- Howard och Kati Blackbourn driver företaget från hemmet och säger att de värnar om småskaligheten i verksamheten. hundra kunder runt om i Finland, många av dem svenskspråkiga. Eftersom ett par dagars handledning ingår vid köp av de större sågmodellerna, har paret Blackbourn under åren lärt känna många nya människor. Flera av dem som köpt mobila sågverk har övernattat hos paret i Överby och vänskapsband har knutits. Företaget drivs från kontoret i källaren på gården. Småskaligheten i verksamheten är något det värnar om. Man behöver inte en massa kunder, utan bra kunder. För oss är betjäning högsta prioritet. Om företaget blir för stort, om vi inte klarar oss utan att anställa folk, förlorar vi den kontrollen, säger Howard. I torrhamnen på Sveaborg finns en Wood- Mizer-såg som kan såga upp till 21 meter långa stockar. FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST 16 Skogsbruket 12/2014

17 EN FLEXIBEL SÅG Wood-Mizer har såväl mobila som stationära bandsågverk i sitt sortiment. Man kan såga ensam med samtliga modeller, som är energisnåla tack vare de smala bandsågsbladen. Det är en flexibel såg som klarar av att såga många olika sorters träd. Vi har kunder som sågar masurbjörk, lärkträd, teak och andra specialträd. Det handlar bara om att använda rätt sorts blad. Egentligen är det bara elstolpar man inte ska såga med den på grund av de höga gifthalterna, speciellt i de riktigt gamla stolparna. Om man andas in det finkorniga dammet, eller får det i ögonen, kan man känna sig ganska dålig, säger Howard. Vi har också haft kunder som haft lite speciella användningsområden för sågen. De har bland annat sågat isblock till isskulpturer och halm för halmväggar, tilllägger Kati. Flexibiliteten omfattar också användningsområdena. Man kan exempelvis såga tunna skivor för möbler, block för stockvillor, båtbräder och så vidare. Man kan också såga ganska långa bitar. Det finns en såg i torrhamnen i Sveaborg som sågar 21 meter långa bräden som ska användas för renovering av galeaser, berättar Howard. SLUT PÅ FRAKTSÅGNINGARNA Under företagets första verksamhetsår utförde Howard mycket fraktsågningar, bland annat i Fiskars. Numera har han bytt ut den mobila modellen mot en stationär såg och sågar bara hemifrån. Han kan på det sättet bättre använda sin arbetsdag och finns tillgänglig för kontorsärenden om det behövs. Fraktsågningar betyder mycket tid på landsvägen. Om det är mindre arbeten, som kan skötas på några timmar, använder man nästan lika mycket tid till transporter. Det finns nog en efterfrågan på fraktsågningar, men återförsäljningsarbetet upptar mera av min tid nuförtiden. De kunder, som använder sig av sågningstjänsten vid Falkberg jordbruk, kommer primärt från trakten. Transporten av virket får kunden själv sköta. Virkesmängderna kan variera från ett lastbilslass till några få stockar som kan transporteras på en bilsläpvagn. Bland våra kunder finns också många snickare och annat branschfolk som är i behov av virke i specialdimensioner. De köper då ofta av vårt eget virke som är tätfibrigt och har lufttorkats långsamt, berättar Kati. ROTTORR GRAN TILL STOLPAR Det är virke av varierande kvalitet som hämtas till Falkenberg jordbruk för sågning. Paret har exempelvis noterat att antalet rottorra granar ökat märkbart. Om trädet stått två år och torkat och barken har fallit bort, vet man att de första fem centimetrarna av splintvirket kommer att vara fullt med larvgångar. Men om trädet är tillräckligt stort, sågar man bort den angripna delen och kan använda resten. Det är prima virke för exempelvis stolpar av olika slag, eftersom det inte kommer att spricka, säger Howard. Paret Blackbourn känner stor respekt för virket och tycker att man ska använda allt som går, även om man får tänka till beträffande ändamålet. Träd med små sprickor från vindfällen kan exempelvis mycket väl användas vid bygge av stockvillor. Då det gäller träd med sprickor kan man ofta fatta beslut om ändamålet först efter att man öppnat upp stocken och sett den verkliga omfattningen av skadorna. Det händer att ena sidan av stocken är så pass illa sprucken att den bara duger till bastuved, men andra halvan kan vara helt perfekt. GLÖM SKJORTAN OCH KRAVATTEN Kati och Howard får avslutningsvis frågan om de räknat hur mycket tid de lägger ned på genomsnittskunden då de säljer en såg. Nej, Howard har blivit lite trägalen, så det är också litet av en hobby. Det är intressant att få träffa på likasinnade människor och ta del av deras tankar och idéer, säger Kati. Men att sälja sågar innebär inte att man åker runt i Finland i kravatt och vit skjorta. Man ska vara en praktisk människa som kan såga, renovera och restaurera, säger Howard. TEXT: MIA BERG-LUNDQVIST Wood-Mizer-sågarna är flexibla beträffande användningsområden. De har använts för specialändamål såsom till exempel att kapa isblock för isskulpturer uppe i Lappland. FOTO: WOOD-MIZER Skogsbruket 12/

18 Bra kottar ger bra frön Hör du till de skogsägare som plockar kottar för egen skogssådd? För att lyckas är det nödvändigt att läsa in sig på de utmaningar som finns med kottplockning och klängning. Enligt Thomas Jåfs, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Malax, finns det en hel del saker att tänka på för skogsägare, som vill plocka kottar i syfte att ta fram egna frön och därefter så dem. Ett första viktigt steg är att plocka kottarna i skog av hög kvalitet. Kottar som kan plockas är fästa vid basen av det senaste årsskottet. Man bör inte gå in i vilken skog som helst och börja plocka. Undvik unga bestånd och koncentrera dig på äldre med stammar av god kvalitet. Om en skogsägare plockar kottarna själv, är det för säkerhetens skull viktigt att välja avverkningsytor som nyligen har slutavverkats. Plocka kottar på ytor som nyligen avverkats. Det går att plocka från äldre träd som fortfarande står, men det är både farligt och arbetsamt. Kottarna bör plockas under perioder när det inte finns några insekter. Den bästa tidpunkten är under senhösten, från månadsskiftet oktober november, fram till februari. Kottarna ska plockas innan de öppnar sig i vårsolen. Då är kottarna mogna och friska. Man ska välja tallkottar som är minst tre centimeter långa och minst sju centimeter långa grankottar. Om skogsägaren inte plockar i egen skog är det viktigt att ha tillstånd av skogsägaren, eftersom allemansrätten inte gäller för plockning av kottar, understryker Jåfs. Luften måste cirkulera Kottarna bör förvaras till exempel i säckar, där luften kan cirkulera. Ett bra utrymme kan vara ett varmt pannrum, vilket bidrar till att kottarna öppnar sig. När kottarna har torkat kan man skaka säcken. Då lossnar fröna. Man kan spara fröna i flera år, men då bör de vara i ett svalt och torrt utrymme. Ju äldre fröna blir, desto sämre blir grobarheten. Enligt Jåfs bör man sträva efter att så fröna följande vår eller tidigt på sommaren. En lämplig tidpunkt för sådd är från början av maj till midsommar. Avgörande är också att sådden sker på karga marker, för annars tar gräset fort över. Det är också en fördel om ytan har blivit markberedd. En tallkotte innehåller cirka tjugo frön, FOTO: PIXMAC Kottar som ska plockas är fästa vid basen av det senaste årsskottet. De ska plockas senast i februari, säger skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs i Malax. 18 Skogsbruket 12/2014

19 medan en grankotte kan innehålla till och med tvåhundra. Jåfs poängterar att det är stor skillnad på vilket år kottarna plockas. Naturen är nyckfull och under sämre år kan frömängden vara mycket liten jämfört med goda fröår. Ingen vet exakt vilka förhållanden som är de bästa, men det kan ta upp till sju år mellan goda fröår för gran och tre år för tall. Det händer inte så ofta att skogsägare plockar kottar i syfte att ta ut frön, för att så dem och förnya skogen helt på egen hand. Det är en tid sedan jag fick frågor kring det här och intresset för att plocka kottar är inte längre stort på mitt område. Men för 5 10 år sedan var det betydligt vanligare, berättar Thomas Jåfs. Ungdomar plockade förr En del skogsvårdsföreningar ordnade tidigare plockning av kottar. Det var främst ungdomar i nejden som utförde arbetet. Därefter förmedlade föreningen kottarna till Tapios fröcentral, som hade tillstånd av Evira att producera frön. Det var en kul grej för ungdomar och barn och det var ganska många som ville plocka kottar mot betalning. Men det gav inte så stor inkomst och till slut försvann intresset. Det krävs att rätt kottar plockas från de områden där det finns virke av bra kvalitet, berättar Jåfs. I dag finns regelrätta fröplantager där kottarna plockas med hjälp av en skylift. Kraven på kottarna är höga och områdena där produktionen sker är noga utvalda. Det är fråga om fröplantager som säljer fröna till exempelvis skogsplantskolor. Frömaterialet tas enbart från elitstammar. Men det finns fortfarande skogsägare som vill förnya skogen genom att ta fram egna frön och så. En del sår hela ytor eller kompletterar en plantering med sådd. Orsaken till att det är få som förnyar skogen genom manuell sådd är dels att det är arbetsamt och dels att dagens plantor håller hög kvalitet. Det går snabbare att få ny skog med plantor, men vi har maskinell sådd på magrare marker samtidigt som vi markbereder, säger Jåfs. Text och foto: Christoffer Thomasfolk På hösten bildas små röda fruktkroppar utanpå barken på angripna träd. Rapportera skador av röd barrträdskräfta Röd barrträdskräfta har orsakat skador hos granar på åtminstone 60 hektar i norra Savolax. Den verkliga omfattningen av skadorna kartläggs nu i hela Finland. Anmäl dina observationer till Skogscentralen eller till Skogsforskningsinstitutet Metla. Foto: Marja Poteri, Skogsforskningsinstitutet Metla Rikligt kådflöde längs stammen är tecken på angrepp av röd barrträdskräfta. Du kan känna igen angrepp av röd barrträdskräfta på att trädets bark är mörk och kådig och ett rikligt kådflöde. På det skadade stället är stammen ofta tillplattad. På hösten bildas pyttesmå röda fruktkroppar utanpå barken. Enligt de rapporteringar som kommit till Skogscentralen och till Metla finns skadorna främst i 5 15 år gamla plantskogar. Sjukdomen orsakas av svampen Neonectria fuckeliana. Den förstör trädets cellvävnad och orsakar samtidigt missbildningar i stammen. Vilken betydelse plantornas ursprung har på de skador som förekommer i plantbestånd, finns det inga täckande utredningar på. Forskning pågår om varför den här sjukdomen har blivit allmännare. Skogsbruket 12/

20 Så sköter du vattendragen i skogen De flesta vattendragen finns i skogsmark. Som skogsägare påverkar du dessa vattendrag genom ditt val av skogsvård. Lämna tillräckligt med skuggande träd runt vattendragen. Skogen behöver vatten, och vattendragen behöver skogen. Därför är det viktigt att hålla vattendragen i skogsmarkerna i skick. Då man utför skötselåtgärder i skogen eller då man avverkar är det viktigt att ta dessa vattendrag i beaktande, så att de tar möjligast liten skada. Skogsmaskinerna är tunga, och i skogen är terrängen ofta svårframkomlig. Därför är det bra att fundera på var man kör, vilken väg som blir den effektivaste och skonsammaste för vattendragen. Körskador nära vattendrag är tyvärr rätt vanliga, berättar Claes Fries på Skogsstyrelsen i Sverige. Därför är hans viktigaste råd att hålla en tillräckligt bred kantzon vid vattendragen då man avverkar eller föryngrar skog. Med hjälp av kantzonen blir det mindre körskador i vattendragets omedelbara närhet, och slam kommer därmed inte direkt ut i vattendragen via hjulspåren. Man glömmer ofta hur mycket en kalhuggning påverkar växtplatsen, särskilt genom mängden ljus som ökar drastiskt. Att lämna skuggande träd runt vattendragen gör att de djur- och växtarter som lever där kan fortsätta livet som förut. Att rubba naturens system radikalt gör ofta större skada än man tror, påpekar Fries. Till exempel betyder skuggeffekten från träden mycket för bäcköringen som inte tål för varmt vatten. PROBLEMATISK ÖVERGÖDNING I Finland är eutrofiering (övergödning) det största problemet för vattendragen. Man har räknat ut att skogsbruket förorsakar mindre än 6 procent av det årliga fosforutsläppet och knappt 5 procent av kväveutsläppen. Den mest betydande orsaken till utsläppen är dikesrensning. Därför har Skogsforskningsinstitutet Metla inlett ett forskningsprogram för åren I det undersöker man vattnets kretslopp i skogsbruket. Huvudmålen med undersökningen är att minska skogsbrukets vatten- och jordmånsinverkan samt att förbättra produktionen av skogsbiomassa på torv- och mineraljord. Forskarna undersöker också hur klimatförändringen påverkar vattnets kretslopp samt hur skogsbruket inverkar på vattenkvaliten. Undersökningen kommer att ge skogsägarna viktig information om vattenkvaliten. Den ska också ge förslag till hur man kan planera vattenskydd i framtiden. Området intill vattendragen är ofta väldigt mjukt vid avverkning och får därför lätt körskador kom därför ihåg kantzonen. ÅTERSKAPA VÅTMARKER Som skogsägare kan du påverka vattendragens tillstånd på flera sätt. Enkla åtgärder är att vid avverkningen beakta dina vattendrag, så att du minimerar körskadorna och tillrinningen av slam direkt ut i vattendragen. Kantzonen ger både skuggeffekt och minskar körbelastningen, och gör att habitatet runt vattendraget fortfarande kan bebos av dess invånare. Dikesrensning ger alltså de största utsläppen i vattendragen, och det är inte möjligt att utföra dikesrensning utan att påverka vattenmiljön. Dikesrensning är alltså alltid negativt för bäckar, sjöar och åar. Ett tips är att hellre återskapa våtmarker och göra viltvatten än att rensa diken. Text: Janina Jyränkö & Jenny Öhman FOTO: Jenny Öhman 20 Skogsbruket 12/2014

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

TRÄ MED OMTANKE. Spårbarhetscertifiering för träindustrin

TRÄ MED OMTANKE. Spårbarhetscertifiering för träindustrin TRÄ MED OMTANKE Spårbarhetscertifiering för träindustrin BEHOV AV DOKUMENTATION Skogs- och träindustrin ställs i allt större utsträckning inför krav på dokumentation som garanterar att olika träprodukters

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

CERTIFIERING FSC och PEFC

CERTIFIERING FSC och PEFC CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING

POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING POLARICA ANSVARSFULL BÄRPLOCKNING Vi behöver de thailändska bärplockarna och därför måste vi göra allt vi kan för att de ska åka hem med ett leende på läpparna. Tommy Innala, vd Polarica AB Ansvarsfull

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Skogscertifiering i Finland

Skogscertifiering i Finland Svenska Skogscertifiering i Finland VAD ÄR DET? Utgivningsår 2005 Skogscertifiering är ett förfarande som används av skogsägare, skogsindustrin och hela den träbaserade produktionskedjan, för att övertyga

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Arbets- och näringsministeriet Strategiska programmet för skogsbranschen KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Behandlades 11.9.2009 på konkurrenskraftsarbetsgruppens

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt,

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 25 i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Elbolag får fälla. utan lov. Skogs bruket 11 2013

Elbolag får fälla. utan lov. Skogs bruket 11 2013 Skogs bruket 11 2013 Elbolag får fälla Pyrolysolja, grön energi ger värme Lotskutterförare tog kurs på skogen Ny lag möjliggör luck- och plockhuggning utan lov Skogsbruket 11 2013 r fälla Elbolag fåutan

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket 10-2011 Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2011.

Läs mer

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer